AEEOOCCOC ECE EON EEE Reese Torsdagen: den: 15 optil 1965 mycket att” skryta med; Medah biltrafiken" ökar: med explosions- tiartad . kraft: föreligger . det > ep f Flettersläpning : ifråga om under hållet; och utbyggnaden ”av väg- nätet” som förorsakar folkhushål- det enorma förluster varje år. - - Under åten , 1958—1963 ökade : trafiken. med i "genomsnitt qY procent på riksvägarna och 0 procent på länsvägarna. Samtidigt var endast 35 procent av. riksvä- garna av fullgod standard, Detia] är en situation som inte" är håll- "bar" i" längden vilket bl å urn- ”derströks av centerpartisten Einar "Gustafsson i Kärby i nikeda; ens vägdebatt.. " X Frågan är Så a om vi skal tillå- ta vägstandarden ' att följa . den tade 'trafikvolymen eller inte. Vägniters "standard har, en ocg" hörd "betydelse. för näringslivet | - Den 2: abril tog” Storbritannien 4 vånt land. De' avstän tjällossningen " förorsakar ' enligt Väg-'”c och! vattens. beräk: ningar "förluster : på 10—15 "milj. kr. Det är inga små "belopp som på - detta” sätt. rinner bort ur folkhushållet, + öd as I Vad kan: man nu. göra att förbättra : -situationen?- "Att - med en gång komma. ifatt | eftersläp- ningen "är, "omöjligt. Men man kunde åtminstone ge. Väg-” och vatten de pengar som verket be" gär för att kunna göra det: bästa |: möjliga av "situationer, Så "långt som varje ' år: "blir en följd av ett i Vietnam- makter, fom signerade Indokina- avtalet 'i Genéve 1954, utsända en -ome- ' vöpmaning, "att dessa delbart" skola ' inkomma med för- slag till en fredlig lösning av Viet- nam-krisen. fom ut Den "brittiska uppmaningen ut- gick .. till SÅ, Sovjetunionen, Frankrike, Kina, Kambodja, Nord- och Syd”Vietnam, samt ävenledes till” Indien, Polen och .Kanada deras egenskap av ansvariga för missiön, som tillsattes vid Genéve- konferensen. ale ” Den. > brittiska regeringen "gav Å budskap uttryck för en för- vatt fd utrikesminister kr. för. vägunderhållet inder näs- ta budgetår. ”Cente | beloppet till 520 7 i 'EN"ÖDESDIGER VÄRDEFÖRS > SKJUTNING '' ij Man dninkelsketntrnknintelaleda bränn uppmärksammar , Ny den” krisköå . "kulturtidskriften V år Lös. i denna vinters abortdebatt. D har man inte längre ansett sig. ha anledning att räkna med 7 något som heter fostrets rätt, Man rd | ver”en abortlag som. avviker Irån nuvarande : grundsyn genom Linie längre , se aborten' som "ett 4 ; under vissa betingelser medg.vet i undantag från den absoluta förr i ; pliktelseh" att skydda liv:” "7, v sSituationen” erbjudér ' en mot- eran AAR Ae > ER " svarighet till den som möter in- |, ä om, en -viss eut Ty :ville Föja |, [Gordon Welkers förestående son till. skall AA öblemet. Vietnam, In- gsvis betonade: Londonrege- ringen i-sitt' budskap den oro som överallt ' råder: på grund av den "| växande internationella spänningen i samband. med Vietnam och andra f och främst, med: våd” Väg- och vatten. "begärt, därtill kommer «alt. den” bensinpråshöjning”. med fem. öre per liter som riksdagen sy tiska problem, £. - Enligt vad det antyvts :i London hard + brittiska - "diplomaterna si Peking '; . Hanoi :vedan: fått in- struktioper "om' att. höra sig för, huruvida :- Kinas .och :Nord-Viet- nams regeringar är villiga att taga emot Gordon Walker och för informérgride” samtal, 3.” konflikten genom att till de 8: "Premiärminister" Harold Wilson, som tagit initiativ till en: fredlig lösning > av; 'Vietnamkonflikten. : Enligt ol obekräftade Men sanno- lika meddelanden, från. New' York överväger ' också "generalsekretera- ren. U. Thant" i 'FN att företaga en" resa till" Hanoi: och Peking. i och för ett försök att få till stånd en: fredlig uppgörelse: i- Vietnam. Från Washingtons sida förklarades, att USA icke, hade några invänd- "liksom ”dödshjälp” "= för många har blivit en fordrån i humani- tetens namn, framstår också kra- :; vet på fri abort för många som « en fordran just i' humaniteteng I namn, motiverad av omsorg om i + ett sdläge ser man ingen annäl é lös ing än 'att manipilera med Ui- - 'vet, Om inte annat kan iu — ägd : senaste J." i det — > ”vetenskapenis I uppfattning” 'om” när: fostret med t fog kan betecknas 80; Ven sjä t ständig varelse" komma ” oss. till i hjälp som 'en grundval f f > För den enskilda människan" är I situationen djupt” : tragisk. "Hon : pressas av bristande resurser; ; det må gälla bostäder, daghems« / platser eller ekonomiska tillgånga, "ar — av det”moraliskatrycketrav «en kultur med ett nytt séxual- « mönster: och av: dem, som :högrös=' "at misstänkliggör den strävar. att «skydda 'fostret'som ännu bestärris , mer lagstiftningen; Hur. skall. den |. ' "enskilde orka med vördnaden för . livet, om han berövas stödet hv en gemenskap, där denna vör "nad hålles levande?.: + Vår Lösen erinrar om, abortd . hatten för 10 år s , då. det ät nu "fanns en. spän: | . plikt att hjälpa ut ur ett j > och. respekten" för” det ofödda. Lis vet, och frågar: Har. tio års: tus quo när det gäller de yttre] förhållandena åtföljts, av. och bi dragit till att beredskapen för. ått des) / ch” ta emot den lösning, som ”änhä " skulle: kunna utgå från en' orub- bad respekt för allt mänskligt liv, så försvagats att denna >lösning blivit irrelevant för dem "det gäl- ler?. Det känns smärtsamt att be- höva Ställa frågan så ” tillspetsad. "SAMHÄLLELIGA ANNONSER - ++ bör införas i alla dagstidningår |; utan undantag, kräver Arbe"- te t Samhället gör'sig skyldigt till en utmanande diskriminering av stora 'medborgargrupper när|. 1 dess annonsering sker ensidigt i enstaka stora tidningar. "gäller exempelvis länsstyrelsernas annonsering finner" man många - ”underligheter: : 1 Gävleborgs län har han en- : ligt uppgift beslutat fördela hå- vorna mellan de två Gävletid- ningarna på det sättet, att Gee Dagblad (fp) är ensam om läns- styrelsens annonsering vartannat år, Arbetarbladet (s) vartannat! Det är så underbart dumt, att man närmast vill hänföra det till sagornas värld. I Dalarna annon- serar länsstyrelsen vissa slag av|. kungörelser enbart i Falu-Kuri- ren (fp) och inte alls i Dala-De- |. mokräten (s) trots att den senare tidningen har god spridning i lä- | net och t, o. m. är störst på vissa orter. I Malmöhus - län > tillämpas en ji tredje ordning, Där annonserar " visserligen — länsstyrelsen — sina kungörelser i samtliga tre mor< människor i en svår” situation, På | inellan, vår]: « för: bara ett: par årtionden! sedan -När det. regeringen; Visserligen” dan: en. stor . del. av de el + ler, "människor av' alla? 'Taser t ningar att göra mot en sådan FN- aktion, därest U Thant funne den besväret värd, och man försäkrade, "att USA alltid skall ha örat öppet för alla förslag från U Thants sida. . USA har, heter' det vidare, icke något emot förhandlingar i princip, men kan blott icke just nu inse, vad det' skall kunna för- handlas” omin. s : Sedan dess har Konferensorna i "Washington fortsatt mellan presi. denten, utrikesminister Rusk och försvarsministern Mc Namara samt USA -ambassadören i Syd-Vietnam, "Maxwell Taylor. President Johnson |; tillbakavisar alla spekulationer om att Taylors vistelse i Washington - skulle innebära en inledning till stora avgöranden, eller antyda sto- ra åsiktsdifferenser mellan honom : och USA:s vwegering. "För att återkomma till det brit- tiska: budskapet, så får man. be- Aktuell . Utrikesministern fär. säkerligen ingen vän: av den vite regimen i Sydafrika, men: han känner sitt ansvar "och låter förnuftet tala. Kan han få FN och alla nationer med på: bojkottlinjen så kommer Sverige säkert inte att saknas, men tills” vidare vill ha se tiden an. Och: däri får” man ge honom äbt, : 2 Sydsvenska Dagbladet Vad slutresultatet lir för "det nya. budgetåret" kan: ingen ; "ännu yttra: sig ' om, : men nog' är det sannolikt att det blir bättre än vad finar istern. för närvarande teckna detta . som en : isolerad aktion men dock ett kon- "sekvent ' fullföljande" av. den idé, som ursprungligen gick ut på en förenad engelsk-fransk-rysk fram- stöt i fredsmäklande syfte. Gromy- ko vägrade vid sitt besök i Lön- don” för ett par. veckor sedan att gå med på en sådan rysk medver- kan — till stor besvikelse för Ha- rold Wilson." ' Den "franska. nealtionen på det brittiska ' budskapet blev :i stort sett, och "som man kunde vänta, positiv, I. Paris har det påpekats, att Londonregeringens hänvändel- se till”Gentveavtalets signatärsta- ter utan tvivel stod i psykologiskt band "med Harold Wilsons för. Namkbam, Burma (LT) 3 : Dr, Gordon Seagrave, den ame- Tikanske läkaren .som ågnade hela sitt "liv” åt att hjälpa.:- det - bur- manska' folket och utbilda dess lä” kare och. sköterskor, har avlidit. " Han: dog" den 28 mars på den plåts där; han "uttryckt. en önskan sina dagar, nämligen Burma , där han ”sjukhus.: 1 -$som' han kalla-' desj: utförde sitt.- livsverk i denna' ärdad av. dimhöljda, I blå” berg. .;Här tjänade dr Segrave de, lidande: människorna 'i' 42. "I Hanyblev. vida känd: också genom: sin självbiografi, ”Burma Surgeon”. ]kOr .Seagraves far, farfar och far- far far i ivar : alla -baptistmissionärer sFBurma-kirurgen” föddes i Rängoon 1897 och behärskade den Karen-dialekt : "som >= talas. . där långt innan han lärde sig engelska. När :han: var 12-:år gammal begav sig. hans familj till USA. När kan 1922 tillsammans med en ung hust-. tu och er mycket ung dotter” åter-" :| vände! till" Burma "var 'han ”utexa- minerad "från 'Johns' Hopkins” uni- vérsitet. :Men han” återvände inte som predikant; Jag är ingen mis- sionär”, brukade han säga. ”Jag är "endast e av "man”med en mission. Jag vill, ha' tusentals "och åter tusentals sjuka att bota och vårda”.' + Till "hans lilla "sjukhus med "de olackeråde golven "' och” ”omålade -| väggarna kom de 'sjuka och lidan. de; . buddister; -muselmaner,. hindu- och "Över" hälfteri' av dessa F Är då puritanen värd vårt hån, vår. ömkän? Ingalunda;' En persön: .som säger nej till. snapsen kunde . riskera att tvingas att konsumera denna färdknäpp. I dag vet vi" att det är orätt' att' tvinga" den som kanske är reformerad -- alkoholist :.eller bilägare, För: en tid sedan "intervjuade en. kvinnlig journalist en ung man som nått en akt- . ningsvärd ställning i SECO. Den unge: gymnasisten ",' förklarade : gravallvarligt 'att hån för sin del tänkte avstå från - ett + normalt sexualliv tills han.hunnit en bra bit. i” gin karriär. Flickor, kostar |. tid och pengar, försäkrade han, och både tid och pengar kan bru- kas på bättre sätt. : Journalisten blev chockad över denna brist på ömma känslor och detta rättfram. ma tal. > Och ändå. borde valet vara fritt — puritanens likaväl som don jua. nensr, Men” är vi? verkligen be- redda att acceptera puritanen? "=. "VART VILL, JORDBRUKSMI..” : . NISTERN KOMMA? ”" mott i proposition nt 100 lägger. jord- bruksminister Holmqvist fram ett ningen "av. "lantbrukets rationali- seringsorgan som på ett” "märkligt sätt avviker från det 1960 "års jordbruksutredning under hösten | föreslog.” Jordbruksministern för gontidningar, viss annan I n sering enbart i den en tid- Förutsätt för ” ringen är emellertid — 'hör och häpna.'— att tidningarna- beviljar | - länsstyrelsen 40 procents : rabatt! Nästan halvt pris! : Det innebär, att tidningarna inte ens får betalt för sina egna produktionskostna= der! on är det "så underligt då; om sam- hällsannonseringen "inte får den effekt för tidningarna som är | önskvärd.' Det är ju" tidningarna |' reslår ett helstatli organ, där |: kmt utser. . huvudparten av "leda " möteérnä och landstinget” får mi " lighet: att utse två Sällskapen anses likväl kunna bli'ett. värde- fullt kontaktorgan till "de nya ' lantbruksnämnderna,”. "skriver [+ - Lantbruksförbundets' + fackorgan L'antmannenien kritisk ledare: = so. 0 oc " Nu, går jordbruk förslag om den: framtida utform- |: i patienter var i behov" av kirurgiska ingrepp.' Ingen av dem behövde er- den lägga någon avgift; men alla gjorde: det»i alla fall" — "i form av ägg, it kycklingar, bröd,' frukt och ' annat som” de ofta mycket" små, josgbra . ide" rodueera.; 15 000 "patienter per år ot -Det lilla sjukhuset ; utvidgades med "äre; Tack vare" ett..' anslag från Shan-statens -regering ' kunde man” bygga” en' kvinno- .och' barn- klinik; och "man fick "dessutom be- tydande, anslag från American Me- dical Center for Burma. samt' Ful-' bright-fonden.' Antalet ' patienter. per. år "steg till. omkring 5000 på sjukhuset och ytterligare - 10000 patienter” som vårdades i hemmen, Dr: Seagrave' satte sedan upp små och försåg dem med personal som han själv ' utbildat. - "Allt gick 'bra tills andra världs- kriget kom: Japanerna invaderade Burma och slog tillbaka de alliera- de styrkorna! När den amerikans- ke" generalen Joseph Stilwell före- fog sin reträtt genom de otillgäng- liga djunglerna' och bergstrakterna befann sig.Gordon Seagrave. och |19 av dennes burmanska sköter- skor "i hans -styrkor. -Trots- oav- brutna japanska . bombanfall satte dr Seagrave och hans sköterskor 'upp en rad fältlasarett : och tog hand” om' de sårade allierade sol- däterna, Två av - de. burmanska sköterskorna erhöll tapperhetsme- cepteras att Skogsvårdsstyrelserna "inte nu inordnas i de nya ratio- ”naliseringsorganen.... Så — mycket "egendomligare är det emellertid, att hr Holmqvist går ifrån utred- :hingens förslag även då det gäl- "ler 'sällskapens ställning. Kmts ' konstruktion innebär reellt -att illskapen ställs åt sidan, får en klapp på 'axeln för 'sina betydel- sefulla insatser under 150 år, men "fortsättningen bereds en fram- tid som” "knappast - kan sägas in- 1”nebära något annat än en still- "sam död;' Rosorna på båren som åtföljde de vackra orden är när- mast en lättnadens suck att äntli- + gen vara kvitt denna organisa- tion, > där. medlemmarna genom ; rätten att utse ledamöter i lant- .”skogsintressena tillmötes” genom "att annonsera en skogsbrukspoli.. tisk utredning, som synes få myc- ket delikata > politiska - uppgifter |'-; i? bruk na beretts möjlig- -het att -påverka jordbrukets ratio, ”nalisering. Jordbruket har anledning hysa som stöder samhället, inte. tvärt. > sig förelagda? "Mot; denna /bak= i erynd, kan det dock knappast BC- v Li oh Ch oro och olust inför de nya. fillalkliniker ” i tre avlägsna byar |" Adalj, och de arbetar I än idag på sjukhuset i Namkham, er Dr Seagrave själv ansåg alt uf- bildningen av läkare och sjukskö- terskor .var hans viktigaste supp- gift ' och hans "mest betydelsefulla livsinsats. Under. sin livstid 'utbil- dade': han inte mindre än «drygt 1000 sköterskor, alla "med prak- tisk erfarenhet. bland” annat som operationssköterskor, "Hans sköter- skor återfinns idag på en. rad pri- vata: och statliga sjukhus runtom i Burma och många av dem har dra- git-sig, upp i bergstrakterna ' kring Namkham. för. att: ta hand 'o om be- folkningen dö " Fängslad och fria "Efter andra Världskriget" gjorde T Karen-folket uppror mot den ny- ligen. självständiga regeringen och övertog kontrollen över Namkham-' området.” När Karen-ledaren "i » Mrestående "sammanträffande 'med president de Gaulle, Det var ju i själva verket de Gaulle, som gav det första uppslaget till en diplo- matisk fredsoffensiv i Vietnam och söm på' det mest inträngande vis försökte få USA:s regering att gå med på något slags fredsförhand- lingar efter "en fransk medling. Man kan antaga, att Wilsons och de.. Gaulles ' ståndpunkter i fråga om - Vietnamkrisen i stort. sett faller "med dra, "men Wilson är i motsats till de Gaulle alltför hårt bunden vid Washing- ton för att kunna framträda med verklig. pondus gentemot den amen rikanska Vietnampolitiken. ' Rent 'inrikespolitiskt var Wilsons utspel med budskapet till Genéve- "signatärmakter: en given Ty :här fick han en- 'hälligt' stöd. av hela den konser- raftiva oppositionen "i « underhuset — och det var' första gången må- är villig -att medge. Statens upp- låningsbehov ' kan -alltså - mycket väl bli betydligt ; mindre än den Åå finansplanen 7 angivna ' siffran —— staten : skulle "i så fall inte bli tvungen: att ta kapitalmarknaden i anspråk så mycket som angivits. Det är onekligen något att komma ihåg i den livliga diskussionen om kapHtalprist. och - investeringar, .: ' Svenska Dagbladet , - Politik. en demokrati ? är Parti politik. I. valet.” mellan partier måste väljaren ha en udd "kommentar. frågan "kan måhända bli. 'ett medel att överbrygga uråldriga motsätt. ningar, som i dag är skäligen me- ningslösa. - Då ' har detta elände åtminstone haft någon nytta med sig. Nordvästra Skånes Tidningar a Eftersom. sger i -långt: mindre utsträckning än de "båda andra ” över oppositionspartierna gar : gränsen” och tävlar med socialde- mokraterna om väljare, har ”par- tresse för: en politik. som beaktar . denna uppgilt, Högern har större utdelning på. "att plocka väljare; i flankera på de båda andra opposi- tionspartierna. Från rent partipo= lätisk synpunkt är receptet givet:; profilpolitik 'och anklagelser mot. dessa partier” för anpassning 'En-' dast insikter om att en sådan håll. ning leder "till ' ohjälplig . splittring chanser ' att åstadkomma "ert för- ändring” kan hejda pantitänkandet. : Dagens Nyheter st i stockholm " kommer kronor." Den skulle då bli 17-kr. a Arad på sitt eget högst indi avväga vilket parti som bäst — eller minst. dåligt —' svarar mot hans egna värderingar och stånd- dt P ift måste därvidlag vara atb' samtidigt genom sin: partilojalitet visa var partiet står och genom sin självständighet partiet. Självständigheten fyller 'sin uppgift. enbart .mot en bakgrund ojalitet. or 3 Mö Örebro-Kuriren H i årets. bostadsdebatt H Intressant var. "det, faktiska samspel, - ägde "rum" .mellan” högetn och so s0- cialdemokraterna. Saken” uppmärk- sammädes” på flera - Käll. Bostads- got dylikt hänt. Den enda oppo- sition som mätte honom kom från partis vänsterflygel. Men: dem enstaka kritiker inom hans eget hh Namkham så. drevs. ut. följde "dr, Seagraves främste under. läkare” och .en' av hans 24 sköter-' skor ' med rebeller; '' kirurgen” för 'att' ha” hjälpt" rebe lerna, Han försvarades, av en f. d. domare 'i' Burmas ; högsta; och :tre' andra framståe; i tér, Hån dömdes till fängelse men | frigavs efter 'att :'ha överklagat hos .-.domstolen., Hans : syste Grace Seagrave; tog. hand om; hans älskade” sjukhus. och dess 'patien- ter medan han satt i fängelse; Hon” avled senare'.i Namkham' 'h gravdes där. + Det är. svårt att säga vad; som var dr Séagraves största insats, om det, var" de 35 000. operationer ' hån utförde, de” många läkare och skö- terskor han utbildade, eller det in- flytande, hans personlighet . och. ka- raktär haft på schanfolket” i norra Burma. ' : ”Jag vill inte ”at det här juk- häset skall" dö när jag dör”, sade dr 'Seagrave en gång.-”Jag vill. att det. skall” leva vidare, Det enda sätt varpå jag kan; bevisa för det bur- manska folket att jag menat varje ord jag sagt... är att dö just här i Namkham. Jag kan inte visa dem att deras välfärd "är mitt 'största intresse i livet om jag inte: lever här till mina sista dagar? so oe U, s P, 2 ”' Frågan är om .stordrift "under alla omständigheter "är "det lön- sammaste. Det personliga intresse som nedläggs på den lilla enheten "betyder en hel del också. Även” . om. jämförelser. är .omöjliga, i vi i alla fall påpeka att den Lilla "privata sektorn i Sovjet, 33 pro- "cent av den. totala. odlingsbara -arealen, nu enligt - International .Peasant Union svarar för 50 pro- cent av kött- och ”mjölkproduk- tionen, "60 Procent av potatisskör- + den och 75 procent av äggproduk. "tionen, Siffrorna kan: som sagt inte! omsättas till "svenska : förhål. landen; men överallt; både "i: öst och väst, betyder trots ' allt det personliga intresset mycket, .: Vi bör kort sagt vara försiktiga när det gäller att skära ner 'vår N jordbruksproduktion 'så att vi inte - längre är självförsörjande. Inte minst ur synpunkten att en sväl-./ tande värld i framtiden kräver sitt, bör vi undvika att föra ä även- tyrspolitik. Nn (Skånska Dagbladet) visa hur högt i tak det är inom bör uppmärksammas och om: möj- ligt stävjas men när det gäller den kommunala” skätten i huvudstaden har. man: svårt att leta upp: något försvar för att. den skall . hållas lägre: än på de allra . flesta håll, Stockholm hår dock så många för- måner, Där 'samlas . alla ”änibets- verk , och "administrationer, där finns "skolor av ”alla- slag och « dör är en. kulturkoncentration, frukter: andra" "städers medborgare får resa långa vägar för att få njuta av. Det, mesta av! "allt detta ligt att "Stockholms & egen skatt åtminstone är i partiet "med" sir De a Re sn . shånad & är del 05 år 'Be- nen mörgon vaknade ' och fann, att krigets -spöke-:stod vid våra kuster, Våra -broderfolk blev en aprilmorgon . tagna på. sängen av. Hitlers folk, med . blod, våld och förtryck i släptåg. Själva” viss- te vi icke, från ' dag till dag, om objudna gäster plötsligt skulle stå även i vånt tand. Vi fick emel- lertid en nåde. och förberedelse- tid att 'göra' oss så starka, att styr- kan blev. en falstor: att räkna "med i främmande makts kalkyler., Vi lärde ' oss insé, att för frihetens tryggände måste alla krafter :spän= nas för. att undgå risken att med våld tvingas in -under främmande styre, ... ' Det var ett utflöde : av denna motståndsvilja, . som födde hem- värnsrörelsen,, Den urgamla regeln med ' ”folk ur huse” för, landets försvar vann gehör bland" wårt folk, Det bör aldrig glömmas bort att hemvärnet kom till utan order från högsta ort eller maktbud från överheten; - Hemvärnets skapelse bottnade i en sk från eljest icke krigstjänstskyldiga med bargare inom salla sociala skikt att frivilligt gripa till vapen och söka göra en insats i landets försvar. Hemvärnet blev på det sättet — och det är inget överord — "ett ståtligt utslag av samhällsansvar, ett sant förkroppsligande av. be- greppet ' medborgare-soldat." Mål och medel stod kanske icke från början så klara; "utom «detta enda avgörande: att sätta hårt mot hårt och ätt aldrig ge. upp. Visst fanns det många — såväl militära som civila — som ska- kade på huvudet åt hemvärns- skaroma. Ja, det ifrågasattes om det över huvud taget var lämpligt och klokt att sätta vapen i hän- derma på allmänheten. Man hade tydligen. 1934 års uniformsförbud, i tankarna... Men olyckskorparna kraxade falskt den gången, Under de: förflutna '25 år har hemvärnet vuxit sig starkt, fått en fast orga- nisation,. ändamålsenliga vapen och vettiga uppgifter att lösa. Hem- 'vämet är er del av armén och en viktig sådan. För några år se dan: yttrade statsministern: i riks- dagen att hemvärnet är en myc- ket viktig del av vår kri;j och" att vånt land icke kan vara tan denna förelse. Från ledande militärt håll betonas gång på gång hemvämrnets stara betydelse i to- viktigaste uppgift är ju att skydda arméns mobilisering genom att be- platser. Hemvärnet skall också efter ge- nomförd mobilisering kunna ingri- på mot luftlandsatt motståndare, varhelst denna" uppträder. Men hemvärnet är inte bara en militär organisation med militära uppgif- ter, utan även hemortens bered- skapsförband. Under årens lopp har hemvärnet inom Halland ota- liga gånger ryckt ut för att gå jkallgång efter människor som kommit bort, skött vakthållning HEMVÄRNET, 35 | talförsvaret. Hemvärnets första och |. vaka förråd, hamnar m. fl viktiga : h jälper hembygden: 23 alla sätt. - v: Huvuddelen av. kommunerna. in=- öm "länet är i regel välvilligt in- ställda "till hemvärnsrörelsen : och hjälper. till genom att beviljä 'an- slag till övningar och då, det gäller |: att skaffa orbens hemvärn en hems vännsgård. . Huvuddelen "av hem- värnsområdena 'inom länet har med |: stora «uppoffringar av arbete "och pengar anskaffat > samlingslokaler, som i många fall. utnyttjas av ci- vila -sammanslutningar ' och; före- ningar. . Men . det - finns”: åtskilliga kommuner : som ' ställer” sig -avvi- sande "då det äller ätt, hjälpa lät hemvärnet. : > Hemvärnet "i ännu: högre 'gi pinkt för alla de motståndsvi som" ser eller. anar” farorna i ken, form. dessa än ger sig 'till- känna. Det är hemvärnets uppgift redan” i”fredstid som är viktigare än någonsin, Hemvärnet medver- kar till att bevara och öka kon- takten mellan försvaret och hem- bygden och att' minska. motsätt- nirigarna "mellan civilt och mili- tärt. Hemvärnets förankring i vårt land och : det goda. kamratskapet i: dess led, är därvid en stör till. gång. - I dag — 25 år efter hemvärnets bildande — finns det all anledning att rikta ett tack till de män, som under årens lopp fylkats i hem- värnets led — både de som ska- pade rörelsen och de som under årens ' dopp trätt till. De ' äldres skara krymper enligt : naturens ordning ihop, men ännu bildar männen från 1940 en stabil skara i organisationen. ' Under ödestunga år har: vi fun 1p nit att frihet och självständighet är dyrbara nationella värden, som med: alla till buds: stående medel måste skyddas och försvaras, lik- som förr av gångna släktled, Vad fädren grundat, allt: som tidigare generationer : byggt upp, det till- kommer oss att vårda och värna, så att arvet, ograverat går vidare till våra efterkommande, Den' plikten, tillkommer oss alla, kvinnor och män i dagens Sverige, . Hugo Johansson. vid. katastrofer, hjälpt till att släc= » ” skräckli; " trampa Guds Son” och bli ” ordförande - lands- allmänheten"ingår tydligen inte de mest: uppskattande . och" : säkraste Nn de: av! löneste; i i Göteborgs-Tidningen SH gerstud nterna . tfiktar i. sin. tidning” kanske: r sent; mot ”grundlags- ändringen som. höjer "stalschéfens behi ghetsålder. från 217 till 25 år, en: "åttack, "ge sig" till: am näring - hotar inte. slog i så ;brac Vi” vän frojalitisk . kupp vid högerns riks- stämma, och så ytterligare en sko- jig valrörelse, . : Stockholms-Tid ingen "vänt fö änderliga . samhälle skina statussymbolerna : från tid till tid. Bit tecken därpå "är Rol- ling Stones besök i vårt land” De utvakade popidolerna. med bak- smälla anlände hit från Köpen- hamn, : är de bott i | Chrusitjoy- sviten på sjutton rum, : önköpings-Posten -PA "VÄGEN En har de alla d dött för” alla, alltså. hava dött, Så KOR, 5:14. för alla! er möjlighet, inte som något som "man kar "hoppas en gång skall ske, Det står. sor ett. fullbordat fa . En händelse aldrig ban histori ill och därför för Na Mpphö Vas. En har dött Denne ene. är Jesus, Bland ”alla” är också du. Mördare, Bland valla” V.S. "den enes död gäller: som. om, de alla har dött EF äen enes : försoning .. kommer . alla ' till dne "Allas -skuld är betald, när ene betalte, Allas, alltså också . ÖS återstår det bara. att tro det, Sr änna, arv det är så — och så är allt > ditt, och du; kan älst, | - Svigt. för. le tillrä Nej > självvilligt . träl! ed]; sär > mog: - Frälsaven. dog. tillräckligt och nog! och minskar. hela "oppositionens förmodligen: att gå upp med två ' några . större bekymmer,” har. ra- tiet knappast något spontant in= '. bare, . fariséer, egoister — en. - har, dött för alla, Jesus har dött för die! "Alltså" hava, de alla dött
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.