, " EAHOLMS TIDNING vi gredagen-den: 80: april.1965 s - Det har förvisso varit en stor + förlust' för. svenska folket att - statsrådet Ulla Lindström tidi- ””ördbruket stigit något "mindre än som” a mot- svarar den vr genomsnittliga prishbj- . ningen samhället, såhar livsme? gare inte ägnat någon betydand del av sitt stora ordförråd -åt|. jordbrukspolitiken. » I statsrådet Holmqvista nuvarande. beträngda . läge har emellertid fru Lindström " ansett tiden vara inne att hasta till undsättning. | a 5 ” Sålunda kunde Sveriges rädio i sändnirigen kl.” 12.30 -söndagen den 25' april 1965 kungöra, att statsrådet Lindström "i ett' "polis tiskt "tal ”gisslat de "stora ”pris- ”stegringarna, och "det" må hon gärna” "fortsätta ” med; "Snabbt kopplade emellertid, fru Lindi ström över det: hela till jordå brukspolitiken, -i'det hon under: strök att eärskild uppmärksam. het måste ägnas de oskäligt stora prishöjningarna = på livsmedel, ”vilka ägt rum wmunder skydd av det nu snart] : utgående. jordbruksav- tftalet. vv , Här stod alltså "ånyo, för andr : gången på 10 dagar; ett- statsråd |: . upp och riktade ett. angrepp..på jordbruket, trots att det bakom- anlett en helt annan kommentar. Så här, bonde fru Lindström ha' sagt! ”troöts.att priserna: på jordbruksprodukter sedan 1950 FRU. LINDSTRÖM UPPTRÄDER INTE KORREKT mot bönderna, menar Vä r me lands Folkblad (s). Det är, om 'sanningen skall fram, in- te enbart'deras fel att livsrhedels- priserna är'så" högal Regeringen bär, nämligen det främsta ansvad ;risutvecklingen ' landet? - Skall « man”: behöva upplysa "stigit. 30. procent. -starkafe än - detta på- grund. av att vi des senare leden (förädling, handel) ej haft ;något avtal -liknande jordbruks- avtalet attan ”att' företagen där kompenserat . sig "för. de, infla- -tionsdrivande, lönehöjningar,. som vi Sverigedemokrater' "varken 'vez Jat eller kunnat, hindra”, I Förmodfi " hade . statsrådet "Ulla Lindström inte en aning om 'vad hon talade :om. Men hon a "hade med "säkerhet läst .jord- bruksministerns uttalande. i AÉ- "tonbladet "den 14 april? senare delvis upprepat i Stockhol ms- punkt i tyskarnas existens. Krigs- Slutet; "hade. efierlämnat ett. kaos. 70 miljoner. fick klara sig ur. detta kaos.och hålla sig vid liv så gott de" kunde, - var - och en war sig själv närmast! Krigafasornas bok- slut, noterade fyra miljoner” stu- pade ;soldater, - lika många kvinnor, barn "män "hade omkommit genom Tuftbombardemangen eller 'på flykten från Östtyskland. Bort. och hem” som flyktingar, utbom bade och”evakuerade.' Därtill kor det sorgliga antalet av' fem mil joner. krigsskadade och den oer- hörda mängden av änkor och för- äldralösa, barn. Nästan varannan jordhålor, någon & / -lamdsväg, i. läger,” "låsarett; i källare och bland. miljoner ont spräng- : ch: på-soldaterna och över städer och Tidningen den 22 "april a Skulle det nu vara så, att fru Lindström werkligen -visste vad hon talade omy, då är. förvan EGENMÄKTIGT STATSRÄD .-.” Jordbruksminister Holmqvist, är inte" särskilt populär: bland. utö- varna "av”den näring "han "är ut- .sedd' att, vara den främsta vårda- ren av, skriver Svensk P' o- Vi t ik (ep). "Deita i öch för "sig ”inie"'så- underligt, - På flera , punkter har. hr Holmqvist upp- trätt direkt utmanande mot jord- bruket, Han. har t. ex; inte kunnat hålla”! + den provisoriska, prisuppgörelsen? . Detta är i hög grad anmärk- ningsyärt." Jordoruksnämnden är Naturligtvis bör. regeringen . stå för » de överenskommelser; som: statsrådet om; det?” Vad ö « kommelsen om "jordbrukspriserna beträffar så, har, den resulterat i högte: Priser," helt naturligt då alla andra priser går 1. höjden, men den har inte resulierat i den utjämning, av. inkomstklyftan mellan jordbrukare "och industri- arbetare. som statsmakterna” ställt 1 utsikt. Klyftan. har blivit fylld vill hälften” ungefär, 'Detta' för- klarar en del av: prishöjningarna, Om statsmakterna — "och" stats= rådet Lindström! hållit sina . utfästelser " och ' fyllt Jdgen klyftan helt "och hållet, så |. "hade priserna, nu varit ännu hög- |. 're än de är och-då kanske" vi "Inte ens haft råd att äta korv varje dag, Hur kan. statsrådet acceptera ett sådant. avtal sam= tidigt som hon resor omkring F och håller föredrag om de höga Nivsmedelspriserna? . rad + Till å ä nte äl: Jå bönderna som bovar 1 prissteg « ringsdramat är inte snyggt; fort«1> sätter Värmlands Folkblad: . : emellertid | jordbr den träffar å rege. fingens vägnar. "Detta har. ansetts självklart; Men hr Holmqvist” och deri socialdemokratiska regeringen gör det”alltså inte numera. : fen annan propo: ition har 'bruksininistern ”£ ”bruksutredningens' förslag, att: det ”skall bildas” stt” ”regiotialt organi | gemensamt ' för ” jordbruk.'-- och skogsbruk, Detta blir Sydligen el en ny stridsfrågan. «= ?N av? "Hr: Holmqvist får, det i ä "| kansliet” i Berlit.” Några få” dagar! 1 hower. byar, under de sista 18 månaderna, krigsveckorna.' Efter' den vanvet- tiga Nero-ordern om den ”brända jorden”. skrev Hitler sitt testamen-; te i skyddsrummet under riks-; senare + undertecknade = general: översten Jodl; kapitulationsurkun-; den..i Reims inför gemeral Eisen-: Ett dygn därpå hälsade | genéeralfältmarskalken Keitel med sin :marskalksstav den sovjetiska” marskalken : .Sjukov: ”:d'' Berlin— Karlshorst. utan :att beaktas, 2000. dagars krig. följdes nu. av 'tjug år då Tyskland är delat. DS "Gamla "och spädbarn fick hunger: ödem, kvinnor skaffade undan de översta lagren på en-ruinhög som mätt en halv miljard kubikmeter. Städerna liknade" någonting som man kan kalla för ”fasadlandskap”. Maten räckte inte till; den täckte knappt hälften av minimibehovet. Industrin: tamslogs'. till 90 procent tysk« hade: maj 1945 sitt hem på > . brandbomber hade östs ned" 500 000. .enbart under de sista 17. åt' tjugo; miljoner förlorade då hus ') skyddstumy :- baracker; " flykting=; > Vintern och våren. 1945 flydde w på Jandsvägarna . spelade: teater : under « jorden, : på sina rum, Man satte sitt hopp till en: bättre: framtid, och denna för- tröstan uppbars "av wvissheten: om att alla tyskar '— tyskarna inom segrarmalternas alla fyra ockupa- genom, förstörelse. och.d ing, och 'man räknade då. ut: det be- hövdes "8 miljoner. bostäder som -årbionden - att : byggas, får en. kostym vart och > en "skjorta. vart -”Dessutorå håde 50 miljoner” böc-] ker. förstörts: Man ' läste. det fåtal] som «räddats. och . lånade, ut åt” ;'J'varandra. Teatrar” konserthus; sko- I lor häde blivit lägornas rov, man. it burit det totala sammanbrottets bördor , med samma skyldigheter och rättigheter. a ” Utvecklingen” "efter kri bara" delvis fyllt 'dessa' förhöpp- ningar, .. De ' tre. västliga' ockupa- tionszonerna förenade sig till för- bundsrepubliker Tyskland ' i. fria val. på grund av en självgiven författning år 1949." "Men öster om "17 miljoner människor från Öst , Tyskland väster ut. Hundratusentals kvinnor, barn och män omkom : at Förbundsrepubliken ' har | under flykten . Elbe lever fortfarande 17 miljoner tyskar, åtskilda från sina L -| världspolitiska Aktuell Det kan "antas ”att de. kinesiska försöken att ta ledningen över den färgade världen kommer att inten- sifieras i samband: med' den stun- dande: åfroasiatiska konferensen 'i Alger. På söndagen. avslöjade ' den iska k de . nyhetsbyrårr Antara aft Kina har planer. på att sätta upp: en ny världsorganisation - -vid sidan om FN, där Kina inte ' fått bli med- lem och där 'Indonesien inte läng- istdominera- på en ny världsorganisation' kom- mer sannolikt "att. bli” ett 'av .de medel varmed Kina försöker sam- la och dominera de förgade folken. Men /vi 'wet"' :också att «det bland dessa folk finns många som. fruk- tar: Kina och som håller på den egna " nationella särarten. . i .: Dagens Nyheter . "Man kan ställa sig tveksam inför USA:s "politik i .Asien,' man" kan tycka, att allt långtifrån är som det borde vara i Sydamerika och man kan över huvud taget önska en ” förändring - av” den ” rådande bilden, Men: man måste frukta ett” agerande. ägnat att påverka USA:s hållning i de frågor 'av. vilka alla internationella avtal, . den västliga samhörigheten Gaulle genom att välja fribytarens väg att -frånhända sig. den främsta genom . taggbrådsstängsel och ibe- tongmurar, under. sovjetisk 'ocku- pation. Berlin, den tyska huvud= staden, har blivit symbolen: mali i Europas mitt. under tiden . blivit fri partner med alla r | kontinenters folk, redo till ideela och materiella insatsér bill det all- männa bästa. Tyskarna i förbunds- republiken . och : likaså. tyskarna i den -' sovjetska .. ockupationszonen ger "inte: upp' hoppet på återföre- ning i fred och frihet, ' Werner Sicin. Nr Standard (Forts. från sid. 1). "2 "Tidskriften "erinrar om "att ' socialministern: ” 1963 ' tillsatte i. Sen.h itté för att utreda i en sammanfattande” i Jordbrukarnas: Fö- » Statsrådet Lindström talar hela tiden om k onsumentpri- s or na, men det är knappast " korrekt, hön bör i stället intresse- ra sig förproducentpri- serna, om hon avser att bes lysa vad bönderna får betalt för sitt arbete, Producentpriserna har inte stigit anmärkningsvärt myecs et, Det är bara jordbruksländerna - Danmark och Holland som har lägre producentpriser än vi, - PA KYRKLIGT HÄLL har det stundom förnummits en viss betänksamhet och oro inför de konsekvenser bland annat av ckonomisk art, som en eventuell skilsmässa från staten skulle få, skriver Skånska Dag. bladet Beredskapsplanen påvisar här att sådana farhågor inte har stör- re fog för sig. Det är inte staten som betalar exempelvis prästlö- nerna, med undantag för ett rin= ga bidrag av 10 milj, sam endast utgör ersättning. för indragningar som gjordes från kyrkan till sta- ten i detta sokels början. Kyrkan klarar sin ekonomi dels genom kyrkofonden och dels genom kyr- |. koskatten som församlingarna ge- nom sina beslutande organ be- stämmer om, I och för sig behö- ver inga stora förändringar ske här, Den arbetsuppgift som staten f.n. utnyttjar kyrkan för nämli- gen folkbokföringen, behöver inte falla bort vid en reform: bered- skapsplanen antyder att kyrkan mycket väl kan tänkas vara villig att fortsätta med detta arbete som staten getnte Utan mycket stora igheter skulle kunna överta, En av de mest positiva ändringarna som en = reform skulle medföra vore -att kyrkans diakonala ämbete fick en helt annan betydelse och ställning, en som man länge kyrk- ligt håll önskat. på kyr Över huvud ger den framlagda planen klart vid handen att om en förändring skulle ske kommer kyrkan inte ha något att förlora i självständighet och frihet. utan tvärtom få ökad rörelsefrihet och vinna större effektivitet för den framtidsinsats i vårt folk som det är hennes uppgift att alltid. rusta sig för. . ”reningsblad' pvdäningens, kultur- S OO 1d- utgår fån det för- " hållandet' att det. diktade ordet hävdat. sig väl i radion trots den ringa "delen i antalet ' program- "timmar: 5.295 timmar av sändnings- tiden” "sammanlagt 5740 timmar. Utmärkande =för- radions littera- |. turprogram i i'dess nuvarande form är en inedelvägens politik, en ba- lans. mellan ' det extrema och det lättillgängliga: Litteraturavdelningen tjänar två gudar och gör program som ger behållning. både åt' specialisten och lyssnare med mer normala anspråk på den litterära försörj- ningen, Utanför radion . bekrigar de båda lägren varann, rmen ra- dion har funnit en värdig form av tolerans mot oliktänkande, som borde bli ett föredöme för "dags- pressens litteraturredaktörer, vil- ka ju numera, särskilt i huvud- stadspressen, 'tvärsom avslöjar svår intolerans i sin kamp för de senaste dagarnas heliga i littera- turvärlden, Den som grundlade dennå tole-. ransens tradition i radio” var en- "ligt JE intendenten Pontus Boh- man: an Det i är nog främst Pontus Boh. man vi har att tacka för att ra- dions litteraturprogram blivit så omväxlande och innehållsrika, ty denne blide men ändå handlings- kraftige man var i många år av- delningens chef och hann då grundlägga-en tradition av vidsyn, som efterträdarna väl förvaltat. --Men.. TV:s. |; vilkem : takt och: utsträckning " rining av arbetstiden lig att genomföra. Kom- har ännu Något? förslag”, men LO-chefen Arne Geijer : har- förekom : kominitfén i, ett” beryktat förande hösten :1964. Han fö- + veckoarbetstiden 1967 "sänkts. med” 2,5 ' timmar Cöch . 1969 . med ytterligare 2,5 timmar; fill. totalt 40 timmar. Det:är av värde: att notera, "frambåller” Verkstäderna,” att man i, diskussionen kring ar- 'betstidsförkortninigen inte” 've- "Jat: göra gällande; , att. refor- men skulle vara påkallad av "hänsyn "till "medicinska eller liknande skäl; Detta-är i och "för sig ett symtom på att man är medveten om vad 'saken i "själva" verket gäller — nämli- = Blivande lärare kommer att tel- "utbildas? ytterligare... några -år. Grundskolan håller på att införas för fullt, och gymnasie. och fack- skolereformerna' börjar förverkli- gas nästa höst. Men först i som- mar I lärarutbiIdni k- . kunnigas :' ' betänkande, - och" inte . förrän om något år har man hun. nit anpassa lärarutbildningen ef- «ter de nya skolreformernas krav. En sådan otakt i förbättringen av' de olika stadierna inom vårt utbildni "är delvis o- har. aldrig. haft någon Pontus | Bohman, ""SOLGÅVAN -TILLBLINDA 10790 0326. 3. frånkomlig. Men även om blivan- de lärare således måste felutbil- das ytterligare en tid,' måste det hälsas "med tillfredsställelse att universitetskanslersämbetet — hos "skolöverstyrelsen begärt uppgift om vilka skolämnen som i första hand kräver en revision av lärar- utbildningen och hur dessa ämnen behöver revideras. . En sådan provisorisk anpassning av, lärarutbildningen till de nya kraven, tills en mer definitiv re- bättre än ingen anpassning alls. inte lagt fram] ;; formering ”kan genomföras, är|' Laholm . barngdtj 9.30 ' gem, för . förs. ssk, ssk bilar, hgm 11 km " Brander; tisd : miss:kretsen i förs, salen 18.30: + i Skogaby: hem Mm nvg 1220 km Bränder,” ing gm 20; pr Håland"! Uu. 15 15 ssk, 2330 bam pr gm s1330. kadj "Ämrnell. Knäred ssk 10 hgm Vl kh. Tange, - valborgsmässoafton scoutgdtj 19; 30 1 maj förs.afton i folkskolan 19. Hishult hgm 14 kh "Tange. Ränneslöv hgm 13.30 kh Sjöholm. Ysby, hgm 930. .kh Sjöholm. = : Hasslöv hgm 9 kh Hallind,. .. I Våxtorp hgm' 10.30 kh Hallind. Östra Karup hgm: 13 kh. Tjuns - man,” ssk. 10, sskbilar, måndag -kyrkl arbetskr "Hos . fru Maria > Ojson 29, 0 .onsd-/kyrkobrd i förs. Skummeslöv höm 10 ah Ljuna - man," onsd kyrkobrd', (se" Östra Karup), ' Båstad bom 11 stiftsadj, fred 30 april 18. ungdomens vårutfärd från . Kyrktorget med aftonbön i kyrkan 21.30. 1 maj 9 mörgon- 'vägningsfråga, > " "En tänkt produktionsökning ” av 12 procent under åren 1967 —70 vid oförändrad arbetstid krymper fill tre procent om reformen genomförs: Till detta |. kommer att en arbetstidsför- kortning, 'som för stora delar av folket medför ökad fritid, också ställer större krav på samhällets resurser, när det . gäller att skapa möjligheter att utnyttja den ökade friti- den. på ett meningsfullt sätt. De resurser 'som finns idag är förvisso — helt " otillräckliga. Skulle å andra sidan en ar- betstidsförkortning leda - till dubbelanställning i ökad :om- fattning förlorar man kanske inte så mycket i produktions- bortfall, men vilka motiv finns då för en reform? De svenska lönerna ligger ju som bekant redan i europeisk särklass. Det är rimligt att räkna med att en förkortning. av arbets- tiden förr eler senare kom- mer. Under alla förhållanden bör dock den sittande kom- mittén få slutföra sitt arbete, så att underlag skapas för all- sidig diskussion, Redan nu kan emellertid sägas att denna diskussion bl. a. bör syfta till "att få till stånd en mera sam- lad bild av arbetstidsfrågorna. Vidare får man inte glömma bort aft en mer nyanserad syn på dessa är ofrånkomlig, om I (Stockholms- Tidningen). man vill undvika stora nega- " tiva effekter. bön i | kyrkan, onså 19.30 kyrko. brd. i förshemmet . Eldsberga 13.30 hgm,' 14.45 ssk kh -Adahl, lörd 8/5 19 bibelstud "för ungd i Eldsberga prästgård. ' ..I Trönninge 10 hgm därefter, natt- . vardsförhör, 13.30 ssk kh Adahl, i lörd, bibelstud- se Eldsberga... Tönnersjö 10 ham kadj > Arnell "lörd bibelstud se Eldsberga. : H Hinneryd ssk 9.30,; hgm m skr oo: nvg. Il km Andersson. kon firm. kyrkdag.' 1935 års konfir2 I mander: firar ; 30-årsjubiléum, tisd [1 317 ; gitarreirkeln' i kyrkoskolan; "märk. dagen," symöte:” hos jla Håkansson, SHinneryd; 4” symöte hos "fru" "Mina Föpen.. EA Salemkyrkan Laholm sönd i E'-Bardh, 16 nattvard o månads» offer; fis 718: ”pojkgänget. Betania” sönd :i15. Salem- ; Laholm, torsd 17. bär- a 19:30 "evangelium 'aber j orgsrhässolväll Gullbranna, lörd - invigningshgt ung.gården. Gulll 7 branna,: sönd 15 gem, gdtj-i Laholm i ;samb. med nattvard &o- offer; onsd'18 UK. : Ekeryd "Betania' lörd” 1 o 15 in- + vigningshgt vid Gullbranna ungd. gård. Sönd 11 nvgdtj m månads- offer," O. Granander, efter ' gdtj kort förhandlingsmöte, ” torsd 18 GK-möte. >. Knäred Baptistkyrkan Betel -Törd "ll o 15 se Ekeryd, sönd 10 ssk, . 19 ”De gamla sångarnas ”afton” S Palmer-Johansson o Granan- der, tisd 18 juniormöte, + Våxtorp Betel fred 19 valborgs- mässofirande; ' Våxtorps .blåsor- kester, strängmusik, vittnesbörd av ungd., bål, sönd 10 ssk,'14 M Petersson, sång, musik tisd, torsd 17. barn- 9 ung.möte Georg Landh, fred 17 ungd.möte Landh. Sjöalt klubbstugan valborgsmässo- afton 19 vårfest, servering, sånga.- re o musikanter från. Malmö. Topten Tage Bergbäck, - majbra- Sion Laholm sönd 9.30 ssk, 15 möte" pastor Steen fr Gislaved pilar 0 sjunger, enberga sönd 9.30 fanor sek hos Alice Hishults missionshus ssk a, Trånget Saron valborgsmässoafton se: Betel, Våxtorp sönd . 19.30 offsmöte E Johansson, månd 16.30 juniormöte, : juniorselkr' - Ge .. Land, E Johansson, nsd 16.30 . juniormöte, 19.30 jöte, "Georg Land E Johansson, Hannabad hos Karl Johansson sönd 14.30 är möte, pattor D Pers- son oci Sångare on Halmstad, EFS missionskapell, Markaryd I 18 1:sta-majfest, k komminister or sian Carlsson, reset. Alb, Johans- son, sång, sönd 9.30 ssk 9.00 ju- . niorernas avresa till Åhus, fisd 16.30 F G, 18 P G, onsd 19.30 missionsafton, sekr Einar I ars- son,. färgbilder från Etiopienre- San kön Be mission, ' torsd jansbönemö i Betani - Arhult, ss för |: denna sedan 20 år bestående 'anio- |" möjligheten "att genomföra de. mål han strävar. efter? : « Sydsvenska, Det finnis en. viss. benägenhet att ta prisstegringsproblemet med godan ro, Den -fullsysselsättnings- politik vi bedriver medför :ound- vikligen vissa ; prisstegringar; "Vidal re kan 'wi, med wårt stärka beno- ende av ,exportindustrierha;” aldrig |: frigöra oss från den, internationella prisubvecklingens' påverkan.” Men å andra sidan, sedd ur de'interna- tionella jämförelsernas perspektiv är Prisstégringen i Sverige tämli- gen d Den pri "vi haft i: Sverige' under» de: senaste åren' ligger tämligen nära . genom= snittet för industrilä derna i Västs vara -Ulla Lindströms: bara”, industriarbetarna' skall. få Koruna : '- (Forts. från: sid." 1) : - FR RR RAA RR RR TR - , torn. rymmande tillsammans, : 500 ton grönmassa tas "emellertid ut med en automa- tisk silotömmare. Det har visat sig att ensilaget liksom Iuck- 'ras upp -och' blir - begärligare i& för djuren. "7. 04 Tornen har i vinter isolerats re vill vara medlem. Dessa planer |. och . ytterst .vår egen säkerhet' är|' "> | beroende '— och,- riskerar inte de . Kommentar: | glädje 7 "och gägn ” av : samhällets - stigande resurser. Det finns" ett annat område, där kritiken ;skulle vara långt mer "befogad — — ”bygg- nadsbrarischen? Li del är kontrollerbara i stor utsträck- ning, men när det gäller husbyg- . gen är det. nog litet annorlunda och: därför förekommer 'en | i pris- sättning, som: starkt påverkar 'eko- nomin: för den enskilde. Dagen N'DO:s" samling. kring ett gemen- samt” tidningsorgan som en inled- ning. till 'en. "fortsatt kraftsamling inom: nykterhetsrörelsen: -Utveck- lingen är på många sätt: motig för de gamla. "folkrörelserna., Det är inte , så att "nykterhetsrörelsens uppgift att- verka. för ökad : folk- nykterhet är mindre. angelägen” nu än tidigare,” men "det är svårare att” göra den aktuell och angelä- gen för vår tids människor, "Nyk- terhetsrö! elsen'; - behöver därför grundligt överväga, "hur den "skall bättre" och mera "effektivt än som nu sker kunna utnyttja sina säm- lade . resurser.' Tillkomsten” av den nya tidningen Accént. är ett' "steg i rätt riktning, : "Västerbottens-Kuriren Göloborgs = stad har tidigare "gällt som : mycket välbärgad och! stolt-' serade med en låg skatt som bara miljonärsstaden Djursholm kunde | tävla . med. Då fick. man, för sig att engagera: skarpskurna :'konsul- ter för att. plöja: igenom de "kom- munäla, "verken: "När de äntligen blev” klara med | sin rationalisering! : hac Göteborg” "wacklät der på knä och! måste. nu höja . skåtten' fera kronor, tjänst svårt misshandlad ”av' en pun applåderad” av ett par Hund- ; liknande, : Tidningen - Dagen menade 'fullt' "niktigt : atb ger inte fanns, anlednit ved busfröna”. « Det” "tycker vå" också! Men : inte” Stockhölme- Tidningen, ”Husmodersförbundet, den; statliga, broschyren d "palar som" sedan använts till: ' terspån.' Isoleringen visade sig: get frös inte. ; till halva höjden med /halm-: strö där man "annars har kut-]- vara en bra åtgärd och ensila= : penning och inte; teckna. en ; frivillig" sjul sing. : Broschyren. borde samla. sådant i där på ett ställe under rubriken: i Orätt och; ; otrygghet. br Da S . Göteborgs-Tidningen'” t am För Laholms Tid "församling, " När Jesus .. såg... folkmassorna, | ömkade han sig över dem, > > " Matt. 9: 36.5 Folkskarorna 'som väller fram på våra gator, som samlas i nöjes- templen och på' gator, och på id- rottsplatserna, kan ge upphov till tankar av skilda slag. Man kan förakta dem -och säga ' med fari- séen: ”Jag tackar dig, Gud; att jag icke är såsom "andra männi- skor”. Man kan beskärma sig över dem och tänka: ”De är oförbätter- liga, alla dessa, sonv driva omkring utan hållning eller stadga”. Och man kan tjusas-av dem och säga för sig själv: ”Massorna är>dock något imponerande, | Det gäller blott att inte stöta sig med dem”. z Jesus tänkte inte så. Han öm- kade sig över skarorna. "Han såg i dem människor, skapade av Gud. Till dem var han sänd. Han skulle bli "allas Frälsare, Man kan för- akta massan. Dock är det i den man lever och "rör sig. Omärkligt tåger man intryck av den. Man kan beskärma sig över massan. Dock tvår man sig därigenom: icke fa fån Jin egen skuld, Har man an! méd än den stora dd försv försvara Long mer man ohjälpligt till korta på den sista dagen. Men att ömka Hemligheten ' njed framgång i iB- vet är känd bara av dem, som inte haft någon framgång, . .. sig över folkskarorna är välbe- tänkt och kristligt. Endast der som har tålamod visar medlidande och .kan ta sig-fram- bland människor. a ning” av kyrkoher: "Andra söndagen, efter I Påsk - : Göteborg: - och undgå. att stöta. si å' dem. Endast den som föta sig 25 lider med ,ahdra, «kan bli dem till hjälp, bli "en Kristus” för dem. -« Huru väl, 'orm det funnes många sådana: i denna tid. Abt se. ibris- terna hos sina medmänniskor, att dra nytta, av dem elter gå dem förbi är. inte svårt. Häri är vi alla mästare, Men att ta vara på dem, att räcka dem 'en hjälpande hand; själsligt. och .. kroppsligt, det lär man sig endast i Jesu skola. Får Guds Ande fostra OSS, korsfästa i 055” er sin vilja och, böja vår vilja blir vi barm- "och fördragsanuma. Vi Fr 088 inte . vara - bättre än andra utan Snarare tvärtom. ' Och får Han tända i oss tron och kär- leken, då will vi gå Kristi ären- den gust till de vilsegångna och ' förkomna; . 'Vi betraktar. ingen så- som ett ”hopplöst . fall”. Men wi väntar att” Gud skall göra något stort av dem wi möter på vår väg. Vi följer i den gode Herdens | spår och . ber med O, du som gav: ditt. liv för fåren, om nåd och kraft.vi bedja dig ' att framgent följa dig 4 spåren ' på "kärlekens 'och fridens stig. '- å|Låt:mer och mer en skingrad | ns skara. förenas i din sannings ljus, att 'det' må ' wara;' evigt vara, en. herde och. ett fåratus, e ar Levén," Christine.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.