- att äventyras. Det här är endast i —=LT- i om så viktig fråga som åt-1V gärder mot inflationen togs upp i riksdagen efter den långa de- batten om' jordförvärvslagen. Re- geringen håde blivit illa åt] gången, men ointresset för in- flationsproblemet kan inte skyl-]' Jag på detta förhållande. Det har gjort sig gällande vid tidigare]: "tillfällen, Vad man emellertid kan beklaga är att ärendet skulle tas upp i den Sena nattimmen. ” Men det är ' ju något som till- hör den vanliga arbets-oordning- | "en å vårsessionens sista skälvan- "de minuter, : .” Inflationen är emellertid "en fråga som $i allra högsta grad "intresserar den stora allmänhe- ten, "Hut ,den . verkar: i "de en- : skilda. människornas budget vet alla vid det här laget: man får till synes bättre inkomster, men portmonnän blir tunnare och tunnare,. Utgifterna — "däribland skatterna — stiger i. rask takt, - Folk är trötta må den utveck- lingen och efterlyser åtgärder. '". Men hr Sträng och hans rege- ;ringskumpaner är inte särskilt]. intresserade, Helt lakoniskt [kon- "stat Sträng i fi i år att en 3-procentig penning- "värdeförsämring ' under 1965 kan|. : kollektivanslutna ' jald rater? Hur SS » att över hälften eller hela 60 pro= OM ”OMEDVETNA PAR '. MEDLEMMAR” skriver" Lars 7 Rudebeck = i Stockholms-Tidnin- g en, det gäller ett kritiskt in- lägg i debatten om kollektivan- lutning av fackför de: samma ”avsikt.. Detta -resuliat mest" intressanta med artikeln är några uppgifter: om 'erfarenheter- na av denna. anslutninigsmetod, i utlandet, -Två frågor. ställs, i i för- grunden? Hur. stor andel: av de » betraktar ” "sig dlem t Torsdagen de den 13 13 maj 1965, > Dags, för rundabord > för alla inte för helt enkelt där- «! Det. kan inte hr Sträng eller - någon annan veta" innan man på . allyar > soch : med: gemensamma IT = betecknas "som ”nöjaktigt upp- rätthållande av den samhällseko- ”nomiska” balansen”. . ö motion”. från ”cenler, Hade krävts att samråd - "niellan- stats- "makterna? "och" intresseorganisa- tionerna' inom näringslivet samt arbetsmarknaden skulle - åstad- » komimås för att gemensamt dryfta ? problemén. «Det ' är " självfallet - "inte ”statsmakternas - uppgift att]. ', bestämma utrymmet' för. löne- ” stegringar; men "kunde statsmak- terna och intresseorganisatjoner- na gemensamt: sätta - sig vid: ett "förhandlingsbord .- för.- så kunde" öokså' "ökade föruts ningar skapas, för .en allsidig be- ”Iysning + av hela det. samhälls- ekonomiska" och -konjunkturfpoli= tiska läget. Detta i i sin tur kunde . främja en avvägning inom: pris- "och änkomstbildningen som effek- Andra världskriget är definitivt slut: general MacArthur och representanter f r allierade änder inflati bevittnar - hur Japan den 2 september 1945 underteck kapit ombord på det ' tivt. kunde : ka. «FP : amerikanska slagskeppet Missouri, - utvecklingen. - - nn FI RIGGEN - i > Sådan. rundbordskon ferens in- . Aresserar sig hr Sräng” ång för att" han inte ”tror” att alla N > parter. skulle: ställa Ul frestningar. Stalin utnyttjade sina ockupationsarméer ” till att upp- rätta regeringar efter sitt eget sinne. Den ryske envåldshärskaren satte stopp för dessa länders till- Förenta Staterna och dess allie- rade i väster hade 'nedrustat, men Sovjetunionen : byggde ut sitt väl- de genom att annektera de bal- tiska ' länderna och delar av Fin- land, Polen, Tjeckoslovakien, Ru- mänien och Östtyskland och. ge- nom en blockad av Berlin sökte Sovjet 1948 tvinga västmakterna att uppge sina positioner där. -För att förhindra = ytterligare territoriell expansion 'i Europa bildad Atlantpakten, Fördraget undertecknades den 4 april 1949 och till de 12 ursprungliga med- lemmarna anslöt sig senare Grek- land, Turkiet och Västtyskland, Iden under andra världs- ig "åter aktuell, då alla län- der .nu markerar 20- årsminnet av krigsslutet: . med Tysklands -vill- korslösa: Kåpitulation den 8-9 maj: och ' "Japans den u augusti, 1945." - Det, andra världskriget var det mest» destruktiva - kriget hittills och över 10 milj' allierade solda- fer. föll i stnid kternas förluster. beräknas äl fem miljo- ner. De civila offren var troligen lika många. Även i pengar räknat var "kostnaderna. enorma. Enligt en uppskattning skulle. militärut- gifterna för. samtliga krigförande makter ha uppgått till. nära 6000 "Andra världskriget fick ' också Imiljarder kronor. Egendomsska-| andra följder. Det påskyndade en i ER ka si LR rad forna kolonters frigörelse från Jar = [e tt. Dn a doltar £(1 800 miljarder kr)” T attt senaste åren" framträtt på världs- "krafter . 'wisar "att . statsmakterna har en "verkligt. god vilja att ta ta itu" med. de. här: problemen. inte börja” med att .kon- " ferera med' de stora riksdags- ” partierna och' sedan -lägga: fram önskemålet ' om "överläggningar för . respektive . intresseorganisa- tioner? datvets 2 . nen eller i någor annan form av europeiskt samarbete och som ett resultat härav blev dessa länder inte delaktiga i de ekonomiska framsteg som kom att prägla. ut- vecklingen i. Västeuropa, Moskvas stränga kontroll över Östeuropa har först nu successivt börjat rhildras. Kriget gav också en annan lär- dom — att aggression måste kvä- vas i sin linda. Framför allt det amerikanska folket : blev : djupt medvetet om. att aggression som får fontgå obehindrad uppmuntrar dill nya angrepp. . Soldater från USA och andra länder kämpade. i Korea och kämpar nu i Vietnam för att demonstrera för angripar- : Frihet — och ofrihet : na att de måste lämna sina gran- själva som många. vet över huvud” taget att de formellt sett är "anslutna till partiet: Jag känner . inte' någon svensk undersökning, som besvår rar dessa frågor, skriver hr Ru? debeck, men det" "finns ett "par norska undersökningar som belys, 'ser dem: - | 1957 fastställde. sålunda de två politiska sociologerna' Stein Rok-, kan och Henry Valen”att'91 pro- cent av arbetarpartiets : "enskilt anslutna medlemmar tänkte :rösta på sitt parti, medan bara-79 pro- cent av de kollektivt anslutna ha. de samma avsikt, Detta. resultat visar att det norska partiét' ges nom kollektivanslutningen. räknär in en hel del personer som 'inte är socialdemokrater bland metdlem- a. marna,. Det finns : ingenting son |. tyder på några skillnader. mellan. Norge och Sverige i detta avse=" - onde; : Men det finns ett annat resul: |- tat från Norge, som med mycket större eftertryck visar det be- tänkliga i att betrakta människor som” partimedlemmar 'fastän de inte blivit tillfrågade om saken. Den förutnämnde Henry Valen gjorde 1957 tillsammans med: den | kände amerik ske - 3 mobilisera sina styrkor och - hjälpa | scenen, med stöd- och hjälp av allierade” länder. H förna kolonialmakter och av USA. Det amerikanska 's k lend-lease- "För folken i Östeuropa och i den programmet, enligt vilket USA ti . Tyskland formellt lånade eller hyrde ut. för- | medförde "efterkrigsåren svåra på- ' svarsmaterial till allierade länder, nar i fred eller ta konsekvenserna. Ne Fred Irving ' tänkta” medverkan i Marshallpla- Kina. är i ga världens l rikaste" land," Det torde inte öm! länge förrän Kina också' ur värl- | dens "starkaste ', militärmakt, Då ' blir det de' kinesiska diktatorerna, som har avgörandet och ansvaret för krig och fred i världen... Kus- liga" perspektiv, främst för: länder som har gemensamma” / gränser med det I kinesiska jätteriket, ”””. sar fa Växjöbladet . x Samtidigt som Förenta Staterna proklamerat hård kamp mot komz munismen, har" man "Washington intagit en avvisande, hållning mot andra antikommunistiska rörelser i världen i' allmänhet" och ”Latin= amerika i synnerhet. I Sydvi nam ' ingrep - amerikanarna ” rekt. vid « störtandet gimen. - : - Hur Anycket man . Förenta .' Staterna "framgång så kampen. mot -kommunismeny:- kan man inte undgå. att säga sig, att dess tidigare kortsynta och obli- gatoriska politik : framkallat; ett läge, där dess insatser måste bli betydligt hårdare, : brutalare och mena ' kostsamma : än ' de annars |" behövde ha blivit. : " di- jäv Diemre- än önskat Hur djupt söndrad världen : än varit och" hur "enorma ” resurser som de ' åtföljande: ; rustningarna än bundit; har den materiella ut- vecklingen efter kriget. likväl fort- löpt som under ingen annan mot= svarande tidrymd i historien. Det var inte bara militärt som en ny tidsålder "inträdde 1945. En: stor del av. världens befolkning lever under nya villkor på ett ' jordklot som "krympt: till oigenkännlighet och från ' vilken; "människan; tagit de första prövande” stegen ut 41 rymden; Hur många trodde >. på eller ” kunde” ens "”förestäl framsteg på så kort" tid: molnen. steg. upp över nande Berlin? NO Svenska ' Dagbladet : blev av största "betydelse, Program- met: inleddes ' nio månader innan USA inträdde i kriget' och' avslu- tades efter” Japans” nederlag. 1945. ( | NAGRA VECKOR HÖJS OMSÄTTNINGSSKATTEN Ström ' avi älp till Sovjet > Stödet till Sovjetunionen i.dess kamp: mot det nazistiska angreép- ig omfattning.” To= e tyder ett vilde ligare. fltdken i "statskasspn = på ungefär; 500 miljoner. kronor:iMed I- prisstegringarna ' och . inflationen: för: den amerikanska ; diskuterar är | vill nu hr Holmqvist driva bort ÖJ 3 ga iskrav, och, hjälpen « ull Sovjet: enligt. en sslut-; hotet mot äganderätben — till del dessa' människor, undrade hr Hed- m fn a nominella” inkomster g 1956 Var 11: | svenska -naturtillgångarna, " sade Tund. . PE växer skatteavdragen. i: takt. med. ärav hade "Sovjet; bi cemterledaren ' Gunnar. Hed-l. progressionen i skatteskalarn tl med "varor, till” ett; värde: av..279 lund i riksdagsdebatten om den |, Om be Hedlunds” framträ”” åda fallen' en återspegling nilj.' dollar; efter den 2 september] nya jordförvärvslagen, — Vi kan dande den; omstridda : skattepolitik, 1945. > Omkring ' hälften av. den |. mycket snart komma in i en stör- | "skriver "riksdagsmän "Rune som 'sdeialdemokraterna' så. "ofta. atfierikanska hjälpen till Sovjet, | re "europeisk marknad med allt Gustavsson, ' Alvesta, i ett motiverade med att:också proö 5 duktionen . stigit, : Finansminister Sträng! &r-den - politiska flexibili- tetens: man; och ingenting är lät; tare att anpassa än hans argui " mentätion för. det maximala skat. mm "Politik, : riksdagsbrev still Växjöbladet: Hedlund ville vänta till — lite längre fram” på kvällen. Därför ställde han sig sist på talarlistan, Vid 22.-tiden var det hams tur att beträda talarstolen. Andra kam- maren var: väl samlad. En. stor del av första' kammarens ledamö- ter. stod också andäktigt. spända inför vad. Hedlund skulle komma att säga. Regeringsbänkarna 'bör- söm omfattade 17,5 milj. ton bestod! av flygplan, stridsvagnar, "militär- | ökad etableri e av utländskt ka- fordon” och andra krigsförnöden- | pital: == > - heter.” USA lånade också ut 585 Jordbruk lörn tar mycket örlogsfartyg, till .Sovjet. lätt, på den frågan Ham säger ba- : get väl var vunnet stod ra alt en svensk anslutning .till UHieräde inför svåra 'ävgöran- EEC, eller. en ännu 'större ' euro- den, "lika, >, betydelsefulla .',..som peisk marknad, inte» har aktualitet många. av. de. stora militära beslut | inom överskådlig tid. Detta är ett '|som”fättades under kriget. "Amer mycket djärvt. uttalande. Jord- rika" bar”ett särskilt tungt ansvar | bruksministern: menar vidare att vad därmed följer i form av ut- i i byga där de trivs. ill vems "riyåia år har TV-aktuellt skulle. Hedlund kom- ma: med; en riktig utsjungning. Och den ikomt denma viktiga fråga starkt engage- "Irad Gunnar. Hedlund som: "med Tk patos framförde sin" Upp- fattning, Under: mina 25 Tiksdags- jag aldrig warit så pinsamt berörd inför 'en. frågas: "avgörande som; jag är i. denna fråga. Libera- är i prop framhöll Hedlund. Man öpphar här |- en ikungsväg för utländska intres- att personer, som, bor ti vissa cme 'sälja till: en enda Köpare. Det finns: dock människor; som vill: bo kvar. i sin bygd, de” Hva där: och gen så umderliga, "455 En fullsadt Kammare hade" verk ligen i lyssnat; de; jade också att fyllas och snart var under efterkrigsperioden, eftersom | h - ans lagförslag " skall. kunna dill det tio statsråd på plats. Enligt USA: vid krigsslutet. hade stora lämpas - restriktivare ' mot utlän- fel på! Daniel Katz en undersökning i "de kunde cent av de kollektivanslutna an- tingen inte visste eller inte trod- de att deräs fackförening var par-. tiansluten, Lika otroligt, men ä ändå sant, är att ungefär 70 procent av den mi. noritet, som kände till kollektiv- anslutpingen, inte förstod att de genom denna blivit partimedlem- mar självat ADALARNAS SKOGSÄGARE. FÖRENING | vs : har anslagit en miljon kronor till en fond .som får. till uppgift att användas för inköp av fastig" heter i NCB:s regi i de fall där |. bolagen får förtursrätt enligt den nya lag, som : nu beslutats" pv riksdagen: Nord- Sverige : kommenterar: Anslaget är otvivelaktigt en nödvändig åtgärd som en garanti för att inte:råvaruförsörjningen |” för NCB:s industrier äventyras. Allt fler och fler enskilda ägare kommer att salubjuda sina fastig- | heter. När bolagen nu släpps" fram på köparmarknaden mera än tidi- gare så har naturligtvis NCB samma möjligheter som övriga skogsbolag.' Det gäller därför 'att Tedan, från" början kunna uppträ- |: Man får hoppas att skogsägarna genora :'sina: organisationer: för miljonstafetten vidare så att ett ordentligt kapital kan åstadkom. mas, ty inköp av skogsfastigheter |. i vidare bemärkelse kräver or- dentliga summor, «+ Beslutet innebär' "naturligtvis inte att enskildas inköp kommer | de fall där bolag får förtursrätt, vilket: skogsägarnas chef jur. dr Gunnar Hedlund också bekräftar | i en intervju. » sträckning kan tillämpas för" of- en kärlek som är så stark att den åstdosätter hänsyn” till förnuftet. gör en man till en pultron. » kopplingen "mellan" bill skatterri och samhällets kostna? der för bilism” måste” väpnade . styrkor i Europa = ochj|ningar i en större handelamark- Stilla havet, dess produktionsappa- DE ” ” ma rat var. intakt och det Jordbruk tt utgår då i- var, den enda nation i världen | från felaktiga utgångspunkter, som" förfögade över atomvapen. " | framhöll hr Hedlund, Det är inte + Förenta " Staterna började ome- | sannolikt att de utländska intres- delbart. nedrusta — alltför, snabbt, | sena anmäler sig. när det är skog skynda duva sig. för ät på- | till salu. . Nej, de köper givetvis " A 'europeisl aterupp- | upp aktiemajoriteten i irubo- "formning. Tidskriften ” + framhåller byggnaden gav USA ett betydande läg som dessförinnan kört skogs- Stockholm am ; i att sammankopplingeri inte som der uregar "Derch forna fien-| marker. Om då skogsbolagen med Det är lönsamt -att satsa på en " nå nödvändigtvis behöver ske "gel Ma ilj uropa. Det skedde genom | hr .Holmqvists. hjälp — fördubblat genomtänkt och generös introduk- tshallplanen,' söm under detta sitt skogsinnehav så blir det med|tion av de nyanställda, har man nom att man har en särskild 'au- | namn omfattade 15 miljarder dol- tiden fråga om var förädlingen av |funnit vid Oxelösunds järnverk en- tomobilskattebudget där man 're- lar, men /betecknade inledningen | våra skogsprodukter skall ske —|ligt vad som framgår av ett repor- Det lönar sig att S s . bilbeska fringens-. Pte gistrerar. och samlar upp eventu- till dagens utlandshjälpprogram, i Sverige eller :någon annanstans, |tage i arbetsmarknadsstyrelsens ella ”överskott”. eller ”underskott" veckling främst är inriktat på ut-| Hr Holmavist tror inte att bola- |tidning Platsjournalen, . Introduk- ve ingsländerna. gen kommer att öka sitt skogsin-|tionen är lika viktig för de nyan- i frågan om bilskattemedlen: Det samhällsekonomiskt intres. santa är att man på sikt: försöker anpassa . bilskatterna till vad som löpande förbrukas för att samhäl- let ställer tjänster" till bilismens förfogande i form av: vägar: "och annat. :. [RE SE Bilskatten kän ses som ett slags pris för den service som samhället ger. Bilisten köper vägar av sam- hället på samma sätt som hän kö ställda som för företaget. Antalet anställda vid järnverket har ' ökat från c:a 800 år 1957 till f.n. 3100. Staden har under samma tid växt från något över 6 000 till 13000 invånare. Med' hänsyn: till den inte obetydliga utflyttning som samtidigt ägt rum beräknades redan 1963 att sannolikt 9 000 män- niskor under den: senaste femårs- perioden flyttat in och satt bo. i Oxelösund. : För att möta de problem som är förbundna ' med mottagandet av nyanställda och deras familjer har Oxelösunds järnverk lagt upp: ett omfattande introdukti 'ogram. nehav i någon större utsträckning -lefter den nya lagens genomföran- de. Andra menar att bolagen på kort tid kommer att fördubbla sitt skogsinnehav, Det skulle inte för- våna mig om hr Holmqvist! ångrar sitt bestämda yttrande efter nå- gon tid. . Varför skall de bort? Resultatet av : hr. Holmqvists jordförvärvslag är en hårresande snålhet mot de enskilda som vill köpa jord och skog, sade hr Hedblund. "Resultatet av den nya lagen kan mycket väl bli att en enskild person Det är en finansieringsmetod som tyvärr « endast .i begränsad ut- Helt | går det inte att komma i i- från) ntrerade tuge ' områden; " där : önskvärd service » fentlig : verksamhet. Sociala "och I : -nyanställdas introduktion : ingen avgörande faktor x alsa: på: nn teringen... >... Uv Oftast kommer mannen-familje fadern ensam till'den första an- ställningsintervjun, men får då ve- ta att man före anställning helst vill" ha "kontakt : även - med + frun, I princip vill man. nämligen inte anställa en gift man om inte ma: kan fått vara med om. beslutet, Introduktionen av nyanställda om- fattar vidare sk. central informa- tion som pågår” en” hel: dag: Till dessa. informationsdagar,' som är gemensamma - för . kontors- och driftspersonal, inbjuds 30—33 "per- soner i taget. Järnverkets. chef el- ningen välkomnar och utförlig in- företaget och den nya. bostadsor- ten. En företrädare för staden . är med och likaså ombuds ännen . i fackföreningarna, ned Det stora intresset för introduk- ansöker om tillstånd att förvärva skog eller jord i form av em le- digbliven fastighet,” Den werskilde jägras köpa varefter ett bo- ag fer sig som och i detta fall kan förvärv le vägras. Om .det då bara uppträder ett bolag som köpare är säljaren hänvisad att ita det pris som bjuds. Utan att ia något angrepp mot bolagen kan man väl räkna med att dessa 'delar upp markna- den i intresseområden för att inte konkurrera med varandra om den Resultatet blir då att säljarna får ta det pris som bjuds. - 2 andra skäl gör den svår att prak- tisera på flertalet områden... Men "i takt i imed, standardens För det personliga mottagandet svarar rekryteringschefen. Första steget blir att de sökande sätts i kontakt med en för sitt arbete väl skolad = personalanställare. — Sex Personalanställare finns och deras uppgift är att samla in: utförliga upplysningar om den som söker arbete och lämna honom eller hen- ne motsvarande information: An- ställningsintervju omfattar här en rad frågor utöver själva yrkeskun- nigheten, "t.ex. om tamiljeförhål- landen, varför vederbörande söker sig hit o.s.v. . Efter anställningsintervjun led- Hr Holmqvists lag k des den art ökande till en utom att påskynda avfolkni ; Javdelning där arbetsledaren infor- främst av skogsbygderna, Det finns |merar vidare om arbete och arpets- människor i det här landet> som | miljö, "Företaget söker i ftörsta nöjer sig med en något lägre in-|möjliga utsträckning personal med "kan ordnas åt invånarna. Dessa ' områden: får emellertid inte bli för stora, och om man tränger i- i kop- bebyggelsen alltför mycket | förfuskås åtskilligt av själva idén |" med den egna sommarstugan. När "det nu föreslås att staten skall bedriva ett "utvecklings ; och ut- " redningsärbete för utformningen av tätbebyggelse för fritidsända- i mål får man innerligt hoppas att :. koncentrationstänkandet inte dri- :- ves in absurdum, så att tätorts- "bekymren ' från storstäderna i i "högre. grad ä än vad redan är fallet elen . omplanterås i fritidsmiljön. All fa när man borde protestera (Sydsvenska för säimhöllet att ta betalt för sina tjänster direkt av ”dem'z som. utnyttjar sig av dessa, Det, ä är en väg söm leder till bätt- vara misstänksam mot tern tionspr har" enligt Plats- journalen säkert sin. andel i.att omsättningen av "arbetskraft vid järnverket i Oxelösund är relativt låg enligt. mellansvenska " förhål- landen, nämligen c:a 15 Procent mot 30—35 Procent på ä många and- ra håll. oe . + BROMSARHA « DÄCKEN :-" EN KVART FÖR SÄKERHETS SKULL komst än andra mot den förmå- familj vilket ofta k större nen att få leva och verka i en stabilitet. Civilståndet är dock fr Noras Dagbladet) . Nordvästra Skånes Tidningar ' "Det var en för: liteten. mot storbolagen : "och ; snål-' heten ; mot enskilda Persöner; - det | sen, det.är det ena. Det andra är |4 ler någon annan inom företagsled- |. formation lämnas sedan. om både | så” ingen gör 2 att det. blir. rare 'a Bo, det gäller å "Första clade ” alla” söm” "por I bostadsrätts- lägenheter aller: villor, vilka inte. har "lån med "statlig lånegaranti, En « räntehöjning med 1/2 procent innel en hyreshöjning med cir- ka"''5 proc " Eftersom fördyrade fostisholsombkosinader: och nn issa "fall slopade — rän= tebidrag förra "åre synnérlige! kraftig ” hyreshöjning det givet att bostadskonsumen- terna nu täller”. sig frågan ” om tala "alkohölkönsuntionen . ligger. betydligt ' över. Vår. men där För säljningen trots .detta inte omgär-. dats av : 7 allehanda” "restriktioner, Mestadels ” rör .det. sig nämligen om en förbrukning. av alkohölsva- ga: drycker söm win ,och öl och vars effekt även gör "att missbru- ket är lägre än hos oss "och att det är. av mindre" våldsam ”karak- tär: Btt sådant mönster är givet- vis att föredra framför - vårt” eget, iv Sydsvenska, "Dagbladet Jämfört med " 1930-talets . "ber greppsförvirring och " >»: urundlåg- gande": missuppfattningar ater sig ' den moderna politiska" debat- ten i: många ' stycken 'som-: ett mönster av saklighet. Men en för reteelse.. som : mecarthyismen i USA för» något - mer" än tio år: sedan visar hur förödande "en andlig far-' sot kan gripa: omkring sigien de-. mokratisk.- » stat, Det vore alltför optimistiskt: att tro att” iske flykt: in ände tuirrätioriell det ; Expressen : (fp) har gjort räkning av” kostnaderna " går till Skansen-politik. - i KH : Vv "Nä iman. läser 4 en "del" av "våd som "skrivs: i" Aftonbladet” tvivlar man ytterligare, på katekesens upp- gift: om att: Gud skapade männi-: skor med förnuft; ” : a a Dala-Demokraten .: A i Herren är din - skugga på din höga: så 2 VS . + Pl PS..121: 5 Så Nära som 'din skugps nära är Gud dig, omöjligt - gå ute en solskensdag "eller "om natten, Jå "månen. ski- ner, utan att din” skugga följer dig. Ga N så. ärtdet också . för ett ruds barn med” hänsyn säll. Guds ts: Gud > är » Stilla. och, o skugga ” följer Du ' kan ån omärkt. som sen in: ”trofaste "Herre och Gud "lig "vid varje steg du tar.”Vare" sig. di - nom eller fu: ger akt. på ho: ara behöver sakärig ropa honom troget med. od O ig, skog - Utan somm en livlös rklighet,? som: din” starke: väk- Cu barn! rn äldris ett steg 2. är: dig nära - : som. regn på På gin öga s sida.” och > ej allutar rna fö | en väktore ty han är ol, sej trötten > Cr LR RA LT or Positionen. -— Imedan högern. ö över- är dig, ber honom om" känner det eller — vid: din högra : sida går:.han och: blom mig: alltid -Mär,-- ana a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.