X kan framförallt komma att mins: få A EABOLMS TIDNING —=LT. 'Den nya lägen s Holmqvists ). 1 ”Jordiargsministor nya j irvärvslag antogs av riksdagen, Något annet var ju inte ett vänta. Regeringen. för- fogar "över en riksdagsmajoritet, som lyder: blint. Men det var sannerligen inte någon, stor dag för ihr Holmqvist och regering- en. Den nya lagen blev fullstän- digt sönderskjuten genom den hårda kritiken från en rad .cen- tertalare. TN TT 7 Den nya jordförväryslagen be- tyder, alt. bondebruket kommer att trängas tillbaka. Bolagen och "staten, kommer att i allt större utsträckning få lägga under sig jord och skog. Nog är, det" an- märkningsvärt, att hr Holmqvist "och regeringen ” nu s it frame förallt skogsbolagen i,en "direkt "prioriterad . en "förvärvssitlation. Därmed har de kästat om till en helt” ny målsättning "och grunid- syn — i direkt strid : mot den lagstiftning, som hittills gällt, för |' vilken ” det . varit ett huvudsyfte | att bevara, bondebriket, "I den nya lagens spår kan all- varliga (konsekvenser Om". bolagen, och. staten, får kö- " på upp, stora . delar jav honde- brukets produlktionsmark, blir det ”en 'ökad" ekonomisk : makt- koncentration med: hårt :oentra? liserad beslitsprocess. En annan konsekvens kan: bli, att; skogs- 1 i 41 kommer att "överföras i utländsk ägo, så att skogen. inte" på opti- malt ät kan .nyttiggöras : ger nom ”vidareförädling inom , Jan] det, Vidare måste man ' räkna - med att den nya jordförvärvslar | - gen får en negativ ånverkan på I. .Den struktunratiionaliseringen. kå sh tiomali medverkan. . Bakom, den nya Jagen med eri leger" inte någon” parlbaineg- tarisk utredning a utan, baral: : jordlagsutredningen, ”som,.' 1961 läde fram förslag méd bibehål- "den. målsättning, dvs! ”bevararide av bondebruket, sköt "regeringen utan vidare åt sidan,” Den: före- |" "grep. den "arbetande, jordbruke- , utredningen, som” givetvis mås- te, pröva även "jondlagsfrågorma: |; Den föregrep också etablerings- |" "utredningen. . Så. sent som : 1963 ” hade ju dock niksdagen önskemålet, tatt "förvärvslagst bruksutredningens "och. ”ringsutsedningens. förslag. Allt detta påtalades, da - oenterkritiken.'; Varför, ge- nomdrev regeringen am hel ny jovdpolitisk målsättning — utan att ions låta utreda frågan? Var: |. för, vill - tegeringen mu. tränga]; tillbaka bondebruket och favori- . sera. bolagen och staten? . Varför kunde vegeringen wid handlägg- ningen av frågan . inte ens till- ” lämpa, sedvanliga parlamentariska] : former? I riksdagsdebatten: lik- som" tidigare blev dessa frågor obesvarado, Hr Holmqvist och regeringen stod där utan -angu- nient till sitt försvan De bara tyckte, alt det skulle vara mera RENT VATTEN ÄR EN BETY-' DELSEFULL TILLGÅNG . / "ur vanlig ekonomisk synpunkt. Men man bör, som professor Dah- mén nyligen, vidga perspektivet och allmänt inse att en god mil- jö över huvud taget är en natio- |- nalekonomisk — tillgång, skriver -Falu-Kuriren: sv - Den har blivit en bristvara i en tid då fritiden ökar och den ma- teriella standarden blivit så hög att människorna är villiga att off- ra något av stegringstakten. .på miljövård. Inte bara rent vatten utan också vacker natur, fågel-|. sång, frisk luft och lugn” och ro har - blivit — mationalekonomiska » faktorer av betydenhet, ' Konsekvenserna "av detta sätt att se saken är också klar: All miljötärande verksamhet bör be- läggas med avgift så att miljö- vänligare — tekniska = lösningar främjas. Det bör med andra 'ord bli billigare för t.ex. en kommun att rena sitt avloppsvatten än att . släppa ut det som det'är i Sil- jan eller: Dalälven. Det - bör bli billigare att ha filter på skor- stenen och bilen än att förstöra luften med avgaser. . Statsmakterna bör utan "dröjs- mål ta upp den idén och utar- beta de praktiska lösningarna, Att helt "lita till förbud är ganska verkningslöst, eftersom myndig- heterna, slitna mellan ekonomis- ka och miljömässiga hänsyn, stän- - digt frestas till att ge mer eller mindre släpphänta tillstånd - ; och Måndagen den 10 maj 1965 .- befaras. |” & LT= om 'sköts sönder -- Ddsmnonopel och ökad, ekono- 'misk ”mektkoncentration.. -” - - För centern är det : självklart, att jordbruket och skogsbruket "så långt möjligt bör baseras på ”företagsformer, ' där den' direkta hrukningsrätten mära” ”såmmian- - faller" med äganderätten; På så sätt kan man effektivast tillvara- ta de positiva värden, som den . fria företagsamheten och det pri- ;vata initiativet representerar." På den grundvalen hade centern: yr- kat avslag på propositionen, Men , genterr TI andra ' hand "hade "centern; till sammans 'med ' folkpartiet 1 och höger gått 'm' fö I förelaget skulle. ta - skilda intresset, och bättre hål Cegeringspartiot./ M . gssegern. blev alltså hr Holmqvists: Men: han: gjorde som sagt ängen” lycka” i den sakliga argumenteringern. . Han "var helt enkelt. illa ute. Statsminister Er- -lander fann det t. Om. nödvän- digt satt träda; fram i andra kam=- maren” och! bedyra, att hr: Holm- |. maren /neste sig samtliga. sociat- ; demokrater för att, betyga det- "samma, När har det annets hänt, : att en regering och ett regerings- parti: måst : tillgripa > "sådana manövrer för ätt. rädda ett stats- rådsansikte? . : RIKSDAGEN RESER .. . En av statsutskottets aydelning- Jar: lär planera en resa "till. Btio- pien, Avsikten säges vara att stu- . dera den svenska biståndsverk> I "dessa: studier”. kan; gi bra ihop - älp av skicklig" kansliper- "sonal och tolkar, skriver G öte- Andra, av, utskottets . ledamöter Passande under riksdagens julferi- «er också på att studera -bistånds- ” verksarnheten i Afrika, De impoc neradé på dem, som arbetar där- nere, genom ”att' snabbt ' skapa sig en. upp Sm av vad. som rättas. Förra. sommaren reste en annan av: statsutskottets "avdelningar "till i Sovjetunionen. Den "gången gäll- "de: studierna det "ryska : skolvä- : sendet.v. Man: styrde. färden till undervisning " vara av speciellt " intresse; 'Även” om man ännu in- gra.. spår: av: studiere- i-de svenska ”undervis- | ningsplanérna; - : H : Etiopien måste självfallet medfö- ra en gåva: från. svenska folket. r När "statsminister Erlander "med ,. maka under julferierna --besökte Marockos - kung. tog. han '- med skänker: för-200,000- kr. Till ytter mera visso kunde NIB-i efterhand > konstatera. att.- gåvan " var till glädje för. Marockos folk; > s Något liknande bör: ske :även denna gång. Av mindre värde kan gåvan inte gärna tänkas bli, Man . skall ju besöka:en kejsare. Det kan alltså inte bli tal om endast ordnar "eller' Orreforsvaser ', som "vid enklare tillfällen, + = 7: Den största glädjen a av.alla desi sa:resor och gåvor tillfaller dock det-svenska' folket, Som dess 're- pr ter fattar riksd be- » slut om" sina resor och om sina och statsministerns -> gåvor, ' Och : som skattebetalare får hela, fol- ket dela' glädjen att stå för kogt- naderna, slutar den, citerade tid- "ningen. i UPPVAKTNING | F ÖR SAMFÖR- "STAND" Uppvaktningen "hos statsminis- + tern av: de- båda ' "ördförandena - i "de stora jordbruksorganisationer- ma: får” ses som ei "önskan från ansvarigt håll att bryta den 'spän- da situationen som av kända skäl uppstått”. "ifråga om jordbrukspo- Te "Bevattningsplanerna - Ju udar o PER mel. I förgrunden Bahai Garden, > z sekt, som utmärks NÅSARET: mat ” Här i den gatnla bibliska" staden Nasaret, soma ligger i en bördig dal i Galiléen, får man dagligen bevis på att judar och araber kan leva fred- ligt sida -vid sida "precis -som de gjorde för århundraden sedan. - "I Galiléen bor f n största-delen av” den 'arabiska befolkning, som stannade kvar inom Israel, när den- na; stat, skapades år 1948. Många fler flydde, de flesta till Jordanien, men ännu finns det mer än 275.000 araber och druser kvar innanför is- raeliska ' gränserna. : Den : siffran motsvarar drygt 10 proc av Israels befolkning. Sr :. Vid "Nasaret som ligger : ganska nära (Gennesarets sjö utgår det nät av pumpverk och kanaler, som ska - leda vatten; från sjön väster-> och söderut 'mot Tel Aviv: och ned mot öknen Negeb; där ett nytt. bevatt- | ningsnät "skall göra det möjligt att odla. upp. stora delar av denna öken. har - mött motstånd från de arabiska grannar- avleda ; vatten : söderut, "Trots ' den spänning detta medför tycks Israel i. dag föra &n mer lycklig och av- spänd tillvaro: än bara för några år sedan. ”Avspänd'”: är' kanske dock ett felaktigt”ord när man skall söka "ekoriomisk utveckling och samtidigt är väl medveten om att den är in- .ringad av föga Kapligt sinnade grannar, + Men .hur ' som ” est "välståndet breder. ,ut sig och israelerna fö faller” nöjda med resultatet; Ink sten 'per invånare och år uppgår fn kill.928 döllar, vilket placerar Israel bland | de välmående tionerna.” i Det betyder, dock inte att israe- lerna” får slå sig till.ro.. Alla unga och. kvinnor, måste” göra, mili- bi rtjänst, "Därefter står ”de” kva reserven, En ' militär styrk pi 250.000 man kaiv mobiliseras på 24— 48 timmar; En' affärsman som var reservpilot, berättade att han under Sinaikriget 1956 kunde fälla sina bomber endast fyra' timmar efter fet inkallelseordern nådde: honom! mer. ÖKAD INDUSTRIALISERING , g Utvecklingen går ; emellertid mot inflyttning till. städerna och! ökad industrialisering. I städerna. är ut- sikterna : till "hög levnadsstandard störst, Kibbutserna eller de kom- munala jordbruken 'har mer eller mindre stagnerat i utvecklingen, ; + De får en del nytt folk, nämligen hyanlända immigranter, och dit kommer en del ungdom som gör sin militärtjänst, men de attraherar i ån: te pionjärer som förr. : Invandringen till Israel uppmunt- ras men i praktiken kan man inte nu-räkna med några större skaror invandrare, såvida inte Sovjet ger sina judiska medborgare full frihet att om de så önskar emigrera till Israels 00 . ARABERNA LIKABERÄTTIGADE i I rael betänkligheter mot att söka få na Jordanien, Syrien och Libanon, | "som vill söka hindra Israel från att man på många välskötta ”ar karakterisera en nation, som befin- | ner sig i en feberaktigt, åccentuerad. E Is tora hamnstad, i norr. Bilden är tagen från det'i Bibeln ofta nämnda berget I Kar” ” ÅL förgrunden Bah andligt ock: administrativt centrum för h av en moderniserad och tolerant religionsuppfattning de araber, som flydde 1948 att åter- vända till hemorten.” Men de som stannade åtnjuter samma rättighe- ter som israelerna, Skolbarnen'och kvinnorna i de arabiska byarna i Israel vitsordar, gärna att de lever under förhållanden som - är vida bättre: än 'de som : råder i många arabländer, I Nasaret är araberna 'merendels kristna, men här finns också många muhammedaner, Och runt omkring staden på bergens och kullarnas sluttningar ser man ännu många beduintält. . En liten elakhet "berättas ofta i sammanhanget, Det, sägs att före 1948 såg man på landsbygden hur mannen brukade rida på en åsna medan: hustrun - snällt traskade: ef- ter..: Nu" är. situationen förändrad. Mannen rider : visserligen alltjämt på åsnan — men kvinnan går före för att avslöja ev landminor, 5 | > BEDUINER. BLIR BOFASTA ' "Men skämt åsido, I beduinerna blir mer” och. mer bofasta. De lämnar nomadlivet : och " blir : jordbrukare. Och' på de galileiska” bergens' och. kullarnas sluttningar, som pryds av ”' vilda blommor och fruktträd, träffar ' jordbruk.>. . Ett i intensivt d rigt, Israel ' många: exportproduk-., ter, främst "citrusfrukter," Dessutom Fexporterar. "man meétallindustripro= " dukter och" industridiamanter: : Och nom en växande rederirörelsé, sine "De stora städerna Haifa och Tel -lAviv.— den. senare: en halvmiljon- '. stad — breder ut sig mer och mer:: | Man bygger mycket nytt, men inte” tillräckligt" för att tillgodose beho-; vet, En trerumslägenhet i Tel Aviv att köpa. Biltrafiken är antenner ser man överal : AMERIKANISERING : "Många av. den gamla" "stammen, Ben: Gurion, oroar sig för att. det: ökade välståndet skall försvaga den: gamla goda "pionjärandan. Och. de: ortodoxa och de mer världsligt sin-: nade diskuterar just nu en heldel” : | problem, som 'rör det dagliga livet? i den' unga stated. I Tel Aviv till-: låts fortfarande inga bioföreställ-: ningar. på fredagskvällarna och in-? ga affärer hålls öppna på lördagar; na, Likväl ser det ut som om Israel. . mer och mer börjar likna ett litet; Amerika.' Och de amerikanska ti rister.som strömmar dit behöver in- te leta efter lyxhotell, supermark: och amerikanska bilar. Till en del beror väl detta på de inflytande som utövats från i USA” bosatta judar. Det amerikanska bi-! ståndet har under årens lopp' varit: betydande. Numera har Israels bet: roende av denna hjälp reducerats” i museum, : som-- öppnas -i maj; och där man kommer att finna några!” av Dödahavsrullarna och "en' del andra fynd från äldre tider, har dock tillkommit med amerikansk' i jäv utrikespolitiska” skäl hyser Is- ino r lad H Organisationernas : ledning ville därmed framhålla att jordbruks- politiken "är "en hela samhällets angelägenhet och. 'att det ligger iinte bara jordbrukets utan i hela samhällets intresse att den fram- tida utformningen ” av denna po- litik. sker "i. samförstånd mellan näringens företrädare och stats- makterna... : Ingen kan vara betjänt av att politiken fastställs så att säga över lantbrukets huvud utan till. börlig hänsyn -till dess varken obilliga eller ensidiga önskemål, Lyckligtvis. har också de stora avgörandena på jordbrukspoliti- kens fält under det senaste årti- ondet kunnat träffas utan större ; kontroverser. : På olika :sätt. har jordbruket bi de problem som omställningen medför. Det önskar bara” att be- dömningen skall ske rättvist och sas” i "Från jordbrukets sida ' hoppas man givetvis att uppvaktningen skall medföra .att inte bara jord- bruksministern > utan hela” rege- ringen tänker över situationen, Då kanske: kan en grund. läggas för det samförstånd som bönder- na genom sina båda företrädare efterlyste, s Då har ett betydelsefullt syfte nåtts, inte bara för jordbruket utan för hela samhället; i vilket + såsom. vid .uppvaktningen be- lysts —: jordbruket för 'över- skådlig tid framåt kommer att utgöra en viktig del = framhållit” att det eftersträvar en storleksrationalisering;- 'och det dispenser. | har'ingen Det samlas icke damm - på: den att komma för- som. är ute i i blåsväder, - hjälp. | 2 >” LUGN INFÖR FARAN. Om faran wifrån finns kvar mö-' tiskt sinne inför framtiden. Det ser man när man besöker en kibbutz öster om Tiberias." Där ” går 'livet normalt trots att man ständigt ar- betar inom skotthåll från jordanska och "syriska vapen, vilka placsrats »alldeles intill den närbelägna grän sen, ' : i ” Och man kän kosta på sig att skämta. Israelerna påpekar sålun- da att banan från Haifa till Jerusa« lem bitvis går så nära gränsen till Jordanien, ait passagerarna inte bör sticka ut huvudet genom fönstret, "Vid ”tolvtiden avlägsnade sig sis- iska stora' inkomster tillförs :landet! ges" kostar. nu' 25.000 dollar eller mer; såsom f.d premiärministern : David: undan för undan. Det nya national-+ : ter man emellertid ävén'ett flegma- : te gästen; han bodde bara på ett par hundra - meters avstånd, men ON araber, kan trivas ihop babi. såvida de inte har: jordanskt visum," ' I en liten triangel går öknen Ne-' geb ned till "Röda havet och där har. Israel anlagt hamnstaden Eilat. Man berättar gärna att "en jordansk sol- dat här fyrade. av ”ett skott mot en. israelisk. men missade målet och i, stället träffade en. egyptisk soldat . som befann sig på andra sidan tri- . - langeln; Och hade egyptiern kunnat | besvara 'elden är det troligt att han :” träffat en saudi- arabisk soldat, sä- : ger man, : : ni br UPPGÖRELSE MED NASSER : i Israel måste ständigt vara på sin” vakt. Men även om det är en väs-' terländskt betonad stat är det också en av Mellersta Österns nationer, Och därför måste Israel, anser mån= -:. ga av dess-män, söka nå fram till. en' uppgörelse, med grannarna; Och det finns de som tror :att.' det :till ". slut skall bli möjligt även med Nas- ' i Men nödvändigheten av att stän- | digt vara vaksam har inte dämpat den smittande entusiasmen och op- ; timismen inom landet, något sor också kan. bli. en n. betydelsefull ex» - portvara; t bredda Mr i hjärne' och bröst: korg” har! däkarna vä ig sjuk usel förfogar över en tryckskamna endast. få -sjul centrallasarettet i Boden har över-" tryckskarmmare >! av Ta woderna sjukvården möjligheten alt med hjälp av kom. vävnad still liv.:I USA har metoc det. är: först under senare år -som Sverige på fullt allvar har ksammiat: dess möjligheter. är alt man under” högb Wryck till- för kroppen. syrgas i. väsentligt örre omfattning än vad som . är möjligt. vid > normalt: Tufttryck, Övertryckskammeanen är avsedd att . "I genhet, ATP. och dlinska sjukhuset i. Stockholm "och | moderriaste |” typ. iDet”sistnämnda har f. ö.. helt ” i best man. sedan länge känt - till |. den "tillämpats en längre tid men |: övertryckskammare |” . Över huvud är det i dagens, lä- ge väsentligt att lantbruket strä- var efter att vinna förståelse för de egna - problemen och åsikterna i kretsar utanför lantbruksnäring- en. Insatser på detta område kan få en avgörande betydelse för den Kframintädia jordfarukspolitikens ute "| formning, tax endast framföra förhoppningen att det inte skall bli' tal om någön politisk" "Ökenvandring." Feet AN Sydsvenska Dagbladet”. "Våra re Svartmälningen av och hårdhe- för risken ' att rekryteringen av näringsutövare försvåras. Var står man om ingen vill ;- sköta det forympta men”. högrationialiserade jordbruk "som" ”utmålats? N med -ansprål ; har. dock” ifrågasatt ” att nä ingen Kotalt - + existenst des age NL "Jordbrukarnas För i ätigan. ten mot lantbruket kanske med-|i ingsk kommer ; alltid > att vara begränsa- statsfinansiella ” resurser : är redan istor utsträckning ' 3 framtidsins tecknade” i i geformör. sony ännu inte genomförda, sam-- igt som det är: svårt att tänka äg en ”ytterligaie' "väsentlig ökning av den” samlade skattebördari. 170- talets "politiker får. en ioke avunds” Efter det. korsdrag « som vs : högern sedan i "höstas blir Yngve Holmbergs första uppgift att kom- solidera mantiot, I hans fall. som i de andra partiledarnas gäller 'emel- lertid att” först allmänheten märker. att han hi sig en smu- la över all: den taktiska” "rutinen kan den väntas lystra mer än ru- tinmässigt. . | : Mandetstia ningen Den som, främst. ser till den bor- gerliga helheten och Srbeter här för "i samlingstankern wil -- vakta vad . den nya Högerledning- en' företar sig och: kan för dagen]: FRIA: ORD. «EN: UNDERLIG VÄRDERING : Nog - har man - anledning 'förvå- : I nas; när” man ' läser. att. det "görs behovsprövning vid utbetalning. av - försäkringarna till dödsbon efter i £ vid Ä alhol om komna personer: ”Ansvarighetsför- säkringen, "som flygbolaget tecknat, är väl en kollektiv försäkring, som gäller. för 'samtliga' passagerare: och premierna. avpassade därefter? - Är vi, ej alls oavsett inkomst, förmör personliga säkringar inför döden tika? Ba ju utan behovsprövning, där göres ingen åtskillnad, .”En det dödsbon har ännu ej låtit höra av sig med sina krav,och då kan försäkrings- ut” lägre”. belopp: alls”; heter” det; krasst bl. Skulle. det ej vara en självklar fall: till de "efterlevande utan anmodan sbetaladeé ut en fixet I rad summa: lika för alla. Sedan bör bidrag och -folkpensioner utbetalas] bolaget. ingenting "göra, en del får | N sak, ati "försäkringsbolager i ”Ssåda'] tre sina ; "kunna bibehålla vår ag någ FERLIN " oföränd 4 blir i sista hand'-beroende på dö möjligheter" som vårt näringsliv fåt att arbeta” efter "sina äintentionier och med hänsyn, tagen. till kon- kurrensförhållandena | på ””världe- marknaden': Det ” måste: alltid" finz nas en:nykter trelation "mellan idé värden, :som vår produktion -dvan skapa och de förmåner och nyttiga heter, som ' vi kan begära-av, sam- en, kaka, som vi-inte” har .> . Sundvalls " Tidning H ät Vi. tror a& men, kommer långt efter otnlägge sta en spm — 4 det stå envar : fritt att .disp medlen; kanske" till ”något'. ändas mål: som låg den avlidne warmt, om ö. inte till" eh primerad syrgas väcka en ”död”]: Ingen tonåring. eller vuxen lär narkotiska "och stimulerande med- lens ; Press, radio och "användas ,' vid, sådana > sjuh och skador gär. syreupptagningen 1 vä eller : helt; utebl: livåt på grund. av rd . oirkulationssystemét. Övertryckskam sammiaren,.. som ' he- ställts -till -Boden, 'är delad i två rum, en huvudkammare och en personalsluss, .och regleras. av en närligganide manöverpanel På hu- > | vudkamnmaren "finns dessutom "en ilmindre utbyggnad i form av 'än- strumentsluss," Inför en' behand- ling, exempelvis”: operation, " tar , patienten, - läkaren och ; sköterskan plats. i: huvudkammaren och tryc-]|- ' ket höjs därefter sakta” till det önskade... Personatslussen är en- dast avsedd för den som vilt kom- mä ur eller in i huvudikammaren | medan behandling pågår, C- > För ' ätt "uppnå det vanliga be- några få minuter — ' tider . beror tagningen. av. trycket fordras dock normal cirka en halvtimme, såvida inte ren syrgas används. Då kan sjuka uppkommer, det var mörkt och snöyra i luften, så värden fann det tillrådligt att låna” honom sin ficklampa, Så avtågade gästen ut i natten och en kvart senare bankade han åter på dörren, + — Vad är det? sa värden. Hit- | tade du inte hem? en na 1 — Jodå, det gick alldeles ut- märkt, Men jag måste förstås till- baka och lämna igen ficklampan. handlingstrycket:. räknar man med |: en successiv tryockökning under | på patientens . tillstånd. För 'ner-|- tryckutjämningen ske inom nägra |' minuter utan att s. k. tryckfalls= : . kamrater står, också" till tjänst med skildringar av deras : verk- ningar. "Det sker" många gånger "på "ett sätt som skapar: en loc- | kande aura av. mystik ' och njut- förelse torde det inte' finnas nå- > got” annat "eller : bättre” medél än” saklig'och utförl'g upplysning om. de. sociala "och medicinska kerna. Alt -tro att en Pr opaganda' .Jav det slaget skulle ha: motsatt : mens eget omdöme. Man bekäm- "och nedtystning. = oMandelstidniagen) N i dag" 'sväva i 'okunnighet om-de ning. Vill vi motverka. denna för-. |”. effekt är att underskatta ungdo- |" "par inte epidemier: med Sinuscel p har z liberala, Imctst åmdare hade låtit gt d som en fågel, Den- för &n: del att” fåglarna bonde ; kunna ta varandra. i hand. I sea stalsmar ETT.ORD - > | På: I VÄGEN gå framför är, jämna mt; kop- jag krossa, . och ärnbommarna: "ska > JESK dör 2 delta starka”. = Van visa på 'dlet sony stänger & vägen för hj "En brant back rn SK | et i JEn; tillshiten, 100 ; rn stängd. såg orparponti ir jämn örr är a oge- han krossar de. "verkliga | proble- ; x hälbets: organ. Vi'lkan. inte äta upp | lighet ech Te : a glatt 'och' ansåg i I Jag bryta” sön- : ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.