SAHOLMS TIDNING ” i a Torsdagen den-6 maj 1985 I —=LT Skatteskärpning för villsägare - " När finansminister Sträng un- der valörelsen i fjol tillfrågad ” Torsdagen den 6 maj 3 1965. nn CL Tö - Mtonbadet, grisen oc | ttenf: fastighebor får skattelättnader: > om de höjda fastighetsvärdena skulle komma att medföra höjda fastighetssk de han ett :--Riksda har sedan dn råga på. allt tidigare beslutat att fass ti i' princip > skall ' klart nej. Men hr Sträng är tyd- ligen inte miltigt att lita på, När han i år kom till riksdagen med sitt förslag till sänkning av re- partitionstal - och uttagningspro. cent så visade det sig nämligen att åtskilliga ägare av en- och tvåfamiljshus får + vidkännas skatteskärpningar. - . 'Hr Sträng vill visserligen sän- ka repartitionstal och uttagnings- " "procent från 2,5 procent avs taxe- ringsvärdet till 2 'procent. Detta . motsvarar en höjning av .taxe- ärdena med. i edeltal 40 procent. Som bekant har en' och tvåfamiljshusen höjts: med långt |.. mera, ia Å vissa "fall har höj ningar : CN upp” till 80 "pre förekommit, I dessa fall blir det alltså fråga om en avsevärd skatteskärpning. För att undan- röja dessa skatteskärpningar vil- le nu > för "intäktsberäkningen 'av just en- och :tvåfamiljshus .. "till 1,5 procent, Detta” förslag fick emel- lertid centern "kämpa ensam för. sänka procenttalbet |. bort; - Nu höjde mån! alltså" en skatt som redan i prindp är Qv- ”HARPSUNDSSAMARBETE”. " — PÅ VILKA : VILLKOR? «> På vilka' grunder har de stora organisationerna inleda ett ”Harp> 'sundssamarbete” med regeringen? Den frågan diskuteras av direk- tören' för Norges Industriförbund Jan Didrikseniilndu- striförbundets Tidskrift: > «Den sittande regeringen". måste ha respekt och förtroende för de -åsikter och, de intressen som or-. repri r. 'näringslivsorganisation - samarbe- "tar t.ex. inte på detta sätt med cn: regering "som: siktar till so- -cialisering av näringslivet, =. : Man ;' etablerar. inte. samarbete "som direkt tar frågor ur händer- na "på ' parlamentet och omöjlig- När Aftonbladet nyligen återgav intervj |Larsson) anser att ban stöder” cig Holmqvist bruksminister Erik, Holmqvist i ee Sie.) hävdar att ett mora om hr Holmqvist" vänliga omtan- kar om det svenska jordbruket, utlovades en ny artikel, som skulle kommäå på själva påskaftonen' — alltså en påskgåva till ett av oskä- liga livsmedelspriser pinat , folk. på det f ialet. Men detta material: säger endast vad det ena och det andra kostar, tidsenligt jordbruk kan bidra. till att minska livsmedlens andel av de totala le derna Det är Det säger uti ligt i det ena eller andra: dedets kost- nader. . En sådan upplysning kan erhållag endast genom jämförande - JArtikeln! skulle; enligt förhand: |mälan handta om ”b äv » grisen, | pa kost er, vari skillnaden i produkti Det . väntande" folket blev inte helt bedraget, bara ditet, Artikeln korn, men den" handläde inte en- bart. om det som annonserats utan främst. om: grisen och jordbruks- ministern. Sedan 4 grisen var slaktad, styckad och 'utredd "ägnade man nämligen + helt. visst mot bak- grunden av iden - senaste tidens statsmanna: iga initiativ från hr Holmqvists' sida — en spaltstump som blivit! över från den långa in- tervjun tre dagar tidigare åt, än ”insiktsfulle” bedömaren av, jordbrukspolitik, + + En | + Mani börjar ju "ofta med sarbt lsd örjan. av eh. artikel, "Så gjorde wi ven, denna! gång. Så länge man läste avsnittet om grisen förbrylla des 'och gladdes man växelvis. Det "Isåg ut som om Aftonbladet för en gångs skulk ville bidra med saklig information i en jordbruksfråga. : : Man: redovisade resultaten: av en görsarbetet för den politiska. op- "positionen. Här. är det emellertid svårt att förena lära-och leverne. På områden som” pris-" och löne- | "frågor kan det Jätt ingås avtal "mellan regeringsorgan och de :sto- ” Det sänkta rveparti - ra Or . 2,5 till 2 procent för andra fas! - ;teten ställer: parlamentet. inför ett 201 får emellertid verkning.- : som i reali- ar av ogynnsamt slag, Det finns" många wattenfalls- 'och' skogs-;" fastigheter som har oförändrade eller rent "av sänkta ttaxerings- värden, I: sådana fall blir det' istället skattelättnader för fastig-' hetsägarna och skabttebontfall för "Det är således sen underlig väg vår ”välfärdsrege- " ring” beträtt i denna fråga. Skäuldsatta , " " egnahemsägare > får skatteskärpning Medan ägare av NATION AL KYRI : Man kan "undra hur det vid en skilsmässa, mellan! kyrka och stat - kommer” att gå med själva kyr- körna, med kyrkorummen,' anser Jordbrukarnas För eningsblad: v” Kommer ' kyrkan alltjämt att stå öppen" för envar. som ' känner behov dv att där ta sin tillflykt? |: Som: situationen mnu-är,: , måste svenska kyrkan, befriad ur stats- tvånget, tänkas sönderfalla i två samfund. Om. lärostriderna läm- nas därhän, kan ifråga om lec vernet — :exempelvis praxis när det gäller. enskildas: tillgång "till kyrkan — .lågkyrkoriktningen. in? te gärna gå med på högkyrkokra- ven att: kyrkan "skall stå töppen endast för de svuret troende; En sådan tänkbar "delning vore:-en numerär försvagning, men samti< digt vore det en reell vinning att. sekteristerna finge bilda en fålla för sig själva och de uppfost> ringskristna, d.v.s. majoriteten, ett eget samfund, som..dock.-för: sin större tolerans skull inte nödvän- digtvis måste bestå av idel ljum. ma själar utan gott kunde. ut- -- vecklas till ett verkligt trossam- fund. Finge Kyrklig Samling rån | da, skulle det bli en outhärdligt tvär ö övergång från öppna kyrkans generositet till katakombliknan-' de tempel” för fanatiska bekän- nare, Om 'skilsmässan skulle in" nebära att kyrkorna stängdes för alla dem som är klena i tron men som ändå ji kyrkan hittills har haft tillflykt för det-ännu långt- ifrån utrotade behovet av still- het 'och andakt, så vore det en katastrof för fromhetslivet i Sve- rige. Den planerade, nationalkyrkan är tydligen tänkt som. en präst- kyrka med utestängande "av ”lek- |; männen, det sannskyldiga kyrko- folket, de som möjliggör, iför- samlingslivet, ÄR FÖRETAGENS MEDÉL- "LIVSLÄNGD endast tio år, frågar tidningen s Företagaren, som berät- tar att 25.000 företag :av:den'störz lek, att de har. :någon eller. några anställda, tillkommer varje år i vårt "land medan ' precis. "lika många försvinner: Eftersom det finns 250.000 före- "tag av 'denna typ i Sverige" så betyder det att de svenska före- tagen statistiskt sett skulle" hal en medellivslängd på endast 10 år. Fullt så mycket får man kanske inte leka "med siffrorna men nå- got säger oss dock denna stati-| stik, Den visar att antalet före. be håller sig ungefär konstant, däremot antalet »> företa gare i förhållande till landets to. tala. folkmängd är:i sjunkande; Detta betyder emellertid ingalun< da att samtliga försvinnande före. tag faller offer för någon sorts marknadsmässigt” betingad före- tagsdöd, 'somi 'skulle minska 'lan- dets totala produktion. > Visserligen förekommer ju' find | om vissa branscher 'som tex; livsmedelshandeln en . butiksdöd, men, mycket ofta finns företagen kvar som producerande enheter fast de genom fusioner kommit att försvinna som' ekonomiska en- -där man: riskerar: att bli utnytt- jad -eler hindräd i”att tillvarata fressen man representerar. "Varje . regering:. hår, en tendens : till att: sammansätta politiskt be- tonade” "samarbetsorgan så att det "blir en "solid majoritet för rege- "ringens "anhängare. " Man måste .försöka undgå att minoritetsåsik- ter försvinner. i. kompakta 3 ma ritetsuttalanden. och! tt mal sat, reklam ” i radig' och ' TV” att hålla" etern ren från kommer- riksdagen kunna "det; sägs "det i sty k kalkyl, Man talade om att grisen vid försäljning i styckad form "inbringade 530: kar. (om man räknar in' 15 kr. för delar av gri- vändning) eämt att uppfödaren får cirka 330 kr, ' Man talade om att distribution 'och förädling betingar sig ;200 kr., men att slakteriföre- ningen för transport och slaktning endast betingar sig en obetydlighet, Grisens värde i partiledet, d. v. s. vid leverans från slakteriförening- en, inperälnas bill 343:20 kr," Eften iden så långt. fullt sakliga gch , upplysande ' behandlingen går ståeride” och” en ' frågeställning: "Summan av sifferleken blir för konsumenten: Matienr” är dyr. All deles för dyr. Det: inte svårt att få auktoritativa ' instämmanden i denna slutsats, Men var. ligger de onödiga kostnaderna”? Märk > väl, att. skribenten: (Ame "loch > man "utan vidare över till ett på- lv Så går redaktören över ställ: fel- sökandet, « ve - Vad. först handeln beträffar om- talas, att märingsfrihetsombudsman- nen nyligen å TV förklarat, ”abt idet inte finns mycket att invända mot d id Aktuell När finansministern 1960 gav di- IN utan tvekan på jordbruk område de största. insatserna kan göras för att åstadkomma ur kons mera rimliga met- priser”, Därmed . är cirkel sluten, Den djupsinniga analytikern Arne Lars- son "har själv gått bet på upp- giften, mien genom alt i samman- hanget plocka in ett uttalande av ett orakel har boven ringats in ska folket har som påsk- handeln”, Därmed är de nära: 200 kronorna till handeln räddade. Res dalktören uttalar blott förhoppning- en om ten! bibehållen eller — ännu hellre förbättrad effektivitet i i livs- medelsl lelnr, ; Men elakteriföreningen tog ju mer än len tia för uppsamling, slakt partiförsäljning, — Dessutom hade, om man förstår siffrorna rätt, föreningen någor intält av delar av grisen, som gick dill industrin, Vad beträffar effektiviteten i detta led uttalas blott, att effektiviteten ”är vansklig att bedöma”, För en sak- lig bedömare torde detta led vara enklast att överblicka, enär det, rör sig om elit litet antal delvis mycket stora företag. Till slut granskas joräbrulkets an. del, och det är här som antikeln kommer < vatt handla om jordbruks- sen. som går. till: industriell an- | min To Insiktofulla bedömare med Jörg gåva fått veta sanningen 'om gri- sen. 'Redaktören är att gratulera. Han har inga kunskaper om wvad som kräves, om mean med siffror som grund skall komma till en slutsats — men det behöver han inte, då han 'har tandets jord- bruksminister att stödja sig på. Det gäller bara att dräpa till med ett citat wur intervjun tre dagar tidigare, "Inget 'fjäsk med sam- bandet, Ändamålet helgar medlen. Vi: vill dock deklanera em sak: vi tror inte att Aftonbladets Jä- gare i gemen övertygas av skrive- rjer av denina art, Det finns näm- ligen ' folk, som tänker, trots att red, Larsson inte gjort. det, då han denna 'gång hängt på sin slut- vinjett, De' siffror han anfört le- der ' sälar inte still de anförda " Den nu "gångna april har varit ganska grå och trist mest hela må- naden dock var ÅR senaste april slutas under ” månaden oz det blev ej grönt ute i naturen till 1 maj, man tycker att april varit varm men får ej förglömma. att manker ,vamnit vit. 'av snö någon ånad: mn "NÅGOT: OM APRIL väl ringmärkt och jag Hfick ringen som jag översände till Riksmuseet Stockholm. : Jag fick följande svar. därifrån: . Vi tackar för Er vänlighet att meddela oss återfyndet av den av oss märkta fågeln och har. här- med nöjet att. sända" Er märk- ningsdata. : Med. hjälp av. numret kan” den morgon i början på y s Jag har några amniteckningar från våra : ) orter . och «de ställer sig sålunda. > 51 Den 1 var bin, humlor och nyckel- pigor ute och" flögo,' samma dag | pörjade bönderna med sitt vårar- bete, Den 2 ar sädesärlan ' åter |här, samma : dag . plockade jag de första tussilagön. Om morgonen 'den 8 vår marken snötäckt under fabrikantter avlöser varandra i bu- tikerna ySåda rekl ärder, Fri Köpenski ps t : ekonomiska: - L ått svenska "folket , i alla fallisnart komniér. att form. ligen bombärderas .medsreklam i :radio:och TV-från internationella. + sändare, Är det då bara de. sven- "ska företagen: och? . produkterna "son" skall. vara” utestängda?” Är € men: kanske framför allt rabatter- bjudande + och" prisnedstämplingar : I kan ställa till trassel för detaljis- ten; Sedam evt" par år sillbaka' har Reklamarbetsnämnden, som -består av "representanter för. SSLK,' ASK; och.ICA samt industrin bl. kat; för att klarlägga vilka 'åtgärder. från ”fabrikanternas sida som kan anges .praktiskt försvarbara, berät. tar. Fri . Köpenskap, > t 1 Ibland kan .kampenjer med Pp dorna den 30 arten:h mor ti rna, den. 14 såg jag de: första cumul dessa skilda fågeln identifi och ge upplysning om flyttningstider och flyttningsvägar, '' övervintringsom- råden, . livslängd mm, -m. Arligen märkas cs 100.000 fåglar i Sve- rige men. endast -en ringa del åter- finnes, ' varför varje ' åberfynd är av största ' värde för oss. Vi hop- pas att Ni vill fortsätta hjälpa oss genom allt äver i framtiden. rap- portera återfynd vilka Ni kan få vackra ”:somnrarmoln som påmin- ver om -fjälltoppar. Och så hade vi påskhelgen som "blev ovanligt | i kall och regnig samt solfattig. Jag såg sommarens ” första" regnbåge den 28 och jag såg de första sva- , annars |t är om, " Nir 3.144,801 Bofink, hane, märkt som utvuxen fågel den 2. 2. - den märkts av Halmstads Ornito- logiska förening" och 'visar med het 1 att:ven "del brukar ladusvalan» vara den förste ag, vill även omtala 3 otink som hittades av Gustav Olofsson, Sofiero, över- körd och dödad av en bil utan- för” Sofiero, -- Denna bofink.: var övervintrar i våra trakter. Det be- visas av datum som visar att den märkts den 21 februari och åter- funnits död den 1 means på sam- ma ställe fog Fö "Gunnar . Svensson” - senter eller varuprover somtinlagts i förpackningarna till andra artik- | lar försvåra lagerhållning och han- tering... Däremot: hvar handeln i och | för” sig ingenting emot utdelning 2 Lanfbruksnämndernas: ställning” .; Guds gåvor. Och om våran prost -redan' framträtt,- biskop Borgen: till Sveriges präster ål ätt. avstå från tobak och därigenom föregå: ungö dom" och! menighet med gott 'ex empel, nn Vår hembygds ”schärtauanska präster” nyttjade cigarr och .tog "även -supen, : Ett motsatt hand” lande fann de vara att. försmå kunde. Fröding förtälja att Han lever som "vi, och" dricker "sitt 'kaffe med halva i; som vh. ST + En. framstående” opponent. har. : $tiernå i. Karlsta "Han tror, sä- kert med "rätta, att "ungdomarna « inte.tar "intryck. avi Präster, när "det gäller I rökvanor, . Men "jag "skulle: själv gärna vilja sluta rö- ”ka,' säger. bisköpen, och jag har, också rsökt göra det ett antal : Vilket: visar att tom” ”beträt” ”fande” biskopar gäller ordet. om a rakampanj”. av separata varuprover till konsu- [| mentbeinia. a . råga” om. rabattikuponger aturligtvis allra bäst ur. d taljistens synpunkt om konsumen- terna” eka skicka” dem : direkt till | Pri ämpling sklamåtgärd som ”lagerhållningen i : nandelnte När fabrikenterna säljer H in” : kan det” tex: finnas kvar i han- Istämplade förpack ingar, deln "lager av icke" prisnedsatta, ordinarie exemplar av ! » artikeln. Detta "behöver: inte- bero på osmi- dig inköpspolitik eller på en la- - |] gerhållning '$om är felaktigt an- å passad till försäljningen, Prisned- J ordbruksminister -Holmqvists förslag om nya organisationsfor- mer: för ' jordbrukets ' rationialise- röner miotstånd'i riks- dagen. De . borgerliga . partierna |' har enats om att föreslå uppskov med denna reform 'i avvaktan på 1960 års jordbruksutrednings hu- vudförslag "som - väntas bli: riks- dagsbehandlat om två år, 2. > Hr Holmqvist ' har ' som, bekant föreslagit > att hushållningssällska- pen och dantbruksnämniderna skall slås tillsammans så tillvida . stämplir lantbruk "övertar säll därigenom ofta ökade kostnader för: handeln; Nea , "sin tur reduceras till en betydelser |skapens uppgifter medan dessa' i rar .— behövs dom?” Det enkny- ter dill. den riksomfattande kam- panj”om föräldraansvaret för ung- donvens fritidsfostran,, som Statens och ganti een för / "närvarande genom - Ungdomens: situation i det" för- änderliga 'samhället, N aktivitet, Om fritiden tillbringas i tämligen okontirollerbara gäng el- Teri mera fasta , kamratgrupper, som i klubbar eller - föreningar, blir "av största betydelse för: den uniges arpassning i samhället, Det är-- angeläget . att föräldrar och andra fostrare' förstår att. en inte oväsentlig del av den unges norm. bildning och fostran sker utanför och be- lägenhet, och fritidsfostrans - be- tydelse, det är vad, som aktuali- seras .i Statens ungdomsråds och ungdomsorganisationernas ”föräld- Man utgår ifrån den "> | triangel i vilken fostran kan sägas TILL BLINDA | tillbringar Jra nånting av den, "| domsorganisationernas "förutsätt ske: Hem — Skola — Fritid, Det : blir. alltméra” klant vilken fostran- de "effekt "som .. 1 Därfö är det också nödvändigt = att fost- | den rarna . aktivt i ar. sig ' för bör inte låsas: utan: utredning att slav lös 'medlemsorganisation: : under statligt .förmyndarskap. Hr Holm- qvist vill t o. m, ta hand om hus- 65 | UPP av den nödvändiga . inre bar Enligt mina efterforskningar har |" bofinkar |; - ra år tillbaka försökt” till skatteberedringen an- såg han att "marginalskatteprioble- met var en huvudfråga. Den be- dömningen var och är med all sanmolikhet fortfarande den rätta och det vore beklagligt om rege- ringen! med en hänvisning till vad dessa arbetsgrupper — wars sam- mansättning förefaller oklar och slumpartad — skulle skjuta ifrån sig denna fråga." 4 ; Västerbottens-Kuriren "Företag som inte lönar sig och som inte. kan betala' sina anställda tillräckliga löner. bör läggas , ned. Arbetskraften vid dessa företag bör övenföras 'till andra "områden där man. bättre kan använda den”, L Så krass var Arne Geijer i ett majtal. Många i företag av. detta slag känner sig säkent illa berörda av hr Geijers inställning. De kan- ske också har. exempel på hur fö- retag, som en tid gått dåligt, åter blivit fivskraftiga och för samhäll: let värdefulla tack vare en god Jedning. . Helsingborgs Dagblad - i Vinst vid försäljning av aktier skali beskattas beroende av. den tid men innehaft dem. Om aktier- na stiger i takt med penningvär- desförsämringen får alltså en per- son, som säljer sina aktier, betala skatt på penningvärdesförsämring- en, Men varför i all världen blart- da in ordet ”vinst” i detta sam-. manhang? — Är det ordets malt | Ma över tanken eller ett försök "att vilseleda logiken? : . c a äl - Företagaren . Det är bristen på jämvikt mel- bam högkulturens livsområden, som framkallar Stressen och de nervö- sa rubbningarna, som skapar de moraliska" kriserna "och som ”ger osunda extremismer "det svängrum, |. de behöver för att kunna under- |- gräva - samhällets stabilitet -' och förgifta den andliga. atmosfären. - Människan orkar med. en hög kultur, "blott om högkulturen bärs lansen. ? : Nordvästra "Skånes Tidningar | Groteska resultat av arbetsvärdering : Stockholm (TT) a Det erbetsvärderingssystem, som Arbetsgivarefören! ngen sedan. någ- I. ger inte jämförbara poäng vid. vär- deringen av' befattningar inom oli- ten Arbetsledaren. Skulle" inte-TV kunna tänka sig I. ka: arbetsområden, skriver tidskrif- I LL - kom mentar: ant "åtminstone sådana . dagar som valborgsmässoafton överge larvet och parodiparodierna och söka sig fram: på vägar som 4 sinom tid kunde bli traditionella på ett vik- tigt och trivsamt sätt, Ingen be-, gär . abb det nya meddelelsemedlet skall falla ini alla helgramar ef- ter de” mönster, som finng upp- lagda Radio-TV-institutionen , må gärna "gå nya vägar. Men för det borde det inte vara uteslutet att tänka” sig in i för vilka man gör programmen,- En kväll som val- borgsmässoafton- är det väl ändå på bästa kvällsprogramtiden mest sådana människor, som av - olika anledningar: 'frte - har tillfälle att bevittna . vårhälsandet utomhus, som: vill ha bästa tänkbara kom pensation i TV. Då borde det ock- så vara: möjligt för programma- karna att ge något som inte er-' bjuder samma 'gamla . revyidéer som vi så rikligen undfägnas med, när det skall bjudas till i rolig- hetsbranschen « -'” | Vestmanlands Läns Tidning .. " Eric Holmqvists första köntron” tation med ; jordbruksproblemen Elvaårig debuterade han som få- gelskrämma på” skånska - slätten, en uppgift som han Jär ha skött förtjänstfullt ”. varje ' ; sommardag mellan kl. 4 i gryningen till 2 på. middagen, då han brukade få av: Tösning av. en annan. fågelskräm-. Något ' senare "fortsatte han sina studier i nmodernäringen” som springgrabb - vid ” "växtförädlingsan< stalten' i Svalöv, där hen "efter hand avancerade till ”ansvarsfyllda värv; "Men att den -unge- frökon-' trollören "var . ett. jordbruksmint Sr terfrö gick aldrig -upp' för ' hans "Early Bird hör inte till de oro- väckande inslagen i utvecklingen. Det -var egentligen helt , fascine- rande att lyssna till den unisona allsång,” söm .samtidigt dogs upp. i Skottland, Mexiko, Stockholm, Pa- - Iris och på många andra håll. Om den sortens "gemenskap ” "kunde ge-. nord . skulle vi tijggt "kunna "se mot en' ny och bättre värld, T. vv: får. vi nöja 'oss med förhoppningar om att det : skall göras framsteg också när. det gäller de mä ga samlevnadsproblemén.. - - igt .. nio Sås att samh Net "Systemet skall tillämpas" på "alla slag ' av tjänstemannabefattningar: från: kontorsbudet . till" högste : proz. dukti fen. - Försälj hållningssällst tillgå Detta ' regeringsförslag ter sig något "underligt då det rent fonr- mellt. är. föranlett av ett 'delbe- tänkande från 1960 års jordbruks- utredning wvars innehåll :emeller- tid hade en helt annan. innebörd, Utredningen föreslog attt hushålls ningssällskap, ': lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser slås .sam- man till något som skulle ' kallas Jlantbrukssällskap i' vilket . med- lemsinflytardet; skulle bibehållas. Det: nya" organ som ''hr -Holm- qvist "nu. vill inrätta har däremot en helt annan inriktning, där det statliga inflytandet är garanterat. De nya : lanttbrukenämndernas su styrelse skall :bestå av en rege- ringsutnämnkl — ordförande, 'lant- bruksdirektö och ytterligare itne utsedida hedamöt Det utredningsförslag sony 1960 års utredning lade fram hade fått mycket gynnsamt mottagande av k toret, lantbruksstyrelsen - och mer: än halva" antalet - länsstyrelser : hade tt. ex. tillstyrkt förslaget liksom jord-. och ' skogsbrukets egna. or ganisationer." > Hr. Holmqvist har inte" velat att skogsvårdsstyrelserna skall ingå den nya oörganisatiorien trots att utredningen med tillstyrkan av "de flesta rTemissinstanserna förordat en: sådan linje. - Detta finner mor tion na : anmärkt t mot bakgrunden att det är bonde skogsbruket ' och det till jordbru- barns och ungdoms fritid och. fri- tidsmiljö. Föräldrardlärare-ung- domsledane ska ses som ett fostar- ket knutna . skogsbruket som i första hand utnyttjar skogsvårds- styrelsens tjänster. Det ter sig ur dessa synpunkter helt naturligt att Ti] koppla: . | premierar nal, "kontorspersonal; arbetsledare. gar, . forskningschefer — alla skall värderas: med” "samma mät! nstru- ment. i Poängberäkningen av teoretiska studier -leder emellertid till grotes- ka resultat vid en jämförelse med de "poäng antalet underställda ger! Sjuårig . folkskola betyder noll po- äng, ingenjörsexamen: vid tekniskt läroverk 13 poäng. En arbetsledare måste:ha ansvaret för 350 yrkesari betare eller 700 tempoarbetare för att genom värderingsfaktorn : för underställd personal nå upp till 10 poäng. Jämför han sig med gym- respektive 2000 arbetare under sig. Detta är ju orimligt. På det viset man sannerligen . inte ansvarskänslan, förmågan till ar- betsledning: Arbetsledareförbundet har vänt sig emot detta system .och det. finns, |]. skriver tidskriften, all anledning att än en gång påpeka" de horribla kon- sekvenserna,-Arbetsledarna — även de som till äventyrs befinner sig i något annat förbund — måste klari säga ifrån att de inte: vill engagera sig i en värderingsverksamhet av antytt slag. : form med régeringsförslaget som | än bakgrund framförs vissa ändrings- förslag, "Man vill t.ex. ha in be- stämnyelsen som garanterat jord- brukets folk inflytande i det Organ som skall ha till uppgift att ut- forma ' näringens framtid, Kungl. de jämte två av ledamöterna i serna med den framtida. sti . ifhar: Den gör. sig gällande under >| fritiden och om denna fritidsfost- ran. ska ge ett hyggligt resultat jellerinte, beror tilll stor del på under vilka former fli dn Med växande fri- tid och ökande möjligheter att gö- spelar ung- ningar 'att 'skapa hyggliga fritids- ljög, en;'. dominerande roll: Vi kan. idag omöjligt tänka ocs en heter, 2290 0326-- deltar a ä; någon form. av förenings- . fostran ' utan starka ung-|j «| domsorganisationer, Drygt - - tre | låna 2 fjärdedelar. av alla våra. tonåringar om i landet har man i mycket med stor utsträckning tillsatt särskilda kampan med I it en mn ol Ghtviteder | dom äv ser » Trepartimotionen utmynnar som sagt i ett yrkande om uppskov hela frågan ,i avvaktan. på års utredning. . 1960 Sällskapen bör ha med användning av det omfatten. de: inf och ytande : -e Utöver den ovan nämnda / tre- it | motionemna utmynnar i avslagsyr. kanden, " : nämnden, — Därutöver. bör lands- yrel | tingen. utse två Iedamöter — och re? apen två =. « Den ss k. " strukturdelegation som ' avses komma . att leda den yttre rationaliseringen i 'jordbru- bestå skall enligt Tegeringsförslaget bestå "av. : lantbruksdirektören; s överlar ren av länsjägmäst samt två nämndslödamöter "Däri skulle strukturdelegationen - kom- Därest «riksdagen ' ändå skulle äv landsting, två skall. vara "valda stanna för att besluta OM en. Den i ma att domineras av. tjänstemän detta har föranlett protester centerhåll. I en motion före. teman! jämte "fyra lekma chefer. för konstruktionsavdelnin«' nasieingenjören måste han ha 1000 |. Maj:t bör således utse. ordföran. |torka backar: upp en forskning + Som hek: tiskt arbetat. I vem gacte . 5 'produktiva . - Horn, hårdnat, kampen mellan generatio! nerna." Unga Jejon, nya ansi ten, falk gom har frandå spelas. ut mot dess 1. som har: oförskämdheten ” att: sju? da. avi varksamhe et skällsord. Nu har ”grå" över: språklig judestjärna. + vn ecco! Stig Ahlgren då MdunlVI "läck Ijuset ” "från: ” Lund. "så slocknar automatiskt "diverse lyse, maskar i fyrstadskretsen,. . - - " Nya Wermlands: -Tidningen ": O, att du "ville akta på mina bud! Då "skulle. frid, tillflyta dig såsom en' ström och. din” ätt såsom ha- vets ' böljor, JES, 48: 18 ett härligt ord. Men en rligare verklighet. Mest för den som vet vad ofrid är, kristens frid kan bli som en ström. Ofta" liknar den nog ten "Liten ostadig bäck, Den växlar medi års- pet den flyter igenom. I tider av ol inner den alldeles. . Men ten stor och wattenrik flod rinner odup och stilla mot havet och ska par fruktbarhet längs sina Stränder, Även i tider av torka är. den. full av. vatten. "Vår frid skall inte vara ostadig och väx» lande; en frid "som" brusar. ett ögonblick "och + sedan; änte "mera finns till Guds frid skall” rinna som en djup "och stilla ström ge- nom, en kristens hjärta! Både un- är gider och under regntider - oden där: — på 'piruktbara slätter. - täppland . om. Bara en ”oro” finns i floden: den hösta Zz at havet, Så hastar alltid heten I mot Gärna mot evig- Är din frid som en "bäck? Som "en ström? - -Eller åa. Lugn stt. mu "ville. ”ekta på. mina daterar, sig långt tillbaka i tiden. . med livet: "Förr Trvärnlden var” grön” . tiderna och Präglas- av landska- ' t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.