- EAHOLMS TIDNING a = =LT >" Tisdagen "den" 18” maj 1965 Hr öns Jordbruksminister Holmqvist "har haft det besvärligt med ar- ”gumenteringen kring den nya jordförvärvslag, som han genom- drivit till" förmån 'för ökat 'bo- lags. och statsägande. När -frå- gan evgjordes i riksdagen, äg- nade sig hr Holmqvist framför- ärgumenterar frågan om «en reformering av jordförvärvslagen snarast bringa- des till 'sin lösning och att det härvid enligt utskottets mening var ' maturligt ' och” lämpligt, , att frågan löstes ' i . sambånd med ibehandlingen av främst - jord- -bruksutredningens ' öch ”etable- "sings hn förslag”. allt åt mot centerns hu- |, d , där y k som bekant inneslöt avslag på det : Holmqvistska - lagförslaget. -.Hr Holmqvists argumenterings- teknik 4 riksdagen innebar. allt- så, att” "han rst, vid citatet. ur nn "uteslöt Men hr, Holmqvist arg ? rade' at på sitt sp iel Ja sätt! 7 Enligt andra kammarens 'pro- tokoll gjorde hr Holmqvist föl- jande citat ur centerreservatio- en: ”Vid behandlingen "av" pro- positionen 1963... uttalade tred- je lagutskottet i sitt av riksda- . gen godtagna utlåtande ' vikten av att frågan om en reformering av jordförvärvslagen . .;. löstes i - samband med behandlingen av främst jordbruksutredningens och etableringsutredningens förslag”. i: Detta gällde alltså ' en av " stridsfrågorna mellan hå Holm- : qvist och centern. Hr. Holm- " qvist ham fått kritik 'från cen- tern ,bl. a därför att han från- centerreser - :reservanterna”. å givit tredj -Jagutskottets" utta- lande 1963 om” ”vikten "av att frågan om / en'. reformering av jordförvärvslagen snarast'bringa- des till "sin lösning”. Därefter påstod . han, att ; passusen ' inte fanns: i "centerreservationen och Kritisérade centern för. att' den skulle vara utesluten. Vad , låg bakom; hr Holmqvists ' fullstän= ” Kan hr Holmqvist försvara sig N med att han läst centerreserva- tionen slarvigt? Men han: hade ju dock läst så mycket, att han beslutat 'sig för att utesluta just denna avgörande " passus, Fur som. helst; (var "hr - Holmqvists tillvägagångssätt ett nytt uttryck gått 1963 års riksdags önsh om att jordförvärvslagstiftningen borde reformeras i samband med behandlingen av jordbruksutred- och : etableri tred- ningens förslag. et Enligt andra kammarens. "pro- ” tokoll citerade hr Holmqvist vi- dare en passus ur: tredje lagut- skottets utlåtande 1963," nämli- gen att -”utskottet 'vill' därför understryka vikten av att nämn- da fråga. ' ningen), snarast bringas, till sin lösning”, Därefter, > kritiserade]. han centern för-att denna: passus (jordförvärvslagstift- |, ri för det lättsinne, ' som hela ''ti- den präglat hans argumentering kririg jordförvärvslagen. Resone- mang om "motiv "och konsekven- ser har han inte bekymrat sig om,:: För - honom : har” det räckt : med att han tyckt; att nu skall , det "bli. en ny. jordförvärvslag ". omedelbart efter hans egen mo- mellan indiska och pakistanska - trupper om saltöknen . Kutch 'i : Pakistans sydvästliga gränsområ- | de, Denna konflikt har ådagalagt mellan de två stora staterna på den ' indiska subkontinenten och ' vilken risk som föreligger, att det ur ' det retoriska åskmullret ut- vecklar sig ett blodigt våldsdra-. ma iform av ett öppet krig. Den indiska regeringen är up- ” penbart nervös. Det framgick icke . blott av deras uttalanden om den - Iatenta --Kashmirkonflikten , utan » också vid de pakistansk-kinesiska" 'gränsförhandlingarna.- och - vid " upprättandet av en direkt flyg- linje mellan Rawalpindi och Ki-' na, vid den pakistanske presiden- ten Ayub Khans besök i Peking och slutligen i samband med den Sedan slutet av april har en nn ny krishärd uppstått i Sydasien, > oe nämligen den krigiska konflikten. - hur . spänt läget. fortfarande « är '- President Ayub .Khan, . Indien och Pakistan, exploderade plötsligt de väpnade intermezzo- na vid gränsen mellan Väst-Pa- , kistan och den indiska provinsen Gujarat i Kutchområdet; där pa- kistanska : gränstrupper . - angrep indiska vaktstyrkor, Den indiska Moh r försv ini Cha-. resa, . som 'sheiken . Abdullah; ”Kashmirs lejon”, ny- ligen företog till Europa och Af- I rika. Mohammed - Abdullah hade, "när han begynte denna resa, nyss frigivits från det indiska fängelse, där han utstått en 10-årig fången- skap. i enlighet "med den dom, som på sin tid tilldelades honom "van bemödade sig visserligen om "att dämpa ned den vilda ryktes- - flod, som genast började svämma över brädd -och d terade ' påståendena om att väldiga kine- .siska : truppkoncentrationer skulle - ha: ägt rum Jängs, den. kinesisk- "tibetansk Men sot "av en indisk specialdomstol.' Det första Mohammed Abdullah före-. tog "sig under sin frihetsresa var. att träffa samman med Ben Bella i Algeriet och senare med Nasser i Kairo, Detta togs- mycket illa. upp av regeringen i Delhi. Då shejk Abdullah i sinom tid åter- : vände till Indien blev han från= ; tagen sitt pass, och förvisad till ”en "avsides ' liggånde - provinsstad som straff för sin privatdiploma=. i "Mitt Under fabaldret' om " Ab- . dullahs. utrikes aktivitet. och den- ; laddade ' atmosfär, :som uppstått inte skulle vara å orgi i cen- terreservationen. ' olen Såsom ätamgllt ”ubeslöt ” ”hr Holmqvist "ett, par " stycken" av centerreservationen,. när "han; é terade, Den avsedda. delen väv centerreservationen hade "följan- de. lydelse; ”?vid behandlingen av . 1963 ä förs längd > igiltighetstid. för miwvaräride jordförvärvslag "uttalade" "tredje lagutskottet i' sitt" av. vil sdågi gan” löstes ”4'sambänd med bes håndlingen; av: och. od ningens förslag. "Detta riksdagens "önskemål "kunde; inte" tillgodoses men det borde:ha gått tabl, ed: d brå, om sett" eller" två: år. Hr Holmqvist ; har, nonchalerät” 1063 I riken godtagna, nitlåtande" mikten. av att, VÄGEN JÄMNAS FÖR” KVÄLLSÖPPET, ' : noterar V € stmanlands L ä nås Tidning, I Västerås" har längre öppethållande i. buti-. kerna” genomförts: — icke: utan protester: NN Lösningen' verka bli predis den man hade skäl förmoda skul: le anmäla sig: affärsmännen vid-: gar sin service 'och :tar konse-' ta kvenserna, de anställda : bevakar sd års” i dagsdebatten, Sön författare '10.000 "kr. L ökte han, : "slingra: sig, bort från: det genom? att: fel-. häromonisdagen: fick ; fyra förhandli ägen sina Affärsutredningen ger', i sitt" betänkande klarsignal för senare-. läggningen av affärstiden till kl. 20 och öppnar därmed fältet för en översyn av en stadga, som i det längsta varit i det närmaste helt tabu-förklarad. Även om den nya: ordningen kan behöva en tid för att rätt falla in i sitt rutinmönster, finns det anledning förmoda att de ” steg som tagits — både det oför- vägna förtruppsklivet i :Västerås och det nu aviserade av affärs- tidsutredningen — leder rätt. DE ANSTÄLLDA FÖRTROEN- DEMÄNNEN I KOMMUNERNA hamnar i en besvärlig mellan- ställning, skriver D a 1 a = D e- mokra ten (s). Trygghets- frågan är en sida av' saken, ef- tersom en omkastning av de po- litiska förhållandena kan rycka undan grundens för anställningen: Men problemet har inte bara en teknisk och praktisk sida, det är av politisk betydelse också, Av hävd dras det gränser mellan anställda och förtroendevalda i all politisk verksamhet. Anställ- da i förvaltningen står utanför politiska skiftningar, men förtro- endevalda är politiker och bygger sin ställning på politisk makt, Den kombination som nu förekommer, med förtroendevalda som arbetar verkar som om de vore äm- betsmän, ' skapar en ny prins cip, som egentligen går utanför de nuvarande lagarna, i varje fall som de: är tänkta, Problemet är inte minst viktigt ur ansvars- och offentl de an- Hagar Olsson fått. . Eino, Leino”' priset, :som - består "enbart av di-' - plom' och plakett och inte är före-: nät' "med någon ekonomisk fördel x tertraktat; pris: | Dehina' "belönirig borde': hals . €n motsvarighet till; Den i höstas avlidne Carl-Emil Englund, Bok- lotteriets skapare, drömde om nå- sgonting -i den”'stilen;' där. äran" gjorde. utmärkelsen åtrådd. Hanj/ sörjde "över: det 'orättvisa 'i'att |: författare, som råkat: bli ekono-' miskt välställda. —L:sådana .som t, ex; Vilhelm : Moberg — tack va- re-sitt : författarskap; : aldrig fick "jordbruksutred- . » kring denna angelägenhet mellan ger ( Olov: kaka”: | ordspråk, som: under se- nare år, ofta kommit på. skam. Även om Erik ger ax är det långt- ifrån" säkert vatt. Olof "ger. kaka, Vidare jär det så att. em stor del av: den 'svenska krödsädesproduk- | gav han ' "order om att samtliga "indiska truppstyrkor skulle sättas i .alarmtillstånd, I samma mo- .ment . uppsökte ' regeringschefen : Shastri den indiske statspresiden=" Pen indisk: pakistanska konflikten 7 detta "geografiska broblem kan väl utgöra -ett plausibelt skäl för att låta vapnen tala i stället för sunda förnuftet. Icke heller åsik- "ten, att”det skulle kunna löna sig att exploatera påstådda' ol- jefyndigheter i de” ”träskartade . saltöknen i Kutch förefaller, vara en godtagbar' förklaring för en "väpnad aktion -i detta område. ' . Var 'det' månne i stället så, att Ayub Khan hoppades att genom en ockupation av staden Kanjar- "kot kunna uppnå. en bättre för- «.. handlingsposition gentemot In- . dien? Eller. var det hans avsikt "Kollektivanskutningen, till social) mna demokratiska arbetarpartiet och | politisk anonymitetsrätt överhu- | vudtaget skulle ju ha debatterats i andra på - fred Visst blev det en liten debatt om saken, men det gapade stora hål i bänkarna, 81 av kammarens 233 ledamöter hade nämligen” föredra- git abt inleda 'sin lördag-söndags- vila redan. ganska tidigt. på fre- 134 att utlösa en indisk och på så vis få- förevändning för egna: vidgade angrepp? Allt detta är" och förblir obesvarade frågor. De indiska trupperna nöj- de sig med att besvara elden från pakistanskt håll och det kom ald- rig till några större trupprörelser vare sig på indisk eller paki- stansk sida, även om en viss re- geringsopposition i Delhi inte ogärna hade sett en sådan ut- veckling, : "Indiens premiärminister - Shast=' ri har själv uttalat den åsikten, att Ayub Khan aldrig skulle ha vågat sig. på "denna framstöt i Kutch, "om han icke hade haft ryggtäckning frår Kina. 'Shartri antydde; att regeringen i Rawal- pindi slagit in på sin farliga kurs, ' sedan Ayub Khan fått direkt upp- muntran därtill vid sitt uppmärk- ten Rada Kri och kallade regeringen till ett extra- -ordinärt sammanträde. Om verk- ' ligen en hel pakistansk infanteri- : brigad hade "gått ' över : gränsen till Kutch'och därvid t o m satt in pansarstyrkor, något som från ”Pakistans. sida absolut förnekats, må här lämnas + därhän,:, liksom också påståendet,-att Indien skic- :kat.. 16.000—20.000 man till det orsstridda området. Kvar står som faktum,” att höga vederbörande: i den ' indiska huvudstaden. Delhi : betecknat. :- konfrontationen. br "Kutch som -den. allvarligaste, ser, dan år 1948. : » Det är = förvisso riktigt, - att "gränsdr i detta, område" är'oklar och därför omstridd, men ' Icke 'ens Svårigheterna” att lösa” tatsbesök i Peking för några månader sedan, Det'är ju + också en. öppen . hemlighet, ' att marskalk Ayub Khan ' förordat Kinas atompolitik och sedan län-' ge motsatt sig västmakternas för-" - slag att upprätta en ”atomskärm? . till Indiens försvar. - » Politiska observatörer har ock= . så velat antyda, att Pakistans re- gering genom aktionen mot Kutch icke blott velat påminna den in- » diska regeringen om. den alltjämt ' olösta .” Kashmirkonflikten'- utan även velat klargöra' för" indierna hur lätt det pakistanska tålamo- + dets "tunna "tråd kap 'brista,. om det icke äntligen går att nå fram till en" tillfredsställande Jösning av denna centrala tvistefrå; el Förutsättningen hänför - "boett upplagd kam- H ” studiesäsong tionen. inte. får. den den" är. avsedd 'för.. Under åren 1956—1983 förmaldes av den 'sven- ska skörden endast 58 procent” av vetet "och , 42 :: procent: av "rågen. Ungefär - hälften .av. skönden .upp- fyllde. således inte kvalitetskraven på "kvarnduglig vara. Det svenska brödet: innehåller därför . en stor del" importråvara.. ' < De. : här ; förhållandena : betyder! d stora” ekonomiska förluster för od-' larna, som. är. :de' som. får ' betala ' wäderlekens nycker för att vi skall" få "äta ett lika välsmakande bröd jenligt ar 2 med tomvikt på: odlipgstekniken och kvalitetsproblemen. TUbplvaningsnämnd (JUN) - 'och " Lantbi Hushållningssällskapens & förbund, Riksförbundet - Landsbygdens" Folk (RLF), ' Svenska Landsbygdens Studieförbund :.(SLS),' ; Centerns Ungdomsförbund (CUF) och LTK. På ' LT:s förlag "kommer en kurs- bok att ges ut, där landets främ- sta :" exeperter . medverkar, .' Även anhat. studiematerial : kommer” att utsändas till. alla de många, "som ernas” förhe Centems studentförbund - höll: årsstämma den' 8—9 ds på lant- brukshögskolan ' i” Ultuna, -Stäm- man öppnades av förbundets ord- förande Elve Ellerud, Uppsala, och förhandlingarna : leddes av; Evan Westerlind,” Ultuna, =. :. Elve: Ellerud omvaldes: till! för- bundsordförande och övriga pre- sidieledamöter, blev. Johan -Liljen- berg,. Hofors, och Olof Johansson, Stockholm. Even sf csterlind utsågs förel hang, och hans tanke var att in-| till politisk sekret ingår i styrelsen för" - nya stifta. ett: tolvskilli is :som skulle "bli så eftertraktat att'det skulle få dem som tilldelats hö- ga penningbelöningar att grönska av avund, = Föreningsbladets förslag är att en i sådan - utmärkelse till prosa- författare kunde kallas Strind- bergs-priset och den till lyriker- na -Stagnelius-priset, / : UR: JORD- OCH SKOGSBRU- : KETS SYNPUNKT : RS "är det” naturligtvis 1 nu ingen idé "att ”gråta över spilld mjölk”, skri Ve RLF-tidningenil' en 1 till rik: 4 hacl tet om jordförvärvslagstiftningen. En ny 'situation' har! inträtt, och då gäller det att. göra 'det bästa möjliga av den. Ur jord-' och skogsbrukets synpunkt är det två uppgifter som nu på allvar måste ställda kommunalmännen är an- svariga inför staden som tjänste- män och inför partigrupper och väljare... som :; politiker. . Denna dubbla lojalitet kan bli besvärlig eftersom drätselkammaren och dess ordförande också skall över. vaka tjänstemännens och förvalt- ningens arbete. + a 1 . Det är kanske ofr ånkomli att) För det "första måste man st : terst noga bevaka den utveck- ling : som + kommer "att följa den nya lagstiftningens tillämp- ning och konsekvenser. Här har . föreningsrörelsen : en given upp- "gift och lokala RILF-avdelning- arna ett stort ansvar, När man har tillräckligt med "material om förena .-det politiska . uppdraget som dk-ordförande med att vara tad främste tjänst ; Men någon idealisk lösning är det in- 4e anser DD. Varken ur politiska eller "principiella synpunkter, lågstifi e er i" olika avseenden får man överväga om detta motiverar åtgärder i en el- ler annan form för att söka över- tyga allmänna opinionen och de Politiska partierna om att modi- vi Christina Roge- stam, Göteborg, Carl-Axel Svens- son, ' Lund, Torsten Sandberg, | - Stockholm, "Oscar Evaldsson, :Ui- tuna, ' Björn Åke: Sjödin, Umeå samt Malte Persson, Uppsala. Till os CFör det "andra n måste jord. och "skogsbruket ta. tillvara de möj- ligheter som: finns "att hävda sig i den ökande konkurrensen om sättning för detta är ett förtro- endefullt och intimt: samarbete med de statliga organ som skall tillämpa lagstiftningen, "En in- , ställning från jordé ' och skogs- brukets sida' som försvårar ett sådant samarbete kan betyda för- luster i ”kalla pengar”. -En annan: förutsättning är att kapitalfrågorna löses, . påpekar . RLF-tidningen. ” Under. tidigare perioder har idessa kunnat lösas bla. genom solidarisk samverkan mellan "alla enskilda jord- och skogsbruksföretagare:" Denna solidaritet . parad med företagsekonomisk - - ski et - borde kunna hålla andra konkur- fenter om jord och skog stå jord och -skog. .En. given, förut- | rövisorér utsågs Gösta? Gunnars- son, 'Stockholm-'och Sven Tidala, Stockholm, . Margaretha +. 'Bråhn, Umea, valdes'. till representant i CKF':s styrelse, : förtroenderåd och stämma. ; rv > irElve' Ellerud blev repodsentant i CUF:s förbundsstyrelse, Gerhard Lindbeck, Umeå, i dess förtroen- deråd och Malte. Persson vid dess förbundsstämma, ' I. centerpartiets förtroenderåd" skall 'studentförbun- det företrädas av. Elve Ellerud och vid partiets riksstämma 'blir .Jo- han. Liljenberg . representant, , Representanter i Sveriges ung- 1 och i Svenske nykterhetssällskapet blev respektive Evan Westerlind och Torsten. Sandberg. Studentförbun- dets 'skriftseriekommitté - utgöres | - av Johan Liljenberg, Göran Jo- hansson, Eidingö, samt'. Olof Jo- hansson,. " Stärnman hade "att behandla. en om : vitt skilda ämnen, + 'Författningsfrågan häde Inspi- rerat "ett antal. motionsförfattare men där tog stämman inte ställ. ning utan överlämnade" :motioner- na . till ”programkommittén, ' vars förslag väntas kunna tas upp. på en extra stämma i höst, . Ett motionskrav på på att er offi- ciell svensk ' håndelsbojkotts av sydafrikanska varor snarast igång- sättes' godtogs av stämman, som dessutom ” beslöt - tillställa - varje cente: motionen med uppmaning att till alla delar stöd ja Sven Sundins motion i riksda- gen i denna fråga, ' På stämman; diskuterades också frågan om oci ele - -inom . den Men detta utesluter inte heller att man där så möjligt är söker samverkan med andra ägarkate- gorier för 'att lösa de problem som kan uppstå. Ett viktigt in- slag är i detta sammanhang en frivillig bytesverksamhet i syfte att åstadkomma bättre arronde- ringsförhållanden. " . -Med god vilja från alla sidor feringar i i lagstiftningen är nöd- l : . :en förnuftig utveckling. borde det här gå att åstadkomma emot. borgerliga Som inled: ning till den debatten höll tike- dagsman Jan-Ivan Nilsson i Tvä- rålund ett med intresse åhört för rådde Det enighet på stämman om att sam- arbete a nellan centerpartiet och - vara afigeläget, att-de goda. rela- tionerna mellan de båda mitten. - lång rad ' motioner rörande - sig a att... ingen. i . Delhi: till sist . kunde förmås 'uppgé sin hittills "]; varande järnhånt negativa ' atti- tyd, Men därtill: skönjes ' £ Vv. inga som. helst: tecken; me : :.Våldsbrotten: mot värnlösa -åld- ringar är ett "oroande inslag ;i : den senaste tidens ökade” brotts- lighet, : i ; Brutalitet ' som drabbar / 'gamla « människor utan möjlighet att för- svara sig komprometterar mer än det mesta.” Våldet och misshan- :deln speglar ett förakt även för de självklara a sämlevnadsreglerna och blottar en känslokylå av äll- deles speciella . dimensioner, Re- "aktionen är därför också bestämd och . den måste vara. det, När människor som mer än andra bor- de vara skyddade mot, våld och brott' inte längre känner: sig säk- ' Det stera manfallet ger Expres- sén änledning att” utropa: ”Detl, ligger en upprörande ' nonchalans]. bakom dessa siffror. Det måste för länge sedan ha' stått klart för var- enda riksdagsledamot att det med all: sannolikhet "skulle bli :kvälls- plenum, denna fredag. Då har man sannerligen också - skyldighet : att rätta sig därefter”. ” atb Trots Kollektivanslutnings- tanken kanske är . allra starkast inom' Metall : och trots att många av våra framtidsmål. knappast kan förverkligas 'utan'. ett: nära sam- band — även ekonomiskt — mel- lan, den fackliga och den' politiska arbetarrörelsen, "vågar - vi även" i dessa spalter föra. fram åsikten att det nu eller i en franitid troligen är" lyckligast om man finner en annan förm för detta samband. 'Metallarbetaren v (3) Hela vår r ekonomiska” utveckling är. beroende" av ; om ' finansminis- terns "förväntningar om ett or- dentligt "uppsving ', för industrins investeringar sånrias, . Men' skall i Sprängningen av den : nazistiska ligan håller på att få proportioner. Det har” hetssändningar :förefallit ' som - om världen stannat i sitt lopp'i "skräck och förundran över vad den ösa- lige" judehatareti .C. E.? Carlbergs efterföljare: ställt vill "med, Avslö- n janden - basunerats it med: en kommunikéton Som” om gällde" det 1 förklari > dödsdom har avkunnats Å. den "svenska etern som; om det. zarit fråga om, döds- d och inte” om en: aldrig av säl stollig skrivbordsprodukt av herr Lundahl: jämte Dågra anony- TD” Geishan viktig! länk vid förkandlingar |: Det finns å- dag. c:a 26.000" äkta geishor; i Japan. Med äkta :menas den märkliga" "anakronism som uppfostras i tehusen och vars upp- gift: är. att med mjukhet ' och : be=- hag;- med dans;. sång och. lekar, ga förnöja . och- » avstressa för- Köpenskap ” i ett” reportage; från Fjärran Östern.'.Den äkta geishan som lever sitt liv. för, sig, i blom- ora till liv, och d är rätts- ” tryggheten. undergrävd på ett sätt som det 'inte kan finnas någon anledning att godta. i Rikspolisstyrelsen ” är "medvel ten om att de s. k, åldringsbrot- . ten kräver speciell uppmärksam- het och en skärpt attityd har:an- . befallts, Även ; domstolar och å- klagare” har. väsentliga Mppgifter i i motoffensiven. "Sarometern). partierna "bibehålls" och konsolide- j ras, Det ""stä met gav bevis för den ökade ak- tivitet som studentförbundet "lagt i dagen under senare år och de intensiva och sakliga diskussioner- na lovar gott för framtiden. 1 Den av stämman godkända rättelsen' för det senaste verk- samhetsåret ' wittnar' också om ett studentförbund som seglar i med- vind. : Medlemsantalet :har -- ökat, medlemsorganet Klart! Grönt har under året övergått från sbtencil- till tryckframställning och den politiska aktiviteten har bl.a. ta- git sig uttryck i Skrivelser, ytt- rande, och uttalanden 7 "skilda Salad or: : Stä som var mycket väl- besökt avslutades med -zatt. för- med tack för nedlagt arbete över- lämnade blommor till de avgå- ende styrelseledamöterna H.' Lin- ton, - Stockholm," Gösta Andreas- son, Göteborg, Arne Rydberg, Lund, Leif Svensson, Ultuna, Mar- garetha Bråhn, Umeå, samt Arne Nordling, Karlstad. - No &< In. "och "teceremonins värld, är en konstutövare, inte en | icka. - Ordet. geisha- bety- der. f,' ö.; ”konst-person!, coca Hon kan visserligen, om det vill sig väl — eller illa beroende på hur man ser saken —' bli ”be- skyddad” av en s k. danna (el-jr- ler: ”sugar-daddy” "som ' amerika- narna säger), en rinik , stamkund som förälskat sig i hennes ”körs- bärsmun, - rosenkind, ' vitmenade ånsikte, -raffinerade”” håruppsätt” ning och kilovis med dyrbart ki- monotyg. ”Beskyddet”: som : blir ett komplicerat ekonomiskt" arran- | : eget itehus och ålderspension är naturligtvis en form av prostitu- tion, : SA "Alla affärsmän går på tehus och geishafester, alla 'viktiga - affärs- uppgörelser ordnas eller beseglas med Geish stitutionen är en uråldrig tradi- tion. I. Japan anses det naturligt att en gäst eller en affärsförbin- delse skall "underhållas av. man- nen på en restaurang eller i ettl: tehus i stället för att bjudas hem; och eftersom kvinnans plats: är i hemmet måste : > geishan : träda "i hustruns ställe, > - ra Men. det. finns flera skäl att hälsa på i geishahuset och njuta te till dans "och entonigt pling- plong på långskaftade ' gitarrer. Det finns strängt taget bara” en sak "japanen fruktar — att göra sig till åtlöje, att tappa-ansiktet. Vid kärva förhandlingar kan man viska i örat på. den lilla bugande geishan och hoppas att budet via hennes körsbärsmun skall få :mot- |: parten att mjukna, Via "mellan- handen geishan blir det s, 'a. s. :. enklare att komma . motparten än på livet - fämpa skolpolitikens . personliga +. 2” rv en mentar Spm: "radion skulle till- för en bråkdel. av" -de anonyma brev som "skrivs här i landet, skulle vi snabbt ha .en hysteri, överträffande : « häxprocesernas, över 'oss, CA. Vestmanlands ', Läns Tidning. Det "finns skä att se saken kallt för vad den är: just ett fantasteri hos en liten grupp förvillade och dåraktiga,' "helt "utan warje., infly- tande, utan varje politisk betydel- se, utan”, wärje uttryck "för någon ”fara”' i iden svenska demokra- tin, Några” löss i pälsen kan drab- ba de” renligaste djur — och det. är" wilotigt "att ohyran "ser efter och om ” möjligt 'ävlägsnas. Det! är vär fallet egentligen” allt,” Aftonbladet, Storstäder människor "slits mer än "de 8. de mindre orterna och stockholmarna går dubbelt så ofta: till doktorn. som norrlänning- arna. Detta konstaterar Riksför- säkringsverket i en undersökning för 1963. Även om man måste ia- ga " hänsyn. till avståndet till” lä- kare beträffande siffrorna -om lä- karbesök' så är skillnaden i ”frisk- het” "mellan : "stockholmarna: "och folk i norra Sverige "markant, ”Un- dersökningen 'ger -ännu - ett' argu- ment i debatten om den dirigera- . der folkomflyttningen. - Ung Center, De principer, som påverkat för- : äldrarnas hållning, "har . också på- rapporteras. Från, därarhåll, kan detta” endast- förklaras genom att ett. "erkännande av, fakta anses hota " Vissa opinionsbildares. och Prestige, och ”kahske ' också” "det ideologiska ” och" praktiska” system”; som de' fö- reträder: ;. Prestigebehovet förenår i ved ”fenlärighetsnitet till en håller På ”att drunkna är ”en"väl- lovlig gärning. Att hjälpa en gåm- - mal » människa som antastas”, ger ” varken | sberöm Her gul 1 fick betala, böter : och skadestånd. Pojkarna ' som an- tastade 7 den , gamla, damen gick dän emot, "fria, Rättvisans gudinna ves en binidel. för i Den tillfäl iga skolledan. får. in= te. tar överhan Det "är. em: sjuka på din framtid. och tag "att kraft- . tad -Det går att- skaffa”. sig god . rå utbildning + voch i examen, - "senare i livet — det vet”inte minst vi som arbetar ? med”: "körrespondensunder- ” visning men ' för "den vuxne . med. . familj är det en arbetsam- mare våg än. via den ordinarie, skolan. : Rektor Gimnar Gaddén. [ETT ORD > PA VÄGEN Tag "äg till vara för att förgäta . Herren. 5 'MOS. 6: 12, Skulle” det verkligen vara nöd- vändigt med en sådan förmaning? Skulle Israel kunna glömma Her- ren,. som .så- underbart hade räd- dat dem, och med . så "stort = mod hade" fört dem genom öknen och hjälpt dem" i så mången nöd? Skulle Israel kunna glömma 'ko- fiom?: Ja, sannerligen, förmani ningen var ; "nödvändig: Allteftersom" åren gick” i Kanaan, var det snart ba- Ta en liten del av folket som kom ihåg Herren, ; Israels Gud Nar I dag gäller - det di T i vara för, att förgäta Fra dig vält som- Israel. var före." upptagna. med, ” finns det för honony Lev varsamt! Vaa! Ta a dig ” Lätt ingen i lust i hel "att, fast det "| Ke : den kan
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.