ya ed . ” Yi. : ” Lördagen den 15 maj 1965 —=LT'. Ean A. titiska I 'som" Seen At under år som gått : handlägger viktiga socialpolitiska "ärenden som tarvar, snabba" åt- . gärder, har nu arbetat i sju år men ännu inte lämnat sitt slut- "betänkande, Det har visserligen avgivit delbetänkanden;' men det återstår 'om'äldrings- och haridi- ”kappvården, lösning. - aviserats att ok ittéarbetet ”ekall wara slutfört under 1965. Ledamöterna har emellertid inte haft något . samfnanträde £edan "30 oktober 1964, Det har uppgi- "wits, att sekretariatet, som består av två personer, varav en på "Om Todnd N mittén inte har: tid att samman- träda hänger samman med dess och tjänst övni g, ja. då får han heltid, har varit Isatt med förarbetet till kommitténs slut- betänkande. Detta torde innefat- "ta ett förslag till ”vårdlag”, som . omfattar kommitténs ställnings- : gande" till åldrin; och han- : ikappvården! Enligt uppgift har "ledamöterna. , löpande ” ' erhållit material från sekretariatet för vara så vänlig och Jämna över sig åt den viktiga uppgiften som Ett och måste hjälpa; nämligen åld- och de' Handikappade : :studium/ och träde kom- : mer att hållas någon gäng under "sommaren, Man har anledning ifrågasätta huruvida kommittén arbetar på "ett tillfredsställande sätt, Vi fin-|' ner det anmärkningsvärt, att det skall dröja över sex månader in- .nan kommittén :överhuvud sam- v Tod. i manträder.” Även om I DET MILITÄRA G GRAD- oe . är klumpigt och oreal som lönesystem; hävdar Fal us Kuriren Avlöningen: borde . bestämmas ' av funkti inte av "graden, och na informeras "med löpande ma- 4erial är det dock inte försvar- bart att arbetet I sin helhet lig- ger nere under en så lång tid. -De frågor kommittén : har att handlägga är av så viktig och bråd-|' skande . karaktär, att- man har anledning reagera mot varje form av onödigt dröjsmål, :' . Frågor angående åldrings- och handikappvården : har - under 6e- nare tid aktualiserats inte minst genom ”Röda fjädern”-aktionen och andra hjälpinsatser från all- mänheteng sida. Den stora all- mänhetéry ståller sig. med all rätt frågande, till. vad man från: sam- hätllota sida v rättar på området. Med .samma « rätt : reagerar « man ” mot utredningar, vars' arbetsre- sultat Mäter. vänta a sig i åra- tal fö N Porse ss Vi orliger har : socialp ”ATT VÄGRA VÄRNPLIKT"; 3 » Författaren Stig Carlsson "har. i den beryktade boken: ”Att .vägra värnplikt :.', .” motiverat sin. va- penvägran med. alt vapentekni- "kens utveckling numera gjort för- svaret omöjligt och att 'värnplik- ten under sådana omständigheter är ingslös, Hans r utsättes för en mycket, hård kri- tik av Västgöta. ;D em or kraten (s:... - Vad Stig Carlsson glömmer. är nit han inte på något sätt kan 'bec dömas som kompetent. att avgöra den frågan, Sakkunskapen finns i första hand på den militära sidan; den försvarspolitiska konsckven.- sen av fakta måste dras på poli- tisk nivå, Var och en kan privat dra sina slutsatser ur kända fak- ta, men detta ger ingen rätt: att också upphöja sig till lagstiftare, Det skulle leda till alldeles o- rimliga resultat, Stig Carlsson kan inte med sin argumentation vägra att göra värnplikt och han kan inte heller åberopa' någon rätt att med samma skraltiga motivering uppmana andra att vägra bära vapen. Försvarsfrågan är långt mera komplicerad än vad hr Carlsson föreställer sig. Ingen är väl så naiv att han tror att vi själva skulle kunna stå rycken mot en atombeväpnad motstånda- ro, Däremot är det uppenbart, att ett avväpnat Sverige skulle bli en orosfaktor i det kalla kriget. Så fort en allvarlig incident inträffa- . det möter. inga större svårigheter : att skapa” "ett relativt - enkelt funktionellt lönesystem i det mi- litära :med hjälp, av de. metoder för arbetsvärdering som utarbe- tats inom näringslivet. = Vad blir det då av de militära gradbeteckningarna? Såvitt vi förstår måste de slopas eller rät- tare sagt. få en helt annan inne- börd än' nu,: Från ' militärt håll med att den är nödvändig för lyd- nadsplikten :i ' krig. Lydnaden -måste inövas' i fred och måste i krig gälla! graden, inte personen, heter det. Formuleringen är inte bra, Riktigare är alt säga, att lyd- nadsplikten” måste gälla funktio- ren, -inté' personen. Att gradsy- i stemet inte utan.besvär kan fun- ' gera «både 'som "löneklassificering ) och: mall för lydnadsförhållande” i na visar det förhållandet att mani , tvingats. införa. jorangeröda. grad- is in- ? kallade läkare för att inge att "det | finns ' befäl? :som” inte kan leda trupp och därför. inte heller, har " rätt att:ta kommandot, +; vt . 1 krigets” virrvarr. och manfall lydd av. den mindre kunnige. Men "markeringen ” av -kunnighetsnivån behöver "inte. ha formen!vav | en gradbeteckning, den kär lika "gär. -na eller .hellre" vara en symbol som: anger att "vederbörande har + chef; kompanichef MÅNGA TROR ATT SAMTLIGA ."BILSKATTER GÅR TILL. ;-? ”VÄGANDAMAL. : et Se ! men så, förhåller det sig inte hindrar (ånte, att viktiga frågor] Ei an att ”kom- | 'ordförandey f. statssekreteraren i NIB-chefen Ernst Michaneks ars = uppdraget till en, som kan ägna] på detta område drabbar de kal > tegorier människor, ” som vi vill FY försvarar .man 'gradbeteckningen "berE Wolff. , uppgift. som. gruppchef, plutoni> ä iof "Deal januari i år var det 407 är sedart > Malmös konserthusstiftelse började sin verksamhet och i sep- tember blir det 20 år sedan stiftet sen för första gången konserbtera- de. i -Malmös nybyggda magnifika teater, en av Nordeuropas vack- rasbte..och . mest ' ändamålsenliga 'konsertsalar. Många världsantister har under de gångna decennierna gästat "Malmö: Arthur Rubinstein, 1gnaz Friedman, Kirsten Flagstad, Jacques, "Thibaud, Gregor Piatigor. sky och. många andra. I fjol gäst- dirigerade bl. a. Dean Dixon, Art- hur Fiedler, Carl Garaguly och Al- . Kor husstiftelsens Igäller för hela landet. Alla bör ha samma arbetstid och samma köner förhållanden, ' Vid Fridhemsvägen ligger en förnämlig patriciervilla med be- tagande utsikt över Öresund. Den tillhör - skep Einar Han- psredaren sen som kostnadsfritt ställt den v nya uppgifter på "toppnivå" för Malmökonservatoriet, I betänkan= det ”Musikforskningens - framtida ställning i' Sverige” föreslås. att det på alla" orter med musikhög- skola eller konservatorium snarast upprättas ett nära samarbete mel- lan, dessa institutioner och en uni- institution för musikforsk- till Malmö förfogande. Villan innehåller omkr. 40 rum, av vilka 22 disponeras av konservatoriet, bland dem en hör-. sal för 100 personer och en orgel- sal med sidentapeter, I ett åv rum-. men står Rossinis piano, Malmöl vatoriet grun: dades repertoar är omväxlande och världsöppen, ” : När jag gästar staden dirigerar Garaguly just £. f. g. ett verk av én' av;de' mera kända holländska avantgardisterna Ton de .Leeuw och i. februari uruppförde Alexan- ibson "Maurice 'Karkoffs kon- sert för. valthorn. 1:fjol .spelades i sämarbetej : med : Ars "Nova Arne Mellnäs” raleatoriska « s orkesterverk ”Aura”;, ett beställningsverk ” som på samma sätt som Carl-Olof An- derbergs" kantat ”Strändernas svall” är sen frukt av det "allt. starkare expanderande : musiklivet i. den skånska metropolen. : Lägger man härtill, - att ståden med jämna mellanrum gästats av utländska ensembler — i fjol kom den franska radions hugdramanna- orkesters och: Los” Angeles ; kam- margrkester 'på besök — och ' via ”Rikskonserter” : framdeles kommer | att. stå i intim kontakt 'med' en- sembler' . från både: Göteborg ' och Stockholm, förstår, man att Malmö; en musikstad på frammarsch. t Yw/Drivhus ' åt huvudstaden” — Utan tvekan går det” framåt säger Konserthusstifelsens : inten= dent «Olof "Hult. Samarbetet med ”Rikskonserter” har" bl, a,,resulte” rat jig att 'Malmö-orkestern gjort en konsertturné till Vetlanda, Näs- sjö," Värnamo, Linköping och Val= demanrsvik.' Ett av turnéprogram- . | men :dirigerades av Silvestri. och upptog. Lidholms Toccata e canto, Stravinskijs Eldfågeln och Dvoraks A samt de” tillfälliga trafikomlägg- ningsskatten.:: Däremot .går ' de pengar . som ' inflyter :till stats- kassan genom, bilaccisen samt ge- nom 'energi- och den allmänna » varubeskattningen” på drivmedel och "fordon; ini” den allmänna budgeten, ”Dessa icke'specialde- " stinerade-skatter, som icke heller omsätts i' vägnyttigheter, "uppgår nu .till Bet betydande beloppet av c:a 500 milj. "kr. pr år”, konsta- terar Svenska vägföreningens tid. skrift i sitt senaste nummer. - Det kan finnas skäl att påpeka detta inte minst därför att dets från socialdemokratiskt' håll i band med den te höjnin. de, skulle båda st misstänka varandra för att vilja snabbt besätta det oförsvarade och strategiskt viktiga svenska landområdet. Följderna är lätta att tänka sig, ven om de för Stig Carlsson är förborgade, slutar VD bistert, SAMHÄLLSLIVETS FUNKTION (med teknikens dominans, ut- bildningsintonsitet "och en effek- tiv produktion) ställer ökade krav På alla människor, skriver J ö n- köpings- Posten: Att ha god kondition är en för. ioner, In= te minst ned hänsyn till trafikens krav måste allt som har negativ inverkan, uppmärksammas. Ställs trängseln 1 spritbolagens 'butiker i relation till det stora antalet bil« ägare, har man sannerligen an- ledning "bli betänksam, Det finns också anledning erinra om att rattfylleriet under en tioårsperiod ökat med inte mindre än fre hundra procent. Antalet vanliga fyllerifall har ökat med cirka ett hundra procent under samma tid. Denna skrämmande utveckling vittnar om hur nödvändigt det verkligen är att försöka vända strömmen, Rikspolisstyrelsens krav innebär ju, att polisen ut- ökas med 2700 man, därav 500 man enbart för trafikövervakning. Detta är gott och väl men för. stärkning wmv polismak löser gen av bensinskatten gjorts gl lande att bilisterna närmast skul- Je utgöra en gynnad grupp ur be- skattningssynpunkt —så förhåller det sig alltså ingalunda, : "Har man inte anledning att an- se det som en renlighetsåtgärd att hålla sådana som Siw Malmkvist och. Pekka. Langer ' borta ' från Sverigés, radios ' och TV:s. pro- gram? Tyvärr anser man inte det på vederbö ligt -håll. Siw Malm- kvist har väl sin huvudsakliga in- komst här, men vill inte betala skatt för den. Pekka Langer beta. lar 20 procent av sin inkomst i Sverige, .Det är inte hälften av vad han finge betala, om han var skriven här. > Det andra får vi övriga skatte- inte problemet med spritens och narkotikapreparatens skadeverk- ningar, . betalare betala för hans räkning. Han har det oaktat flitigt anlitats av radio och TV under den gång- "I reserveras för militär med viol Ikonsert. Det blev en'stor succé? iVichar också glädjen -att se våra. konserter i Malmö välbesökz. ta." .Publiksiffran varierar mellan 1.000 och 1.100 personer' per kväll. vårt stoka problem är rekrytering- en; För att kunna hålla och helst ättra vår standard måste vi unportera. stämledare från utlan- det. Vi skaffar bostad åt dem och gör allt för att de skall trivas hos oss. När de väl acklimatiserat sig erbjuder. Stockholm en lön som ligger betydligt högre än den mi kan betala, Vi har, blivit ett slägs drivhus "åt huvudstad$n och varje år, handplockas minst tre framstå- ende orkestermusiker från Malmö. Vad som behövs är ett tjänstereg- för som 1907 och har under senare år allt- .daktion' och dess musikavdelning ning. Er s. kl; grundutbildningsin- stitution föreslås förlagd till Lunds universitet och ' lokaliserad -: till Malmös konservatorium? = "Tillsammans med den självstän- dighet "Sveriges Radios Malmöre- kommer” att få, om" 'radioutred- ningens förslag går igenom, ' utgör det allmä stöd till Malmös mer tilldragit sig: stat: intresse, främst ' beroende på att Musikhögskolan: i Stockholm be- höver en avlastning och utbildning av kyrkomusiker och musiklärare måste forceras. Länge har det sak- nats ordinarie tjänster wid kon- servatoriet och undervisningen har skötts av dåligt avlönade timlära- re. Men fr. o. m, nästa budgetår |” skall enligt årets statsverkspropo- sition anslaget till konservatoriet höjas från 180.000 till 490.000 kr, vilket gör det möjligt att dels öka intagningskapaciteten från” 53. till 15 elever, dels inrätta sex ordina- rie tjänster, .ge timlärarna samma förmåner lärare och förvandla direktörens arvodesbefattning 4ill en heltids- tjänst. - — Att det” "hittills gått att "driva verk säger di nar Sjöqvist, har.-yi ka lärarnas ideali ga engagemang hårt "på kvalitet: bland våra 32 lärare ' Nordens förnämsta pedagoger. Sju av dem kommer från ' Danmark. Bla. "undervisar ' Gerda von Böälow i rytmik och Elisabeth Borgsmidt, i gehörslära. - Den sistnämnda än- da från Aahur, men till hösten skall hon bosätta sig hos oss sam- tidigt som den 'kändé dariskeé pia- nisten Bengt Johnsson blir. ordina- rie, lärare. i . musikhistoria .. - och formlära: re — Jag tror att jag utan” "överdrift kan påstå att vi med den förstärk- ning vi.fått är rustade att ge oss i kast med högkvalifi de upp- Gun- som Musikhögskolans |' | kiv) "i ' Kassel, Västtyskland, st um ". ett bevis på Jen decentralisation av kulturlivet som tydligen 'är på gång. Kulturarbetarna kommer att successivt spridas i. den mån. ar- betstillfällen ges och bostad kan anskaffas, och om man får tro her- . | tillfredsställelse. . Någon anledning Malmö -en musikstad i expansion fame General 'de Gaulle" kan fortsätta i å att skapa oro i . västlägret. Man han kan bara driva vänskapen . med Sovjet till en viss punkt — liksom överlägsenheten "mot "Västtyskland. Endast när det gäller USA seglar han för stunden under en "förlig dominikansk vind :— likväl hela tiden beredd att den skulle kantra." vn - "Dagens Nyheler "En. demokrati måste .. slå vakt kring sina väsentliga värden.- In- gripandet mot: nazistligan' var en renhållningsåtgärd som hälsas med att känna oro inför ligans. verklig- hetsfrä de.” och - -löjeväckaride idé att störta 'regeririgen genom en kupp finns dock inte. Något verk> ligt hot har denna. i många avse- enden begränsade samling fanati- ker inte utgjort. De framstår mest som: tennsoldater- i: knallpulverål- dern, Helsingborgs Dagblad ""Kollektivanslutningen bör” slopas, Men det bör i så fall.ske. -genom frivilliga beslut av -: de: enskilda fackföreningarna, som' 4 denna frå- ga som i så många andrå har rätt aft själva bestämma, Om formerna för det ekonomiska stödet till par- tiet ska utredas, kan detta ske in- ternt mellan berörda parter; stö- det är en naturlig och nödvändig följd av den alltjämt lika levande och politiska "arbetarrörelsen, Stockholms-Tidningen XLO och. alla fall Malmö stad göra vad den av .begärliga musikexperter. rarna Hult och Sjöqvist skall i oe tee '"-. Herbert Connor > L Kassel” (LT) ' ”Att tillämpa moderna rationel- la arbetsmetoder inom 'dern mu- sikvetenskapliga forskninger så att källundersökningar inom ett be- gränsat tidsavsnitt i största om- fattning kam: företas”, : anser dr Harald Heckmann som . förestår Deutsches ':': Musikgeschichtliches Archiv Tyskt musikhistoriskt ar- "vara 'arkivets '- huvudsakligaste rmppgift. I detta arkiv som nyss fyllt tio år har: hittills 9000 olika titlar till den tyska. musikens, källhi- storia.' registrerats. Arkivet . äger mu i runt tal en miljon mikrofil- lö mer från 145. bibliotek och arkiv i hela »«wärlden. =: a Mikrofilmningens snabba ss Uta veckling har visat att detta för- farande "är det bästa systemet "art mångfaldiga och — kristider ige- nom — lämna bibliotekens . ock" arkivens värdefulla bestånd i arv till, eftervärlden. Arkivets mikro- gifter,. Under de fem år jag varit föreståndare har: jag ansett:- det vara en av mina huvuduppgifter, att i alla soloklasser bygga in en pedagogisk utbildning så att ele- verna i framtiden kan försörja sig. Tacke vare de ökade anslagen kan vi fr. 0. m, hösten ge andra års- kursens" elever 2 veckotimmar. i deras huvudfack och även öka det viktiga mr + eehörsutbild- ning från 1 till Kulturell decentralisering ' Samtidigt med denna expansion, som i sinom tid kommer att skän- ka skol. och kyrkomusiken i vårt land det tillskott den så väl be- höver, börjar man även skönja Spar inga I Stockholm” (TT) mör Ingenting talar för att reella kost om frågan om höjda pensionsåldrar för militär personal utmynnar i att "naturligen civila befattningar viss ålder, ' skriver tidskriften För- Ssvarstjänstemannen. Ett. dylikt "I system . kommer i stället att på olika nivåer. beskära befordrings- - [möjligheterna inom de arbetsom- råden där i dag civilt skolad ar- betskraft verkar. Sedan ”halvtannat år pågår ut- teungsarbete i gvaikt att få fram underlag en pr pensionsål- der för ' militära i försvaret, Det är Päämför allt truppbefälet som har låg pensions- ålder., Beroende på grad och yr- avlöna' folk som" inte vill betala skatter, ” - Och så frågar man sig: Vad ä är. » det för fel med folkpark - Höjd militär pensionsålder pengar är staten | kesgren inom de lika befälskärer- na är pensionsåldern endera 50,55 eller 60 levnadsår för flertalet. I fredsorganisationen finns f. n. c:a 300 s.k. azyodesbefattningar för officerare samt im 500-600 för underofficerare i vilka veder- börande kan tjänstgöra till 60 el- ler 63 års ålder, ' Tidskriften ifrågasätter -- starkt om metoden 'att höja de militära pensionsåldrarna är den rätta vä- gen att få en effektivare verk- samhet. Man. får nämligen inte fil nling. skall enligt dr Heck- mann vara till gagn för den tyska musikhistoriens utforskning, Den omfattar därför i första hand verk- av tyska auktorer eller andra län- ders auktorer som i Tyskland va- rit .verksamma eller utövat ett di- rekt väsentligt inflytande på "den tyska musikhistoriens förlopp”. Med tanke på det nästan out- 1ö liga. materialet " har institutet än -så länge begränsat sig till ti- den. mellan -1450 och 1700. Först . | senare "skall "arbetsfältet utvidgas] -. fram : till 1800-talet och tillbaka i tiden till de första flerstämmiga verken. Vid. inventeringen som inte ens på länge är avslutad i avseende på de avsedda två och ett halvt århundradena tages alla källor i Tyskland med, men också alla de verk som härstammar från Tyskland och nu finns i utländsk |. särskild apparat kan : grupperna. och; ämnena" lättr-sams | manföras,' exempelvis ' alla :orgelta- samhörigheten mellan den fackliga kan för att underlätta bosättning” : + Kollektivansbtningen pår inte , Iagstiftas bort. Den skall argumen= teras 'bort., Det omtänkande ; som ändå är på. gång kommér' sanno- likt "att, leda: till en annan ord- ning, även” om vi just kunnat no- tera en "uppbromsning äv det: Men det låter sig . knappast hejdas. " dsproduktion är gi- vetvis i och för: sig ett mycket an-= geläget önskemål, -Men så länge regeringen inte. lyckats återställa en ordning som, skapar balans mel. . lan tillgång och efterfrågan på bo- stadsmarknaden,” kommer vår bo- städspolitik” förbli en. balans- störande och :snedvridande sektor i vår! samhällsekonomi.” a ma ; : -Västerbottens-Kuriren . Det. är sdvål digt: att de för auniversitetsutbyggnaden - ansvariga .|-— frivilligt eller. sej — lämnar.” den . piedestal de" sitter. på och erkän- ner att utvecklingen gått - förbi dem, Efterfrågan; på utbildning är större ärr tillgången på utbildnings- anstalte; — alltså måste vi spärra de's.. ria fakulteterna. Men gör det då i all, rimlighets namn med de 4 och för sig otillfredsställande” urvalsmetoder vi har i daga och inte genom/ åta bli att bygga . bostäder. : . . rig och! strider. "Men, nu har vi nått fram till:en' "punkt, där, dessa "strider ' kan hota ;hela, mänsklig) ie tens. bestånd.” Azgcösäivifeten. bör-' ro] slem, själva verket. gigan iskt, . lemönster, ” ” sum och i stället förma ett nytt, bättre ssat efter hennes, aktuella si- som vits : för. OP ryska | upbdrsge gsgivare. står i förgrunden, samlas. inte "ba. rå handskrifter - ans 'svår gängliga unika n såalla första try ven om finns tillgängliga X olika; bibliotek: Akivets bestånd -omfattar X.därföl i runt tal, 75 procent: tryck. och | bara 25 procent handskrifter, En katalog - upplyser 'om, nyförvärven. För: materialets ordnande" har ett. hålkortsystem'' utvecklats” :som är. förutsä för: att” li rhuvud taget kar användas, för ene lig. syften, M Oe "kan bulatorer, ' : 1600-talets "komposit; ner för luta osy. - Vid utlåning". äv än - der sig varje. intressent -skriftligeni 4 duktionerna : bara ' för. eget 'veten- skapligt -bruk,- att - inte själv utse någonting. På det viset skall ori- ginalens ägare få. sina rättigheter garanterade: 'Det : är således : bara biblioteken :.och ' arkiven. som-- är kompetenta att överlåta rättighe- terna, men det tyska musikhisto- riska arkivet är alltid villigt satt förmedla. dylika önskemål: Pre Eftersom den . vetenskapliga nyttän att använda kopiorna eller "repro- |iti giva eller överlämna "eller avyttra bä ller ;varken mer el i dlgir rältvisa sv På tal om rättvisa och stolligheten Den. är likadan i dag, som det heter "iden gamla, fräls- ningssången, och kanske -till.:sist den egenskap, som skiljer männi- : andra” arter i Vår "Peter Klein :Andra b För Laholms Tidning av kontrak Lunds Pot, bibliotek, ytterligare de av tyska kompositörer i utlandet skapade Mer köttkonserv - till middagsmat Av produktionsstatistiker fram- går att utvecklingen för köttkon- serverna -i Sverige stod praktiskt taget stilla iäl fram i mitten av 50-talet men att ökningen därefter varit stark och jämn berättar Fri Kö För de uppgår konsumtionen Hi (drygt 25 milj. vilket i pengar är 150—260 milj: K icnen av köttk vet glömma att en åtgärd i denna riktning skapa en obal mellan de civila och militära ar- ifterna och Ikate. gorierna inom försvaret, Inte i något annat land torde man ha angripit det sakförhållan- det att man inte kan hålla kvar militär personal tjänst tll pensio kas på' annat sätt Genom olika Htgarder man göra det möj- na? Har de ingen känsla för ren- lighet? Eller varför vinkar de inte med kalla handen till artister av "det här slaget? Så populära är de väl inte att de inte kan avvaras. N (Werner Ribbedahl na säsongen. Staten skulle inte i St T.) ligt och fullt för den ak- tiva militära personalen att läng- re tid vara kvar i sådan tjänst för vilken de fått utbildning. Sk. stationsutbildning, där den mili- täre befattningshavaren kan leda de värnpliktiga på ett mera in- dividuellt sätt än f£ n är ett exempel som borde prövas, anser Försvarstjänstemannen, är nu fem gånger så stor som vid” 50-talets början och har fördubb- lats på de senaste fem åren. Mark- nadstillväxten ä f. n, vara 15—20 proc. per år, Vissa av de stora produkterna ökar ännu snab- bare. ' Att utvecklingen” eköt fart vid SP-talets mitt hänger samman med flera faktorer, & ex. bruttoprisför- budet, sb-utvecklingen, den höjda levna len m. m, Produkt. utvecklingen och förbättrad in- läggninsteknik spelade också stor roll. Köttkonserver har ända fram till idag av större delen av konsuméen- uppfattats som reservpro- viant och detta 'h har starkt styrt Oe ts ä sid 7) tionen har icke skapat den grund som håller att leva och dö på. Guds' ord om' Jesus Kris- munkarna höll mässa i svenska finns kvar ännu. Om Jesus Kristus och frälsningen predikades redan då. Och det fanns även då männi. nom reformationen och Martin Luther utan av Gud, när Han sän. de Jesus Kristus och skapade den kristna kyrkan den första Ppingst- dagen. Men — med tiden hade det kommit något mellan själarna och Jesus Kristus, som hindrade dem att rätt få syn på Honom, Kyrka, påve och prästerskap hade gjort sig till ofelbara medlare mellan Gud och människor, Ingen fick komma fram till Ordet och Herren Kris- tus utan genom helgon och präs- FSkap Påvens uttalande och kyr. :omötenas lut jämstäl Guds eget Ord. fömställdes med Då kom Martin Luther. djärv och dristig hand "MÅ hari åt sidan allt, som skymde bort Herren Kristus för människor, om det så var helgon, påve eller präs. terskap för att Kristus"skulle lysa fram, i all sin härlighet . och han ropade till kristenheten: direkt till Herren Präclerskap har icke någon rätt att tircka över edra själar. Di blott Guds tjänare 4ill eder El och uppbyggelse, Och så tog. Luta tus fanns här i Sverige, redan då medeltidskyrkor, ev wilka många skor, som levde kristligt och dog saligt. Grunden är icke lagd ge-ld öädagen = tsprost Olof Mörk, St, Harrie, stift. Da her Bible och satte den i var mans hand och sade: Tag och läs själv! Det: blev : hävdat som. värje människas "både rätt : och . plikt att på egel ansvar söka sanningen » i Guds Ord och a den "sanning hön fännit: Mot medeltidens slut hade” det blivit 'så, att-man. börjat wäga ång-' er, böner och botgöringar "och go- a gärningar för att beräkna det värde Sådant kunde ha inför Gud oc f a ta reda på hur, mycket av allt äg. man :behövde för au kunna hoppas .på . syndernas förlåtelse och bestå inför Gud, Och aldrig : kunde. man. veta om man angrat sig Turäckligt, bedit nog, nog. Då kom' IL kaetade med djärv hen nistig hand . undan med; Han Tfopade "till 1 kristenheten: på Gud TE Jesus Kristus. -Tro q 1 uds nåd genom honom!- Män- ' niskan blir frälst-- sicke' "på grund a Her mer eller M c här a utan tack vare. Guds - Stå inte” berä h dina Rör. och ev. goda gärningar. dina På Guds Ord och löfte att alla dä mu? Synder är förlåtna, därför att dn fl hag och Gud är erlår sar der och "du hans barn: Det krisbona ithersk. ; lära : och sann Guds Ord och i : Vi ide i I bjärta Se bestå | " "genom årtusenden, undrar, om sdet” verkli- | t "Hela wår historia: är uppfylld? av : 1 , et ta RT
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.