- fyllas av marma fr ., torenr "EAHOLMS TIDNING ' Etlorslåpningen när det gäller]. : Organisatoriska problem, pedago- "giska hjälpmedel, dorskningsar- . bete etc, har påtalats så länge " grundskolan varit under genom- : förande. Bristen har på .många "håll försvårat möjligheterna att på lyckligt sätt förverkliga den stora skölreformen, Icke förty wisar statsmakterna alltjämt ”, då för skolans inre liv 23 behand en njugghet, .som konserverar | - ! för den nya skolan så avgörande ; skede. Den inställningen är inga- Tlunda Keller ägnad att "stimulera persoher att söka sig till lärar-| yrket, vilket betyder att man med . all sannolikhet har att räkna med "stor lärarbrist Eå länga tider fram: "över: : " Farlig! njugghiet na från” socialdemokratiskt hån ”— i skolöverstyrelson presen- terat ett så ambitiöst program att det inté kan hinnas 'med under nästa budgetår är ohållbare. Det klitigsarbetet om man ska uppfylla det .: dutta nr til självständighet och . gemenskap, i. Hede- näset (cp) så riktigt i debatten. - Behovet av” en: ordentlig 'sats- hing 'på' området "hår redan för länge "sedan anmält sig,” varför en ”prutning av de" ekonoiniske de” - av: avgörande betydelsk syftet att fostra de unga underströk hr; Larsson i resurserna - är "oförsvarlig. ständigt nya krav på undenvis- ning,” För att den nya. skolan "ska kunna fostra. fram” "unga medborgare, "skickade att 'möta - samhället -ställer. "på + Nyligen. dist de : riked en rad vitala skolfrågor, däri- "bland! det pedagogiska ' utveck- lingsarbetet, Skolöverstyrelsens kande på 39 milj . kronör” för” ändamålet hade pru? ;tats med till 3 milj. kronor, vil-]' ket också blev riksdagens beslut. "Från oenter- och'. folkpartihåll "håde "man, yrkat Då den av Sö. " föreslagna summan. Motiveringar «— vilka framför- "SAMHALLSEXPLOSIONEN. . Svenskå Dagbladet "fortsä att. ahklaga "rhellanpartierna |" "för medlöperi med regeringens ' skattepolitik och- förklarar 'att | man inte kan tänka sig ett sam- arbete mellan ' 'oppositionsparti- erna, om inte detta innebär ett ”klart? alternativ till "regerings- . politiken, och :ett sådant alter- 'nativ "skulle ' innehålla skatte- "lättnader, skriver Kristia n- 'stads-Bladet:. ae i.Den. .explosionsartade — takty-- vilken samhällsutvecklingen . gått "på nästari alla: områden; har även | : "återverkat. på det allmännas sekt "Tag .. en- sådan'.sak 'som "sjukvården, Det var. kanske inte så alldeles 'bra med den'i början av 50-talet heller, men det oer- hört ökade vårdbehov, soni sedan . dess uppstått, kunde då inte för- "utses, Och för att fortsätta med det, .skonkreta - exemplet: .. -Om skall kunna uppfylla "de "berättigade-an«+ "språk, ' som ..allmänheten . numera ställer; på «våra sjukvårdsinrätt+ Hingar,; går. det inte att plädera] :; för, ey. sänkt: landstingsskatt. Man” får vara tacksam, om 'sjukvårds- krisen kan bemästras, och lands- rtingsskatten inte skjuter i i höjden alltför 'snabbt, Det går inte i 2 :läget 'att plädera fi skatt sänkning och. låtsas, 'sc "allmätinas” kassor plötsl i tychimleiu Pl uttesänk -derar.mati” för: en "ning, får "man "också v; eredd att samtidigt plädera "för "en .ned: "skärning av det allmännag'upp- gifter, antingen ' inom sjukvården eller inom = utbildningen ' eller inom : andra områden, Och det |" ' ras i Sunt. ” uppii tariff efter” varje skada, 0. p dem behöver den också "allt mer stöd, "Det" pedagogiska utveck- wgsarbetet måste härvid "tillmä- lingsar . 7 I gelbundet: för ett "femtontal ' tå "tas allra: största betydels EN MODIFIERAD AVGIFTS-, . FINANSIERING .' av. kostnader vid slags sjuklånesystem, ' "docent: Bengt Line iq Renodlat skulle” detta sjuklå- : hesystem betyda ratt. den sjuke . själv får" betala 'alla-' kostnader, men att han får lån för sina ut- : gifter, så länge som: sjukdomen "varar. Därefter får han amortera av sin skuld, underl ång tid, 1 ”allt' efter: :belop- att sjäklån ej kan bli ensamrådande system, konsta- terar: docent Lindqvist. Många skulle få större skulder, än vad de kan orka : med, en del dör eller pensiorieras och kan” inte betala" alls. . Däremot -.ikan> man kanske vända > systemet i. en "del fall” i vårt nuvarande” system, där detta: har«. brister, i: En viss: :pärallellitet ha bilförsäkringen! + där”; man åker därigenom" får vara med att bé- «tala gen; en” blygsam” del av de kostrader” mari: åsämkat" försäk” bär inställningen pi tågnerande näring .s effektiveras les om ' jordbru- É é "dem förbi. I1-verkligheten går inte i ett samhälle som. ut- |. fi . vecklas i den explosionsartade takt som det nuvarande samhäl- let gör. I varje fall är det inte ett realistiskt alternativ till re- geringens politik, Därför har de gjort. 'Och det bör sägas öp- . pet 'och ärligt," att om en sam- verkan inom oppositionen måste köpas till priset av ett yrkande på sen nedskärning av det alls männas verksamhet, då vill mel- lanipartierna, inte vara med, DEN ORENA LUFTEN Snart nog kanske vi i Sverige kan befinna oss i det läget, att det går ut en varning av det slag som för inte länge sedan riktades "till "Los Angeles, Minska avga- serna — eller Los Angeles måste utrymmas senast. 1970, skriver Östgöta Correspon- d enten. Vetenskapliga under, sökningar hade visat, att om ut-. släppningen av svavel- och kol- oxid fortsätter att öka i samma takt som hittills skulle snart all mänsklig verksamhet i ,jättesta- den omöjliggöras: Inför .detta ultimatum . tillkom en ny-lag i. Kalifornien, och de amerikanska bilfabrikanterna slog sig samman och bildade ett. jätte- . institut för att utforska botemed- "len-— i det här fallet effektivare Syspsrenare på bilar — mot de så länge ignorerade farorna, Inom kort torde i lag' stadgas, att alla bilar skall vara försedda med så- dana renare, Sådana bestämmel- ser, i fråga om ' dieselmotorer finns för övrigt redan i Belgien 0. Finland, De luftförpestande bi- larna är naturligtvis bara en del .av det stora problemet, Det kom- mer att kosta miljarder att före. bygga dessa skador och ännu är mycket oklart om hur det bäst skall ske, . Fullt klart är att det måste ske,-att. inga kostnader kan vara för stora, att det gäller ingenting mindre: än en livsfråga.i alla in- - mellanpartierna |. ' "också : intagit den. ställning som dustrialiserade länder. , Det moderna samhället: ställer jukdom, ett presente- nuftav astaltens:; : främlingsskap.- 1 jorda + I måne och biltjuven kände sig ab- > [solut "säker på parkeringsplatsen när man talat en stund med 73- . jändska byn Smålandsstenar för- står iman att det. ligger karlaktig säkerhet i henne, småländsk tåga som har med både envishet och inningsförmåga att göra. Den ' lilla" småskollärarinnar — liksom Selma Lagerlöf har hon arbetat i skala ' ” nämligen '> har haft ett liv där" det hänt en massa saker som; endast kan hända den som gärna lägger näsan i | ambitioner," .- > Numera är: "Märta Leijon pensio.: terad "och lever i en rymlig: lä "I genhet" högst upp i ett" hyreshus i'! by - har storslagen . utsikt över” en: gräsplan där femtiotalet ungar . teker med varandra; Det ger" liv åt hennes vardag, hon- tycker nämligen om: bara och. har haft erfarenhet. av, dem. från sina . ä skådespel, 'mågon TV har hon - inte. Det behöver hon "inte, hon är trots? sin höga ålder strängt sysselsatt, ningar runtom" i landet. - "En/ stor del av hennes tid går åt vid skri inen, På så Säk sår hon bortåt 300.000 läsare. Det : . linger wespekt och att hon känner : ansvar ;änför uppgiften : som. för- . medlare av 'livsintryck ' märke matt.” Hon” hår "också otaliga ” vis på att h .små d "mig." Hon verkar mpröd. | saoaktig. innerlig, mjuk... Men åriga Märta Leijon i dem små-: och som : har: sociala " och. allmänmänskliga : jon - författarinna: med -känjaglöd — T i 21. ses och kommenteras. "Hon är ing- en / författarinna :'som''dever i”ett elfenberistorn "utan. hon «står sta- digt på år - sociala välfärdsstats rd. . s i jur kom Märta Leijon "att bör- ja skriva. i. tidningarna? . Mest. var det en: slump,' menar hon själv. Hon' var, nitton ' år och gick i se- minariet 'i' Eksjö. " Det var hård kamp med pojkarna i det manliga såminariet' och ,då en av dem lyc- kades prångla in en dikt i Eksjö- Tidningen "blev det' oro bland flic- korna." Hade de ingen som kunde skriva" något? fuckarna. föll" på Märta” Leijon, hon 'var "primus -i svenska och? häde fått fina: betyg på sina uppsatser, "Men; hon ". var inte så villig,. häde ännu inte den där > riktiga. Aron på sig själv, Men "I några kämrater .klippte helt enkelt ut en av hennes uppsatser och sän- till. Smålands-Tidningen författarens törnbe- Av: bara farten skrev Soch kärleken” på rim och ckte; en: del." uppståndelse. Hon« kallades till: seminariets cen- sor. föktor. Nyström ; och : det. var ”darrende' ber hön trädde: inför mölstige; Jä, att. få ur vade bara om. den unga skrivit mer vers. Det hade Mi inta” och rådet hon fick" var:gatt: örtsätt du. bara”att skriva vers det går, ju riktigt fint =. Det "var (en ' stolt ung :smås! rarinna som lämnade .oensor Ny- ström den dagen; Och "kanske lite, lite” självsäkra Livets allvar” Efter några. år. som. ärarinna. i | Vrå på. gränsen mellan. Halland- I gifte Märta Leija med en lantbrukare, Det var 1918, ett livets stormar kunda vara nog så häftiga. "Mannen: insjuknade i . ITBC och sanatorieläkaren förbjöd sa Märta Leijon att fortsätta som lär rarinna, Där stod hon med: små barn och sett litet lantbruk: som hon. inte ensam kunde klara. Dess utom blev hor utan arbetes: Det var nu som hon på allvar började skriva och resa ut på föredrag. Hok fick med en gång ställa in sig att försöka försörja familjen som, förs fattarinna. och journalist, = Via ”mykterhetslogerna kom" hon in "i 'studieverksamheten och" 1922 lämnade: hon . från sig. sin; första | skrift : som helt enkelt hette” ”En bok”. till, landsortsungdomen” : och gav råd kill SLU-föreningarna, Så följde” på SLU:s. förlag : romaneri ”Markerhas stoft” 'och inför” nöd- åren på 30-talet' skrev hon: Där nöd "stiger in” scm kom att gå ut läst och 'debatterad och nådde fram till- kungen som skrev ebt. upp- skattande brev som . tack till. den unga författarinnan: —- Märta Leijon visste om hur svårt jordbrukarna hade det. I "hennes småländska trakter var det särskilt kargt och - fattigt. . Hennes skrift visade i kalla siffror att lantbru; karna" måste har sin det av kakan Landsbygdskämpe "kommande åren blev on allt hårdare engage; räd "arbete" för SLU och SLKF, | Hon var med om att bilda: SLKF och "skrev. första programmet och stadgarna. -Det var en härlig tid, mar). märker hur hennes pigga ögon glittrar av: glädje då hon ber rättar - om framgångarna. : "Hon "fick varä med ont bönder: nas fackliga sammanslutning och om årensom blev bättre; Nu steg nöden ut ur bondehemmen också i hennes trakter, : Hon -var. en av "CND sig | kämparna som varit med och sla- Men hon skulle snart få erfara | åt. jordens och skogens brukare, 1 | känske” en verklighetens” "sägodik- || ferska. i över 30.000 exemplar. Den: blev Ii vous så på föreläsningar och på :lken 'och'stannade i Uppsala i fle- närmaste åren blott förslår att realisera de planer man ' redan mer eller mindre bundit sig för. Nya - reformer, t :ex. ökat fa- miljestöd, kräver nya inkomster. eller skattehöjni Ref oh - Killen mentar Den wiktigaste "åtgärden i da: gens läge är att regeringen änd- rar sin attityd till penningvärde försämringen. "Den nuvarande" at- tityden som -— med rätt eller orätt — av många uppfattas som lik- giltig,” håglös" och wesignerad bör ättas av en "klart tillkännagi- ar — så lyder hans alternativ. - : Det är ett både djärvt och nytt "| måt att försöka lösa" denna sam- hällsek iska t Men ven" stridsglädje." Det" finns « en oerhörd ' resonans” bland "de 'van- liga ' människorna” för en aktiv stabiliseri Nlitik. Folk är grund- det är ett mål av- annan art än det som anges i den: gamla ; van- liga' döftespolitiken. Mandelståningen - Br. Sträng försäkrar att vi nu- mera kan bemästra. .-svårigheter som skulle uppstå genom vikande internationell efterfrågan, ' Sam tidigt påvisar. han i-hur hög grad: exporten varit avgörande för den gynnsamma ' utvecklingen ' i . vårt land. "Om de ekonomiska ” fram” tidsbedömningarna skall. vara rea- Sträng att. avstå från alltför ka- begoriska nmuttalanden > om - lands möjligheter ' att av egen kraft göra 95 oberoende av den listiska. vore det välbetänkt av hr]läk ' | bond ligt trötta . på, den meningslösa i mängd får en som av ” höjda: taxeringsvärdena, "Den sänkning av repartitionstalet som beslutades i' riksdagen reducerar men : "tar inte. bort den, effekten, Strjng avgav "före: valet har” visat gig ha en egenskap gemensam med rs fskilshina-Kuriren : "7 Indignationen' ökas med åvstän- get, det: intrycket gav de utrikes- gits. för. bättre. exist öjligheter örfattarpris vv as "blev le bättre "plais för författarskap ”” -Hon — deltog i” LT:s : "förlags! bristävlan 1942 och fick tredje priset med romanen ”De nya ögonen”. Det blev en hek rad ved folklivsskildringar un- dei ' "kommande åren. Märta Leijon" fick erfara att man gärna . Man minns gärna den 'ski- ra””och "waokra ”historien ”Flickar; i kyrkljustunnan” ' från 1957, en fbtelse om förfat friheten” 1947)” som 'skildrar ' det dagliga livet på”ett hem för 'van- artade” barn «och” ”Tisteln'”. (1952) där läsaren förs in i ålderdoms- Ä dre "studerande. Pe Det kan utan tvekan vara värt att se. på: hur, Märta Leijon, 53 år gammel, reser till Uppsala för abt . läsa; psykologi ' och' - historia. Hon. hade från : ungdomen en stor lust att ”ligga viduniversitetet” och läsa vidare. Det' var inte för att vinns meriters utan: för att. bättre kunna ,.klara. jobbet.. som; journa- list och författarinna, - Hon gick bibliote- ra" år. Under den tiden kom hon också med i, ;, utredningen om kvinnliga präster. Det blev en or- sist ensäm" reserverade sig och vis sade i sidfror att svenska allmän- a igst, ville få ”kjolpräster”. . En säck. Post, | Hennes! reservation. togé upp. i regeringen : och riksdagen ' beslöt vad det led att vi skulle få kvin- "”Men”det finns” stridbarare” "fonker få också, då tänker 'man på ”Bortom dag? . detlig pärg där Märta Leijon still L eko tveckli världen. ute” i? Sydsvenska Dazblådet M kristendom 'och hon' hade läst sin bibel och hon hade” ingenstans funnit att inte "kvinnan '' skulle kunna predika Guds: ord. Men det blev. en hel del" rabalder genast. En dag vwingde postkontoret Märta Leijon och talade onm att" man hade så mycket post till henne att inte rymdes i ordinarie post- [> väskan, . Ta två "väskor då, sa Märta." > Det räcker inte ens det, sa' man förtvivlat på: posten. Kan vi ånde komma. med en säck. senare” i Det di man. Och äcken nehöll både wänliga och tagit. saken" om kvinnliga "präster helt 'i' egen hand. Nu har hon] I den. .okynniga glimten” i ögat dål: -| hon så här: många år efteråt be- rättar hur det. va Inte sysslolös. In ' När det inte räcker till att skri- va i de” femton tidningarna, läsa någon nyuwtkommen bok eller um gås med släkt och vänner så blir | Märta Leijon "lärarinna" på: nytt. sjukhemmet i | Gislaved Lärt ho- nom. läsa och. lärt "honom "tala och själv -fått gott utbyte: av den hända ” -mågot kring», henne "och va t någon: ny, bok . (hon har' ju en! het rad verkligt förnäma och fina ungdomsböcker." också bakom sig) | men det är inte "säkert, Ty, säger; hon;- "med en: bok. når "jag "bara nopräster. Märta Leijon hade seg- rat. Hon ”hade läst historia och Natten var kolmörk, det var ny- som ' inte svar. upplyst, Men den ” här gången hade hans känsla svi- 2 | kit honom, På hundra meters av- : Istånd stod ' en polis och iakttog -" [honom. "Det kunde ' polisen, Första L ligntskoltet vägrar. att .rekommendera nya straffrättsliga åtgärder . mot checkmissbruket; Den ståndpunkten har fog för sig: Har man forcerat fram ett sy- .stem med checklöner för ett stort antal anställda, som själva inte : begärt det, är det stötande . att kräva skärpta straff, om det be- finns att en del av dem inte är . kapabla att ha hand om ett check- Systemet har' onekligen men. den snabba expansionen har inte för- anlett 'en .motsvarande'.' intensi- . fiering' av. upplysningsarbetet om + egentligen fungerar. och vilka "vådor det kan föra. med ' sig om man inte hand- häfte, sina stora fördelar hur” checksystemet skas med sitt checkhäfte med till. börlig försiktighet, ”Bankerna har | man bestämt beräknat en alltför liten . summa för den Posten i sina kal- kyler över kostnaderna för check- lönerna. sö RA "(Handelstiäningen) more ty "kikare arbetar. med ultrorö- da: Sf i som ' gjort mörkret så ' pass ljust att tjuven tydligt kunnat skönjas. Det tog bara någ- va. minuter att anhålla den efter- tysta biltjuven. Att meka hjälpte inte, ty” polisen” "hade" ett oveder- läggligt "bevis i fotot som tagits av den' i kikaren inbyggda ka- meran, Detta moderna sätt att få tag i lagbrytane ttillämpas sedan kort tid ' tillbaka. i. dé västtyska stor- städerna Köln och Dässeldorf. Ifall den: nya ””nattkikaren” består 'pro- vet, tänker också andra polissta- tioner . att arbeta' med wultrarött ljus. Nattkikaren ' kostar: Dm 'och har ”amörterats” + Ruhnr- goblet redan” efter några” få vec- Or. Strålar som gör diet" >. Osynliga med. "”värmestrålar ” På a sjuka patienternas foton fick de: skönja iögonfallande starkt och svagt ex. ponerade ställen, alltså synnerlis gen - ”varma” och . ”kalla”, - Med en blick kunde läkarna konstate-. ra” på; milka ställen på kroppen sjukliga förändringar ' försiggått. ”Kalla” ställen. tyder på: dåligt. ge- fnomfblödade . kroppsdelar: «cystor, 0 eller döende eller överfet väv- na .oppsstörningar i ka: pillarådrorna. ”Varma” ställen blir synliga över Änflammationer, -abs- cesser . och kräftsvulster. - Medels infraröda strålar kan man alltså diagostisera de farliga : krästsjuk- medan "på mycket tidigt stadium. ' Även havandeskap kan tidigt , enär ftempera- turen kring bröstet med ett karak: | man teristiskt "värde ökas genom, har tt Medel. foto kan det konstateras var: nå- till < att övervaka masugnar, oljeraffi dei rier, atomr och jädra produktionsanlä ggninig- 27. synligt erövrar fler Rönt; $' bety-lr 01 varslar -- och fel i fabrikati delse i medicinen är all känd, Däremot har arbetet med infrarö- da "strålar inte mer än börjat än. Från västtyska forskarkretsar får emellertid trolldomskonster på de infraröda strålarnas och det infraröda foto- grafiernag område. . Infraröda ka- meror är så kä att man kan fotografera en ”andehamd”, alltså en hand än inte längre befinner sig där fotograferas utan 20 sekunder i : TESTA LJUSET nerar filmen och på kallade fotot. gör handens tydliga 2 Mätt tet är också . istånd att. deta efter elektriska fel 4 TV- och dh kiner 17 alla resor, färden genom livet fö- retar; många, många" utan att tänka ITextiö Joh. MM: 18. : Dot ,. var - den. sista 'kvällen.. för Jesus tillsammans med lärjungar- de: oå” slarkt att han nu: skulle dö, d. v. s, gå hem till Fadern, som ;.hony kallar det, , Hans bön klappade på fadershemmets port. Jesus” farölade” aldrig i mörker, icke ens i den” natt, då han -blev förrådid., Han visste alltid både; vän gen och målet. . Alla är vi på färd, på väg. All- uid ”stunid för "stund och dag för dag glider det” framåt, Oavbrutet fortsätter vi färden genom livet, ty tiden.lban aldrig stå stilla. , När man skall ut. och resa, då stiger ke på vilket tåg eller vil ken båt som "helst. Man tar noga båten! går. Men” den viktigaste av på. resans - mål! De unga rusar ut i divet för att söka lyckan, de vux- na: och. de gamla går där ofta trötta och. besvikna. Varthän' går färden? Det har man inte. tänkt på, eller” också blir svaret ett ver modigt: Bort, "bort, ögat sluter vi, huvudet. böjer vi, bort, bort, ingen vet i Hur "skilda männi- Sä andra ulektroniska apparatu- rer... — Även jordbruket kan ,,dra nytta - av de infraröda mMmätin- ofruktsamma ägg från ningen alstrar de små varelser in ne i äggen redan egen värme; me kalla 2 ofruktsamma äggen förblir "Att l man sörjer över - att åldras beror på att man bara märker: vad åren: stjäl och icke vad de skän- ade I ker: insikten, klarsynen; överblic- ken — öch det enda man noterar | H strumenten som tt. ex, kan skilja ; mä. 'C:a åtta dar efter äggkläcke |va dsa.d våra tidningar om sex pojkar, "Istrålande solsken utåt en havs- skors vägar än kan :vara i- livet, ini sdödens trånga port skall vi Jesu hoppfulla "ord i dagens' predikotext, .”Fader, giv avigt liv åt alla dem, som Du gir te mig”... . För,rätt länge 'sedan stod att lä- som .gjorde em frisk skridskofärd: i fjärd. Isen låg blank och fin långt ut till havs. O, vad skönt och här- ligt, framåt, "framåt gick" det med långa rd Plötsligt kommer smy- gande fr ån: havet en tät, ogenom- 'änglig dimma, som -Imed reda. på ' vart det tåget. eller "den | dem; | ger. nu hemmet? Oro och ängslan griper” gossarna,: De åker allt vad de kan mer märker, att de åker bara runt, runt: och kommer ingen vart!. De stannar trötta och rådvil- la. Ack, den som bara hittade vä gen hem. Men — tyst! Vad är det som ' hörs? Genom dimman tonar avlägset ' : men... ändå. tydligt klangen - > från kklockan därhemma, :- Nu är. det :: slut gråt och ovisshet... Nu wet de, åt vilket håll: de' skall åka: Kyrkklockonnas klang leder ej. bort men hem. Där hemma hade man förstått gossarnas belägenhet och ställt om klockringningen för att hjälpa dem till rätta.. Klockklangen blev för gossarna' vägen hem, den väg som” kärleken stakade ut åt "Många människor är som gos= sarna där ute på 'isen, De rusar åstad sonrglösa och glada, så länge solen lyser, så länge framgång och hälsa är med, Men trötta, förtviv- lade hopplösa när sorgens; ” Olycs kans, och : dimmor börjar tätna omkring dem, Men mitt" ibland "oss står: allt- jämt vår Herre Jesus. Bland män niskorna med alla bekymmer, all oro - och itanklöshet står alltjämt hans kyrka med: budskap -- från Gud, Jesu ord är.som klockklang- en, som ledde genom dimman, Och hans ord säger till oss: Icke bort men hem... I. sol som i dimma, i liv som i död går eder väg hem. Människor är varandra så olika, finns rum för 058 alla hos Gud. Huvudriktni liv är antingen till Gud eller från Gud, Låt oss gå med i den skara, över vilkas liv det kan skrivas till Gud. Då skall livet icke sluta ' i trötthet mörker och död, utan full. komnas och fortsättas , 2 härligtiet hos Gud, : Gud svepte : stränderna, fjärden, isen, allting i i är att man måste skaffa "glasögon, . :..sin. skymning. At "vilket - håll. dig-. in l Att FER hem jag länder 0, Ed vilda ” skällsbrev därför att Märta Leijon |” Hon” här” SN året": tädervisat | Pö "legat "på lr verksamheten: Hon vill att' det. ska i men wdäri är vi alla lika, att det| Så (aga min händer och (ca Då P dl i årets de- för kriget i Vietnam, Spanien kri- tiserades' och rättvisa begärdes "åt Sydvästafrika, . Sambia, Gambia, Malta" och Malawi hälsades väl komna. i > FN. Däremot inte något krav på rättvisa Ber- lin. Muren där skymtade inte på öde berördes, inte heller, ' Allt är "med, : rubricerade rege- ringsonganet ST nyligen en: artikel om ”demonstrationstågens program. dersökningar visas att de som” va- blandade: i I trafikolyckor i vårdslöshet och? Himpulsivitet: "Det behöver .så- ledes” inte enbant gälla "sjukliga såsom » aggressivitet, ' L. Sämbandet” mvellan. 5" 0- lyöksb ägenheteri . hos > förarna å, ena sidan” och Pers nlighetstyp och formen. Därebter; tillfrågades" sam- ma personer. på nytt hur de skulle äl a sig dit. en: tidigareläggning. bara 127 ”Procent' negativa, —. If En . Utmärkt” ällustration till" hur vanskligt det, är med” opinionsun- dersökningar av: den alltför enkla . typ: Som”. Sveriges vadio | ehnars Nagens Nyhöter riearbetandet på sin tid kom igång var det främst för att . skaffa vederbörande” ungdom prak tik” inom rett” "yrke, som han/hon funderade” på. "ält ägna sig åt och ville känna & sig för i — det var ett slags praktisk Yrkesorientering, kan man väl säga, Efterhand kom ett annat moment in'"i bilden: man ville tjänd' Pengar.” Det är förvisso inte' heller något dåligt argumient, Men denna strävan kan drivas för långt, så - långt att ferierna . inte ling, sony de skall vara och som så Kanske/ vå kän hoppas". på F innehavare lägenhoter 4il hyresgäströnel söm. on osmaklig” inblandning i den 'enskil- da åndividens beslämmanderätt i. - + värld kan” öppna sig för os ur en enda bok... ment monstrationståg. Där krävdes stopp något plakat. 'De baltiska "staternas Utan. tvivel: ; eh. överdrift. Mycket: blir den” tid av vila och kraftsam- NS i Nu var "hela 51: procent positiva,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.