: Onsdagen den 5 maj 1965... De militära a ue 0 - | Ar de militära rep 1 kostnaderna för höga? ' På den frågan kan man både svara ja och nej. I jämförelse med sj. k. internationell praxis är säkert vår betrakta som särskilt dyrbar, Men icke förty, så har. man” anled- ning att fråga sig, om inte det borde finnas möjligheter till vis- sa besparingar, när det gäller den | militära representationen. - De militära representations- 2 4 Ar rk net 1963/64 till kronor 362.949:71. Av detta: belopp - kan man - i-runda tal hänföra 125.000 till kostnader för utländska .militärbesök. och studieresor för” ,militärattachéer och ” utländska militärdelegatio- ] ner. Sålunda ' kan ' bland annat nämmas att den kinesiska: mili- stärdelegationen' - kostade oden ka staten i .representation kr, 25488:63. Besöket av chefen för amerikanska armén kostad kr. 7486:43. Ett "brittiskt örlogs- besök" kostade den svenska stal ten 3.965 kronor och, ett neder- ländskt” 5,000 krondr. Studiere- sor för militärattachéer och 'ut- ländska militärdelegationen be- löpte sig på kr, 44.999:81..- Även om man, är, niédveten. om att den militära representationen: 4 de: mera kost-|'' Ol ingalunda tillhör ' hjälp utifrån skulle "enligt ame- ”rikansk mening den sydvietname- I: nadskräyande posterna inom för- svaret, så kan' man icke bortse från att det borde kunna finnas möjligheter till: besparingar: även på den militära representationen, Man -kan- visserligen. anföra att kosmadamna' för vårt försvar » uppgår. till nära. 45 ' miljarder » kronor, por- år och då är då mi-: "inklusive : Nordvietnam. tionen. En klar. redovisning: över de ” militära rtepresentationskost- naderna skulle kunna möjliggö- ra besparingar. och därmed ned- bringa de dryga - militärutgifter- . USA "AR. DEN. ENDA GARAN- TIN + för att 'Sydostasien skall ”B bli fritt / och . självständigt från den "de Gaulle har återigen hållit ett stort tal till den franska all- mänheten, När den franske själv- ” härskaren låter. kungöra atthan ” ämnar ' tala | till. sina undersåtar spetsar man öronen litet varstans. i världen, vad tänker de Gaulle göra nu. Vanligtvis brukar han - hålla tal eller s k presskonferer.> ser endast när han har för avsikt "att tillkä viktiga politisk "avgöranden, Denna gång var för- ' handsinfresset för de Gaulles tal kanske ännu större än tidigare, därför att talet skulle hållas me-: dan den. ryske utrikesministern - Gromyko befann 'sig 'på' officiellt > besök i den, franska huvudstaden;- a kinesisk skriver Björn "Ahlander (dun- Veckojournalen? " - - USA kan försvara dessa länder i Åsien med vapenmakt men det behövs . också ekonomiska, poli | "tiska och sociala" reformer : som ett. alternativ' till kommunismen. Därför skisserade Lyndon John- "son i sitt "tal nånting liknande 'en ny Marshall-hjälp för Sydöstasi- . en, ett” gigantiskt hjälpprogram i 'FN:s regi för alla länder där — Vietcong måste fås att; förstå |' "att .USA varken kan. eller vill lämna ut Sydvietnam till den av Kina; «understödda - - Vietcongge- Björn / > Ahlan- Vielconå lämnades utan siska armén på, omkring 500 000 man kunna ” besegra ' Vietcong- "trupperna; Nu måste USA 'skapa » ett..slags balans 'i-ett långvarigt krig som förut bara, hade drabbat "Sydvietnam" medan "Nordvietnam - hade varit fridlyst" för alla mili- tära "operationer. "-Flygangreppen " har'hittills inte'varit särskilt om” fattand déras' främsta syfte har » litära” rep "”emåpotatis”. i förhållande. till del fö na. "Så får, many ickå' resonera, varje besparing som - kan "ske (utan jatt den” militära slagkraf- ten, minskat) ska vidtas. "ty voms "pengar är som "de" mi- litära myndigheterha disponerar för ' olika” ändamål inom försva- varit politiskt: inte" militärt. igaste'. funktion var] ret? Jo, det är skattebetalarnås |. -P pengar, Och ” skattebetalarna : är. ingalunda tillfreds med "att dessa i får iala' ue ” Tycker statsrådet Holmqvist it i det pris jordbrukaren får föj sin a insate i produktionen av Uvsme- del är oskäligt högt? Den frågan har fjordbruksministör Holmqvist nu fåll att besvara i riksdagen i form av en interpellation av ocntenpantisten Sven 'Vigelsbo, i Hr. Vigelsbo är emellertid åntd nöjd med att få svar bara på - . den frågan, Han undrar även om jordbruksministern. anser att de + övriga poster som påverkar VS- medelsprisenna på vägen från prod t till | t är av Å Detta". betyder: dock : inte”: Få med "FEber eg sb da datt. DC Lt. om; lokali örd redan” "visat. sig, vara "att män behöver. vara; tillfreds”. med $yad som "beslutats, det . framhöll Kraft . landshövding. . Ecker-' dets" stämma;. och det. .visade' en lång rad motioner” som, : ;väckts med. anledning av. förslagen i statsverkspropositionen 'om” me- delsanvisning för ändamålet. Vad - som 'i dessa -yrkades var framför allt att man” också skulle besluta Om, cett. östra stödområde, inklu- sive. Gotland.. Emellertid,. "inrikes- och ri ajoriteten ; fäventyrsg V id I ordBrukskasseförbun: ö Sovj här satt igång” en "charmoffensiv mot Frankrike och " den”officiella hjärtlighet; med vil--' ken Gromyko ' hälsades” vid sin” :ankomst till Paris, sticker- bjärt "av mot den kyliga korrekthet, som” den . franska regimen vanligtvis, "visar upp. mot prominenta besöka-.- re från andra regeringar, särskilt: om : de : kommer - från .de anglo- sachsiska länderna. få "Det är givet, att dé' flestab in=, "nande spörsmål inom .världspol tiken diskuterats” mellan Gromy- "ko och:-hans franska värdar, Viet- .nam-krisen, - soTysklands-frågan," "Västberlins status, 'riedrustnings- frågan m fl. Man trodde för den ”skull:att de Gaulle i sitt tal skulle . "ta upp åtminstone några av dessa ' spörsmål och antyda om och i så: "fall, hur långt ett franskt-ryskt "samarbete . för lösning. av dessa problem vore tänkbart efter över- | > läggningarna' med Gromyko. Sä : skilt hade man ' räknat med 'möj- Av fil. lic. Karl Lindegren. tgheten + av ett t franskt-ryskt initiativ för att få .;slut på striderna i Vietnam. ' : Men de Gaul gör vad som faller honom in. Ef- -tersom praktiskt taget hela värl- " den väntade på nya franska utri- kespolitiska initiativ föredrog de » Gaulle att tala om någonting helt annat. Hans tal formade sig till en statsfilosofisk -föreläsning, där ” Frankrikes oberoende och Frank- rikes fria självständiga ställning ver huvudtemat, de Gaulle är be- satt av tanken på Frankrikes stor- het och hans förmåga att i lysan- - de" retorik ge lyriska uttryck åt denna besatthet är utomordentlig. Men var slutar retoriken och var » börjar - : realpolitiken.: Det är en ” fråga, som man” ofta haft anled-' ning "att. ställa inför de Gaulles "politiska aktivitet och efter det "senaste talet måste man ställa den. med än större skärpa. ' 2 Ingen kan förneka att de Gaulle "med stor skicklighet förmått häv- : > da Frankrikes intressen i interna- väger tyngre nu än före de Gaul- "les 'makttillträde; Till en viss del också . endast: till en' viss del. Till |. mycket stor del beror det ökade | franska : inflytandet . på: maktba=-- :lansen mellan Nato- och Sovjet- - balans har de Gaulle kunnat resa "inte bara” berättigade utan i hög. «rikes rätt att deltaga i bestäm- . . denna: maktbalans icke hade exi- Låt : lysning ; beteckna Ni ingående ligt” "onödig. Har Kontrahenierna N > Familjer k fubérss, förelig- « | gande: ;betänkande med bl.a. för- "| slaget . att : : medborgarna som hit-: I tills skall : vända 'sig till kyrkan för. att. anmäla -om lysning, god- gionsfrihet. Förbundet :- har -: avvi- kande ' meningar ”gåväl vad. beträf- far lysning, vigsel som; medling: i- Frågan, huruvida lysning' i: nå- gon: form : är nödvändig, har. inte utretts." Skullet 'publiciteten" "till "anses: nödvändi, slår :- +föreningen.. att: den: kyrkliga kungörelsen i'.så ' fall slopas och att den ersätt - med” annonsering ae åt kyrkan skall ute: öuppolllernå bör öras på oivilt ” samhällsorgamn inger kyrkan ekiljs. från "Familjerättskommitténs” vs stånd- punkt . ifråga om, vigseln," att det med hänsyn till att så många. dan "väljer - att "gifta sig; kyrkligt, skulle: innebära en "onödig -belast- ning att. införa obligatoriskt: civil äkten: 'betecknas..som 'tvivel- "finner inte. skäl. till: annat än 'att vänta och 5 'se.- hur. verksämheten utfaller, innän man ens tår ställ- ning ill sen ny .utredning.: Även åtgärderna, för "ökad; . kommunal utjämning, vill : man" avvakta.- +; En viss opinion ser. också ;1o- så liten betydelse, att, de inte nämnvärt inverkar på det pris som konsumenten betalar, Bakgrunden till" hr Vigelsbos | frågor är givetvis jordbruksmi-T nisterns minst sagt. unkterliga , ut- talanden I bl. a. Aftonbladet (9). kali ri ödet. som, en könkur- - rent till bostadsbygga det: i stor-' » städern " Visst är, bostadsbristen stol städerna', beklaglig”” för.. många, men, att. en "expansion "där; skulle "vara? särskilt lönsam kan" man tvivla på. "Minns vi inte fel har n själv. vid något Med tanke på den ”sakkunsi hv Holmqvist utvecklat” rt. sina uttalanden,' avvaktas hans svar till hr Vigelsbo och den debatt som därefter kan tänkas uppstå med ett visst intresse. ATT VÅRA SEDLAR INTE BE- HALLER SITT VÄRDE. är allmänt känt, Och att vär- deminskningen kan 'väntas fort- sätta I rask takt har vi fått offi- ciell€ besked om, . skriver Öst- föta Corresponden- ten: er Men att de inte ens håller fär- gen kom dock som en överrask- ning, Det ligger visserligen väl i linje med den . kvalitetsförsäm- ring som i så stor utsträckning präglar vår tid med dess väldiga tekniska framåtskridande. . Men när. det" gäller sedlarna borde man väl åtminstone upprätthålla skenet av prima vara genom att ge dem ett ordentligt tryck. Överraskningen poängteras ytter- ligare av att överingenjören vid riksbanken förklarar sig inte alls | . vara förvånad över att sedlarna inte visat sig tåla lite tvättning med tvål och vatten. Man har övergått till. en ny- tryckmetod och nya färgtyper. Man var väl medveten om dessas "inr tillfälle. nämnt avskräckande be- lopp som det kostar i följdinves- I "teringar att bereda sysselsättning åt en arbetare i Stockholm, ' -: Onekligen förtjänar det ”upp- märksamhet att landshövding.Ee- kerberg så klart underströk att vi ännu inte har: någon målmed- veten. eller. klar) lokaliseringspo= litik. eller. samhällsplanering vårt land. Vad han sade om möj ligheten att ge folk tak ö över hu- - vudet ute i landet må skorra illa på en del 'håll, men. förefaller verklighetstroget. : .. Det kan också rentav hända att "vad ' han sade om : de: hittills "så fördömda kommunala engage- . mangen i Iokaliseringsfrämjande "syfte i är värt att tänka på, OTILLRÄCKLIG .BARNTILL. - SYN : Kvinnor har i jä mförelse med män fått en kort och ganska snävt inriktad yrkesutbildning, konsta- terar TCO- -fidningen: . De senaste årens arbetskrafts- brist har emellertid medfört att kvinnor utbildas för tidigare tra- ditionellt manliga uppgifter, en omläggning som slagit väl ut, er- inrar 'TCO:s nämnd för kvinno- frågor. Enligt beräkningar som bygger, på senaste långtidsutred- ifråga om färgbeständigheten, men har tydligen inte tillmätt dessa någon betydelse, Får man vara så nonchalant när det gäller" ”riksens. mynt” även om det är av papper? . ingen k » industri och: nä- ringsliv 1965—80 att efterfråga 12 miljon kvinnor. "Antalet gifta par med barn under 7 år, där bägge makarna förvärvsarbetar, ökade från ' ca 75.000 år: 1950 till 150.000 år 1964 Det finns vidare 100.000 ensamma föräldrar i vårt lan +» Jen. pessimistisk åsikt aktig ur, tv synpunkter... Förbun- det citerar en: uppsats av profes- sör": Halvar ' G. Sundberg i StockholmsTiZningen, i maj 1951. Han » skriven. där: 2 ”Det, synes nu vara "ganska tagligt, att den" upprepade :' vilje- förklaring - från. —. kontrahenternas ortstidning..s; Förbundet godtar. li: etta "omedelbart. Det: finns j. Is | ösa som -vigseln'; innebär, är sak-x i. e mt. inställt sig hos kyrko- bokföraren och inför denne av- gett sina förklaringar, att de öns- kar: ingå äktenskap 'med' varandra kan det näppeligen” fylla någon ur borgerlig ' synpunkt ' mödvändig funkticn, att de några veckor se- ma: eller - annan : myndighet : och till, Det. naturliga vore därför att 1 i låta lysningssedelis "utfärdande be teckna ; äktenskapets: . ingående Å borgerligt änseendé”. Förbundet. : Att "professor Sundberg på” en sidead ra besväl. som inte i sådant ; Dä” vigseln inte längre får gotlie 'begravni til vilken Pp man önskär för officiant, skulle ill-vigselförrättare . kunna |» "I välja : vem iman önskade.” Som" €' terniativ, ifall den av förbundet Srordade. lösningen inte, accepteras,” föreslås obligato- risk börgerlig vigsel. Detta alfer- nativ har bl. a. den fördelen, att man ; inte av slentrian! låter "sig vigas av präst. 'Förbuädet ' som bekämpar ' slentrian på : det: religi- ösa området,' tillmäter: denna. syn- punkt ' avgöranide betydelse; s Ifråga 'om medling” anser” för- < | bundet, att” samtliga medlare" skall utses av rätten och att- minst hel- va antalet skall bestå. av borger- liga medlare, : Den höga standard, som. vi om- ger Oss med, har vi inte fått, som kanske mången tror, utan vidare, Nej, den har. föregåtts av mycken uppofiring och bittra: strider. Vi bör nte glömma dessa pionjärer som .så oegennyttigt kämpade för en sak, då de inte visste vad re- sultatet skulle bliva. Säkert dröm- de ' de inte; ens i-sin vildaste fan- vs om ett . välfärdssamhälle av "Har har. nu "detta samhälle” måt- tagits, och hur har” det förvaltats? Att -det har: blivit: både omtvistat och omvittnat ' har vi, blivit väl medvetna om. Omvittrat av dem, som anser, att det samhälle, som på demokratiska grunder byggts upp, måste vara det rätta, och det skall inte ändras på annat sätt än attsytterligare förbättras.- Om- tvistat av sådana, som bildat sig ikt om saken, de har kommit fram till att all- ting har: gått för långt och inte med ca' 150.000 barn. Av dessa föräldrar är. 11.000 män. Vill man möjliggöra eller 'un- « derlätta kvinnors utträde på ar- . betsmarknaden måste barntillsy- nen byggas ut, De institutioner som för närvarande > barntillsyn är helt otillräckliga. + Två problem står emellertid hind- " rande i vägen för en kraftig ut- byggnad, Ibrist och finns för En p pensionärs. funderingar kan "bestå, att ett bakslag niåste komma anses. otvivelaktigt. Någon får rätt och, till dess avvaktar wvi tiden med vad den bär i sitt skör te. Det har väl i alla tider varit en primär känsla hos människan att skapa en tryggad ställning för sig och de sina, och för att kunna förverkliga detta mål har det all tid rått en ojämn, och man kan nog också. i många fall:säga, he- roisk . kamp. . Trots alla anspel- ningar på statens maktbegär,' så får man" nog: ändå erkänna, att det kollektiva systemet kan i många fall: ha 'sina fördelar, om — €n orealistisk tanke al hjälptes åt och: med. staten 'som garant, '- på ett sådant sätt 'ska- pade ett samhälle, där alla kunde känna sig trygga. - - Fritiden är i ett modernt samhälle inte = det minsta problemet. Man kan väl nästan spå, ett, om bara några år är den en lika stor faktor att räk- na med som arbetstiden: För en pensionär av i dag är den nästan ofrivilliga fritiden något, som han har lite svårt att vänja sig vid. koppling från det vardagliga” fö- rekom endast i sådana fall, då|g man skulle göra en resa eller av näs: el st > TCO-nämnden hävdar att det . är synnerligen angeläget att des- sa problem elimineras för. att möjliggöra "valfrihet för föräld- rarna mellan hem- och förvärvs- d arbete. inte helt försvunnit, och skillnaden är mannen, som stionella" rådslag, Frankrikes ord” är detta de Gaulles förtjänst, men ” blocken. I skydd av' denna makt- ;; "grad förmätna anspråk på Frank-= ; mandet av världens öde, Antag att . :sterat och att Sovjetunionen ha= ; nare. skall inställa sig "inför sam-|"” Ve an vända: sig Fritid för honom var: inget 'be- grepp förrän wid fyllda 67 år. Av En annan sak som bar blivit hårt naggad i kanten men i folk. | då, nog inte gör så heller, är klass- öreteelse ge d at den kon- . tinenten. Hur pass stort inflytan- de på världspolitiken hade Frank- rike då kunnat utöva. de Gaulle är emotionellt fientligt inställd mot amerikanerna och deras spe- ciella 'kuituryttringar, därför skul- -Je "han" aldrig offentligt kunna medge "att det är tack vare deras militära" och 'ekönomiska - styrka han själv kan göra sina extraturer . i världspolitiken. - - I sitt tal beklagade de Gaulle världens uppdelning i två block, "det amerikanska ' och : det ryska och förordade ett nytt jämvikts- läge, baserat ' på :'nafionell själv- ständighet. Meningen med detta uttalande är föga klar och ger, anledning att på nytt ställa den fråga .som här talats. om, nämli-. . gen var retorikern de Gaulle slu-- "tar och -realpolitiken de Gaulle tar vid. Visst kan man beklaga ; världens uppdelning i två block : "men faktum är ju, att de båda block de Gaulle talar om börjar" upplösas, På kommunistsidan är” "så dj d att det inte längre existerar något "enhetligt ” block, ' Även. atlant- paktsalliansen och det "västliga samarbetet 'står inför omorgani- ' sation, de Gaulle predikade med. kraft den 'nationella" självständig- heten och förklarade att männi- skornas ' högre . intressen' kräver att varje nation får ansvara för sig själv och att den får undslippa lydnadsband till ändra stater, Ja, det är ett id2al,' till' vilket man gärna ' vill bekänna sig, men hur' ” skall små stater kunna hävda sig Mm | Aktuell " Bilden av en ” utirikespolitiskt | fortfarande oskolad president, som litar på sina officiella rådgivare, som instinktivt väljer ”konservati- vare” lösningar där han är oerfaren än där han är. erfaren, får inte överdrivas. Viktigare än tatt presi- denten i beslutsprocessen isolerar sig med några få nyckelpersoner är att de beslutande isolerat sig i förlitån ”på hemmaopinionen, Ut- landets kritik och olust i Vietnam, latinamerikanska staters' vånda in- för vad som. sker i Dominikanska republiken tas som utslag av okun- söker. staka ut en . ”amerikansk” väg genom: utrikespölitikens virrz varr,. som: om en sådan exklusiv trafikled verkligen kunde byggas. En. stark nation kan: känna sig tvingad att ensam fatta svåra be- slut. Men blir den" starkare genom aut vara ensam? '” : Dagens Nyheter : 0. hur härligt. majsol der, kundå många” vårhyllande kvartettsångäre sjunga 'med inlevelse i ” samband |. med "demonstrationerha av 7 vårt mäktiga regeringspantis ”nya, djär- va mål”, Främste försångare i den politiska kören var som. sig bör landets: statsminister. .' Han var så djärv att han fastslog att mycket gammalt måste bort för att ersät- tas av något nytt, Mer än en lyss- nare vågade 'säkert " det". djärva mot slystna st kter. ” tertankens bistra. krankhet, då -: - han "omedelbart därefter förklara. de, att det är förnuftigt att :vi, ”erades bundsförvant så länge som :' detta” också svaret på de) . eharmoffensiven, ud avge enahanda förklaring en gång |. | resultat som överträffade alla för. "väntningar,' rAspling tycks inte'särskilt impö- inerad;: åtminstone inte. att döma nyligen ägde rum i riksdageri.”'. . «rr Så till vida har hr Aspling- rätt, "attdet behövs. mycket mer pengar till de handikappade :;och' andra -eftersatta minoritetsgrupper, Men när nu staten: sär så njugg mot "dessa" "grupper, får "man sanner- ligen.” vara > tacksam för” att: det -dinns "människor? illiga' att sätta igång aktioner ::till: deras "hjälp och”att offervilligheten är så stor . bland allmänheten, 17 os Men om ni hr Aspling inte är Imponerad: så kan man väl. utgå ifrån som självklart att han före- slår väsentligt högre anslag : till grupperna ifråga i nästa. budget. ' " Dagblad). och ser oss om,. skall wvi.finna; | n att den existerar i all sin prydno. På gravstenarna kan man se wvil- ka som varit rika och fått stora och många gånger fula stenbum- lingar över sitt stoft, medan de, som i livstiden inte haft samma möjlighet till förkovran, fått en något mindre gravsten, . Så- finns det sådana, som av sett oblitt öde inte lyckats under sin- . jordiska vandring samla några ägodelar, och inte fått något . minnesmärke alls = cv ert : En gammal människa av i dag tituleras pensionär. För 50 år se- Illa | dan var det en annan benämning, då kunde det heta gammal fin herre eller dam, - det kunde heta gammal man etc, Men: det fanns också ett annat namn — fattig- hjon. I: varje samhälle fanns en inrättning som kallades” fattighus, där sådana fick bo, som ' inte | de mågot annat att tillgå, när krafterna tagit slut. Dessa bostä- der var i sådant skick, att 'de t oc m, på den tiden ansågs näs- tan ;bek "liga. Det var utom all diskussion, "all slags ohyra frodades. Två kronor i månaden” fick” de gamla i kontanter av kommunen. När ”kapitalet” skule hämtas kunde det ibland heta: ”Skall ni nu supa er fulla igen”? så var det i dag är våra ålderdomshem |” något helt annat med vacker exteriör, den mest praktiska in- redning och ett vackert namn. En sådan wtveckling kan. väl inte kallas annat än lycklig. -- : Cen de Gaulle greps tydligen av ef- "en övermakt" hotar :i öster. Var: ryska Jrs . Röda: fjädern: gav. tolv "miljoner till hjälp åt de handikappade, ett "Men" socialminister. oav: den .interpeHationsdebatt som, nog ; vä Jen: stör det av . befolkningen och (Helsingborgs. |] 'tankespråket att a hr Er- landers tes med egna funderingar kring behovet av' ett regeringsskif- te, Skall det vara ”en anpassning . | tillb d ids krav” - d v.s Frankrike, förblir. våra alli« i sony modern. tå väv) så var för ånsbe börja | ”där den politiska ingom,. kanske. staten kan sopa rent: framför egen! dörr, höja de, statsanställda: låglönegrup= pernas "löner och sluta upp med sJatt 7 disktiminera kvinnor, Vi får hoppas" att landets ministrar ägna- de även den beklämmande detal- jen en tanke, när, de krävde stör? re jämlikhet, 4 från sina mänga; "tar försummas :> tyvä utsträckning ' på. gi tänksamhet eller äv: een" och. ängslan hos föräldrärna:.Dess. värre leder denna bakväg' ofta ill att-ide "binder ris: åt. egen "Tygg och ; försämrär ' barnets. förtroende till-sina föräldrar, skriver tidskrif-' ten.-A; 3 inrotad.” denna rädsla eller” olustkänsla har en .oerhörd förmåga att smitta till barnet. . Det :vore mycket lyckligt hjälp, som sjukhuset ger som det väsentligaste. . "Just när det gäller Varnets - telse på sjukhus kan man glädja sig åt- ett drag ' som 'barnet har | starkare utvecklat än. den vuxne, igen .. I anpassningsförmågan. Barnet, framför allt det mindre, finner" sig' tillrätta i nya miljöer, vänjer sig vid och godtar andra livsformer på relativt kort" tid. Dock har barnet ändå inte samma förmåga till behärskning och själv- disciplin som den vuxne i de flesta fall förvärvat, N " Besökstiderna på barnmavd. ning- arna har på. sistone varit. föremål för en del diskussioner. På många ställen 'har' man' utökat tiden och äver tillåtit flera dagar och' för- "sökt inrätta arbetet på avdelning- arna 'så att besöken inte hindrar rutinen där. Dess värre har man stött på avigsidor med dessa ofta återkommande besök, Barn jämför lätt sin egen situation "med kam- raternas och den som har hem- mavarande:' eller nära boende: för. äldrar kan få besök oftare än de vars föräldrar "arbetar båda eller föräldrar och barn träffas dagligen är avgjort att upprepningen med jämna mellanrum underlättar för ket i sin tur bidrar till tryghet. Dessutom kan den känslomässiga sidan med glädje vid återseendet o. sorgens vid skilsmässan re ED till att ta mindre våld: ”kommentat fr: nighet och illvilja. USA:s ledning SN på vad : som "komma Kn Detta |” od” alltför or om den» vuxne: kunde inse. den 4 bör på stort avstånd, kanske t; o. m. | på annan ort, En fördel med att|talar socialdemokratiska strävan den uppnådda dåres förvärvslagstrågor- na” har en, rätt uppenbar taktisk motivering. "Man" vill indanskym- ma att också 'jordbruksministern har funnit klokt! att pruta av en del på det. först utskickade depar- tementsförslaget.- Dessutom är det inte” helt uteslutet. att oppositions- förslaget, kan: segra i riksdagen, och då kan det vara bra att från början ha förklarat dess avvikel= ser ' från 9 negoringsförslaget ” som obetydlig k ot | Västerbottens-Kuriren Den | att begatellisera partienigheten; i Nu. är det Ineningeni ” satt man skall ta i med. hårdhandskarna" "för na Enligt lebt förslag, som berätta- des om i TV häromkvällen, skulle kostnaderna för detta erläggas av årna "höjs med en tia. Det går sä- kent' bra. Bilistern tycks tåla det mesta. nn > Sundsvalls. tidning ” Inga "känner mer: och bältre än kyrkans v. egna. präster, vad. som gjörts bättre. Men trots. det det ändå 'åtskilligt .som wträvtals och uträttas. Den" infama påpass-' kritisera den svenska kyrkan , har sannerligen inte gjont arbolspärdan kättare. Tänk om. man i "den; "intellek- tuella redbarhetens "intresse vi se till motiven och en star! Debatten är infekterad och atfek- terad; Sådent kan" aldrig. leda. till något positivt." "Och då” Har svi spå- Låt 'oss därför: :gärna "kri- men” att söka' göra: det ur F skådarnäs : synvinkel, ;. men spm prästen och, hans medhjälp re” har att ärbetå under. En positiv, kritik är alltid till” nytta och. den behö- vår vi på alla Områden. - i | Därmed. försvinner intresset från statsrådet "Lindströms korvbar för att i stället "koncentreras på hen- nes | smackbar, som kan bli intres- skarnia.. Var inte för säkra ,på de duktiga. skåningarna! 'De har 'Tedan erövrat Stockholm: Vad kan” inte ske när "Öresundsbron blir | färdig? [ETT ORD -PÅ-VÄGEN s Men kan väl” du utrannsak Guds' djuphet eller fatta den ”Alls- mäktiges '. fullkomlighet? : JOB 11: 7 » Otron och ”missmodet kan nog ofta tycka sig 'se botten i Guds och" på hans” kärlek, och därför vågar vi inte riktigt” vila i Guds nåd. eller överlåta” Hivets härvor åt Men kom ihåg: det är öbron. som så. Tron kan aldrig se ti bottert i Guds kärleks djup eller nå den Allsmäktiges yttersta gräns. Gud : är evig, obegränsad, absolut. Hans kärlek "är som jett hav utan botten." Den” sont" "vilt sänka - sig ner i det, han kommer att få ”skå. portioner. Både föräldrar och barn skonas av detta. Om barnet skall stanna kvar på god tid att förbereda barnet och givetvis är det svårast om det kommer in för akut åkomma. Även här bör man ' emellertid försöka meddela så -att mamma — " som "| väl oftast följer med — inte plöts- AEaPrenumerera på LT ligt barå är borta och endast främmande - personer finns i den "nya" miljön, I sjukhuset bör man inte tiga oml|4 det. Lyckligast. är om man : får]: Och , och uppå ' da i en avgrund ned av idel [er barmhärtighet”. "Kasta dig 1 uds kommer att vem kan nsen vad. Gud förmår! var je jens yttersta gränsen för vad mår? Där allmakten finns det inga tvivla? O, hur djupa. Herrens tankar, 9, hur-stora Herrens verk! ' Upp, min själ, att dem bedinna. hang under. märkt. där att få bont bilvraken efter vägar- bilisterna genom att bilförsäkring" försummats" och '. vad som. kunde . ligheter att” ”så golt som. enbart - önskan att vilja, göra” något gott. | väsen. Vi tvivlar på' Guds makt finns Gud för- ' finns, gränser, Kan du då
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.