. stående'soch en skala, som ligger + kommunisterna knappast & är roade « Alla parter har därvid fått jäm- + — LAHOLMS TIDNING —=LT - "Skördeskadeskyddet; otillräckligt " Skördeskadeskyddet i form av den skördeskadeförsäkring ” som > warit, i kraft några år har med- "fört avsevärda förbättringar jäm- "fört med de förhållanden som rådde tidigare. Trots "detta är "det nuvarande : systemet långt ifrån tillräckligt. Detta 'under- ströks med skärpa av flera cen- tertalare när frågan behandlades i riksdagen myligen då samband , fhrilksh Atitel Torsdagen den 29 apeål 1965. ” fördes fram". 4 "riksdagsdebatten i form av, reservationer som dock dessvärre inte blev bifallna. Det- K "ta är att. beklaga ur jordbrukets | : > Skö deskyddets oe keaeton med . relativt. stora bedömningsytor. ger upphov "till deck: : Av riks ” Riksdagens beslut. .c om bostads- tikens utformning ' r att förändra bostadsbyggandets förut- sättningar å flera avseenden. kat trycket på bristorterna. a + och 4.000 Hera väraktiga arbets- Isbyggandet: ändrar. karatör dagsman Jan- Ivan:Nilsson:, ts ramen för 85. 000 lägenheter och att 3.000 : tillfällen i avfly betyd Detta borde naturligtvis ha mins- |] skall fördelas med till läg bet i sam-= band med . industrilokalisering | ädk -skall., utöver fjol- en. För riksdagsb lubet 'och i ännu, högre för g svåra orättvisor; En j med” skördeskador 'kan bli utan fördelas senare n ind i - ersättning om håns kla- rar sig bättre undan” skadeverk- I sådana ' fall wore det med jor " Hrr: Bertil Jonasson och Fer- dinand Nilsson (båda ce) hade om att skördeskade- | försäkringen - skulle kompletteras : med särskilda — skördeskadelån. " Motionärerna vill ha detta pro- ” blemkomplex ' utrett av staten, De ville även ha beloppet för It på 3 Invid "Dessa båda. Mmotiondyrkanden SKATTEBEREDNIN GENS U "ARBETE" än tjänar, det "egentligen något - till? Tidskrift för Sve rig 's sjuksköterskor ställer frågan: . . " Det är en klen tröst för rerhiss-' "instanserna att veta att resultatet |” av .deras- tankemödor förvaras-il: prydliga pärmar på kanslihuset, nu när "finansministern ändå har ::konstaterat, att 'skatteberedning-' - jens förslag till ett framtida skat. ”tesystem inte bör läggas till grund sför. 1965 års skatteförslag..Bered-' förslag har sålunda defi- rimligt att kunna. ge individuellt prövad. "ersättning" Så "kan: ske : även nu, men. de 400,000 kr, som står till" förfogande för ändamå- let "räcker. inte' långt. - "Jordbruksutskottets. ordförande, hr Hansson, i Skegrie » (ep), fram- ; höll att. det” givetvis, alltför " viduell rättvisa än ”wad ; man nu "kommit. Skördeskadeförsäkringen : Ett ”20-tal invånare Barnarps "kommun utanför. Jönköping har ingett ! sen” prötestskrivelse & till d "skrivet: Air- | nitivt lagts åt sidan och" finans- ministerns skattereform är ett faktum, sedan riksdagen nu anta- ” git skattepaketet. I detta skatte- + system blir den indirekta skatten ; ungefär lika hög som -enligt skat- ” teberedningens förslag och: ge- . nomsnittligt fördyras konsumtio- nen i samma omfattning men det säker utan någon egentlig reform ' av den direkta skatten, . : ö Det totala statliga skatteutt det i stiger alliså,, påpekar tidningen. 2 Der fortsätter med ”att .välkomna ” möjligheten till: särbeskattningen 'men är inte helt nöjd: an Om två, makar önskar" rbe- - skattas, merr'de nu att beskattas ” om OR a dd -mellan, före- bi e ts giv aren” + Orsaken är 'att' ett”företag vå orten tänker. uppföra två bostads- paviljonger i närheten"av ett 'bo- Denna kvot hö- jes "således" med 2.000 lägenheter nom en, i övrigt, oförändrad me- delsram .. jämförelse” med- Kungl. Maj: ts förslag. . ve "fördelning in- om landet förändras radikalt. Så- leddes: 'beräkmas igångsättningen in- från: fjolårets beslutade 26.000 1ä- gsättning, "För. små- | husbyggandet: betyder ; riksdagsbe- en "katastrofal. minskning, . äntat stora omfördelning- mött ' protester ' från hela ; | slutet jen totalt 88.000 lägenheter varav 5. 000 med : till | strofal egenheter till. 32.000, ' och i landet grad regeringens förenat en kata- en som tidigare varit 27—28 procent kommer sannolikt att gå ner till 15—18 procent. "Detta måste vara att: vrida "klockan. tillbaka - flera varv. Riksdagsbeslutet går i" den= na :del ,rakt. emot- bostadskonsu- årets fördelning tillföras ytterligare 2.000 + lä, Det tuellt ökade? bostadsbyggandet utöver komma Dbristområdena till godo. En, viss" "ökning. utöver: 90.000. lä-]; genheter' torde 'vara möjlig även ir år: Fjolårets - igångsättning ”var 94.000. har menternas önskemål om'ökat små- husbyggande; Alla bostadsunder. sökningar på området visar detta. För att stimulera småhusbyg- gandet har. detta tidigare fått ut- vecklas motsvarande bygginitiati- ken.: Centerpartiet. vill: an den ti: > Återigen har; i Iokalise! landet "utanför : storstad: strid ström av protesterande dele- Igationer från länen med landshöv- dingar, länsbostads-' och länsarbets. direktörer : i.spetsen. Den kommu- nala -J bostadsplaneringen blir 'sön- |.derslagen ; och en onödig, arbets- lö "byggnadsanbetarna. Sålede redovisas i en motion-av tre: socialdemokrater” att i Skara- borgs > bostadsbyggnadsarbete . nedgå ' från ca 1.100 till. 600. I: Norrbottens län beräknar 7länsarbetsnämnden "en byggnadsarbetarna på 1.000. man, Eftersom "dessa, båda län inte drab- bats ' hårdats av minskningen. i bostadsbyggandet torde byggarbets- ki äknes i flera er nu tydligen att flytta. de friställda: arbetarna främst kholm. :Hurwvida bostäder "stadsområde; "I dessa provi a bostäder 'skall man bl. a.” placera är "drygt 20 arbetslösa norrlänningar, disponibla ;för dem där eller om "byggplaneringen är så långt kommen, att det är. möjligt :att öka bostadsbyggandet kunde inte esministenn + ge "besked om: i g att” "denna årbetskraft är ett slags: ”sämre folk” och frukfar ytydligen att, det rent av kan smy; gå sig in några utlännitgar i "ska- |+ ran; Man är rädd för : bråk” och busliv soch "reagerar i förväg hos de & la myndigheterna. inligt skalan för de det I.- på sambeskattningsprincipen upp- byggda ' skattesystemet.; Det :sär. beskattningssystem, som: SFF. liv- ligt förordade vid remissbehand- lingen av sekatteberedningens för- slag, förutsätter emellertid, som tidigare sagts; en enhetlig skatte= skala: för både gifta och ensam- ungefär mitt emellan de niva an= de skalorna. sen > Det innebär en väge: nåd, påpekar tidskrifte JÖRDLAGSFRÅGORNA/ | hör till åreta- mest part Västerbottens- KM: r en: Jordbruksministerns- hårda. för, "sta utspel till' förmån för' stor- » skogsbruket liksom centerpartile. daren.. Hedlunds: mobilisering av en tåndsfront inom sk rerörelsen resulterade i låsta för- handspositioner, - vilket : utlöst många spekulationer om att des- ' så frågor skulle bli en sprängkil i mellanpartisamarbetet, Att so- cialdemokratiska — förhoppningar gått i den riktningen har varit helt uppenbart. När slutavgörandet nu förestår i tredje lagutskottet skymtar . emellertid möjligheten att. opposi- tionen samlar sig kring ett ge- mensamt förslag, som ställer re- 'geringen "inför hotet av ett all- varligt -bakslag I frågan, eftersom av att stödja dess bolagsvänliga förslag. En kompromiss mellan högern, centern och folkpartiet håller på att ta form... ka på sina 'meningar, men i stort sett. innebär kompromissen att en- skilda personer får, större frihet att förvärva jord. och skogsfas- tigheter än propositionen föreslår och att man begränsar lagens gil- ” tighet' till ene försöksperiod « om fem år. ” DE.DYRA TUNNELBANORNA -; Eftersom statsbidraget till tun- nelbanorna — det lär kunna kom- ma att röra sig om 800—850 milj: kr — skall. samordnas med statsbidraget i i övrigt til vägarna, så kan n man oroas för att väghåll- ningen i övrigt blir lidande, befa- ” rar Jordbrukarnas Fö- reningsblad: Från en det håll accepterades beslutet med olust, enär man an-' såg att tunnelbanorna är ett kom- " mersiellt företag, ägt av :Stock- holms stad, som. bör finansieras med. biljettpriser 0. dyl, Vad tun- . nelbanorna kostar får f. ö. en: .ef- ”fektfull . belysning . särskilt 'om man. jämför med de blygsamma anslagen till enskilda” vägar, 57,5 milj. kr. Dessa vägar lär väl ha en för samhället i dess helhet långt större' betydelse än några mil tunnelbanor, och de enskilda Vägarna är'i högsta grad använda för. allmän samfärdsel... Man kommer inte ifrån att stor. Det är en känd sak att det kan uppstå spänningar mellan ortsbe- folkningen - och den nyinflyttade "arbetskraften; särskilt--om.:denna måste förläggas i i PEN eb = nas: god vilja på båda sidor, kan-, ” Vär ju. an . iga om- ']-kästning "kan nedföra” att” "Taridets bostadsbyggnadsresurser .. inite '. fullt utnyttjas, att byggandet i 'brist- områderia vutsättes för en, ekono- rerhettning:.med = :kraftigt ökade: byggkostnader, saimt' att :in- dustrilokaliseringen ute, i, Jandet:.i övrigt, inte endast i områden: med lokaliseringsstöd, FRAM » Centerpartiets : förslag aktiv : Iokaliseringspolitik'. skulle, enligt" ärbetsmarknadsstyrelsöds bes räkningar, ha Genom kanslihuset .har passerat en län torde sysselsättning i bostadsbyggandet nhämli ri litiken m.fl; frågor, social- demokraterna. stötts: upp av. högeri partiet, De oppositionella socialde, mokraterna böjde som vanligt ryg. gen, för, :: som "det: brukar orten extra tillskott ' "med 000 läs genheter. i ; Centerpantiet föreslår 'en i ven. "Också på denne punkt har heta, ”Partiet”.: Även folkpartiet gick. på majoritetslinjen, men vill ge lande- |] Centerpartiet c och folkpartiet har enats om samma .minimirami för 90.000 byggandets lokalisering, som rege- i' skrivelse. till. Kungl, Maj:t och riksbanken begära åtgärder, som möjliggör ett ökat bostadsbyggan- de, Centerns "förslag kan om bo stadsbyggandet” utvecklas fi iF Övri Mm Centerpartiets förslag tar hän- "synt till att kontinuitet och plane- ring är nödvändiga förutsättningar för ett optinialt bostadsbyggande. En balanserad nä ingspolitik i fela landet öch e N medborgare. ligt, vara klart gynnsamt för brist], . områdena, dock utar att riva sön]! cv der byggförutsättningarna i-landet]' Det hat' fort sig &å att widj 100-årsminnet av sydstaternas nie- derlag. och slaveriets avskaffande har negrernas ställning blivit den allt annat överskuggande inrikes- politiska frågan i Förenta staterna, För dagen har denna fråga trängts åt sidan, och president 'Johnson ägnar sig åt ändra problem, Det har av allt att döma skett mot- att villigt. Det hindrar. USA:s presi- dent; att bygga det: "stora sami- hälle”- där 'också negrerna äntligen skulle" kunna Jeva : som” fullvärdiga Dagens Nyheter. " > Sverige har länge. haft. ett. mye- ket omfattande bostadsbyggande, som tagit" hånt på våra 'resurser. Alla. vet: att. bakom detta ligger strävandena” att bygga ifatt bo- bini Om man bion "är "erida "möjligheten aut inom | rimlig tid häva" bostadsbristen: . : att, skåpa en bättre bomiljö enligt oenterpartiets : mening, bostadsbyggandet motsvara. bo. nas ö 1, Den hårda dirigering mot höghus ochly ätt bostadsprogrammet är för stort för att kunna sväljas. och följakt- ligen" måste skäras” ned, fblir : det emellentid' ännu angelägnare tidigare ' att successivt upphäva bryr. "de 'häftiga 'kastningar ' i bostads- ringen genomdrivit, är d typiskt prin- exempel på socialdemol cp lika fördelning som i fjol: inom nedgång. i sysselsättringen: bland | —S ” centrationspolitik.” | Ärade läsare! Är ni ampen? Då tar ni vass | blät- ten förmodligen” illa "upp om man kallar er för raggfas eller påkhané eller rumorare eller sagga', eller skrull eller skrabba eller prackare, plumhuggare, plompäre, piparsärk och: pjalt. i Ja, ni, behöver förresten 1 fö vas ra. särskilt, ampen för. att reagera surt spå" dessa ord.— ni kan: vara rent. av bjaskig, sott eller under- klok och! ändå bli 'mjugglistig. på den lobasker eller Tubber. som ytta rat dem." =. : ; Det "är nämligen skällsord, in vektiv, gamla fina svenska inveki tiv, som ungdomarna ' Anne: von n' Eckermann och Johan". Santesson i har letat fram ur glömskan "och fgett:ut i en'liten volym på' Anti- variat Bokfenix förlag i Uppsala. AN ke främst hös'in id mottagande kommunen. Den son; på. lö! hand ropar ut. sitt:misshag. ock Ia mäeinertet.nn MR ot Ur!den; dagskvällen togs den politiska" och "sociala situationen i i Spanien upp. De svenska turisterna borde skaf- fa sig insikter om och tänka. på - "Det ' soliga Spaniens” bak: ida, Som: speciellt ” ”anmärkningsvärt noterades, att ett stort antal span> " ska arbetare varje år sökte sig till andra: västeuropeiska länder för] att skaffa sig en drägligare' 'ut- komst än i hemlandet. Det var in- galunda, första gången dessa i å- sikter framfördes i i TV och 4 vi får hoppas. inte den sista heller. ” "Just nu görs det stör propagån= "da för en ny turistort Plett” "nytt turistland där tusentals "svenskar |. redan varit. på besök 'och många tusen till väntas." Vi tänker på -Mamaia i Rumänien. Allt som sa” des: om Spanien: törde ' vara: till- lämpligt även på Rumänier utom att tusentals arbetare söker sig till ” västeuropeiska” länder” för” att” "få en bättre utkomst, ' Den möjlighe- ten står inte & öppen för varken ru. mäner eller några andra på den "sidan järnridån. Vågar vi be om några ord även om dessa länder Sverige . 1957, här. sjukdomen praktiskt taget: utrotats i lan dan'registrering dv. polio infö ”isdes,” inga fall. av. sjukdomen. nde foktum är en” effekt "Hav" vaccination. utgör "polioepi ! i demien i Göteborg år 1961, som ett. i..60-tal samtliga var ovaccinerade män- -e:iskors De som- genomgått full- ständig vaccinering insjuknade : "däremot ej, trots". att de levde ' > mitt inne i denna starkt smitt- : Jfarti Under. de pol fåfria åren ba 100 kunde "man 'vid ett stort an- tal "undersökningar" på landets wvi- ruslaboratorier ej heller påvisa, att poliovirus längre: fanns kvar in- om. landet. .Vaccinationen tycks så- lunda även' ha medfört 'att virus ej längre kan leva och föröka sig här. Meh detta -innebär. samtidigt eh fara' för de. ovaccinerade, "Den naturliga immunitet, sora stora de- lar av befolkningen tidigare erhöll "genom kontakt 'med smittämnet, framför allt' under epidemitider, .har. under: de polio- 'och virusfria Åren". successivt sjunkit eller helt försvunnit : och "utgör därför 'ej längre skydd vid ,en.ny. infektion. - Vaccinationen. måste alltså ersätta >att- skyddet” skall kunna upprätt- hållas. ; . Risken för ny infektion med po- liovirus är alltjämt överhängande .på grund. av möjligheterna till in- försel av smitta från utlandet, sär- årligen. besöks av, tusentals &vens- smittade länder kan givetvis också 1961, som ) genom import av virussmitta med hemvändande turister och ett ny- ligen inträffat fall i Lidingö, där - smittämnet med .säkerhet importe- "rats från. Irak, visar med full tyd- lighet, vilka risker utlandskontak- terna innebär i detta hänseende och vilken allvarlig fara, söm de ovac- cinerade, med' tanke" härpå 'Iöper. Det är alltså dubbelt viktigt att vi låter vaccinera oss för att upp- rätthålla ' en: ordentlig immunitet, som skyddar mot förlamningar vid insjuknande i polio: - Men. härför bor krävs” en ; fullständig vaccination, vs Btt:slående: bevis för att- detta å - den naturliga immuniseringen för | skilt från medelhavsländerna; somi|. kar. Utländska turister från: polio- |] införa, sjukdomen. i landet, Göte-l ilket. tillgår på följande sätts förat 29 Boken kom ut 1963, men a den bör inte glömmas, När nu dessa. ord har rotats fram, så bör de snarast införlivas ”méd vårt ' vardagsspråk, -så:att vi får en rikare repertoar att | avreagera, våra: : agressioner.i med, Det ska j ju vara så nyttigt, Det är nu bara det". juridiska som: bekymrar” invektivsamlaren, Var det inte: så' att någon fälldes kallat. en polis potatisgris? ; "Vad "skulle då polisen sagt . "om vederbörande stått där och skrikit bondepickelhäring, eller bölhuvud, etterkula,: dödolger eller" drög ”Sticks and stones" ” can break my bones :' but words 'can never hurt” me säger ”änglosachsarna;- "men: Jesu Syrak j' sin Vishets' Bok — som hör till de apokryfiska + böckerna ' och därmed inte 'fåtr vara med i Bibelri -—— Säger, nästan, tvärtom:. . I: vu ”Gislen gör strimor; men en ond . tunga sönderslår ben och altsåm- man”. (281 21) Det värs att' om man: nu z.' | skall "akta "sig för efterräkningar, + så räcker det. inte med att hålla "£ omfattade ett 100-tal fall, varav: i med. Förlamningar Hb Länsläkare är Paul Lindströ två sprutor. med. tåltyra veckors: mellanrum, en tredje spruta efter! |; ungefär ett år samt en fjärde spru-; ta efter ytterligare” fyra år. Den som! digare skall alltså ha den fjärd | tidpunkten för tredje sprutan ka; M i alla fall lugnt ta den fjärde, anod Länsläkaren vill understryka vik, ! ten av att ingen försummar att be gagna sig av den möjlighet till ef fektivt polioskydd, som denna' ofar- liga och praktiskt taget smärtfri” ympning erbjuder, Genom en full-; ständig vaccination skyddar man, både sig själv: och sin omgivning, mot de svåra följder, som ett in-' sjuknande! i : polio -kan' ' medföra Maningen till vaccination är fram-e för allt riktad till dem! som genor sjukdom" eller andra” omständighe: ter varit förhindrade att vacciner: sig och till dem, som ill äventyr, glömt eller av någon anledning tve kat att låta ympa sig, invalid för hela livet! ' Antalet poliofall i Hallands 1 under åren 1953—1965, : År med förlama” utan förlamn 1953 1954 nn 1955 . 1956 "cs 1957 1958 1959 1960 38 10 1 10: 5 21 0 0 0 3 o o 1953 inträffade fyra dögstall och 12958 tv vå i polio, : I mun” och lufta i mar" ”och' med händer. . >: 4, fick sin trudje spruta 1961 eller'ti | sprutan nu. Den som är osäker - pt » sina ::agr kon- | dagens bostadsdebatt inför. domstol häromåret för, att ha hyresr En 1 om en uppmjukning av hyresregle- ringen gav inrikesministern i riks- "för . några veckor "sedan, Det är bra > men är inte tiden nu inne för" tt klar rare språk? ” . Arbetsgivaren : Ännu har man inte hunnit lika långt och ser kanske inte lika fördomsfritt” på personalproblema=- tiken inom sjukvården som inom industr . Men det har "börjat röra sig 4 rätt. riktning, Skall vård- uppgifterna kunna konkurrera om arbetskraften, -så måste de kunna enbjuda löner, ” arbetsvillkor och karriärmöjligheter. som ställer sig € möjlig mån likvärdiga med. vad som, erbjuds. andra yrkes- områden: Och vi måste upphöra det för framtiden måste komplet- teras: och. kanske sersättas tvångssparande i"st lig. regi. via skatter; och ' avgifter. "naturligtvis närliggande för den" Tnivarande I re- gimen. Man kan" förstå 'spararnas farhågor för ; framtiden” om "man ser på hur det "privata ; sparandet sämre läge, Själva systemet. I be- katt; ingshöå och sin motvilja i rörelser med r- Nyligenshar Udet förekomm Italien att en slaktare blivit dömd för att ha vikit in de två mellersta fingrarna på höger hand, lagt tum- men över" deni" och spretat upp, 'i luften "med pek- . och + lillfinger. -Dymedelst antydande.—. sa, dom- stolen j— att. hans granne . inte skulle leva i ett fullständigt lyck- ligt äktenskap, eller i varje. fall ka -på .annat håll, och. därmed en- ligt, .uråldrig.., .gestikulerinistradi- tion "beskylldes för att skaffa d äkta mannen horn.! :'Y Även här i' landet lär man kun: Ina råka illa..ut: med. bara gester, och fällas till. ansvar för förargel- för ärekränkning. som slaktaren i Italien, Mås 3 : "”Kariske är det" bäst, I när man blir avogt sinhad 'emot någon, att mar ätt hans hustru'nog sökte”sin lyc- | ha seväckande beteende om också inteN med, den "ständiga inflåtione: skar par sett klimat i r spararna i: detta håller armarna i styr ' och bara milt och fogligt kallar honom hbaff och" arapa och 'alegast” och . ala- knöjs och blär-ulk,.fleptut, flåker, lunk, ha 1 vårt svenska språk, den piparsär-; ken, : " Även om man "själv "löper risken att bli känd som bakbitare .” och glappe genom "folk" som : lärt sig invektiv och skvallrar " "om ' dem, nishundar och lögnblack som” de är. . Karl Sjunnösson Hat Ingen nt Stockholm (TT) Danmark måste vara ett önske- land för den 'som' vill skaffa ' sig småhus, särskilt som det finns gott Tom” färdiga sådana. Det är ingen: som helst svårighet att få köpa ett småhus inom en 'rimlig tid. Det för Sverige så typiska köandet i åratal förekommer således inte, konstate- kö: för danskt småhus +. | + Men findnsieringen dyrbar 400 milj. kr., den största med. om- "kring 5000 milj. kr. Kreditföreningen - har” formellt kooperativ karaktär, vilket innebär att' låntagarna & är medlemmar av fö- reningen och har indirekt rösträtt. En låneansökan föregås av en kost- nadsfri värdering (taxering) av fas- tigheten genom ; särskilda värde- ringsmän, varefter föreningen med- delar 1 Lånet utbetalas genjören. I Författaren gör en jämförelse: mellan dansk och svensk bostads= finansiering och. fastslår att det fö. religger: en väsentlig skillnad. De | I lån som behövs för att köpa små- "hus i Danmark ställer sig. relativt. ä 'dyrbära” normalt 'sett.. Kort ut- tryckt kan man säga att det där finns en "rörlig : marknad för. bo- stadslån, vilket man i Sverige näp” peligen' "bar på grund av. länsbo- stadsnämndernasg kontroll av för" säljningspriserna. (bortsett från den' s, k, svarta marknaden, som ingen: vet något om), något som .hänger' samman med formen för bostads- subventionering :i' vårt land. > «Det nörmala'i Danmark är att fi- « [nansieringen av -småhusköpet .sker " | genom lån mot tre s. k, priotering- ar, delvis motsvarande inteckning- arna i Sverige, och egna insatser, Bottenprioriteringen . sker- genom lån hos en kreditförening.” "Dylika' — motsvarande våra bostadskredit. därfter i form av kassaobligationer, som låntagaren har att sälja till en bank eller mäklare, om han själv: [som är vanligast ej har egna medel, Obligationerna är utställda i se- rier med viss angiven ränta: Serien öppen så länge den inte är slut-- såld; därefter är, den: sluten, Kur-- sen "brukar .stiga efter det serien slutits, eftersom amortering då sker. genom - "lottdragning ' och obliga" tionsinnehavarna kan - räkna. med pibetalning till pari på dessa bi lopp. "Det" Kapital, som' "småhusägaren själv har att sätta in, rör sig om- kring 15—25 procent. av byggkost- «| naden, När 'en entreprenör bygger ett: större antal småhus brukar har. i regel själv bära en del av dessa — ibland 'efter provisionsavdrag — på 36—38 års amortering för bygga- Te upp till 83 procent och för and-: ra upp till 80 procent av anskaff. ningskostnaderna, Räntorna på des- kassor — finns till ett antal av 13; -; den minsta med. en utlåning av 3=: högt. Xx Isa fån ligger ; emellertid - -relativt tyll mentar u. finner |. att betrakta dem som ett t specifikt : dasker; eller ”drevnöt eller dröpsik, kvi | | Tanken att det frivilliga sparan- undan för . undan kommit Å ett allt Finansministern är upp en dels synpunkt på bilismen, när hän fela « om ”beredskapssynpunk= ter. För wårt totalförsvar är vår fordonspark av - oskattbart värde ' och inte minst : utrymningsplan- läggningen kan i stor utsträckning bygga på enskilda transporter,. Det värdefulla . ned '. finansministerns intresse för bilen från beredskaps- synpunkt är att "det bör kunna ge. några & kronor på bilismens kye- ditsida. = +. 4 «Fö dligen' kan, nu vänta en offert på. vad han kan få för de skatter. som” den: nya utredningen kan komma” fram till, Den offerten. skall prövas positivt, men "en förutsättning för detta är inte. "räknar in" några blish att, man ovi idkormmande på gor lg densam. öch mest horpressande: på lärar. bana yvärr är. handledarna. of; ta inte; experter: på den ursdervis- ning! de "skalle" handleda, ' Alla har visserligen undervisat realskora och ium, men alla har inte de av" grundskolan, ' där mycket är radikalt annorlunda än i den” "gamla lärdomsskolan. : ; Fil mag. "Armas Lappalainen "Hur: skulle ae vara om” fru Ulla Lindström lämnade regerings- kvarteret "och slog sig ned någon- stans , på. landsbygden och: födde upp unghöns för söndagsgrytan 'så att vi slapp försvaga 'betalnings- ” balansen med import av ”broilers”. Det skulle inte 'dröja länge förrän hon fann : att ' orsaken " till ' den nuvarande, krisen ' liggér på ett annat plan än: vsmedelsframställ- öteborgs-Posten ! ingpongandet” tycks” "ligga väl till för "Asiens folk "som firat tri- umfer ::vid i: VM i bordtennis Ä | Fjubljöna Särskilt -kineserna har varit ”fr ngångsrika, Det är tur "| för. dem; "det, Denha fredliga sport- gren som: Jiggen; ällskapsnöjet! så svårt "att finna behag i der sortens idrottsmen litet.” "Men det är inte heller ” 'så lätt att. positivt omsätta . Tage Erlanders tänkande. i I prakti- att huka sig stås” en "cha I "sanning, ” sällsam ar folkguns- ten, Ingen är så uppburen: inom "sitt parti scm den nye komimn- nistledaréen C:' H. Herimansso :I'de "gamla kämparna ” trott .sig "om: att” "lyfta ut med en palaterevolt. Att. den. tippade . nye högertedaren Yngve - Holmberg har speciellt kvinnotycke kan man begripa, i men att det är 'karlfolkk mest som hål- ler på Torsten ; Bengtson ter. sig som en outgrundlig. opinionsveteri- - skaplig gåta no "Kurre i i Västen tens-Kurien' Inga 3 är så "ömtåliga för kritik som just skjutjärnsjournalister.. > Lars Madsén. i Sveriges Radios jubileumsbok ”40 år? ETT "ORD lån. Sparbankerna lämnar också lån Å Infgö, sin | PA: VÄGEN a Varen aid dindat låtlige Bedjen' oav- vid. sidan av. varandra, Oj båda står det, att.de Skall? vara be- all en. kraft, Glädjen år Som ex. oc Sof), - som underhåller Jälper sin mor, Men moderns kärlek ger "alltid Sonen ny lust till. art tjäna. och hjälpa sin mor. ana pöom. ber litet, är så en" som inte är. gläd, har liten Just. till bör. Att böja” oav- låtligen. är att leva sitt 15 Sn söm. alltid är 4 köntakt med fr Också i Kontakt. med oden att träda ” nådetron, a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.