Fredagen den'7 maj 3 1965. —= =L T Hr Holmqvist: söker skydd: > vikelse från der träffade” över- " Naturligtvis "kan ett principavtal inte få suddas ut genom ett penndrag i jordbruks; departementet.” Den andra allvarliga favvikel- sen, som hr: Holmqvist gjort, är att; han ' taderat bort . överehs- kömmelseni om” att av. wvormalbe” Jordbriksminister > Holmqvist är. illa ute. Hans jordbruk I kitik på sistone bar framkallat en, hård opinion 4: jordbrukar- deden. : RLF och Lantbruksför- bundet har t 0 m uppvaktat honom ta sin jordbruksminister i upptulkbtelse, - I” det . läget "har hr > -Holm- åvist uttalat. sig -för regeringsor- ganet . Stockholms-Tidningen. och sagt bl. a. följande: . "Den omständigheten art jag på några: "punkter ; ”frångått - pris- uppgörelsen". änvellan statens 'jord- bruksnämnd " och +" jordbrukets förhandlingsdelegätion ,. är | ingen politik nyhet. Det' gjorde min företrädare”. Gösta s Netzén 1959, n Pr nen skulle — om deras :intentio- ner blev "bestämmande 'för kursen — fungera :som draghjälp åt so- cialdemokratin, Den som inte för- stått detta på egen hand kan läsa det mellan: raderna i hr Erlanders miajtal,. Åtskilliga inom oppositio- nen kan 'inte hålla nerverna il: -I styr, de tycker ant det är opposi- tionens "skyldighet att dis stans till regeringen på alla gam- la frontavsniut. Vi är av. annan "T uppfaltning. Oppcsiltionen' bör - ita Y [striden där , regeringen står. . sva- -| gast och Tugnit inrikta sig på att vinna väljarnas förtroende genom en. nealistisk framstegipolitik.. So- PI L skolan ' är. beklagligt "att konsta-- tera och måste vara besvärande . för JA Helt upprö de är det att ingen' verklig för ändring för rektorerna i folksko-, fan har kunnat genomföras. ; Svoledartidningen politisk tvinga; igenom "ett allmänt panti- stöd med hjälp erdast av cen- tenn och: kommunisterna. Om från : gan , I skötts på sett. mera begåvat sänt; från. början, skulle” en all-' män 'överenskommelse om panti Det ' gäller "alltså "den snormal- "ram; som. jordbruket självt: skall "äga ept disponera över. Men irots detta har alltså, hr "Holmqvist : skuri sönder « Sverenskomsmöl- I De. ”konstifutionelia runder”, de hr: Holmqvist sökt bygga ” bruksuppgörelsen då ingick tex. att djordbruksnämnden' skulle äga alb efter överläggningar. med för- men det tycks man ha glömt på : jordbräkerhåll” "Riksdag och ”re> gering -kam. inte på konstitutio- nella grunder delegera över jorda brukspolitikens utformning ett statligt verk och er produ= centorganisation. De avvikelser jag gjort. är inte av den karak= tären. att. de nämnvärt rubbar jordbruköts - ekonomiska beting- upp i SET, stämmer” inte alls med verkligheten. Naturligtvis år det sant, alt riksdagen : principiellt sett inte. är. bunden av en. träf- fad " ;jordbruksövenenskommelse. de . förhandling - Men : vik bör förstås . försöka | . respektera träffade överenskommielser. Det Den bar ju inte varit med vid cieldemoknraterna är mer, besvär ni så d ä Dagens” Nyheter. Om hr "Holmqvist ” vill nå "ett gott ” resultat, måste han vinna böndenras förtroende. De. kommer alt ha "skilda meningar + många stöd Säkert "hå fegat I inom”. räck- H : I lyening anges” nödvändig föreslår ” Förbundet för - religionsfrihet, abt ” den ' kyrkliga” kungörelsen slopas och "ersätta med” "annonsering "I | omtidning. ite . tyck Så ett ligare är det. Ti kyrkorna "både den: praktiska dan: sa- : Bs . elser”. hr In är ” RN pp i Br yt författ ål misskänd: bränd ack lået "att jordbruksministern '. . inde när. det: gäller: lysning " och 'annat Nu söker altså hr Hol qvist : y tade 24-årig till Sverige 1940, till- skrifter - skapar tvister, där sådana gått att lär ett frånne" från: den tid, då 3 skydd bakom förre "jordbruksmi- > Regeringen EE heroisiet : ”Vänt språk, gen "kring motsättningarsia mellan Lä nistenin »-Netzén.'; Men ' hr 2éng: tidigare tabbar är en lig Net- a en annan ställning än riks- dager 'Jordbruksnämnden är re- -geringens : -förhandlingsorgan. Arr dir allt- he ursäkt" för hr Holmqvist... att | söka förlossning. offentliga rältspr j ma förs så nära kommunala sambandet. ” Han. ville Isa, CN) råtfats med ';jondr lingsorgan. "Men: då får den en han fo ående | miljö jukt badinrättning, bruksorganiestioriereia. I. jord-] träffa ett nytt avlal Den ikan |. Ny, 'i den stadgade medelåldern, |år han även roade miljön, Sj mellea, | én fejäl lenkammänreform som så ett, avtal mellan” jordbruket och regeringen. Naturligtvis kan :Te80- . tingen , desavuera sitt. förhand- ju; rimligtvis inte annulera ett -avtal, där vegeringen är den ena "parten; genom”, helt: nya ;stånd=' blev. svensk: medborgare, ' författita- smula” Kafka: Han hörde länge till de oförståddea, refusenrade, proble- matiska ”unga” i kulturlivet i sitt sökande ; efter : konstnärlig form, Skriver numera åter: på sitt mo- | dersmål, , tyska, vilket. kanske är är Peter Weiss inbermationellt rykt bar dramatiker' sedan . förra året med -sin. pjäs, vars titel slår alla |de. senaste rekorden. och | finge er Y9 för sina Mel bedrifter” ” säger berättaren i sin presenta- tion av de Sade, från 1803 och tillb sin död 1814 inspärrad. på Charen- ton där sådana personer hamnade ”som utövar laster vilkw inte läm- pade sig för edt avsibjande i oden de Sades individualism och Marats radikala socialism. Dennä"””diskus- sion” avbryts och sprängs av mer eller” mindre skönjbant menings= fulla infall och ingivelser från de sintvessjuka, en sorts ”happening”, som måste göra. starkt intryck, i synnerhet som åskådarna enligt Sensationshungrig” publik med I i na stycken. ; Det handhar alltså om en , pjäs i pjäsen, i vilken deltar både pati- utan någon påtaglig gräns mellan scen. och salong, ., - ; Dramatens". föreställning regisi seras 'av Frank Sundström. Mari- undvika utan att man” förlorar |! målet ' ur 'silste; - Man ' kan” hysa tvivel om: hr Holmqvigts förmåga i det avseendet. i . Handel id ningen: votum,, Säkent. hade ; han; hellre seit att "det författningskravet fått ger omedelbar , tyngd åt väljarnas + äg budskap nådde" valla; må det syfte, som: avses, / får mer skicka Sig efter. nutiden bö oe Loch" inte” iden tid" "sont "var. : enter som spelar Maråts och Char- |anne'' Aminoff” spelar , Charlotte -” en sälta va handlingsorganisationen lägga | : punkter I en proposition." Det! längd och utförligh tad | lotte Cordays : roller, : men också | Corday, flickan ” som, " lämnade pas. dr förkunnelsen dr hans aren, - NN th frafn "de förslag, som” ett vidgat ; skulle ju: betyda, att mågot. mm Paul "Marat förföljd ;och mördad |» ”- som" fört: . pla- | klosterlivet och gav sig iväg som |Porträt öca på juppsla- 2 n j tal i realiteten énte träff handel arbett jordbruks litiskat "till andra dänder, ok, ex. ”EEC, kunde | nödvändiggöra + med: hänsyn 23 Netzén tog "bort 'denna ånitiativ- vält "från "jordbruksnämnder - och behöll tden "hos regeringen,”Vi- |- dare bröt han + ex, mat: jord- så som; det framställts äv patien- tern spötalet -Charenton un- just-vad pjäsen hand- om! Den: fick. sitt uruppföram= dest 1” Västberlin, « har. senare ”spe- scenér,. på” fredagen på Trarnaten. 3 I kisen.. fått en friare cerat där ur det historiska ske- enidet för; att skärpa och spetsa till "Matats' idéer. För övrigt har han . mär- det gäller Marat ' helt följt "det historiska skeendet, mie- dan "däremot den ryktbare mar- behandling. en Jeanne d'Arc, kallad att göra det "enda ' rätta, sticka "kniven vi Marat. Bengt Ekerot gör - Marat, Erland Josephson ide Sade. I roll. listar! på över trettitalet ' personer finns " vidare' Kristina ' Adolphson, Curt Masreli Jan-Olof Strand- Marats ” uttalanden '. under ' hand- lingens gång' motsvarar itäll inne- hållet hans efterlämnade skrifter, berg, Olof .Widgren, Ingvar. Kjell. son, Bingen Malmsten m. fl. Deko- ren” görs' av "författarens hustru, ; ” Eskilstuna-Kuriren: " Som: slutomdöme över årets 1ö- lå neuppgörelse kan mean" konstatera; 1 abt ett mycket: stort: steg” tagits för” att genomföra likalönekravet. Att det ej genomförs Helt och. att : ; bruksöverenskommelsens stad- Som bok han den LÅ Tyskland bl har förfat själv, som | Gunilla > Palmstierna, som . också den grupp'som lämnats sist är landnra, spelades ; en "match' mellan” ” ” - vit .en” best också framhåller att först i' vårt | gjorde. dekoren. till uppförandet i "7 Iävå ynglingar, Lasse Ölander från gande: om öra vissa apor | den också just kommit ut: På | århundrade har skoj et i Ma- Berlin. "pp och « majsstärkelse ; skulle ”Pänfö- jordbruksvegleringed: NatQrligtvis kan hr, Netzéns av stälk är framförallt på. två: äte väsentligt : allvarligare, . Holinqvist skrev i-sin. tion, ett någor ersättning ” inte skall "komma i. fråga för tiden efter den 1 september i. år, Det är en betydande' principiell av- sedan "många: år; drivna Ex ortskot a Jå från lövet som Peter ; Weiss, vill belysa och |ibetar han på ett drama om Ausch- lan; men. av. någon: anledning -& m N j inte Bolitikeny! den diskus- | witz,' som han nyligen besökte" för inte” försvaras. ee sion. Bom-föq despelet niel- de tillfällen sällsynta då man har Men "hr "Holmaqvists ö sverträmp Tutareservens "varåktighet; .uttydd som det-:antal. månaders import 'den kan” finansiera, varit anmärk- ningsvärt konstant, Sålunda skul- He” den" såväl” 1949 "som” 1964 "ha räckt i drygt tre månader. Minst var välutareservén enligt', "denna beräkningsmetod 1950 med drygt MILJONÄRS-INFLATION |: ' 7 Mindre pengar åt de' redan ri- ka, lyder en punkt i en egen se- rie nya; 'djärva krav, som SSU ör 1 maj, skriver Upsala NYR Tidning .« Då nya ' femtiokronorssedlarna "som nu börjat : komma '-ut : på I marknaden, kan väl ses som en första £fapp mot målets förverk- presenterat i ligande. Fortsätter man sedan | relserna. För. ett land som i lik- rika. vis” minska utbildningstiden inom föres : med att göra 100-, 1.000- och| het med.Sverige inte svarar för lr - tagen . innan” vederbörade' "anses ' :> This - is Lendoni. This — is | De " ameril 10.000-- kronotsedlarna . i mindre] någon nyckelvaluta” eller” utgör . | Mn the news. Dessa inledningsord av |na i London, John Winant :. och format, s så bör de redan rika bli a aonel Sparbank utgör Pyr '"RBeformatorn "lEdward Munrrow, amerikansk ra- Harry Hopkins, förklarade: Det I nöjda, s!re ser sn ningtillgångar: : Med kHjälp av en rejäl infla- tion, bör det inte heller vara nå- gon större svårighet att göra allt fler till innehavare äv störa pen- Redan 'nu finns det ganska gott om miljonärer, Eftersom färgen. inte visat sig vara "vidare" beständig på”. de nya : sedlårdk” blir "det kanske ' inom |” kort lättare att finna en tvättäk. ta miljonär än en: tvättäkta. mil: jon. PENSIONÄREN ock DÖRR: ” s Koreakmiget, Arottning . Blizabeths Den sten, som: : denna "storleksordning till framåt har en ek folkrörelse varit fidana. Nan snarare” mot vissa Now". och ”Penson to Person”, kröning, och Juftbron till. Berlin | Vägen; är. alltid” ligger 3 KNACKAREN ot ang så prägl £ mism istiska) för aft | vann en. vad ; >. däri [få han 4 ide reportage, om” ligger vid stranden & Den ' femtonde brukar vara -som "godtemplarrörelser under de | åstadkomma förändringarna; bland en ”Emmy” (TV:s Oscar) månadens glada dag för de gari- la, för då betalas folkpensionen ut, skriver Jord br ukar- nas Föreningsblad I två månader och störst. 1953 med . nästan fyra månader. Ovan an- "förda relation ger dock ingen an- vändbar mätare på behovet åv in- -ternationell ,. likviditet.» Beräk. ningssättet ignorerar t.ex, att det ständigt pågår viss export, struk- turen av importen. och exporten (proportionen '.: individualiserade "färdigvaror ' samt rå :bulk- varor, känslighet. för förändring- ar' i bytesförhållandet), tjänste: transaktionerna -samt-- kapitalrö- mått. Under de senaste tio åren har dénna varierat mellan grän- serna '-393 milj. kronor (1960) o. +-67 milj. kronor. (1961). Ge- . homsnittet för perioden låg på ett underskott av ca 200 milj. kro- nor,' men : denna" nivå "överskreds enbart tre. av åren, l En , påfallande stabilitet” har ort. g "gällande" 1984, då” underskott "kring 160 milj; kronor. 'Nuvaran=' ov : täcker. en epok av märkliga så samhällets och Tyvärr har' det så att åldringarna, blivit |. särskilt om de bor-ensamt eller: är på något vis handikappade, får besök inte bara: av brevbäraren — dörrknac- har, det' inträffat att spritkonsum- «tionen per: vuxen invånare mins- | de'reserv skulle rent aritmetiskt |. :-förslå' till att täcka underskott av |” "människans villkor. Bland annat |. svenska ' (Cavefors, 18. kr). Britt Hallqvist. her' översatt. och funnit yde : ton” av skilling pen. med-.. den '-schweiziskfödide, rancke poktikera Jean Paul Mas don, och Paris; > där" han stund Charlotte Corday just” stues i "i honom, vilket hän- han därför att det var hans enda sätt "att. lindra klådan. från den psykosomatiska - hudsjukdom han under påfrestande vis- ängelser och ' källargöm- mor: på flykt undan sina förfölja- re; girondisterna. : Femton, ' år efter hans död roar mårkis de ade Rn själv och sina rats politiska och vetenskapliga argument” blivit” erkänt, . Även om det främst är. psyko- login -öch; ; dramatiken i Manats öde kan revolwtione, mångbaldiga. är- ; Tack väre framgång en. a rat 'har Peter ':Weiss fått möjlighet och stimulank ratt fortsätt: att ägna sig åt stora arbeten; Just,nu. ar« att Jå. direktkontakt med miljön. en Lillieff .. 7 v "hotar v I "Stockholm (PT) io vs ”Exportsvensken”! — 'han som skall-ordna Spanien-resan och frys- boxen åt oss alla, mannen med den rätta utbildningen och därmed vil- jan att bege sig ut i världen 'och göra de nödvändiga ”exportinsat- serna för :den svenska: samhälls- ekonomin: — är. idag -'en: alltför sällsynt: person inom vårt närings. liv, framhåller civilekonom Bruno Munklinde hos LM Ericsson i en analys i 'Ekonomen ' av nyrekryte-' CI renton ' och dess anstaltsdirektör med: ilj och vänner med att spelen mordet som ett skåde- S) ” ? ”Orastrålad av tvetydigt ryklesljus herr de Sade en före detta markis som gestaltat" vår pjäs på sitt snill- (IOGT), som nu utkommit "med sista numret före sammanslag- : nifigen med NTO:s tidning Ariel: i Det är godtemplarrörelsens di- " lemma att den är en framstegs- rörelse i en kulturmiljö, där själ- vast begreppet framåtskridande har något suspekt över sig. Om det i denna tidnings livslopp ska . utläsas en'ledaride: tanke, så kan . det inte' vara något annat än tron : på det. mänskliga framåtskridan- "det. Kanske inte alltid framåt- ”skridandet som en realitet, men som en eggande möjlighet. Aldrig tionen på exportsektorn. För att vi skall få en fortsatt positiv trend i vår exportförsälj- ning fordras emellertid med 'nöd- » | vändighet 'stora resurser på -per- sonalsidan.+ Man ' måste konstatera att -vi skulle behöva ha fler per- soner i aktiv tjänst ute på export- marknaden. En möjlighet vore att. ras av'att man förklarar sig in? te vara mot förändringar" gom år "då ' Jalmar Furuskog i Refor- -.matorn «tolkade den förtröstan på männis] och den tro på fram- :tiden,:som bar de män och Kvin- nor som: "byggde den svenska de- ”mokratin, I. själva verket är den "tron. än i dag det ' andliga kapi- ”tal som vi lever på! Den har fått "sina törnar, men den kan ändå ”hämta ;Kraft ur. : vissheten att vi sonemanget fanns långt före L don Johnsons tid. Bilden skulle "i varje fall bli klarare om Wasz. hington bestämde sig för vad som i landets direkta säkerhetsintres. sen kan tillåtas ske i "världen — och "vad som eventuellt kan få ske oavsett aldrig så fredliga me- 2] sätt blev." åra Spanien-resor lämplig: att” sändas ut. - Men går |) detta? ; Den, högskoleutbildade per- sonal som kommer i fråga har en alltför” ensidig kunskapsnivå. Felet ligger hos våra' högskolor som nå- ”lanordnas en endags-, en tvådagars- landstjänst berörs. På SAF:s övriga kursprogram finns emellertid inga exportfrågor behandlade, Sveriges Allmänna Exportförening :har' den möjlighet att > följa Exportskolans föreläsningar. Under våren 1965 och en femdagarskurs! : . Utmärkande +; för exportutbild- : ningen tycks vara en god vilja hos utbildningsledarna att "var och: en tuationen;' konstaterar artikelför- fattaren och ger: några exempel på ”spridda”. initiativ som på - olika håll: har tagits för att främja ex- portutbildningen. På det hela ta” get är emellertid "framhålls" det got : enkelspårigt har tagit. hänsyn till; den lokala-.arbetsmarknadens krav. Följden blir att industrin måste" svara "för dyrbar och tids- ödande "vidareutbildning. '. : ; För att lösa problemet har våra större . industriföretag inrättat eg- na utbildningsavdelningar. Arbets- givareföreningen tjänar som samar- betsorgan för näringslivets utbild- ningsledare, vilka varje år inbjuds till kurser i SAF:s regi där bl, a. fattningsvi ' exportut= bildningen” ett :glömt och :förtorkat |- ökenområde där den kunskapstörs- É tande 'exportsvensken: inte ' finner några läskande oaser. Det främstår som ' synnerligen angeläget att en utbyggd :högskoleutbildning i;äm- SV snarast tas upp till diskussion. Vi bör följa efter. vårt grannland j! Finland "med" sin ”"Specialfond för (m exportutbildning” eller” Danmark utbildningen av. personal i, sat I med sådan. utbildning möjliggjord å handelshögskolan! i Köpenh Edward Murrow dios' mest välkända stämma, blev fön . miljonen amerikaner "under Jandra värlanriget liktydligt med, upptakten till till dagens mest drama” "I tiska ” och "informativa summering dan, av "nyheterna "från +: avgörande krigshändelser i Europa och inte minst från blitzens London, 4 Edwanmd Munnow, som 57 . år gammal: nyligen . avled å lungcan- . - . I odeer, var världens kanske bäst kän- Washingtons politik : komplice-- de "och främste "radio- och TV-re- potter. "Hans reportage från ' kri- Bets 'London är" klassiska -— de finns på skiva — och hans - do- kumenitärprogram" för TV, ”See it på sitt. håll göra 'det bästa av:si- Fa silan. få en bild äv av Per och I Kerdti; Sverige. och Tadeusz Nowicki, Aråne” v på baka: är "inte vi som är ambassadöner | och "uttolkare av amerikansk opis nion "och idéer 'i Storbritannien, Det är Munrow som bär den bör I: Från radio till tv. s "Då 'segern: i Europa "äntligen var vunnen och han hade skildnat 'segerdagens sötma, återvände Mur- row till Förenta Staterna och pla- cerades "på höga föntroenideposter inom CBS. Men han lämnade swyrt dessa uppdrag för att åter helt ägna sig åt meportenns uppgifter. 1956 och hans teknik och arbets- rägledande för TV-folk världen över. Flera av hams” do- kumentärprogram ” har” visats. i svenisk 'TV.: ! "Hitlers - ”Anschluss” av Österri- ke kom att bli en vändpunkt för Murrow.”' Han: + hade . börjat - som radioreporter hos Columbia Broud- » Jtiltarna ent uppfattning om det nr Hans genombrott i TV kom" 1951, då ham tillsammans Fred | it Now”, Ett direktnreportage få en” ubåt i undervattensläge 2 j mediets möjligheter och Murno mästerskap. Efter. 25 år lämnade : Mi CBS 1 januari 1961 då arrow 0, att. bud! såsom en ström och . som havets höljor.- in rä rätt Havet är add Friendly började ' producera ”Sce | ligt böljar. haver une UP hör självt os | hände. Och ändå : så PA VÄGEN du it xt: Då du vil "frid al dig » Det Sörjer, böljorna, "havet . mot stranden, ' Ständigt” fen hy” böl mjukt och nin. Par det. bort v |berg. oy, På sten och på hårdaste president |. Så kan bli, Alltid 5 Nn en Kristotis ttfändigh kare av: oli ka' slag infi kat med två liter och samtidigt Atrots”allt + dag lever i ett mycket | toder, Det gäller också i Latins befann see London då krisen som The rören ere smuts tvättas I el bo en Vara ben z dl äj = CE också. g infinner ie har" dryckessederna hyfsats. Men :snänniskovärdigare « samhälle ” än amerika, kanske framför allt iLä- kring ERE chartrad rn värdera otjänst, get dess | EE ”ränfärdighet är ne Kanske borde det kunna räcka . det kan. sättas ifråga om framste- Samhälle act hata humanare "tinamerika. men. 1938, . Jade i illämnade denna post i fjol pin sl spphörli ist böljar den: fram, oc ined huvud tager dee för, att |” gen" beträffande folknykterheten "genom att människorna i rea . Det har sagts att en mäktig rätta " ögönblicket ' för att hinna |han undengått en svår operation på det hårdaste aa nå till och med lingar; men tyvärr läte sig pro- - är lika stora som de” framgångar | na sinnesfridens och bekvämlig- | nation kan kosta på sig misstag skildra den = tyska rna nodurrow I filldel delades ett. 100-tal Men även om böls sinne N blemet inte lösas så lätt, utan |-vi vunnit i kampen mot fattig- a fatresse har Jnpassat. sig] därför att den har ett så brett, RE ene Styrka - slag hoderodolstomat If) sa 0 hanffotal rna Toradit och kan, bl stor som Le säs a — de vd . . släktingar och grannar'får i ai | dom och sjukdom. Alkoholfrågan als fram, det har vuxit ur del Tegister att falla tillbaka på. Men |:; London Blev hans bas då Iriget högsta civila utmärkelse som den av. det väl. än bara en. liten del terhan a på att de ga är fortfarande (ett ” dominerande "mångas frö att avhända sig valfriheten, att kom och £råni ,en amerik presidenten kan . ge, a oOuttömliga havet. haft inte så önskvärda besök och 1 ble — I förhålland Inte bä ett tak beskrev ham de tyska | Medal of Fruedom. nn ga alla Isom en vm ärdighet är bara blivit frånlurade både kontanter | Socialt problem — 7 för OS ie bättre kan tillönskas den|. släppa registret "= det kan en flygangreppen. Han flög med alli- |förlorat en vän, Hang liv- orka] Som "en liten Irusning å' Guds 4 och värdesaker - till andra sociala problem let nya tidningen” än nödet att vara| modern.supermakt inte längre eradé bombplan "över Tyskland 25|des av uppfattningen att mee nåde” Stora "Opcan: på & Vad gör man då? Anmäler så kanske 'större nu än” vå 1880-ta- så .otidsenligt att den vågar tala| tillåta sig. Det var — det blev — | gånger. Han gjorde också ett ne- latt vara fria åe presk måste > söka bu Fr Gare Jag vill akta: på dina fort, som möjligt det inträffade] let, Det framstår alltmer som den| om: framåtskridande och" obändig]| John Kennedys visdom, : ” portage från epare & aktion sade. min - till närmäste. polis, -.. I stora olösta” sociala frågan, Detta : : vilja att förändra världen, (Dagens. Nyhete. jä mot tyska ubåtar. under slaget om EH si. TVR rättfärdighet” som böljort ; Holge An
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.