-”EAHOLMS TIDNIKG AN — LT. När riksdagen för några åsar] sedan behandlade anslagspeng- | Men så. läng ille inte socialde- mokraterna 4 grn og EN i « Sociald kraterna hade som arna ill kultur- och -bildni a Lligo ås vr mokraterna — som vanligt till: |" .sarimans med "högern — en .njugghet som verkar rent bäp- pnaosväckande frn - Skolöverstyrelsen hade - begärt en uppräkning . av anslagen till från 2,5 till 3 miljoner kronor och denna begäran stöddes av. cen- tern och folkpartiet Socialdemo- ">. kraterna kunde dock inte tänka ”.sig att && "längre" än regeririgen och därmed stannade: riksdagen ” för 25" miljoner kronors ss ct - Det. är: inom "våra: uigdoms>- st organisationer som det, svärdofutr iJaste ungdomsarbetet - i.” detta Hand bedrivå; Det är i ungdoms- + negativa gern - försökte -sig--d6 Konststycke ; 30 "omöjligt :.I en "reservation, "ville man undandra de politiska ung- domsförbunden - från: bidrag - på samma villkor som andra ung- domsorganisationer. Hade. det null. sagt. god hjälp av högern i sitt” ”ställnmgstagande, " Jordbruksministern här” i ett N Fskrytsamt och utmanande uttalan- de i Aftonbladet bland annat kom-= t In på frågan om mjölkregle- "ringen och dess effekter. Redan av rubriken framgår, att det är iden: gamla efikla argumenterin- - "gen "som går igen — den' argu- ' mentering som går ut på att kon- sumenterna betalar för mycket för konsumtionsmjölken, att pengar överföres i stor skala till smör- = mjölkåléverantörerna, att mjölk: varit så att h - förbund. tackat nej till .de bi- dragsmöjligheter som finns - så "Hade" kanske ” förutsättningarna | för. högern att föra denna dez bätt varit något större ände nu "vat, Det verkar" ju på något. sätt |. att tack t tal: emot pengar .som kommer från « ett håll varifrån man av prin- ipiella skäl :säger sig inte vilja organi får sin , samhälleliga skolning och .ut- "vecklas till demokrater och an= svarsmedvetna”” medborgare ””iI samhället, Det är i ungdomsorga- "nisationerna ungdomen får sin "fostran. - + Dessa. ungdomsorganisätioner har hos skolöverstyrelsen hem- ställt om; bidrag till:den dyrbara ungdomsledarutbildningen på tills I" : : giska- konsekvenser hon förmod- sammans 7,7. miljoner: kr.. Detta hade skolöverstyrelsen tagit, aill intäkt för sin begäran om en uppräkning till tre miljoner kr, . NEUTRALT, -FARTISTOD "Från de borgerliga tidningsäga. > re, som vill fortsätta -att skära " !åsiktsbildande verksamhet, :' :' na ha. någon hjälp. Högerns förklaringar "försökte ta sig ur detta” dilemma gjorde inte situationen” bättre -ligen: övervägt. lika lite den här gången, som alla tidigare, skriver Vägterbottens. Kuri- ren: ser Hon förargar sig över prissteg- ringarna, särskilt . på livsmedel, och dekreterar karskt:.”Mot det. allt dyrare nötköttet, som tvingar arbetarfamiljerna till ' vinster från förlusttidni och kanske helst ser att kolleger- 'na går under, Kar" det”sagts att .statsstödet kommer att' rubba 'Jä- get till den grad att'deras egna företags. konkurrenskraft blir ho- tad, skriver F olketrs sl re Detta är ett medvetet orealis tiskt resonemang. De subventio- « ner, sb mdet blir, tal: om, rubbar |! vinte .de- väletablerade företagens ställning på tidningsmarknaden, ' Däremot kän partierna ges 'möj-4 ligheter till punktaktioner, som kan rädda utvecklingsbara företag " från -nedläggning. Tidningsstödet |" kommer inte att' få revolutione- . rande verkningar, Någon:möjlig- | . het att rädda alla tidningar finns "inte, Men ett presstöd är ett bättre . alternativ. än fullständig passivi- tet, För den linjen är liktydig " med att'acceptera att tidningsdö- den fortsätter och åsiktsbildning, en via pressen utarmas. ' Till sist, bör det emellertid va- ra partiernas. sak att själva avgöra vilken. form av opinionsbildande verksamhet de vill. stödja.. Det " statsstöd till partier, som vi för- 'ordar, bör lämnas utan särskilda villkor. På så sätt blir det neus tralt verkande, om man ser till opinionsbildningen i stort; btx De bidr d partierna får själva avgöra vilken" rbetydels . ge 'de tillmäter pressen som opi- nionsbildare i den: demokratiska "debatten i jämförelse med annan DEBATTEN OM JORDFÖR- ... "VÄRVSLAGEN veckan igenom, får vi. uppställa den » franska. välståndssymbolen en höna i söndagsgrytan för var. je familj! och om så behövs im- + Bortera den billigare; broilern”, Även ' mot ”den, nuvarande. höga prissättningen på ”mjölken” går hon till angrepp, och slutar med parollen: ' ”En skärpt. uppmärk- "till ärbetarerörelsens angelägnaste "uppgifter , under. nästa ,verksamz hetsår”, ” > Månntro statsrådet någon! - träffar .»kollegerna +- Sträng och . Holmqvist? I så fall kunde: shon Jm "tillfälle höra' sig för, vad den förstnämndé tänker 'göra åt pris- .stegringarna och vad det är för ..slags. jordbrukspolitik den sist- nämnde för. Det skulle måhända kunna "få bättre effekt än om, fru Lindström reser omkring på mö- "ten "ute "i" landet och't offentligt angriper effekten :av regeringens egen politik.” ee - Eller är Ulla Lindström 5 'avslu- "tande -appe 'uppfatta- så, att hon tänker. ”sätta ” Sig. ÅT "spetsen ” för en arbetarrörelsens revolt" mot DET FÖRSLAG TILL KOM. . MUNAL, SKATTEUTJÄMNING korvdiet |" samhet: på, prisutvecklingen.. hör |; sub- ventionerar smöret, att det är fel- aktigt att bedriva en så omfattan= de smörproduktion som vi gör etc. +». Det är en stående argumente- ring; "uttalad ”i” oanständigt för- . klad. form av ett stort antal i r jordbruksspörsmål okunniga, en i argumentering ' som kan: verka lämpligen - övertygande, om man ej bemöder sig om -eller ej har. möjligheter” till att analysera pro-" ' blemen < ur '- olika aspekter, Hr: Holmqvist förenklar också 'pro- blemet och lägger en dosis dema-> gogik i sitt talesätt, som inte an- plåf en ”fegeringsmedlem — allra=' . I samt 3 provisorieavtalet inbjuder till det- 'borde scentigen kosta Bu kro? nor”. > » Vi skall syna hr Holmqvists räka nekonst i sömmarna, hans bluff- artade "hantering av berfkningar d med pr Mört en grundläggande upplys- ning: priset i partiled, alltså vad mejerierna tar ut vid leverans till detaljisterna, var exempelvis i de- cember 1964 ca 80 öre per liter vid 3.5 procent fett och ca 72 öre vid 3.0 procent fett. Vi kan ju utgå från mjölk med 3.0 procent fett, som säljes i en årlig kvan- - litet av nära en miljard kg. Den fetare konsumtionsmjölken är en, . 'obetydlighet, — —' numera betydligt. äl 3 mtio » miljoner ke "Vad jordbruksministern tyckt”. '— han tycker som bekant myc- ket '— är att priset skulle kunna. " sänkas med 20—25 öre, och det är ju jordbruket han :talar. om, alliså måste han avse partipriset, som påverkas av jordbruksregle- ringen. Om” vi "tar. bort 25 öre, "47; Då är vi en minst. en jördbrul som : ”Bbörde hehärska jordbruksproble=" men, "och : som” därtill bordé för-" anlägga till rätta och ”med- Mjölken: Köstar + oräkring - "en krona litern och skulle. kunna va= ra: 20—25 öre" billigare. — smöret rka åtta kr ber! ke. men "OM et. att" USA är världens, största tillverkare av bi- lar — över” 7,7 miljoner person- bilar pröducerades - 1964. Man kan- [Sep gp remäller sig att de är störst 198.000- Sm omsonbilar . -mot . 1.255.000 för = Västtyskland, Större ' expor- än; USA "är ' också Storbri- g | tannien;;" Frankrike och” Italien. Ganska: långt ner på listan. kom- mer, fontfarande” Japan — men det är ” billandet. ; ;på verklig ; fram- rsch, LEDIGA LÖRDAGAR: "Stängda bänker på lördagarna blir allt van- ligare. 'Större' delen av Västeuropa har "det redan.” Det senaste" till- skottet "är ”"Dahmark” där” affärs-' ocki.&parbanker' från" den! '1 maj inför löpdagsstängning ; inom Stor- Köpenhamns-området, INKOMSTER: Stockholm "och, det kringliggande länet tillhör: Europas nomsnittsinkomst på över, 8.000 kr. Det är inte många andra områden | som delår den -höga. siffran: ' Oslo I med > kringliggande . grevskap, trakterna |. omnejd, ''. London:- och kring. Paris och Lyon, kring Manr- sellle "och runt Mona kantoner." i Schweiz. RÄNTAN: I och m: riksdagen " är "på ' "flera" punkter t lhöjni nyligen . I procent ' är" vi uppe .i det högsta äntelägé vi haft sedan' den stora bättre än det utredni förslag som .lades i fram : i; ; fjol” skriver |. Svensk: Politik: (cp). Denna. förbättring. beror helt. på att regeringen ändrat uppfattning För lantbruk skor Innebär ' jordförvärvslagen, "'då' den skall föras ut till till- ” ämpning, en ny realitet, som det "finns mindre anledning: 'spilla " "erergl på att begråta men väl att gnabbt och resolut anpassa sig ef« ter, skriver Lantbruksförbundets fackorgan L an tmanneni "en ledare: -v: > > "Skall vi lyckas förhindra att las gen inte blir ett negativt vapen |. . mot oss, måste aktiviteten öka på alla håll, där vi kan påverka fas- "tighetsmarknaden. Frågan om de "lämpligaste ' vägarna att uppnå detta studeras för närvarande in- "4 förhållande till de tilläggsdirek- tiv, som utfärdades” Aill skatteut- jämningskommittån och som ”ut-. sattes för en mycket omild kb - » I viss mån” har f, [med 3 112 och penningkrisens .dagar .i början av 1930-talet.” Ur europeisk synvinkel är diskontot dock ingalundå'skys högt — - Finland har. 6. procent, Danmarki6 1/2 procent, Storbri- tannien 7, och Island 8. Lågränte- länder är 't. ex. Schweiz och Por- tugal "med 2 1/2 procent, Norge, . Västtyskland, Frankrike och Italien och USA :med-4, 5 EFTA: De. sju Efta-länderna-re- + I presénterar tillsammans bara om- Sträng och regeringen böjt a sig för kritiken, - Den : proposition om skatteutjämning, som nu ligger på riksdagens bord, innebär att kom- naturligtvis bk bättre än. den enty- ion som fi tern hade i tilläggsdirektiven. Men sannolikt kunde reformen ha fått en bättre utformning, om skatteutjämningskommittén fått om lantbrukets organisationer och tillfälle att pröva kostnadsfördel- torde i samband med årets stäm- , mor komma upp till realdebatt, Den jordbrukspolitiska debatt som förts under de senaste må- naderna och som föranletts av en rad utspel från regeringssidan, -torde bättre än något annat vara "en signal till Sveriges bönder att stärka sin ställning genom att stärka sina ekonomiska och fack- liga organisationer, Lantbruksbefolkningen . har|. "starkt minskat sin numerär under -sénareé år. Den stora'omställning- en och effektiviseringsprocessen går vidare och det talas redan om . att de 9—10 procent som 'vi i dag < utgör om något årtionde Ngger tans vid 5-6 pr "Den rationaliseringsprocess s som pågått och pågår'i detta nu, är ett resultat av många goda insat- i ser och vilja till samarbete. De statliga myndigheterna har haft all anledning att ta väl vara på och stärka detta samarbete. Skall |: , det nu börja en ny tid med :en "'annan ända? Skall diktat och ö- ">. versitteri ersätta : samarbete ock + god vilja? .. oo. Dagens situation borde lära os$ ” inse att våra organisationer är li- .. ka oundvikliga produktionsmedel som moderna maskiner inom det egna jordbruksföretaget, . skriver Lantmannen, ningsfrå gan, Det är t. ex. otillfredsställande alt k di för folkp rernas bostadstillägg fortfarande skall, åvila kommunerna. Med tanke på de stora olikheterna mellan olika kommuner ifråga om såväl antalet pensionärer > som "det kommunala bostadstillägget. Denna tanke framfördes- av cen- terpartisten Eric Carlsson i skat- ”teutjämningskommittén, -'. - munerna skall få ett nettotillskott |: 1. på omkring 400 milj. kr. Det;är | skattekraft hade det varit angelä-' get med ett statligt grundbelöpp i , beat kring:.3 Pp av . världens ' be- folkning,. men. deras sammanlagda import - svarar för 17:procent av den” .totala -världsimporten, . deras ” frots att huvudparten a av ; Kinas jordbruk alltjämt står på en rent medeltida: nivå görs givetvis” gi- gantiska ansträngningar för att få » till stånd en mekanisering, men även om denna går snabbt nog så "beräknar to... m de kinesiska ” jordbruksexperterna att det drö- . Jer minst 50 år innan en sådan'är "fullt genomförd. Man måste ju hålla: i i minnet att det här rör sig 'om "jättelika ytor och jättelika " folkråängder. -;, Jordbruket står nämligen inte som främsta progr kt i det- L hanteringen. .Förmgdligen . köpstarkaste områden” med en ge-F tre: "samt fem : del'fett' bottaget (ungefär en fjär- dedet)y' men å' andra sidan belas-' tas' mjölken ' på "denna punkt L distributionen av 'mejerikostnader- : na, Tror' hr Holmqvist att det | gär att producera mjölk för det priset? - Det : rimmar dåligt," med: det kända förhållandet, att just "de stora besättningarna, där för- utsättningarna för rationell pro- "duktion: bör vara störst, alltjämt " svvecklas.: Antalet mjölkkor . på” "gårdar med mer än 100 hektar : åker har minskats! med' ungefär ' femtio - procent: sedan ' 1944, Det tyder inte: på någon överdådig lönsamhet. Ett råd: studera nhyan=" serna, 1 jordbruksstatistiken, . hr Holmqvist. Studera företagarnas . reaktion inom olika storleksgrup= : per .och lär av. den. Uppmana” rådgivarna inom departementet att . göra sammalunda, Det går inte att '. 'få fram: en k-mjölkproduktion i. som föreslagits, Det hjälper inte att rycka bort clearingen till smö-= " ”rets förmån. > ' 5 nn. Det skall naturligtvis villigt er- kännas, att mjölkregleringen är en ' "invecklad sak. Men inte mer in- . vecklad än att det går att med -: . expertisens hjälp bemästra den, ' "a I vårt land har vi en råtionell' hantering av konsumtionsmjölken . i såväl som ifråga om, hela mejeri- av "det mest "effektiva ide gen som finns i världen, Det är ' dock "ingen helig 'sak!: Förbättrin- + gar och 'ånpassningar med” hän- syn:' till ändrade förutsättningar är - en realistisk linje. En av de -vik- tigaste. ändringarna ifråga om, för- utsättningar ” är den sjunkande mjölkproduktionen, ” I början av 1950-talet producerades nära fem miljarder kg mjölk 'per år i lan” det: "nu endast 'öa 3,6 eller 3.7 miljarder kg. Den. -utvecklingen . kan efterhand möjliggöra och mo- tivera justeringar i mjölkreglerin=" gen' Men troligen skulle minst av "allt konsumenterna "vilja ha” en ordning lik 'den:som. härskar :i amerikanska städer - med: en .”fri "dagens kostnadsläge till det pris, stort antal företag kör om n varand- "ra både vid uppsamlingen till me- jeri och vid distribueringen från mejerierna till kunderna, Troligen vill inte heller hr Holmqvist ha det så, om han tänker över saken. Jordbruksministern säger att smöret skulle kosta 13—14 kr per "kg, Är det verkligen så? Vilka beräkningar ligger bakom utta-' "landet? Jordbruksekonomerna har inte gjort någon sådan kalkyl, helt. "enkelt därför att de inte kan göra "det. Försök har gjorts, men re- " sultaten blir i hög grad beroende av de förutsättningar man råkar välja. Mjölkproduktionen är direkt ” sammankopplad med köttproduk-, tionen och det kräver åtskilligt av våld på verkligheten att kal- kylatoriskt söka särskilja de båda :grenarna. När det gäller smör- ' produktionen har vi även ett sä- ”songproblem att ta hänsyn till, "En stor del av smörproduktionen grundas på mjölk producerad un-. der betesgång. Den. mjölken är . billigare än genomsnittet. Alter- -nativet till en ganska betydande" ; smörproduktion är att hålla en 'så liten produktionskapacitet, att - vi. får. underskott ' på- färskmjölk "under en del av året. =" Att jordbrukarna kämpar för att "behålla en tämligen stor smör- 'marknad & är alltså inget slag i luf- ;ten, Det. är en reslistisk' politik.” Här har ej nämnts den viktigaste ;länken i kedjan: kalvproduktio-: Ben, cc Huvudparten av vår nötkött- I produktion grundas på kalvar föd- "da av mjölkkor. En mjölkko som "producerar 5.000 kg mjölk: erbju- der en årsomsättning på ca 2.500 »kr och därtill en kalv. Om kalven skall produceras av en s k biff- -ko, kostar den vid födelsen 'om- ” kring 800 kr. Med våra begrän- "sade arealer lämpar det sig bäst . 'att producera kalvarna i en in- ' tegrerad mjölk- och köttproduka . Hon, ' I Vi har knapphet på nötkött i : världen, Knappheten kan väntas "bli, bestående. Det är en jäm-, " förelsevis komplicerad. produktion, - som . ej kan ”improviseras”. Det är en lång överloppstid ” Mycket av världens betesmarker är för-" : störda genom hård betning och . efter följande jorderosion. Hos oss har "vi ej dessa problem. Vi har " goda naturliga förutsättningar för foderproduktion, "Därför bör ' vi skapa förutsättningar för. att ut- ”hyttja dessa resurser. Det är även ionalekonomiskt viktig frå- r är det också' för : jordbruket" angeläget "en 'smörmarknad'— "priset på 'mjölken. Det är ingen ” dumhet: att ' Sveriges bönder" an” ; passar smörpriset, 'Paralleller 'fö- rekommer förvisso i många andr Sindustrie « Sådana saker borde” en jo ”bruksminister :<a. med i! sin ' >gumentering." Hans uppgift -bör Aktuell Visserligen har: Sovjet nu god- tagit. tanker på en internationell konferens, som formellt - skulle ägnas Kambödjas framtida status, "| komma att kretsa kring Vietnam, om. den blir .av.. Tidigare har USA och Storbritannien accepterat tanken på en sådan konferens. Men frågan! är om Kina 'är' villigt att lämna ' något positivt bidrag i detta sammanhang. - Att så skulle vara fallet förefaller föga troligt mot bakgrunden av den omedgör- lighet Kina hittills visat, ” Sydsvenska Dagbladet Varför" lyckades Expressen? Nar turligtvis därför att huset Bonnier ställde praktiskt taget obegränsade kapitalresurser till förfogande för experimenten under de första. åren. Expressen startade med en väldig medarbetarstab, . förstklassiga telk- niska' resurser, en dyrbar försälj- ningsorganisatior och en reklam- årive utan motstycke, H SIN "> Smålands Folkblad - ”Från LO:s sida bör inga ingri- Ppanden . ske för att ändra på den rätt > till kollektivanslutning som fackföreningarna nu har”, sa hr Geijer bl. a när han kommente- rade den 'strid som blåst upp kring kollektivanslutningen .” till " SAP. Ho-ordföranden" tycker att det är Tunnare glas . 21 bilratorna Bilglaset kommer i i fortsättningen att bli tunnare .—, om man får som man. vill i Detroit — avslöjar motortidningen -Vi Bilägare från USA:s ' bilstad nr 1.” Den .nya glaspolitiken innebär att man mins. kar bilrutornas - tjocklek med inte mindre än hälften. Därmed "dröjer det- väl- inte - heller --länge - förrän också de: europeiska bilfabrikerna följer efter även -om man än så länge inte har några itarer kommentar I socialdemmokratiska . partiets ange- . lägenhet att ta ställning till kol lektivanslutningen. Uttalandet vars. . lar om att LO:s. representantskap” inte har kurage nog att ta avstånd till tvångsanslutningen. UTVA och pressdebatten har "inte förmått de styrande i LO-borgen att. ändra uj pfaltning. . a ” sö Sundsvalls tidning " Våra mindre företag "har snart fått. nog med: örfilar och känner sig. betraktade och behandlade som elen överlastad åsna.' Frågan är om och ' när : halmstrået skall komma' som, knäcker åsnans rygg. Svaret på den frågan kan bara ges av de ansvariga personer i styret för vånt. land,. som i årets finansplan uttrycker oro för.att industriens investeringar legat stilla så länge och konstaterar. att dessa" måste" öka för att sedan: vidta åtgärder, som effektivt motverkar- denna som ytterst betydelsefull uttalade mål- sättning. FN : ; Svensk Indistritidning Det | är ingen överdritt, som "nå gön sagt, att beteckna vattnet som ”vår. dagliga bristvara”. ' Våra 've- tenskapsmän 'och myndigheter har all. anledning att ofördröjligen ta itu med denna fara för vårt sam- hälle, Det får heller inte' bli så är viktiga värden ' som vi 'måste slå vakt om, : «oh Barometern tittarna "som väljer . partiledare, även om självfallet TV-ryktet spe- lar. in, Inte heller den denna väg, utkorade socialdemokraten Olof Palme "bör känna sig, säker — långt ned” på listan bland : strörösterna fanns ett par av de allvarligaste rikesminister Rune Johansson och jordbruk ris "Holmqvist. " till planerna - på : ett: tunnare 'bil- glas — i varje fall inte på Volvo, : Det ' tunnare > fönsterglas, ., som amerikanerna - överväger .. att 'ut- rusta. sina vagnar med, i':fortsätt- ningen, motiveras framför allt av två faktorer, .som dock 'knappast kan betecknas” som : några 'säker- snittsstyrkan : som konstruktörerna haft att brots tas. med men nu; lyckats lösa" i tertiocklek "vara att hålla disk på en ' : sansad nivå. Den kan. ej vara att; - "med'-”maktpositionen "söm ” -bak- -'grund + övermodigt . skymfa 7 och” . mästra, "den näring, som han. i: | stället borde befrämja. -konkurrens”. resulterande i. att ett I en Idare nyligen 4 här - den socialdemokratiska ' Stockholms- Tidningen behandlat temat ”En ny jordbrukspolitikf”. Det må utan förbehåll 'sägas "att" arguntenten. är grumhga' och hushållningen : med riktiga data strängt genomförd. : - Man talar om att ”prisstegring- en på livsmedel har varit 30 pro- cent högre än den Eero nittliga prisstegringen ' sedan ' 1950”, man glömmer Togsamt nämna att detta beror på mellanledens kost- pot sökningar och inte på jordbru- Man talar om hur många ijord- bruk som" är ”under 10 hektar” och att dessa är, orationella, inen man nämner inte ett ord onv att en stor del av dessa är koömbine- rade med avsevärda skogsarealer och att företagsstorleken därför är helt. annorlunda 'i genomsnitt. än vad den ringa åkerarealen antyder. Man har givetvis inte heller något att säga om det förhållandet, > 40.000 å 50.000 jordbrukare ' mindre enheter arbetar på heltid da > redan slussats in i andra näringar. Det har mr . .onomiska syn- punkter. alltför litet observerats, att denna arbetskraft, som genom den nya tekniken fått arbetstid friställd i de egna små företagen, ivt överfört en del av sin ” under eller deltid utanför den egna bruk- |: och an påstår” att” tio "Procen v den" yrkesverksamma befolkningen sysslar: med ' jordbruk i Sverige, Det. är fell Angivna -procenittal gäller härmast 1960. Förändringen har . gått, snabbt. Det riktiga pro- centtalet är f.n. omkring åtta, Man | säger" att ”den. framtida jordbrukspolitiken måste + -stället gå ut på att antalet sysselsatta i jordbruket : minskar”; Är - inte detta vad som dagligen sker? Får vi erinra ledarskribenten i St-T. om, att StOT. själv för .ett par veckor sedan ij':en artikel fram- höll, att den yrkesverksamma be- folkningen i jordbruket under 1964 minskade med 9,1 procent! Visser- ligen är wvi något tveksamma. om riktigheten, ty undersökningar en- ligt Labour-Force-Metoden' kan för ett enstaka år slå fel i jordbruket på grund av. olikheter i arbets- säsongerna. St-T. har emellertid tagit siffran för gott, Önskemålet om en minskning i framtiden är vad som brukar kallas ”ett slag i ften”. Man säger i fortsättningen att det är ”orimligt att i längden be- tala subventioner för export av jordbruksöverskott”. - Detta torde vara principiellt riktigt, men utta- landet kan med den använda for- muleringen ge den oinvigde den uppfattningen att dylika subven- tioner av större betydelse skulle ta utpräglade bondeland. Indu- , 'strin: "och försvaret har i alla av- [NEN TOR ES ! företrädesrätt, och det är betecknande att detta fattiga Kina inte bara. håller sig "med . miljonarméer med i varje "fall i fråga om h deldvapen mo- än bäst behövts i de andra nå ringarna samt utan att belasta tät- orternas knappa bostadsresurser. Den bild St-T ger är i högsta grad missvisande, men gen är i det hänseendet inte ensam, förek Den. väsentliga delen av förlusterna på exporten bestri- des genom de' avgifter (slaktdjurs- avgifter, förmalningsavgifter - etc.), som jordbrukarna själva betalar för "att utjämna så att Oxportför- lusterna d& alla prod 1 dern utrustning utan också har - orkat "lägga . ned miljarder atombombsexperiment, också lett : till framgångsrika sultat, ' se (Nordvästra Skånes i Tidningar). på iu re- export de procent av största TE sögande marknad finns givetvis i Väste fändeln med Östeuropa har sl till Östeuropa består till av industrip; rod , Muprockat därifrån omfattar huvudsakligen kvantiteter lika. Det finns ett om- råde, där erv subvention utgår på och | exportkvantiteter: det ast mjölk. Det allmänna = mmjölkp (cirka tre öre/liter) utgår ar pa den till mejeri ide kvanti- teten, Exporten är emellertid nu- mera” syfterst obetydlig. Därför är det gavarande subventionsbe- bornet a också obetydligt. D 1 P var svår räckligt tätt. vid. regn,. snö, tvätt och annan väta. Men även .be- träffande 'den' detaljen har förbe- redelserna nu. avancerat :så långt, " latte det tunnare bilglaset . säkert [blir en nyhet. att räkna, med. in Av bilden. Mon. ömmar. för i synnerhet Danmarks svårigheter”. inom jordbruket "—- både i ord sida Med hänsyn "till Danmark är, säger 'St-T, ”föntsatt svenck överskottsproduktion inte försvar- bar och sbör inte godtas av kon- sumenterna”. En liten upplysning kan. anses befogad: Sverige har en självförsörjningsgrad totalt sett, som torde ligga under 90 procent. Överskott för export förekommer ifråga om vissa varor, men mot dessa överskott står betydligt stör- re importer av andra: jordbruks- produkter, Jordbruket önskar inte bedriva en omfattande överskottsi produktion ens ifråga om enstaka produkter — så som läget nu är på exportmarknaderna — men rik- tigheten i den ena. eller andra hastigheten för omställningsprotes- serna är allt annat än självskri- ven. En omfattande debatt försig- |” går i denna fråga. Möjligen kan det vara hugnesamt för St-T. att veta, att anpassningen av produk. tionsvolymen : i jordbruket varit omfattande i Sverige i motsats till vad som skett i andra länder — bl. a. just Danmark, I Sverige är jordbrukeproduktionen lägre än i början av 1950-talet, medan Dan- mark ökat sin produktionsvolym med 40 å 50 procent —v kanske i någon mån beroende på de löften och förespeglingar om ökad av sättning i' Sverige, som "danskarna tycks ha fått av den svenska ' re- geringen:" > Får vi ge "ett råd Hill. St-T.: Försök skaffa någon till att skriva om jordbruksfrågorna, som, dels kan en del om jordbruk och jord-Y brukspokitik, dels är villig använ. da sina kunskaper för att ge lä- sarna förbättrade insikter, i ett ganska besvärligt ämne. Asikter har vållat mer elände på vårt jordklot än både pest och jordskalv, liot övernallar också avundsjukan. ' lyckan tar. inkvartering, 4 hetsskäl precis: dör det första kan . man "därigenom . minska "vikten på |." | bilarna och. för : det. sandra:, har | man - här "ännu. en” möjlighet; att Ett . mindre ”kärkomnmiet-. problem i Detta "har man länge fått till livs |. och handlingar från hr Holmaqvists - "I nomströ; FR 035 alla dagar, + Det kan våra. skäl. att erinra om ledare och : statsminister” frågade sig "största. delen av. svenska folket: Å när hans bi- > av. dålig ;: hörsel: "att biskopen inte ifrån” är "det inte : | samband med den planerade" över= | 1; "I gången till- den nedbantade föns- terna att|” få fram gummelister: som slöt till- |: å -60-talet;. Jordbrukarnas | skulle. ha” "blivit medvetna. om in- flationsproblemets allvar slångi t ti- digare om de. gått med: pektive fruar” på. glörget. ar sökt. göra politisk karriär på j rdbrukspolitilk men många - har - också ; sstupat på uppgiften . (Chrusjtjov bl; a). Framtiden" får” utvisa" hur det går för hr Holmqvist, ” a : — Vem fan är det som slåss med körv här; frågade som -bekant tog till batongerna, Nu, et " Pe i Arbetet - 4 ETT ORD. PA VÄGEN "Han är” "Tejd och honom icke om hjärtat, OH, 10: 13; icke ' om om. lego- fåren ligga : ”Fåren ' ligga "honom hjärtat”. '$Så järat” heter: "det det ra Där d "det et gäller herde, är åren ligger hono jä Du. vet vad det "Vill & i; något ligger en om hjäl blivit ett själ aldrig. slita sig "Ifrån ”Ygan fan skulle wvara' att: göra våld. sitt eget hjärta, : på et Så känner herden — det inför di Din na ED m ihåg det de in herden som sin egen. a ge nom om hjärtat! vad korta sm d, jag sned här, jag och klagar? ” .. den” Ede Herden är, « ' eds; - Han. som' gav livet för än-med sin, Ande för 'sin' hjord; Det. är "nu. inte av "och qv. att naturen” blir en bristvara! Det | att när Tage Brlander. blev parti- ' Hudiksvalls-Tiditngen DS ynglingen i "Delsbo, - när: polisen . -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.