AR UED ie Måndagen den 26 april. 1965 - Zvi svenskar h har det bra på ån- bå områden. Räknar vi: "med 'ge- . ! homsnittsinkomsten Coch” antalet "dessa intressahta' upplysningar. De. kan "kompleiteras, med ytterligare" d. som: för;- motsatsen; bilar pr invånare | vi som 'klar, världstvåa' efter USA ock som överlägsen europaetta..Vi har även 'det. flesta antalet telefoner pr.capita, de flesta kylskåpen o sv i vår världsdel, Vår: bostadsst Till. de senare hör onekligen det ' dard -är- ganska hög även .om': vi inte har så stort utrymme Pr per- grepp”. om. Särskilt beklagansvärt är .den tilltagande. kriminaliteten, och alkoholi son, som till" neh. . "Men - finns andra” Områden vi inte alls ligger is k skryt- klass. Till dessa hör antalet läkar ." Där" kan, man: med visst. fog : dala” om ” underutveckling. Vi har : nämligen bara 98 läkare på 100.000 « invånare. : Motsvarande siffror- är ++ till exempel för: Sovjet: 206 och " för Grekland, 'som ju inte” "heller har någon, framträdande plats] be- träffande "ekonomisk." och . social standard, 124 stycken, Räknar vi "däremot, ned aritälet -sjukbäddar. « pr 100.000 invånare så är 'siffran " för vårt lands vidkommande" 1,586 : mot 1.071 i Västtyskland, 1.035 i! Storbritannien" och 931:i. Frånk- rike. Här ligger förresten' USA il- i la till med blott. 910 stycken.” Men : "eftersom läkarna. är oumbärliga ! "> för sjukvården måste vi notera en här - mar Mehr på 1930-talet: 'svag' punkt ' 4 vår standard just i .' beträffande déras' antal, vilket il På tal om dessa” företeelser före slår några "yngrexcenterpartister. i riksdagen, : att: ungdomens! sit tion blir. föremål, för forskning s att ”samhällsinsatserna mot mi dré önskvärda utvecklingstend. .ser kan' sättas i in på rätt sätt; Uj] penbart ' är:att om roten till det ta' "onda: kan” blottläggas och . fektiva. motåtgärder sättas in, blir. i "verkningarna härav dels omedeles. bara och dels framåtsyftande," NM F 1 debatten :om'.utbyggnäderi' oc -fulländningen av ,'Välfärds-Sverig I undrar man: ibland om vi inte. nu i nått så långt vi'bör och"kan kom--- i ma; Det-har vi tydligen. inte, .Men;. i .det "viktigaste" är” -kanske: att de. I svaga. punkterna . .angrips i första Gi hand,. Det finns kanske också risk. i för a att 'vifallt för! ensidigt inriks ' tar oss på materiella : ting' och i låter de mänskliga komma 1skyi undån/-Detta märks mest: bötra i fander ” d bl ibland tar. sig uttryck i hot för sjukhus, Här konimer ä även sjuksköterskebristen in i bilden." ' Det är Svenska, Sparbanksför- | eningen som står till tiänst med i att dirålkastarljuset” riktas även” i mot dessa viktiga områden. i I » SOCIALDEMOKRATERNA "807 i "KER PÅ MÅNGA SÄTT: att presssa 'drivor och gjuta "nytt vin! i! 'gamla' "läglar,; skriver Borås: Tidning och: erinrar bla: om kampanjen Rådslag "65 "Mera" intressant är,, att ;kraven | a På: djärvare? sdciålisering: av "nä- N ringslivet q ykt, upp. på nytt. Man]. "tycker: på sina håll ätt” regering- ens metod att'socialisera .på in- >direkt :väg,. den s.k.' smyg- eller |: spindelvävssocialiseringen inte" är tillräcklig. "För: en 'tid:sedan för- klarade” den "; socialdemokratiske riksdagsmannen : Stellan Arvid- son :vid en partifest i Skellefteå, "att äganderättsförhållandena"inorh . näringslivet - måste . bringas förskjutas mot den offentliga ”sek- "torn. "Trots all' demokratisering : "under socialdemokratisk' ledning] sitter kapitalismen .i orubbat. bo, "kan ;Finansminister = Strän Effekterna av ..den « ko ; skatteutjämningen lär inte ha nå- gon betydelse i sammanhanget." Stimulansbidragen, ". ”. utbyggda ull. den. -omfattning hr" Edenman 1963: ansåg , behövas, - bör : behål- las: ätt stone, tills man gjort "en ” ningar: Riksdagen” "och? dess” 2 " skott; har i « det/ avseendet. "inte "anledning" 'att. behandla” folkbiblio- "teken> annorlunt lagen att ägari "och för” sig "inter är "avgörande: Huvudsaken är att det, arbetas | . effektivt, " ASFÄLTSOCIALISTER . "Enligt" Dala- Demokr (3): bär. sig dagens | unga" .soclal- ". döémokrater lika illa åt söm: Zeth ; Höglund på 1910-talet och" Hjalr De ungdomar 'och yngre män, som sätter sig till rätta på ”mäk- tiga platser, ser inte framåt när "de formar 'sin politik, De "tittar : bakåt, . Deras: ledstjärnor "fanns kring sekelskiftet, omkring 1910 och under 1930- talet i Stockholm, De är antimilitarister därför att |. di skorna skaver. De skall sociali- sera ”.samma' industrier, som. Z. Höglund / föreslog och som Hjal- ' mar Mehr talade för på 1930- tå- t komma” åt: narkotika tolagen.; medgav oskuld, man, är. frestad'att säga i sin; helig; a Id, avt han. genom lagens ” "strängaste straff Ymot "en" åtalad, :som ';hade överbevisats: om ; och. erkänt in- brott för: att komma vskräcka andra: narkomaner från 'att begå liknande. brott.: "Förmodligen trod- de han också, att han skulle av= :skräcka den hån dömde från 'vi- tär. från Vårt rätts> samhälle, skri ande genom den okunnighet” den” "avslöjar. "Ty: det skrämmande. let. Alla gamla upp= repas, antagligen därför att läro! böckerna är desamma. Att sam- hället i' grunden förändrats, att fackföreningsrörelsen ' har stort inflytande över. löne-, avtals-- och arbetsplatsfrågor, att statsmak- terna - skapat insyn i.näringsli- ' vet och har ansvar för den ekö- nomiska, utvecklingen, att socia- la'och ekonomiska : åtgärder / i grunden förändrat den enskildes " ställning i samhället, allt. dötta bekommer inte dessa unga poli- tiker och akademiker. ett skvatt, Utvecklingen efter kriget viftas bort och de söker sig tillbaka till MR »talets eller sekelskiftets por. itik. Hela den uhga . generationen slåss' mot politiska: väderkvarnar: Vägl Jå. av ' asfalt Li ” Klara och annorstädes, '. - SKARP. KRITIK MOT HR : + EDENMANS FOLKBIBLIO. TEKSPROPOSITION :' soc riktas åv. Malmö . tadsbiblioc teks "chef Bengt: Holmström. i en årtikel i Piblioteksbladet, där bla. läses: behövs . -sannerligen inte "mycken insikt” (om att narkotikabegär, in- te kan avskaffas” med hotelser, |" då det: ju är ett vid det här: Ia- get, allmänt” känt , faktum att de svåra narkomanerna - i tualtioner. edda snart sagt vad som ”hels Skaffa sig narkotika” > att. i teckna, en. frivillig . sjukför- dersförbundet har, Hela frågan om folkbibli ickar har skötts mycket klumpigt 'av hr Edenman, Och Hans nu fram- : lagda förslag lär inte leda: till de förbättringar han av de op- timistiska,- ibland löjligt oskulds- tt rötesterat hos” JE döttrarna. |., fulla tongångarna att döma, hop- pas på. I Propositionen talas om punktstöd åt lokala initiativ. Det är alltså. fortfarande kommunalt ändå”, vbara en av många besynnerliga" arättvisor i sjuk- bundet 10 fl få : 'Husmodersför- godtycke som kommer att avgö- N ra utbyggnaden av ett viktigt led! .-exempel för 'såväl vår. höga lev-.. dras; tycks på sr Även i.det här fallet. vår: det. pris. | billighetep: som - man tryckte, på. sin lär -atumma' och stela "och förefal- Ni :G Bergström, ' Bankmanmnaför- "I 'både av; erbetsgivare / "och arbets- '] tagare. tas. med, avgift : måste ' betecknas 1 som. rent, nonsens. : : döneutbetalningsform . Tr. i år får ingen RR | "penning. '.Hon: har. inte ens rätt | -— a Stätens. Pl ” (Många : av ' våra viktigaste "byggnadsminnen kan inte ens få « elt nödtorftigt underhåll," De statliga "anslagen är — alltför . appa. För restaurering av de s -muners, församlingars och en- . skilda, donatorers bidrag. . Var en ganska mörk bila av, Vär kulturvåtd 1 prekärt läge: zz anslag allt för knappa dens. Sa så att den ensam kan klara des- problem men det, är ändå orim ”isade hr Selling, att man för att vidmakthålla nätionella minnes- måste; lita! till enskild offervillig= het. I idet sammanhanget nämnde "riksantikvarien. att' nödvändiga | ars "Vi. änsva är Be landets forn! m- ningar, : "som" ' beräknas : "till " över 560.000, "för: Visby kyrkoruiner och stadsmur, för en hel rad andra öde- > kyrkor ' och -ruiner, för slott och härfgårdar, borgarhus och allmoge- "> bygg nader, fortsatte riksantikvarien; .-hade —- för att. fortsätta liknelsen "med . brandkåren :— "nöjt oss med n liten assuransspruta. BOGESUND SKRÄMMANDE töver: bristen" på - pengar finns även" om: formerna" växlar, konsta- terar; tidningen! : Köpmannen: Ar- gumentet. vid -dörren är evigt det- samma: : den' enorma '- billigheten. Antingen har 'man sparat tull el- ler” sparat: de: höga butikskostna- derna. "Eller: kanske något annat. fall :blev: lurad. . Skånestäd två damer: i eleganta pälsar, som sålde” guldarmband vid, dörrarna. Hur. det 'i själva verket. förhåller | sig”med den framgår :av "vad till- kallad expertis: har. att förklarar: --—"I-affärerna- kostar . ett :25, gr armband 345 - kr, . Damerna --som en stockholmsfirma säljer ermband : på : 20 gr. för 3701: kora rgumentet om: ”billiga” arm- sålunda. direkt felaktigt. « kommer : "att -guldvarorna inte är. av” högsta kvalitet -— de ker. inde fullt färdi betade, s sig gärna - till, företag och” insti- ket folk -på en gång. På Lunds lasarett” blev: det' emellertid tvär- stopp.”De" pälsutrustade försäljar- na» nöjder sig "inte "med att bara besöka :personalbostäderna — där kan man inte' hejda framfarten — utan de passade också på omkläd- ningsrumnien, Och ' där är all för- säljning. enligt" givna direktiv för- bjuden: Å jalion” som, tiksantikvarie "Gösta "tecknade i sitt i anförande märken ; av, ”Visbyruinernas ” klass f ifsifon.- Vi hade begärt 556.000. :Vi,; Eftersom . världens, vilja att be-|' ara. okuvlig. tror: man nde ku tutioner där man kan träffa myc- |: ett. annat” "hinder: "utredningarna: Bogesunds ' egendom övertogs av staten därför att den var. vanhäv- dad, Efter 20 år står slottet ålltjämt som en skamfilad ruin med nedra- sade -bjälklag; frätbål i fasaderna och. en: igenvuxen . park.. Även de mest n dvändiga. arbeten får vän- "ta, på, en utredning om den, sfram- "Fda, änd "avslog" nyligen” en motion om pen- 'gar:til :vestaurering av' dé. skada- de fasaderna på Kalmar slotts borg= gård. Skälet -var att man borde avé "vakta" en" turordning :för restauré- "ring av atliga minnesmärken. n. "åtskilligt" har. ändå” "kunnat .uträttas. tack vare bidrag från oli- "ka håll: och samarbete med arbets- 'marknadsstyrelsen.. Bl a" har "man es fått” arbetskraft: för :' den . viktiga I" "> markvården. . kring” våra 'fornläm-' å "Så sätt har”man också erskapa delar av det gard la svenska kulturlandskapet. - -akadémin kunnat förvärvå” det sto- ra gravfältet. Kånna :högar i. Små- "land; Sorå gåva har:man fått en del av gravfältet vid :Vätteryd i Skåne. Akademin har: inköpt: en : del av a Ottarshögen i : Vendel, där 'man förut "äger den” 'stora kungshögen. Härigenom kan hela' fornlämnings- området i i Vendel återställas,.- i: De :arkeologiska utgrävningatna å bar pågått över hela landet och sä- sohgen , utsträcktes i fjol till tiden -april--december. "Rika, fynd hår gjorts” bla "på "Öland, på Helgö i Mälaren och vid Kopparsvik strax |: "söder om, Visby, t:där ett väldigt gravfält undersök! 4 MEDELTIDA MYNTVERKSTAD: '- Rika "fynd från vår "medeltida stadsbebyggelse :har ' gjorts : vid de fortsalta grävningarna i Lund, Ny- köping och Gamla Lödöse. I Ny- köping har utgrävts ett två meter mäktigt lager, Byggnadsrester, gå- tuläggningar, brunnar, trä-' och lä- ' derföremål och textilier från senare för. at Stockholm (rm). Från: bankernas si Kar dra- gits upp . en. fullkomligt onödig debått:om kostnaderna för check- lönen, skriver förste" ombud. Ingen kan I åläggas: betäla eftertanke", för att" nå fram till . | will > t erhålla - sin "7 ehecklö. än don Vid 'grävningar i Nyköping har man påträffat en mängd rester från : 200-talets | stadsbebyggerer, I detta schakt har en det av den gamla" . träbebyggelsen - frilans, sea fr ke I halrten av '1200- talet Har r pålrättste. senare fanns vikter och myntnings= [1565 förstörda Nyby eller. Ny Var> OM . | Lövånger kyrkstad. De märkliga res= "I Gamla Lödöse har. man hittat bl a en 70 m'lång, stenlagd gata från 1300-talet på ett: område, där - det tidigare -dominikanklostret var den. . enda, kända : anläggningen. Längs, gatan låg grunder till hus, som inrymt brons-"och järnsmed= jor och en. . myntverkstad. "I. den underlag från 1350- -talet. En-'annan försvunnen medeltidsstad -—'det år berg ; — har också undersökts. Dess" rester ligger under jorden vid Lin hovs' kungsgård. Grunderna till stas dens' kyrka och. kloster. har. kunnat grävas fram. .FOLKUNGABORGEN I | on : VADSTENA : >] fina vakt. om :enigheten” desto - större kraft kunna kämpa . sekulariseringen. ,, Men: Ven skilsmässa ' mellan stat. "och kyrka borde leda till ökad. religionsfri- het även, för de kristna som nu tillhör statskyrkan: . inte de skilda meningsriktningärna -linom denna kyrka att; utvecklas i frihet minskar 'roformens” värde, mot Det, är vida bättre, mångfalden i,d leni fattningen än att man med 'bis- | koparnag hjälp till varje pris slår vakt om. en: konstlad samman- hållning. > Man skån, med tioner, gå med på att prästerska= liti; pet har er statlig” "ställning, Men, för att knyta an till reservatio- nerna, en prästman. "Hhet blivit "vald. till -sin: befatt- ning — det må vara av en' för- samling eller ett stift — och där- : till . kommer. att. han i. huvudsak avlönas - av , kyrkan. ska. kyrkan. « Basen för den "kyrkliga ckong- mien är i stället den skatt som en församling tar upp "(varav över- vägande ” delen ' går: tjänster” som « folkbokföring : och begravningsväsende). ningen . på "de: "stora 7 egendomar | hä (taxeringsvärde - car kronor) och fonder joner kronor) soi gar: över: CE kyrka & soni får sina” ink ster, genom Beskattning” kan näp- peligen - kallas ' i; ordets "egentliga | bemärkelse fri. ' Att: frikyrkosam- funder: skulle "acceptera en sådan ferin; Ptod förefaller otro- Tack vare bistånd av art ks nadsstyrelsen har välbehövliga 'resi taureringår kunnat göras i Falster= bohus-och Lindholmens borgområ> den, Gräsnäs ruin, Vira .bruk och... taureringsarbetena i Vadstena klos= ter, där man kunnat skala frain en - förut > okänd = Folkungaborg från 1200-talet, har. förtsatt. Ännu åter= 5 "arbeten" innan hela färdig.. Borgens skall man bla konservera grunde; ha till de oratet byggnader, som” revs på 1600-talet, -. ligt. "I. dessa - samfund. har. man säkert 'en alldeles för stark känsla för' wad den personliga offerviljan |, betyder... för; sammanhållningen ; i församlingarna. . Var -skulle £..ö. staten dra gränsen vittnen och andra kom ' Kyrkans folk kan? alltid hävda att” mani. måste - ill” varje pris. "slå > Statens roll på den punkten tvärtemot den vanliga föreställ- ningen, blygsam ' bortsett från ut- bildning wid wuniversitet :satsar'hr Edenman /per år kanske 10 mil-|' joner kronor "på het Sydsvenska Dagblade' =. ringsuppdraget? Maranata, Jehovas mentar nen bör ' kunna” ge den. lutherska kyrkan. "tillförsikt. ' Bland / ennat tycks ”arbetet ' :med "denna" plan kuna bedrivas i gott ”samförstårid imnellan: olika” kyrkliga” grupper och intresseriktningar. ' Kanske” är det rentav så, att” den hutherska kyr- kans "interna'- förhållanden "skulle klaras' upp” "lättare utan. statlig'i in= för att med Tillåter "man vatt man visar "kfistna ' upp- sammma dom-drabbar ägare” "och den: redaktör, "som fals- . vara opolitisk koligör: 1 ppger” si Han” ägiterar' 1 is ;: Eller jomiö han med tanke 'på läsekretsens sämmansätt- ning redovisar en. viss "politisk färg och” "under: "dennå. täckmantel ar nga -reservas har i. allmän- själv. / - att” kunna, slussa« ån så” "produktivt arbetsliv. Vilket; fruktansvärt. un- derbetyg "åt" de hittillsvarande "in- satserna" för de handikappade!" Gi- den” sven- | Olsson. har. "att" slåss" med” en till- fv ot of tagande arbetskraftsbrist och tän- ker nu sätta till-- alla" ”Klutar' för Vi gläds våt) att. nya” möjlighe- ter: skall öppnas : för dem," 'som' av ev eller : sannän anledning > - ställts ” "till ”Service- samt avkast- 400 - miljoner” (över 100 mil: kyrk ö. TA för tiden är ob Annat: var det med varbetarrörelsens. -pionjä= rer,” ménan, hr. Pethrus; pade; för. god seder; för inkasse- ATT): : Inställningen till de: värnpliktiga och deras: krav på: bättre 'förmå- ver, ; som” tidigare - varit påtagligt njugg;ser. ut att svänga, konsta- terar: Svensk: :Underbefälstidning. Önskemål, som bara för något :eller |” ettipar år sédan, inte direkt sades "men "undenförstods vara mer ;eller mindre : orimliga, tas :nu: up] allvarlig "prövning, Fler fria resor 'är "ebt exempel |=— tanken anses nu, trots att det | intexvar -så länge seden' som "än. talet höjdes från tre till fem, "inte "| vara ”omöjligare än att den enligt ett färskt uttalande av försvars- ministern, - skall utvedas av” oden nya 'för kring bättre förläggningar "Sen kivades" man öppet om koslnaders na och om detta grönköpingsmäs- yst siga kiv är. blott Lott säga, att om det, i en artikel | i: TCO-tid- ningen. Stora" siffror” Har offent- liggjorts och dumt nog. har gan- ska öppet talats om att man skul le ta uten avgift för checklönen Att ärbetstagaren skulle ' belas- Det är är ju just löntagarens sparande, : "skall göra och" som också - gör... : denna : lönsam Si i bankerna och” ingen veta människa”"kan åläggas att- betala för att få ut sin'lön — en så ele- mentär sak: borde | ha tänkt På, innan grodan släpptes ut i debatten, ,och hoppade in i spal- terna 'd; den gav ,åtskillig bad- + studiet "av. den statliga broschy- "ren ' Din "rätt" till trygghet. Den skall inom kort spridas till alla hushåll | i dandet.' Att den ambi- tiösa uUpplysningsskriften skulle - kunna. läsas som deras eget syn- "givarna hade väntat, men även "denna" funktion måste onekligen räknas" "den "till godo. | andelstiäningen; | :idaregister var väl inte' vad ut- h bedömni ra lika i olika banker; "beror detta på hur pass rustad man är att, klara ”check- lönen. De banker, som sköter den öv ängar klagar nog — "däremot - de "som hoppat som rälats mot - checklön met 'rekommer en speciellt tos- sig från Skånska hovrätten, som i tionen genom checklönen hjäl id andet av ':de fackliga. av-| en gifterna, en åtgärd ter tjänar på Checklönen tvi inte heller... -mågon. . att avstå . från uta; dana saker talar det gäller att visa I lönen. sin ovilja. över] I de, många beskyllningar, esyste= |- ; komliga ” duristländerna :— Tokyo i | ocH' Moritreal är ju för avlägsna il kunna erbjuda de lägsta klädpri- standard och kanske . framförallt kring den delen av en höjd stan- dard som tillgång till varmvatten Tepresenterar tyder också på i sin- nesändring, Förut skulle vattnet vara kallt i värnplikt ggning- "De. vännpliktigas mäts generösare än” tills: varit fallet. ett intryck av. Nu anser man in- förandet "av". varmvatten ' vara en självklar åtgärd,” som skall ge- nomföras så snart det överhuvud- täget är ekonomiskt möjligt. gödogöra sig » utbildningen . och il-. övrigt medverka till goda resultat]: till jäv: verksamheten "måste beräknas vara direkt beroende av, den 'om- | sorg ; och omvårdnad, : inte minst ifråga om materiella "ting, som försvaret/staten ådagalägger i förs hållanide till de värnpliktiga, Rim. liga » förhållanden; och " någorlunda vettigt avvägda förmåner av olika slag underlättar underbefälets och allt' befäls jobb. Den samlade in- satsen — underbefälets, de värn- pliktigas och ' samhällets — blir otvivelaktigt bättre” om; värnplikts- förmånerna — av alla initiativ. etifruleras' och m förtroende, Det är: inte: vilja att till- bostadsfrälse" där arvsÖ na går: genom 'skurima stinna, plånböckerna: h sig gällande. Social kän inte den politik kallas” som gett sådana re- sultat. Tor a AA slag '— mut- ”vad som” "hits i Herrkläder dy yra 1: "Siockholm (TT T). : Bland de för oss nordbor: åter- för abt komma ifråga — ' tycks Portugal och: Grekland 'alltjämt serna. Detta" framgår. av tidskrif- ten. Financial Times undersökning numret av Herrbeklädnadsbran- . | schen, av Tevnadskostnaderna & olika län- der och som återges i senaste Av siffrorna” för No ew York". men bi illiga i i Oslo. och Aten så stora — mannens Helsingfors: än nen 560. kr. dd devob ! (en kostym, ett" par - Åor. skjonta) . och kvinnans "garde- ob sidenklänning, .nylon- strumpor och en cardigan) fram- |. går, att kostnaderna är högst wa- rierande. i olika städer. I New York ' kostar = rä! mannen 632 'sv. nära hälften så mycket, nämligen 302 kr. I Lissabon är motsvarande kostriader 330 kr. för! mannen, och 302 för "kvinnan, - 1 Stockholm är prisskillhadenna siffror 259 "resp, 302 sam Tesp," 373 krav > en: något garderoben mellan Stockholm — får man wväl förut- sätta att siffrorna är riktiga d. 'v. s.' baserade på identiskt samma kvaliteter och artförande i de plagg det ". gäller, tillägger Herrbelläd= mellan herr och damkläder- inte! nadshranschen. vel tar 503 kr och kvinnang.431 kr, I damkläderna -, bill skillnad :mot alla de andra under- sökta städerna dyrare än hernklä- derna, Där kostar, nämli; deroben kvinnan 718. kr. och man- « Billigaste garderoben » "får både mannen och. kvinnan :i Montreal. Där kostar nämligen motsvarande kläder bara 287 kr. för mannen och 187 för" kvinnan, I: Oslo -är i Tokyo 488 resp. 287 och i Aten : Även om en dels av v siffrorna gör den Villa prisskillnaden för herr- - Var -Gud" inte "hoj var han inte Gud. hoppets. Gud oh eviga Armar, som sträcker sig rakt Her i ent Förgänelig och syndig värld. Hopp. är ett klart ljus, som ' bryter; in - K hopplöshetens . beck= svarta mörker; Hopp :å är Guds öpp- na” dörr för" dödsdömda” människo; från” jördlivets: fäng gelseoell” "rakt m i NN eviga frihet. i än , sant > ho; Gud." Där Gua I nte "ån, änns da garderob kos- gen ”gar- er, en dag att 4L resp. 273, voch, inte 1e- i London 574 14 ad —"t., ex. Tokyo : och Vare. lovad”. Hän Ä ; Mord Gad skäl len: vår sal du är för tid:och AA : vårt hopp; 0; Jesu: "Kristet > för itt' !
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.