en " platser finner man att på många. « håll hånar 'och . trakasserar man; "så hyr, centern måste gå tillväga? => ' : EAHOLMS TIDNING! > Kollektiva . Debatt om. kollektiv: - ningeni har tagit de mest under! liga .; former. Sedan LO-bladet St kholms-Tidnin iblicera+ tydligen högst | färgade artikel” mot LÖ; C ing till .det, socialde- dessein "hetlevrade artikel imot "dylik - "politisk = + massanslutning : blossade "diskussionen upp "ock Sb.- ; T.Sredaktören' Gunnar. Fred? riksson' blev ,'den : phula gossen Buda. i det socialistiska : lägret, De: ' socialistiska presskollegernal| - trogna stolta (!) traditioner," stog avstånd "från den nyblivne” store "chefredaktören Gunnar Fredriks- $om,/som alltså bara någon: mål .. nad” efter sitt tillträde på den - ansvärsfulla posten "i ”LO-värl? . den "råkat ut: för "verkligt; blås: väder. Helt enkelt ärför. att han äri tat sig till att i sin ensamma . kammare stänka , självständigt i— men finte ' bara så 'utan déss1 ” bättre” också" förnuftigt "och riks inte. , säga, röriga försvarstal : för kollektivanslutningens förträft! lighet har 'presterats " på sistöné av. den. socialdemokratiska ; press "ten. Fanatiska socialister set. I systemet inte bara eri hävdvän- + nen partipolitisk > sed att solida, I riskt stödja ” ”arbetarrörelsen'! Cl att varje ””arbetaré'] ' "ska stod det parti” som en gång av, mständigheternas makt blev av modell 1965 och med väl ut- 3 Fi å demokrätiskt sstyrelsel tydligen lika en 'gång varit heligt” eka” arbetarrörelsen . : mokratiska partiet, ; i. ”Den' unge” ”cHefredaktö, 'sin& sunda "demokratiska gångar" har fått många” örfilar! a | sedl Det: vittnar hans: 'senäré kort. 'ursäktande bortförklaringar” om. | ”Den « borgerliga” kritiken. mot kofloktivanslutningen ' bar 5 varit - starkt missvisåride och även ohe- derlig”, förkuninär ” rédäktör Fred riksson nu. Bara ; några. "dagar och har ingen hemorts- "'parlameiitariska 1 | översvallaride I lens som det är de flestas önskan |: | process + Om guld ;. sr. förvandlas och omsätts i form, av - r- silver- och kopparmynt i daglh cirka 40 år: sedan' vid Boliden så är Sverige" i dag Europas ledand guldproduceranide mation och 1964 framställde vi närmare 6.000 kg guld! -(Världsetta - är: som svarar för..73 procent av all guld som "produceras utanför Sov: jet som inte redovisar sina "siff ror). soc Ordet” guld, hur "mycket inne håller å dey inte både av tragik och glädje? Ädelmetal-' vinycket som möjligt av. annan ,form, Men we SE Boliden - framstäl- klassiga guldet? . Det är inteeklad o och fascinerande att | få” så Ten. eller ETTA ÄR "GULDSITUA- - . - ;.TIONEN AV I DAG, "0 «Sverige leder som sagt den euro- : peiska: -guldligan med en produk" N tion på- 6.000 kg år 1964.' Rekordet : för”. Boliden var annars 1934 då vjel ” Går I vi 7 tillbaka" ter tll 1953. så "war. den; totala -guld-' "Dess - främsta Uppgift blir "ätt utvinningen i hela, wänlden ; alltså: USSR frånräknat — - värd dollar! ; Då" kom : 49 söka åstadk tra: tion av fritidsbebyggelsen . "till särskilda, planerade områden "på tillräckligt avstånd. från de sto- ra. tätorter och genom kom- ”munernas' försorg”; utrustade ' med erforderliga hygieniska bekväm- Naheter och ;+ andra” ; gervicefor= i ii att | Hlälpa 3 :;”de små,” ga, landsbygdskommunierna”; I vis"200" kr” per. ål H Om ni hysér” "nand politisk" 'upp- . fätlning, än SAP" sviker” ni: som : svenska". medborgare de hö uppsatta ideal som-- idag öres . träds av” hrr Erlander”” Sträng & Co. «De har nämligen ' rätt, jOch hi har fel Är ni inte, socialde- fnokrat har' på höllér knappast "något - -existensberättigande i: den fackförening. ni tillhör. 1 I Men "varför, inte sl a denna” programförklaring . "medan diden- är inne? . Vill säga, medan herrarna” "sitter "vid" fnakten Ty . Såg ut män. | Gunnar. Fredrik Cevvéns OCH FACKFÖRE "+ NINGARNA >> oc "1. Politisk. " (CUFY "hävdar -distriktsordförand- de "Gösta "Andersson Nybro att fackföreningsrörelsen äröenv ranti? för; ' ett :socialdemokratisk reberingsinnehav: : UPS "Vid" varje valtillfälle. , kopplas! hela LO- -organisationen' in på ett] effektivt valarbete för: regerings-; . partiet,” Hur” mycket detta bety- ör partiet har man nog inte. från något håll varit tillräckligt. medveten om. Om man 'studerar' förhållandena vid. olika arböts-? arbetare, som, vågar uttala -cen. . annan politisk mening än den som, regeringspartiet företräder. 'Det-” ta leder. till att arbetare, som har en annan politisk uppfatt- ning i regel aldrig vågar, argu-. mentera för denna. : Socialdemokraterna : blir därför” ensamma om”att få enbart posi-; " tiv . propaganda samtidigt som: , mittenpartierna förtalas. - - franiställs' som mer eller mindre . tvivelaktiga, . De. arbetare- - jer sig med den politiska informa- tion; 'som lämnas -genom' social | demokraternas fackliga det” äv iden, nya- pålagan;" "tidskrift | sträckning i” .I detta kan ligga 'en konkur- | ochi " utsträckhing, « tjänstemän som inte är speciellt 2 intresserade för politik 'och nö-]' ytterligt, tvivelakt klå; 84! procent: på Sydafrikas andel, Tio år senare 1963 var. motsvarande siffror 1355 miljoner ' dollar " och ndel 71 p st, Ten- densen" a 1964 ännu inte bok- förd —-> går "emot 'att Sydafrika åt. si nu. en. tr bit. av ka- a, I BOLIDENS : BETYDELSE : r ine "i SVENSK, -GULDPRODUK- Så . boliden" 19657 är inte idet rena ä+”guldbolag” det' en gång" varit,.Ser man till omsättningen så var den 1963 328 miljoner kronor: men'.en- | dast 10. procent. kom - på ":guldets I konto, Tilläggas bör också att: pro- n- duktionssiffrorna'.: för: guldet in- - gen, om, . deras inkornster. och. ut gifter, "som "slutar på en” netto- förlust. på 15: å 65 kr? per: År soch; "" förefaller ; diskutabel: knappast | anses Hntliga "fritidsbostäder!” som ' un-. der "den ågåeride fastighetstax- eringen-b de,. skall tillfogas en, kapitalför- lust: på'.flera. tusen kronor,. mot; ,svarande - det ;kapitaliserade : aller tt Fkomniunerna skall "kunna z av- ljöbefri mjände ” ålgärdör”,” "bara de? "bofasta har någon Cl av: fem? sjättedelar' av” året,” ”ganisati " dationer -följs-i" rensbegränsning.: Det är sant, att riktpriserna . underlättar '. affärs- männens "kalkylering" och liknan= de, 'meh det är just vad de inte Borde göra." Om varje affärsman | prissatte sina" varor på "eget "bes ” - våg, ;skulle hans: strävan”. att-göra förmånliga - inköp: bli så" mycket , intensivare och dessutom” skulle "en mera. öppen ”priskonkurrens driva "fram”så' kallade: priskrig — "något: som konsumenterna har glädje. av..." N IT:dag förekomme et Satt” ”äffärsmi genom punktvisa ' stora. inköp; Eångbara: "artiklar fö sa : priset: och skaffa sig så'k "lade ”lockvaror”. Redan i i der. nä röstar "givetvis 'med partiet. Det | är "ingen tvekan om att många av. dessa arbetare: skulle 'välja' något : av mitteripartierna om:.'de | "kon- »godoi Den jakten om: a riktpriserna got. somi'k simentorna- till skulle bredda finge. politisk från arbetskamrater, som” » företräder, dessa partier, . a | Gösta Andersson; anvisar ock- för att få kontakt .med fackföre-. ningsrörelsen. Mittenpartierna "måste: satsa en stor del av sina > resurser på att bryta in i fack- föreningsrörelsen. Center-> "och] - folkpartisympatisörer måste . .ut- veckla större: aktivitet på arbets- platserna, De måste. givetvis. in? rikta sig på att alltid vara varande vid” de fackliga före- ningarnas möten. I regel är till- slutningen , vid 'dessa samman= komster ganska dålig. Detta in- nebär att det på många, håll skulle finnas goda förutsättning-, ar för aktiva center, och, folk- |. gör i. fr "omistliga värden ill I spill EN METOD SOM VID av LIG ANBLICK VERKAR sTILLTALANDE : " Behovet av ei dd .- partister att få fört d i | fackföreningarna. N vice "från : myndigheter | - LL och. andra statliga. och. offentliga ” organ: är påtagligt och bör komma vit kraftigt upptaxera- |: räknar både guld ur slaggen från egnia .'gruyor,: ur. guld från" utlan- let, smältmaterial - samt guld. för styrelsen i inte: handlat en, förbjöd resebyrån atisresor. ” "endast "charterbolagen an- godkänna; "En ökad essa : bestämmelser är ändig, och det, är det- ftfartsstyrelsen nu skall lite smidighet. kan väl inte" vara ocfön uden ens för en statlig myn- att: -säkerhetssynpunk- nte Tespektörades, Där så nkas vara fallet, ser resoluta I ingripanden från fartsstyrelsen och andra. l Helsingborgs Dagblad) : en Eon till. stånd. "Oavsett presstöd.r? i «tv Men der kade, generella stat- diga:annonseringen ger -ingen' ef- :fektr äsning av: det problem :-.det här gäller: att säkra en all- "sidig opinionsbildning och hindra den, hotande" regionala” mionopo- iseringen. Andra metoder måste ökas, därom "ger utredningens "analyser ytterligare besked. Man bör "heller inte ålägga myndig- » heter:och förvaltningar att genom generell annonséring i hela län- dets press, oavsett sina egna be- » hov,: svara : för ett "statligt "pres- stöd, Praktiska och. pri 2 frågan om handel, iGenom ett fynd för Sydafrika " upp' till. 7,853 kg. Se-. gruvan. inte - något ; duktion.-av guld. Men det. är im=; > : ponerande summor. som -redovisas: neraldirektör.. Winberg j r. var det dock inte |lslarv .Guldsanden — 99,5 procent— matas vidare till anrikningsverk tt.” . omarbetning. Men det räcker ändå för abt vi ska toppa den europe- iska" guldframställningen," - Under mitten "av , 1930-talet däremot" så vär: Bolidens guldproduktion 920 procent av. tillverkningen. SN > Som vi alla vet så går det me ta -av-. guldet. till Riksbanken där det- utgör : grunden: för vår eko- nomi,» Men . man har också leve- raänser. till. tre. andra stora grup- pert:.-Cindustrin, 't tandläkare ; och guldsmeder: av 24-karats guld.: Ser vi valutatekniskt på det he- la 'så förekommer "guld sällan som betalningsmedel, Bolidenguldet: kö- per: Riksbanken '— ”detr har 'den laglig skyldighet ”till...—" för: ett eget fastställt. pris. "Officiella. guld- transaktioner : mellan olika- länder förekommer bara när ett land fått för» mycket valuta ” av" ett änmat lands; Ser man; till: hela. världens samlade : :valutareserver'' så' upp- skattas siffran — 'den! går inte att få fram exakt — till. 45 'miljar- der! Ett. lånd- som Schweiz — där "| banksekretesserrär: en helig: regel — har 90 procent: av sin valuta- reserv i gul : > | tes, Etter . anrikning vid Boliden transporberas ' ”sligen” — (småkros- sad malm) till Rönnskär där den i en: kopparprocess blandas med andra Iver: . rostas, :smäl- blåses i konvertrar, pelas. i anodugniar - och gjuts' till koppar- anoder som sen. går. till elektroly- tisk . Taffinering. — .- free Resultatet blir ob" svart. slam. Slammet pumpas . till ädelmetall verket där :det uppsamlas: i tan- Slammet "sjunker till Botten = me- dan elektrolysvätskan sugs ut. uppz till och går i retur till glektrolyst verket. :Efter - diverse Krånglig a "stadil er..som är för tekniska att redo- göra för" får man fram -em :guld= sand. som innehåller 99,5 »procent rent . guld... Denna gjuts till. små behändiga .guldanoder och :får slutligen - formen av. Skimrande, tunga tackor, Bolidens guldproduktion är av oerhörd betydelse : för vårt land, Grundstenen; i wår. valutareserv är trots allt -guld. - Även! om ”inlöses enligt lägen om Rikets mynt med guld” ine längre: står tryckt : på |. Stockholm - (TT). | sänkningen av körkortsåldern ställ: skriver Polistidning-|- le | Akt Akt Lika hånt som någonsin "salsar] amerikanerna på att en mellan; Sovjetunionen och Ki- na skall förhindra” ätt någondera gripa in Nord-Vietnam : "mot kyl visat sig korrekt: Mer utt vidgas striderna, kan fortsättningen trotsa alla kalkyler. Äänte | bara de amerikanska, utan «också de hittills inbördes avvikande ryska och kinesiska planerna: ' : - Dagens: Nyheter, - Når "den" polska kyrkans & er- huvud, kardinal Stefan Wyszyn- "I'ski, "nyligen "stämplade '. kommu- "I nistregimens ;, "| framför allt” dess undertrycknings= » verksamhet, .. och åtgärder mot religionsutövningen, som" ”skändlig ' 'och ” omänsklig”, Körkortsåldern | bör inte 'sänkäs «Man får verkligen : hoppas / på fi ich em Sextonåringarnas 'oförtrutna lekar med mopeder må väl kunna ge många ivrare för en reform en tankeställare. : Ytterligare ett par årgångar bilister i trafiken 'skulle f.ö. leda till ett fullständigt kaos efter gator och vägar. " Alltför unga bilförare. : skulle utan” tvivel. bli 'ett. stort -irrita- tionsmoment - i den ständigt- ex- visar ju också, att de flesta olyc- många 'fall: oförvägna . bilförare. är lätta att påverka av kamrater ill. ”åka undan”... Och bil- va vill "givetvis själva hävda sig inför sina 'passagerare. De” egenskaper man själv saknar finns ju hos bilen: kraft och fram- åtanda, : Ungdomligt övermod ch mo- derna ”" bilars” "förmåga snabb acceleration "är en forlig förening. Det ser .wackent ut:.på papperet]: när bilfabrikanten påpekar att hans bil. gör 0—100' på femton sekun-|' der, men i praktiken kan sådana egenskaper - vara farliga.” Mådga att de borde hänvisas till de gam- la > hederliga påpekas — med -en snabb bil kom- | ma fort ur. en: situation, men: man | - : | kan också komma fort in. ien fö lkogsvårdssty. jen:-plantskolor har börjat, Ute bör. de' göra så tidigt som möjligt för att resultatet skall bli gott. län, och det: är: åtskilliga miljoner plantor: som ' utsatts "under årens lopp — och ' med: gott” resultat. . I vår. ;tÖr/ "det sig om; cirka -7- mil- 3 "Det" är : stora värden som står på spel, och det, är därför nödvändigt” ant. arbetet "göres med : "skogsstyrelsens återväxttaxering har det. visat sig, att; hallänningarna" 4 stort : kan plantera = och underligt 'vore om så icke war fallet. Resultatet. har]. visat sig vara bland det bästa och |” fullt godtagbart, Givetvis finns det på kanden. "Act så är fallet beror: i de flesta: fall på : vid. behandlingen av ”Plantornia före utsättandet el- jer på själva planteringen, Givet- vis kan väderleken också inverka, men ett omsorgsfullt. arbete utfört i rättan tid brukar go etb fullgott resultat, Vi har här vå västkusten ett gynnsamt pl ingsklimat. I gamla tider fanns gott om ar- betskraft på landet och dessutom billig sådan. -:. Plantorna kostade tiondelen av wad de gör i dag. Man kunde därför plantera i täta förband. Avsättningen för det kle- na virket var också brå. ' Numera är: allt detta ett minne blott, Vi måste följa med tiden och rätta oss efter de nya förhållandena. Vi måste försöka förbilliga arbetet tl ken från sgodset Christiansaede på Utlagda Norge som "i, Danmark”och Sverige. visar otvetydigt" ätt ekonomien blir: bäst Lolland "att. 2 'm. förband är bäst, och "i "dagarna , har publicerats: de nära 60 år: gamla försöken i. SVe- i. | men, det är inte säkert: att Jö visar ”det : sig: också att I. dylik. 4 Allt beror på hur omdömes- Ö ä T - det, verkligen SaDet” välligasto dömda på. fordon finns i de yngre åldrarna. Stackars :| de föräldrar, "som får "ytterligare ett antal tjatande bilälskare” om- |; kring .sig..; Man kan : visserligen m försvara sig -med - att "en "tonåring med bil löser sina fritidsproblem ninganna blir så behaglig; samhället. Snarare” in. dö sig att det redan: nu raggarproblemet ”(Forts. å sid: T)” Cronin har skrivit en bok som heter ”Tre slags kärlek”, : Ni Berättelsen om här. Jesus: up Nattens "Simon Petrus. sade då till dem: Jag vill gå åstad och |- lar om tre slags mod, -Missmod. - - Sju män utan Kristus. mänriskor, fiska. De sade till honom: Vi gå också med dig. så ibegåvo de sig åstad och stego i båten. Men den natten fingo de åintet”., =" ov: Varje människoliv som" leves utan Kristus präglas : mer "eller mindre av resignation: och miss- mod. Det är inte em tillfällighet att ateisten Sartre, existentialis- mens fader, är ångesten och för- tvivlans diktare, En outhärdlig övergivenhet '. in- nerst inne — mutan Kristus. Ingen Förbandsfrågan Kommer då” in i bilden. "wi sträcka på förbandet. Skogsvårdsstyrelsen har under se- nare : år rekommenderat 1.75—2,0 m:.. förband. - Det tätare: förbandet såsom "normalt på våra i allmän. skäl talar häremot. Liksom and- > ra. annonsörer ;bör 'myndigheter- as "annonsering ske efter effek- tetskrav' och 'egna behov. Ä- en på pressidan skulle metoden vålla "komplicerade problem som varje” pressman lätt inser. Att slå ut ett stöd över alla landets 'tid- "ningar kan -heller inte behövas "när. problemet - gäller en 'mindre del därav, ' enligt ' utredningens beräkning” en fjärdedel, >> Statsmakterna som nyligen be- +slutat ge 800 miljoner för stöd o. > i påverkan”. åt företagsamheten skall = väl: inte av principiella skäl tve- ka att' besluta om någon. form av fastslår. tidningen.” ” het. my rker, det b tro, Ingen h 1. Intet mål; Ing- enting på andra sidan, ”Utan hopp och utan Gud i världen”. ön - Varför finns det så mycket vlan- löst 'och.flaxigt arbete, så mycket . slammer . utar mening, så många fiskafängen . utan fisk, "så många prestationer utan resultat?. 'Svar: det är "de många nattens män- niskor utan Kristus som gör pres- som dess bättre är i minoritet, Kan wi utan risk tillämpa detta relativt glesa förband? Ja utan tvekan, därest vi gör arbetet mik ligt Den Som inte” kan sin eller som brukar slarva från sig arbetet, kanske bör ”Hillämpa ett tätare förband, Men han får ha klart för sig 'att détta kostar pengar. Och råkar resultatet bli gott - -kanske han senare t. a m. måste kosta på sig em kostnads- krävande röjning eller. wid första gallringeri finna sig i att en del av utbytet blir klenved, som ge- nom "de ökande '] lerna för huggning och transport av i syn- i nerhet. de klenare: dimensionerna är förlustbringande, — ” Gud, om du finns, dölj dig inte längre! Se här mina händer! — tag dem! Se här mitt hjärta :— värm det! Nattens människa, som " sträcker sig längtansfullt mot Guds mor- gonrodnad, gör det inte förgäves: ”När det sedan: hade blivit mor- gon stod Jesus där. på stranden; dock visste lärjungarna icke :att det var Jesus”. Då vaknade ett amnat ”mod” till liv, Vankelmod. Sju män inför Kristus. Gry- ningens : människor. v "Att stå inför Kristus är att leva gryningsstunder plötsliga Eryningsförebud, "En människa - utan Kristus - lir med ens så otillfredsställd med sig jäv, Hon liksom hör en röst frå- Har du något - att äta?. Och bon. måste i sanningens namn” sva- ra? Nej; jag håller på att svälta ihjäl i allt mitt överflöd. Hjö håller på att lida svältdöden. « Bller det kommer em besynne: lig osäkerhetskänsla över en själv- säker och stabil människa, För-.så många av dessa gryningens mäns miskor blev det aldrig någon :so uppgång,” därför att de livet ige nom stannade i sin "vaga otill- fredsställdhet.' De tog”inte på” "alls var: notis : om mannen på: stran- der å. gryningen, de 1ö mom inte. Lärjungarna, de: sju "gry- ningsmänniskorna, löd tveklöst. Då först . låter Gud undret ske, En makalös fiskelycka; Då" rändas en ny dag. : Mod. ' Nu är det ljusan "dag berias sjö och dagen bryter" in i ver och 'är: med dem. Mästaren kommer "och ' välsignar lärjungar- nas "vardag, Morgonens' daggfriska Kristus - träder förvandlande ini varje gryningsmänniskas vardag, om hon lyssnar, till hans röst lyder hans order, - - Med Kristus fram — "det: bety der framför allt med Kristus fram genom arbetsmödar: Det finns människor som eett påsksyner, "Vi känner igen dem "på den: öppna varma blicken, där de gå i sina, enkla gärningar. I väl : samma trosvissa' vår i blicken. Morgonens klarögda människor, Måtte Gud genom sin nåd ' göra dig 'och mig till sådana morgon" människor, som tror på, ljuset och. tsättning- | äl USA. Än så A länge har denna kall i | sin ibedömning. av hur en panderande . trafiken. . Statistilven |! ; Deras omogenhet: bidrar till ävt del. bilister är - så labila d sitt sinne, |; sidventilmotorerna | med 'deras segdragningsförmåga. ES Man. kän visserligen — vilket ofta = : afrika," Spanien” "och Portugal, me- dan man” tydligen" helt glömt bort > I bortgift. > "prinsessa parten lärer. den andra på allvar |! 3 r änledning att börja a misströsta: om sina .idéers , "genomslagskraft, , om de alls jär hågon- notis om' resul- taten av. Sifo-undereökningen om väljarattityderna.; Endast sju .pro- : | oent 'av: de tillfrågade högerväl- jama fann, det, angeläget att de- ras parti markerade. en viss. pro- fil, den, minsta" vandel något, parti ' kunde: redovisa: Men de mörkblås ståndaktighet ” har ; bestått, svårare prov: än detta. och helt vi k mer, de snart -att visa abt. väljare . grundligt misstagit, sig. i politik; bör ; , vara” "beskaffad, var värd namnet, sa . Kanske" ska man | alt. den: riuvarande. på lite sikt endast" -innebäl inte mellan frihet och ofrihet. Vad frågan gäller är: om, en stor del av pressen. ska få å under eller om den: eka” "hjälpas ; att. fortleva. korna åstadkoms av unga och ill... a de som” nåkt' positior inom sitt område” och: 4 -kraft" ava deta får Vördentligt" annonsätöd Fond många "fall ett” annonestöd "soni: gör att man” kan” "köra med: ett sallde- les i ölen gle al — innebära; ätt: konkurrenter ! som man: en fått på: fallrepet - kunde rationellt ”itnyttjände" av de tötala några ninderverk: i den” vägen kan att det på närmare håll finns folk som” "lever + ofrihet. Vi har några äv dem”! inte Jångt: härifrån, de : baltiska” folk: som. en gång" varit anslutna till; vårt, land och som ' alltjämt känner de gamla banden som en: föreningslänk." Vem "vet, över "förtryck? och orättvisör lårigt bort T världen. rv 2-4 dd ”kungligheten, de förnedrar ' sig. även om det sker ofrivilligt.” ”Dagstidningarna & 3 drivs till jen "massa larv" varje - gång en: ipring på. omslaget uppl sjunker,; PP agan . för vatt, man” haft för de sjus sinnen,” " wvissheten "att". del inte är 'ensamma,-avt Mästaren: le]. "Låt 'öss alla ' gemensamt gåin för ått:”skapa trivsel” och glädje vid fiskevattns Det gäller inte bara latt” som inte lärt: sig tal "hänsyn var- ken. till, fiskerättsinnehavare,. orts- ve | br olkning: eller andra: fiskebröder. et. är dem: vi måste hjälpa ock- . så. Ofta: beror: det' på tanklöshet > ibland på wärre saket. De' tank=- lösa vär" lätta satt. påverka till det vandrar i Huset! a bättre och blir säker tacksamma för att het' att dö. Valet står verkligen - resurserna kan fjälpa upp. en "del av de, -fuvarande' bristerna: "Men .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.