« lärlingen' måste" givetvis" gottgöra. "han: kom; sagt .gjort med bistånd + , | . och låta saken ha sin gång på ett . tidigt stadium stävjat berusade: tiytöat” och bråkigt. . Måndagen ' den —=LT 17. maj 1965 ns ; Tagen e och sallmänna opinionen = Det förekominier någon gång att : - opinionen ' vägrar ' ac-, > ceptera som brottsligt något som! . domstolar utmäter straff för. Ett! t'sådant fall förekom i Göteborg '- " härom dagen, då en plåtslagarlär=" ; i i ling dömdes att böta 20 dagsbö-: ter å 5 kr för att han ingripit, + mot ett gäng 15-åriga pojkar, sorn' kastat deg på en äldre dam. De- gen hade derstulit i ett bageri, lärlingen ri de häf- ”. tigt . mot . pojkarnas tilltag - och gick" tydligen ktet väl hårdhänt "fram i' sina försök att stoppa: pojkstrecket, En av de degkas- +. . tande pojkarna fick nämligen ett "slag över munnen, som medförde i skador på tänderna, Dessa skador "blev" så svåra att tandläkarräk-. i ningen gick till 1.300 kr, vilken : ” plåtslagarlärlingen betalat jämte : 200. kr för sveda och värk innan domstolens utslag föll. Genom att ' " allmänheten fått sin uppmärk= : - samhet riktad på historien fick - Plste P ”rattfyllerier . med risk för ytterst varliga konsekvensér har hind-. ” rats genom” mer: eller » mindre - ”rättsstridigt tvång”. av: utomstå=. ende. Allmänheten vakare. I. de allra flesta fall sker; det i den” allmänna ordningens och” laglys I dighetens" intresse. Så ' 'var säker- ligen även "fallet i Götbeorg. Och det uppfattade även allmänh " det söm "och såg till så att plåt- slagarlärlingen ' ekonomiskt : sett: - hölls skådelös.: Tyvärr timmarla-. gens bokstav i detta fall inte med . Självklart får dock ingen ta lagen i egna händer och .utmäta någon ' slags, straff," Var gränsen härför går kan givetvis vara en kinkig sak i hastigt uppkomna . situatio> "ner. Den” göteborgske . plåtslagar> ' -lärlingens tolkning är en" typisk -illustration härtill. , Men: 'riog bör LT = en inte alls : han .mer hedras än klandras för "1 3$ sitt tilltag. :” » nämligen lärlingen. ta emot gåvor som räckte till dessa ersättningar jämte böterna. hatet El Det” . promi: » inte troligt att jord- Härn del är just "för den stora 'allmänhetens' rätts- "uppfattning, Den fördömer pojk- ligans tilltag mot den gamla, för- svarslösa damen, men gillar plåt- -slagarlärlinger” ingripande föratt "freda henne. Oturligt nog resul" "terade" emellertid, detta i skador, som det dock inte finns anledning : misstänka var , avsiktliga: . Mer" den som drabbades av hans tyd-:|: ligen," hårda nypor. 'Och det har! av:”allmänheten, vilket idigt' "moraliskt rentvår honom, . - 's Sådana där resoluta privata in-" gripanden kan förhindra många tråkigheter. . Polisen kan inte övervaka allt och alla, Vi har be= vittnat hur t ex personer som. li- ka gärna kunde dra sig' undan människors tilltag . att; ” uppträda” ” Atskilliga' | BEFÄLSUTBILDNINGEN.; öl la propositionen i vår, Men först |' ; Värnpliktsutredaren : ' förefaller vara väl optimistisk” på” några punkter, hävdarSundsvalls Tidning oe NGA De ' Han förutsätter sålunda att en frivillig utbildning i i ökad omfatt- ning. mot "för. närvarande skall komma till stånd, , Försiktigtvis. : anger han inte hur, Det är möj- | . miljejordbruket skall skyddas: ” bruksministern vid detta avgöran- de får en så hård dust att' utstå som :i debatten om jordförvärvs- |. lagen,, Det : var: ganska - märkligt : att uppleva hur tvisten till 'stor |” ' del rörde sig. om 'huruvida rege- : ringsförslaget eller den: borgerliga reservationen "var '”liberalast”. + För + vanligt..: folk: torde rentav » skillnaderna mellan de båda för- : ',slagen, vara svåra att bena upp... |" "Man: vill gärna ta fasta på jord” i bruksmi isterns' uttalande att la- innebär någon ny. inställ, ning till jordbruket och att- i Även'"vill”man se något lugnan> "de i finansministerns.. försäkran "att faran för att skogsmark skall - glida 'över. i. utländska händer | = - skall kunna bemästras, Han hän- - visade till. den” ; utlänningsklausul . som ide flesta företag säger : att |; ' 80 procent av aktierna skall. ägas "av'svenskar; Regeringen skall va- tra mycket restriktiv. med" dispen- - ser, tycktes hr Sträng lova: . > Om detta "kommer :att hålla" om |: vi inlemmas : i ett europeiskt ligt att den ökade" fritiden "kan "konstlat sy stimulera härtill, men annärs pe. kar erfarenheten på att ett före- ningsengagemang, extra'”,arbets- uppgifter, annan dfrittdsutövning långt ifrån hemmet snarare ver- kat hämmande på den frivilliga utbildningen, Särskilt de :perso- ner i befälsställning,' som genom. sin civila verksamhet passar för en ledande verksamhet, skulle vara värdefulla ätt knyta' till denna form av utbildning, men de har i regel icke tid eller mö het att medverka, il: ct z Man kan också fråga sig' om det |. är helt rationellt att-de underoffi-]- cersvärnpliktiga först ett:år'Tull- gör tre månaders utbildning :för att efter nio månaders” uppehåll |: komma tillbaka. Som -helhet är dock utredningen ett steg i rätt riktning, anser tidningen." STATSRÅD NR 17 KOMMER NU SÄKERT | att installeras i sommar 'sedan riksd besl att ri Ihehand. fick hr Erlander ge en förklaring till sin begäran om nytt statsråd och samtidigt passade han på att uttala sin förvåning över att ut- skottet inte frågat honom om så- dant det ville veta, Han skulle så gärna stått till tjänst med upp- lysningar. Gefle Dagblad kommenterar: Det finns,'så vitt vi förstår, ba- ra en förklaring till de borgerliga utskottsledamö het att skicka en deputation till hr statsministern för att höra ef- ter vad den tilltänkta tfegerings- förändringen egentligen skulle in- nebära, och den är att dessa leda- möter alltjämt försöker hävda |> > boxni lb Yan "det paradoxalt” nog dock bli svårt "att uppnå enighet: Säkert- kommer , många. föresprå- kare förde svenska alkoholtradi- -tionerna att tala om ”krångel” och hölkonsumentens inköp; Em” del kommer: kanske att. söka ideal:i socialt ;; underutvecklade -'-länder utan; nämnvärd . alkohollagstift- "ning; Andra kommer”att' tala" om' missbruket men vill: blunda > för vårifrån :detta :kommer,:De' skyg-' gar för åtgärder som riktar sig | + mot:Nalkoholbruket." Man kunde "likna dem vid: trafikexperter som "vill nedrusta' motorfordonsförord- ningen men skaffa fler ambulan- ser! Sådana :trafikexperter; finns det inte. Man får inte heller i " alkohollagstiftningssammanhang . , glömma den gamla lagen on or- sak och verkan, Det är samhällets . skyldighet att både förhindra och bota nöd och lidanden genom. al- - koholen. Så vitt vi förstår. är det nu tid : för omprövning om vad, som yt terligare kan göras. - oa Ringdöden har skördat - sitt : femte'offer för i år: den tjugufy- raårige amerikanske tungviktaren . Sonny Banks har. avlidit av skax dör. som han; ådrog : sig .vid en h i: Philadelphi >är. nu -efter : utskottskom-' m behovet av att skydda galko- |: -när. det ällde den: i "Affärsmän på Anchirages huvudgata Fjärde Avenyn förs fruktansvärda jordbävningen som drabbade Alaska Ä mars förra året. Som synes på skyltarna råkade ” v 4 er 'räddi ochiter Nyligen skakades Chile och ' "Grekland "av svåra" jordskalv: Stora ' jordbävningar skördar människoliv' och anställer om - fattande: materiella skador. ve” : tenskapsmän världen över sam-' "arbetar "i: ansträngningarna : satt” Sfinna svar på frågorna: Vad är : - det som orsakar jordskalv? Kan” :de "förutses? Kan. man skydda”, , "sig mot dem? 'f' De stora "jordbävningarna är " naturkatastrofer "I stördes av en jordbävning igång- som nästan helt förstördes av en våldsam . jordbävning den 26'juli 1963. Katastrofen krävde ca 1.000 människoliv. Tolv olika nationella Röda kors-avdelningar sände kon- tanter, filtar, antibiotika och blod- plasma till de 3.400 skadade. Sveri- ge sände bl a monteringsfärdiga hus tillde tusentals hemlösa, ' 'Även när den - marockanska Club-Bar” Alla utv ee a vad som räddas kan efter den bland "dem den "scismologiska instis . tutionen :i Uppsala. När ett skalv registrerats 'telegraferar de olika stationerna sina observationer. an- tingen till US Coast och. Geodetic Survey i Washington eller Institu- tet för jordforskning i Moskva eller till bådadera, En fullständig analys sänds sedan till de två internatio-'- nella . logisk centralerna, hamnstaden Agadir i mars 1960 för- sattes" en-:stor internationell hjälp- Un-'' verksamhet. Av. stadens 40.000 in= der detta. århundrades' första 25 ' är dödades nära 500.000 männi-< ningar 251 San: Francisco 1906," id i Messinay Italien 1908, i Avez-" 'zano,-Italien 1915,:i Kansu, Ki-" na 1920 och i Tokyo och Yoko-; hama, Japan... 1923. Under: de följande 25 åren omkom i ge ' gen i jordbävningar som 'rase-' rade byggnader, orsakade elds-' vådor,' Jordskred, över: ämnin-? gar och flodvågöor. - Vg «+: Den: högsta: dödssiffra som "orsa- &£ats av ett- jordskalv löd:på 800.000 1- och, noterades i Shensin.i Kina 1556. Tre hundra” tusen, människor om- kom” när en' jordbävning drabbade Caléutta i Indien 1737, |. ae Det är emellertid i själva verket "mycket" få jordskalv som är dödan- de och som anställer. skador.: Det förekommer "i runt 'tal "en ' miljon skalv om året, enligt vad en under- sökning ' gett”-vid .handen.: Vid :ca 100.000 av dessa skalv kan jordstö- ”tår "kännas" inom ett mycket; stort » område: . Endast ett: hundratal är rent: destruktiva och endast ett tio- tal kan kategoriseras som ”krafti- ga”. När kraftiga jordskalv drabbar "tätlbebyggda områden kan de' bli ödande' och ödeläggande. eror på vilken tidpunkt i: jordbävningen: inträffar; som 't 'ex . Alaska förra året. 2 ». Omkring 100. 000 människor bor i i och omkring Anchorage, delstaten Alaskas största stad, och det var "Änckorage nom fick ta den värsta »stöten. Denna inträffade 'kl 17.36, -lokal: tid, då de flesta människor lämnat” arbétslokaler ' och "varuhus och ' var. på" väg” hem." En” geolog förklarade :att om” skalvet inträffat mitt på. dagen skulle tusentals ha omkommit..." Nu, .. rapporterades mindre än 125 personer döda eller skadade. " INTERNATIONELLT OT - HJÄLPARBETE ' - Jordbävningar kan ibland vara ödeläggande: att de drabbade län- s. ekonomi inte kan klara av der" blir” en" nödvändighet. De gen- 'svar soni" ett drabbat land. får på sin begäran om hjälp utgör ofta ett a just kapitel i de internationella re- nas historia.: +": riksdagens värdighet t den allt mäktigare regeringen. Man kan förstå att folk i rege- ringslägret tycker det är futtigt att föra så otidsenliga meningar till torgs, summerar GD ironiskt. DEN NYA FÖRVÄRVSLAGEN :: När nu beslutet om jordför- värvslagen är fattat finns det in-= te anledning att längre underhålla den inflammerade debatten i frå- gan, skriver Jord brukar-|: nas Föreningsblad: Det är bara att hoppas att de farhågor som yppats för lagens verkningar, t. ex, för strukturra- tionaliseringen, skall visa sig överdrivna, Mycket hänger därvid på tillämpningen av lagföreskrif- terna, och mycket i tillämpningen beror givetvis på hur de hand- läggande grganen, lantbruks- Jord- förvärvsreformen ökar alltså in- tresset för det stundande avgö- randet om rationaliseringsverk= samhetens organisation, "Han "hade. gjort. en "framgångsrik | . ringkarriär med sexton knockout- |, och sex poängsegrar mot fyra för- "Juster; Enligt läkartestet före den match som skulle bli hans 'sista var han "i topptrim både fysiskt och psykiskt”, "Den läkare som behandlade honom efter matchen konstaterade "ätt hans ”skador såg ut som om 'han varit med om ef bilkrasch”. -Ordföranden i Philaz delphias' idrottskommission fram- håller att ”det som hände Banks kunde -ha hänt vilken boxare som helst” och finner därför in- gen anledning : att undersöka fal- let, 0 Ett av standardargumenten från boxningens försvarare är att de boxare som råkar illa ut antingen är alltför unga och orutinerade |' eller också gamla ”slagpåsar” som " När Chile nyligen drabbades" av "ett jordskalv som skördade hund- ratals människoliv igångsatte Röda korset och en rad andra: organisa- tioner i USA och i andra:länder "en--intensiv hjälpverksamhet och flög bl a ned förnödenheter till off- ren för katastrofen? > " I -maj 1960 hemsöktes södra Chile av en serie jordbävningar, vulkan- utbrott 'och. jordskred,: varvid. ca '5.000" personer "rapporterades döda eller. saknade och två miljoner män- "niskor; blev :-hemlösa. även då kom det hjälp från alla håll i världen. : Två"år senare samlade chilenarna »å den lilla staden Valdavia ihop en liter vmma tl sina alvetshröäder i den" jug-slaviska staden Skoplje "| hand-efter det att. en' jordbävning vånare omkom "12.000. - Flygplan från en"rad länder fraktade. medi- cin,- kläder, mat och andra förnö- denheter. till den! drabbade staden, =? ORSAKERNA ÄNNU OVISSA "Det | internationella > samarbetet har' dock utvecklats:från att 'en- Bureau : Central International: de ” Seismologie i Strasbourg i Frank- rike sämt International Seismologi- 5 + För två” år "sedan" dåliga "humör. bidran att oron - i hams eget läger är mer än” van- ligt stor, :De -endra arabländerna har vanligen försökt bromsa hans inflytanide "genom :att "tävla med aeliska Till den" esyptisko | presidentens! lstiska” pliden. sitt arbete "grova" "brott. på spåren bör nog polisen underrättas . rast möjligt — i varje fall är det inte på långt när: självklart" att man skalj handla som Journalist- fört ordförande gjort. Och Jet a åthärd honom i anti An President ind. för omväxlings skull rakt. motsatt metod, ” men: " syftet är detsamma: Ma har da t. om Iyckats, pre- sident att: få O visa- tionen av Amerikanska. i Stater, OAS, att gå med och skicka trup- per dill. den av” kaos hotade" ön i Karibiska havet. Det hade. man inte tilltrott honom. -Men' därmed har han” visat- sin diplomatiska skicklighet ävenpå, det i nella” planet, . Toh, tennatio- - lace- i varje fall är, det helt malpl rat att "brägdförklara, hans hand lingssätt. ver Men hela detta: resonemang bygger på: "Hypotesen abt brotten : verkligen är så allvarliga som det nu: Sägs” "Expressens "reportrar försöker '— liksom alla deras kol! Jeger ”— .ge oss intryck av all varligt hot från: den filla "nynas : zistiska "gruppen: "Men KÖ "sanning" ' ens famn måsbe '. väl ändå "med-: ges, abt väl mycket liknar dålig operett.” Ne Örebro-Kuriren [OM or ; abb det i ett "Nordvästra Skånes: ”Tidni - Standardhöjningen” un er hälften av. 60-talet har varit stör- än under någon tidigane: ;period i vår historia, men det är mycket osannolikt att den kommer 7 . att T-miljonersfölk som. vårt kan uppletas 6-7 ungdomar som leker nazister. : Beklagligtvis finns + det alltid några som är” förvillade: och känske ' också - abnorma. Mer a - mävkningsvärt är det. då, att dessa fortsätta, enligt. vad. som” fi av: den "långtidsprognos' som 'kon- junkturinstitutets expertet' nu” lagt fram, Inte minst inom handeln har man anledning att tänka” ige- nom de problem som : det., för- + Några nazister | i i Stockhol m har i hemlighet ;byggt upp em nazis- tisk :”cel Om , detta tilltag är två saker att säga. För, de fö bör der inte: skruvas” up > till nå Coast” and Geodetie' Survey, en ny: seismologisk data- och analyscen= träl - för. att "studera jordskalvens , positioner, : beteendemönster '. : och talrikhet; I enlighet med ett pro= gram som. 1961 startades. för att ska=: dast gälla att räcka en hjälpande inträffat till att försöka göra något innan den - drabbar. Vetenskaps- männen tror inte. att 'det. skall; bli möjligt att förhindra." fördbävnin-' gar; men: de 'är säkra på” att: en dag kunna förutse när och ;var; en jordbävning. kommer: att äga rrum 1 ; på grundval av de studier; som görs n beträffande” skalvens ' orsi uppträdande; vv Vetenskapsmännens uppmärksam. het är riktad på två väldefinierade jordbävningsbälten' som sträcker sig runt hela jorden! Det ena 'sträc- ker sig från Chile utmed hela Cen- tralamerikas 'och ' USA:s västkust och Alaska :' och" åter "ned genom Japan, . Filippinerna och ' till / Nya|” Zeeland. Det andra bältet går väs- terut från Indonesien, Burma, Chi- na och Indien, längs ' Himalayas bergskedja 7 till: Kaukasus-kedjan, genom ”medelhavsområdet till: Por- tugal, : Dessa två bälten. Kar kartlägts a av séismologer . med hjälp åv. seismo- grafer, som registrerar ett. jord- skalvs position och intensitet. öm -Jordskalvens / grundläggande or- saker är ett mysterium. Man 'tror pa ett värld giskt-.system har den amerikanska institutionen i samarbete 'med fors kare i 65 länder hjälpt till att upp-; eni i Umeå, JTAN EN SPRICKA verkningarna... Bland ' de åtgärder som kan: vidtas kan: nämnas kraftig byggnadskonstruktion; -. brandskyddsåtgärder:;: och -:'utarbe= tande: av: en” i beredskapspla hjälpärbetet vid ett ev skal En skyddsåtgärd visade skalvet i. Alaska vara mycket , ef- en biograf i. Anchorage och" såg en film ; när . jordbävningen' inträffade: Efteråt " sade 'biografägaren: - ”Jag' ' vet att. jag var så noga med Upp: . ” förandet: av. biografen att"folk be- traktade; xzbyggmästaren. - "Lathrop som en ula vrickad på grund av. den störa och. kostsamma tonvik han lade. på säkerhet. Men'så und-" kom "vi xy också skalvet ; vutan? en. att .de beror på en växelverkan mellan "jordens glödande inre och de, omgärdande. svalnande' lagren. Detta skulle resultera i att jordytan drar ihop sig och expanderar ' så snabbt att berggrunden inte hin" ner med att omforma sig. ' : : -Jordskred ned i havet eller jord- s skalv på havsbotten ger upphov till: jättelika svallvågor. Vågorna färdas med upp till 960 km/tim och kan bli upp till 30. m höga innan de' med våldsam kraft slår upp mot- en strand någonstans, Den krafti- gaste svallvåg man' känner till nåd- > de. Kamchatka i Sibirien 1737. Den var 63 m hög. ' : Den stora jordbävningen i Chile 1960 orsakade en. våg som drog fram "över" hela Stilla Havet ”och slog upp mot Hawaiis stränder, där” deti skördade 56 människoliv 'och” anställde materiella skador för: ca” 75 milj dollar, drabbade Japan. där. 138. människor fick släppa livet till, och dödade 19 "människor på Filip-" pinerna. . - :Jordbävningarnas intensitet 'be- räknas efter den's k Richter-skalan” från ett till nio. Den kraftigaste re- gistrerade jordbävningen var den” som drabbade Valparaiso i Chile. 1908. . Den mätte 8,9 'på Richter- skalan. Samma år utbröt jordbäv- ningen i San Francisco som mätte ' 8,25, Skalvet i Alaska mätte mel- : lan 8,2 och 8 T. : > > REGISTRERAR -Det finns mer än 400 seismologis- ' ka. stalioner runtom i världen, . aktuella fallet talar ett annat språk: de ger ett exempel på att denna" försvarslinje för boxningen är "lika dhållbar som alla andra. - har tappat sin kondition och inte]. . förstått att sluta i tid. Fakta i det : ns Nyheter). ord Få Må "Somliga människor borde få 1e- va om sina liv — en del som be- löning, andra som straff, EN 1 aldrig tillbaka, från: den I juli: John Silver 3.90 » Priset. på cigarretter stiger kraf- , tigt. den 1 juli i år. Ett paket John Silver t ex ökar då från 3 kr och 30 öre till Jägst 3:85 eventuellt 3: :90. N | — Det är inte bara cigarrettskat- ten som 'stiger, säger direktör S Ek< roth i: Svenska: tobaks AB., Även den : höjda omsättningsskatten hi- drar till prishöjningen och. efter- som den höjda” ömsättningsskatten räknas på det belopp man får se- till kommer man upp i en pris- höjning av 55 öre för t ex ett par rätta 125 nya stationer, däribland | tillräckliga os rymden. på de” vanligaste förekoni- fektivt.. Omkring 500 barn satt 'på- NS de bärka cia "12: ker. | de man: konstatera | en ”ganiska | rymmer" inte ”riindre än 18,5 liter, | skrift, . Dyrare att” "röka " ken ändrats '& proportiorv till: vo dan den höjda cigarrettskatten lagts | dig: "än det är. För det andra finns "det ingen anledning! att" lägga fingrar h Skall - vå. allmänt. deka poliser | 'med "egna "undersökningar '-” och först” när, réportagen ligger färdig. |q F öv t. till riktiga poliser? Vi har i vår oskuld För: ånte så många år sedan: var För ett eller anna år sedan: ku män övergång: ftill-' stönre ' for Tmed en genomsnittlig rymd” på 14"liter. Under "den allra den: har ännu' ett 'steg uppåt. i vo= ly hänseende" kunnat' not nom kooperationen 'och" ICA-rörel- sen har man lanserat kassar; söm konstaterar . Svensk. Emballagetid. : Domus bar. för” sina .$."k.- stor- lanserat kassar, som. nästan: g sar; till ”säckommnådet, ; volym 28 liter,. bottenformat ' 32 '' gånger 17,5 cm, längd 49 cm; Detta är ; dock I! it,” ab vår: plikt som sämhälls- s marknader gått ett steg vidare och bel bestås en "uppmärksamhet i Press radio och” TV som. på » intet. sänt är mos. öbladet” (cp) : i "jordbruket med 40.000 personer eller 8,7 procent. År. 1963 var mot. svarande” "siffra? "AA: procent; "år! 1982 6,9 "procent. Under tioårspe- rioden 1953-1938 sjönk” antalet . ned i: "genomsnitt 43 procent per Ä landsbygden ökar alltså: deligén, "Det är en ut- veckling som män linte kan komti . gäller” vatt "planeta” J slår. danskarna! i fotboll. Abb im-' det . maximala "som kan tillverkas - rationellt . med de ma- skiner, som. finns "tillgängliga 2 7Å vårt land. I stort sett "har papperstjockle- lymen, I vissa fall — när det gl ler: de allra störeta kacsarna har t. 0. m. en viss överdimensio- nering i styrkehänseende skett" i och med att man gått in för fod- rade kassar. Även om detta sken- barligen- ser ut som dålig ekono- misering med kontot bärkassar, är det måhända motsatsen, I och med öl batlep är fodrade; bortfaller såväl kb het att lämna och kundernas krav |: i på att få dubbla kassar. Bärkassarna har blivit ett allt viktigare instrument i de reklam symfonier, med vilka de livaktiga ket John Silver. Men tobaksbol höjer inte priset mer än med vad som motsvarar skattehöjningen. ' -. ”— Vi har ännu inte tagit ställ- ning till den definitiva höjningen av detaljbandelspriset, säger direk- tör Erik Warnergård i Tobaks- handlarnas" riksförbund. Men man får räkna med att även vi behö- ver en kompensation för lönehöj- ningarna. : Personallönerna har re- "dan stigit med 50 kr i månaden utan att cigarrettpriset höjts. - - — Men vi är inte klara med våra beräkningar förrän om 14 dagar, säger direktör Warnergård. Det kan tänkas bli avrundningsvinster-" om vår heräkning : stannar vid - ett ojämnt pris. N "När kärleken är slut kommer den — i likhet med det goda ryktet livsme a och varuhusen av olika Här är det inte fråga om att . vare oKkig -på Kdet ". Blelkta Parperet: . eller ejutellet Värgen &' dekoren, ven om det är svårt at effekten av en viss rek t mäta ut öl vore. att. övers ge "den sista ten av | nationell stolthet!” Fer "på VÄ CEN "Då hän / 'nu” "köm” närmare och fick se staden, begynte han gråta, över. den, , : 19: ål ; Jesus” 'om vi z smärta, ud gång, uttalade ” dess. namn två gån ”J t Je- usable ger:. 'erusalem! Je- en NE älskade iinite na s et är som” hörde kärleker - darra av. vilka Tygonaderla Staden . var vacker, 'Tempelkupolen höjde sig i "kvällsbelysningen som en" ;silku-. ett -mot himmelen, '-Men Jesus" "grät. Vad "hjälpte en på totalresultatet, kan man kont statera att bärkassarna i allmän- het "och de större formaten i syn- nerhet erbjuder utomordentliga: möjligheter att fånga: uppmärk. | samheten 2de och 4 utanför bu- tiken, p på gator torg, la och I eg spårvag- "När man 'm bohandlar bärkassärnat | ärorik hist vad hjäl; le het; och storhet, när folket Torde i synd; och därför 'var under, Guds dom.; "Jesus » såg"! fram mot den dag, hans :folk. skulle få igen man knappast undgå den n; som introducerades = föra nämligen bärkassen med "inside information” i form av formation, Teceptblad eller Tknan- de, Ätskiliga märkesvarufabri- kanter har utnyttjat denna idé, - panjernas övriga åtgärder. som. ju ger ökad möjlighet att c länka in kassama i m ve t ,;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.