riks konstibuti kort art hang som: klärt strider: möt för. ; geriom” et sillkä i de, till Jr. ingarna enligt : riksda - riksdagen ividerstryka abb | inri- | beslut. > Å + 'kesmånistern. sålunda” sånte följt Ur dre ER - SLS -EAmOLMNS TIDNING : I Rikedaged bar om beslutat om a sar er lol och ällda förhandlings- ' rätt från 4 januari 1966 Denna grupp av arbetsgivare får där- I Nörge har cin Grieg, Finland har Carl ' sin "Si jus, Nielsen, . och --vi försöker. smått försagt . att. slå | för. Franz, Berwald -. - : Från centerhåll . framfördes all- varliga. erinringar ; mot det ;'un- derkänmande av den. fällvärdiga förhardlingsrätter” som Tegering- -Det tjänar naturligtvis ingenting fll att försöka jämföra deras Stor” het; att. göra upp någon rangord-; ving. mellan 2 dem, Man kan bara ens 2 skulle innet I att Grieg oc och Sibelius Den förhandlingsrätt som state- "och kommunalanställda nu er håller - är emellertid inte full- värdig, Riksdagens majoritet bi. ce- sal 1 blivit mera allmänt kända, inte bara "internationellt utan också in-- om- Norden än Nielsen och Ber-. wald:, Carl Nielsen föddes för hundra år "sedan, den 9 juni 1865 i Norre: Lyndelse nära Odense. Den 8, det "stabila läge "vi idag har på arbetsmarknaden med starka och ansvarskärmande , fackliga orga- iysationer finns det ” knappast I ' motiv för att nan inte med fullt fön de skall kunne förhandla föll den - vilket :. ning och rätten till annamw ledig- |" het än semester. Den borgerliga delen av; siksdagen begärde att " förhandlingarna ' även skulle få omfatta dessa två avsnitt. De att att gälla arbetstidens förlägg- Xdecember - samma år föddes Jean Sibelius, - Grieg var då tjugutvå nal, Berwald skulle dö om Ira: aställningsförhållån- terna > Ca Niclsens. fader drygade ut” der är! kran Fock em de mägra inkomster han fick ge-. ” underkänner” den fulla ” - servationslösa ” ”förhandlingsrätten för en” stor” grupp "löntagare :på och d j åldern och hade tråkigt i sängen,! gav hans mor honom en trekvarts-: Kommunerna oc | nblock fiol att eka, med. Och att ”leka”; med "fiolen, det' var 'abp försöka I spela efter. de "såbger" "som modern! at Nielsen -.den rene musike i dalé 'op här känt. eg. illa den nya k a ; indelningen, beslöts av giksdagen : 1902, sades det uttryckligen i | berörd 7 av att bli ställd vid siden på detta sätt, underströk hr Ann ” Dén jö vad > pojken: ” hade "lärt ' sig. Han” så sine något, hönde "bara på kw kommentarer, tog fiolen och d. den, : och så räckte han! , beslutet att blocki 2 ningen skulle bli Särillig. Så blev . det aom bekant inte & verklig- : heten: och' detta har föranlett ; styrelsen sattes helt ” enkel i Konstitutionsutskotbtets vice T ordförande Torsten Andersson i Brämhult ” (cp) utvecklade ut- skotteta < « eynpunkter ". på "detta "ärende d wiksdagens, dechargede. ”batt; Hr' Andersson: framhöll: att : länsstyrelserna tog ' beslifleb iom kommunernas" friyillighet" på, all. : var, Det, fanns sålunda Åänssty- : relser som ägnade. | bortåt hundra- talet "sammanträden: åt ätt jämka ” Bammån' de” olika ' kommunala kommyunala' opinionen tistället för "bldckindelnil när: förslaget" "hamnade "hos ins fikesministern? ." Svanet ” På, "den |: frågan, känner de” flesta ev våra aktiva kommunalmän. Regeringen! gick på avgörande punkter emot förslag " som ,. kommunienna .. till-. Bämmang med , länsstyrelserna |. ' hände sedan |” fulla samband, "Just ur. den. punkten: "har " ”sbäiologiprofessorn Ginnar "Boalt med' sin nya bok Masskommunikation” väckt miss- hag i. "Jordbrukarnas Fö inräknar. boken bland: massmedia kommit” fom, Den kon vv TEN FNSEN Hos. REGE- ; RINGEN: 2 | att på. senaré id Jåta flera vik- r itiga frågor. - avgöras efter: idépäre " I äninget At betsgiVarg i Nägra godtyckligt valda ex : pel på ” "departementsutredni årets ändring i semesterlagen till? kom” efter utredning inom inri- ”kesdepartementet; 2) frågan om särbeskattning utredes av en ar- , betsgrupp inom finansdeparte- "mentet med hjälp av utomståen-, de experter; 3) de nya skatter | som finansministern aviserade i årets statsverksproposition base- rades på u' g av finansde- partementet, medan allmänna skatteberedningens förslag. åt- minstone tillfälligt lades på is; 4) en utredning i a handelsdeparte. regi pr lingen under ordförandeskap av » en riksdagsman med mycket nära anknytning till fackföreningsrö- relsen. Vi påstår självfallet inte att dessa och liknande utredningar nödvändigtvis måste ge sämre re- sultat än de som sker genom par- lamentariska kommittéer, men vi » anser systemet med mer eller mindre slutna departementsut- redningar vara mycket betänkligt med hänsyn till vikten av att oli- » ka meningsriktningar får tillfäl- le att påverka utredningsarbetet med sina ar och pfattningar, Frisk luft och öppna dörrar är inga överflödiga inslag i en de- mokrati, MOPEDALDERN Hur många pojkar, som ni känt eller vars föräldrar ni känner el- ler känt, har blivit dödade i mo- pedolyckor? frågar Väx jö- and för + fäktoréet. fastslår prot; Son efter Bokutredningen att'lä och Jöppmärksammar verkligen klent bokläsande: går det' upp för professorn att” bokläsning möjligen kan samman hänga också med tillgång till böe-" ker, genom tex. bibliotek och bokhandel, +->' institutioner : rustad med, Därför har han hel-| ler inte ett ord att. säga' om den revolution som skett med lands- bygdens läsvanor och som bara hade börjat när de av honom re. fererade” intervjuerna genomför- des i januari 1949, . HEP «+ Vad har vi "professorer till om inte bl. a. för att avslöja vad som är ohållbara generaliseringar och vilka påståenden som tål en ”när- >. spel: och "dep" Har” förekominit : "inslag av. tvång i'detta sammän- med denn& DPetta!har' på, sina | Pell - håll även påverkat. kommunernas veningsblad, Boalt). --småbrökarnas och .husmödrärnas |: ringa fritid söm en förklating' tilll i " Endast. på "tal om ödebygderna | ] landsbygden är. styvmoderligt ut | 20 na ned”, den. still pojken. i Sängen igen. amn, och så blev. han: småningom andreviolinist i Det: Kongelige Ka- 4. 5 1890 fick" han ett pappan "kom hem fick han! tumslat je i en militärorkes-. gle. års ålder fick han: ilp.-av ' goda "vänner. att ' klara ' .- I det. ekonomiskt.” medan - han; gick:.A igenom Konservatoriet - ot Köpens : ; hå t i ” och" de . stora ”sym- och, därigenom; tillfälle -att'- mt och höra och studera ä Tysk. länd; "Frankrike ” och Italien; - > Så kom hav hem ågen och bör- jade" kömponera' på allvar. Han fortsatte "en, tid att tjäna sitt up- pehälle, såm violinist, men Så små ningomTfövergick han mer mer ill att dirigera, blev” "kapellmästare . Saul og” David, Fyra år sö Opf nare ”"kom- den andray Maskerad fonierna;,' sex stycken” av den sö nare, ne "Före" sin tid > 7 , En: del av. publiker tyckte. väl att han skrov konstig musik; den var före sin tid och lät” inte som man"var var, men samtidigt skrev "hen ju sånger och instrumental- verk med folkvisans hela charm och enkelhet.- När han dog 1931 "följdes han till graven av en stor mängd män. niskor, som redan då i Carl Niel sen ”igenkände Danmarks störste musiker. Och sedan har hans rykte bara vwdt, Hans symfonier spelas värl sånger den över allt oftare, hans sjungs minst lika mycket mu som förr, 'och "man $er i honom mirdre nu i den store föregångaren, än den rene musikern, den :alldebles 'självständige kompositören, som bara lyssnade till toner i sitt inne och satte" dem på pränt Och genom denna renhet, denna "naturliga självständighet, har: han blivit. ett ideal för många andra ister. I det viktigast riktigaste sammanhanget har han kanske satts av Dag Wirén som brukar. ge som” sin mwusikaliska , > sibt Credo: se > "Jag tror på: Back; Mozart och | Carl Nielsen och. på "den absoluta : musiken”, > "Vad finns det väl. för bättre ideal? så Ord och: ton i Carl Nielsen hann med att än va två böcker: också och visa att han var: kanske lika genial med «Ord som han var med toner, Le- "ende musik heter dem ena boken, och denandra Min fynske. barn- dom. Det är en skildring, alltså, av: hurhan' växte upp, av far och mor. och syskon, framförallt av storasyster Karoline, som” var | så vacker men.som måste ' dö i lungsot, om djur och "ljud och ljus — det är en skildring lika öm och ren och kraftfull som Carl i : Nielsens miusik.; Det är samma fina, äkta danska tor ä både ond och toner hos Carl Nielsen, =! « ' Karl Sjunnesson.” snel : Stöckholm (rm). "I åvvecklingsskolorna vingas lä. "rarna' alltjämt att arbeta med rnmyc- ort D las, Texas (UT). : ” » Staterna "har man nu an. seismograf: som med; underjordiska kärnvapenprov > långa avstånd, Sådana prov är 4 låtnaiy ligt Moskva-avtalet, iiav- a | vaktan, på möjligheten att på' ett | läm sätt kunna regir streräxdem, öl--Den.nya. selsmografen är byggd Janvändning på havsbotten, Den' "kas ner till ett djup av er, Dess apparatur kan skalv och eventuella .kärnvapen- åpparaten finns” en "band: spelare med 14 spår som - går 'så långsamt :att endast: en” femtedels millimeter band -:inspelas per se- kund. Det är detta som möjliggör för apparaten att :med spolar på em i diameter. spela in regi- streringar i 33 dagar utan avbrott. På en given signal från ett far- tyg frigörs seismografen från sin tunga basplatta och flyter upp till ytan. "Väl uppe sänder den en ra- bärga den, - . När seismografen bärgats" kan man spela upp det inspelade med en sådan :hastighet att data som samlats. under 33 dagar kan gran- mare analys? secs os "ci skas på en och en halv timme. no ogt Bandet öns därefter till en da- tacentral . för närmare ' analys. i| +. - INDUSTRIINVESTERINGARNA | syfte att: fastslå. de registrerade]. "Även i | 1 proposi” cnockvå karaktär och upp- tionen framhåller fi n komst, behovet av att industrins investe- ringar ökar. Men för att detta skall bli' möjligt måste inte en- .dast "de räntabili utan ; olika instrument är "inrymda i en stålglob med en diameter av en meter och med fem” centimeter tjocka wäggar, In- ne Å globen finns bandspelaren, en "också de finansiella :förutsätt- ningarna vara för handen, kom- menterar Industriför- bundets Tidskrift: Finansministern tror inte att den hårda och under innevarande år ytterligare skärpta pennirnigpo? "tiken i någon större mån verkar bladet De flesta männi- skor har nog i l de minne flera sådana tragedier: Mopeden är ett motorfordon, också om den i vår lagstif icke betraktas som ett sådant. Al la motorfordon är farliga, om de körs utan försiktighet och utan den Under lång tid inövade fär- dighet, 'som fordras för att man skall kunna behärska dem. När en tfemtonåring för första gången sätter sig på en moped för att själv köra den, bedömer han nog inte olycksrisken lika riktigt som han skulle göra, om han vore nå- got äldre. Han har inte heller sinnesnärvaro som en äldre att på industrins investe- ringsmöjligheter, Han'. hänvisar . härvidlag, till aktieemissionerna i år, industriobligationslånen under första kvartalet samt det förbätt. rade vinstläget inom industrin. Fi- » Ransministerns synpunkter före- faller, på denna punkt föga över- tygande, Företagen har under se- nare år varit tvungna att ta i anspråk tidigare uppsamlade re- surser, vilket nu gör dem mera beroende av läget på kreditmark. naden, ' Vidare blir möjligheterna till kommersiell kreditgivning från utlandet avsevärt mera begränsa« | de i år bl a som följd av riks- kens' åtgärder. Detta medför klara av alla sit Höjd åldersgräns för rätt att köra moped skulle vålla stor sorg bland femtonåringarna. Men den skulle välkomnas av all föräld- rar, som har barn i den farliga mopedåldern. att industrins behov av lånekapi, tal för att kunna fullgöra den planerade Produktions- och inver eringsuppgången är betydande, Den hårda itiken slår inte enbart på den privata kon- sumtionen - som - statsmakterna . batterier, en tryckin- NN samt en vertikal och två horisontella seismometrar. Dess- utom finns där ett elektroniskt ur som är på tiondels sekunden kor. rekt under, hela inspelningstiden. LUTRYGGAR KONTROLL, ' AV <A-PROVSTOPP. marken - är förbjudna enligt det avtal, om förbud mot kärnvapen- Prov som ingicks i Moskva 1963 och som undertecknats av över 100 stater. "Varje eventuellt sådant prov" kan "registreras ” av. ranandstar tionerade seimografer, eller "från rymden med jaa av kretsande -satelliter : som registre- rar "den. radioaktivitet och hetta som frigörs vid: ett prov. . Underjordiska prov är däremot svårare . att ' registrera” på dessa sätt. De underjordiska proven kan endast avslöjas - genom de seis- miska ågor som går genom jorden, men dessa vågor påminner i hög grad om de chockvågor som utsänds vid ett naturligt jordskalv. Uudksjrdika kärnvapen stop. noggrannhet . kan , registrera |':ofi oa sprängningar och "av registrera alla jord-1” ; I Dallas. diosignal” som -gör att fartyg il.” närheten lätt kan finna den. och | ' " Kärnvapenprov i luften och på| Apel nprov. fa På grund « av & dessa vågors ; intensitet håller sig på en. ganska låg: nivå på långa: avstånd” är det er . som. kan uppstå 'vid fman dessa störande vib- fätioner och har: slättare -att;-ur« skilja .de' vågor, som härrör från en underjordisk kärnvapenexplo. sion, ” Apparaten. : hår utarbetats” av Texas Instruments ' Company i ; Utvecklingen, av den på stati ade ” grafen stödg "dessutom äv; den amerikanska regeringens byrå :' för avancerade .forskningsprojekt, Med smärre justeringar kan den också användas ' vid obemannade seis- miska” stationer på land, on iha ”Medborgerlig samlings "u uppträ- "dande vid valet av arbetsutskott i Malmö högerförbund häromda- gen här väckt både förvåning och bitterhet inom malmöhögern. Med knappast möjliga majoritet rösta- de MbS-fal i förbundssty- 6 procent av klasserna? vid” De, Kongelige, - och” senare Jförs. Likväl fick man de två se- stora | HN Ik stora a Klässavdelningar. Det här läsåret har inte mindre än 63 pro cent. av klassavdelningarna i real. | Aktuell AN spänningen "mellan Moskva | och Washington har ökat” innebär inie alt ryssarnas situation i Asien blivit lättare, snarare tvärtom, Nå- gon. fö ing har inte k till komn menta r Precis samma I regel gäller för ett rikes "självständighet. ” - Nordvästra Skånes Tidningar Hist | läxor ligger för nära stånd mellan Peking och Moskva och torde. inte. heller. inom över- skådlig tid kunna förverkligas. De frealpoliti mel lan kineserna och ryssarna består i stort sett oförändrade, -Vid en bedömning av förhållandena mel- laiy "Indien och Sovjet är det av vikt att bland annat erinra om abt liksom 'kinesenna har rest an- språk på indiskt tenriterium "så har” de krävt: "synnerligen ' omfat- tande” gränsregleringar i Sibirien på rysk bekostnad. ikaliska |5= =. i tiden: för att vi skall ha glömt vad ett tillräckligt avskräckande försvar. kan vara vänt. Svenska nationen tar” inde av sitt för att hålla det 1 gott stånd. + Vestmanlands Läns Tidning - Vän lånids' säkerhetsfrågor, får självklart inte utvecklag. till kon del tidni na A utan här måste vi alla, oavsett var vi är verksamma, se till sam« hällets bästa och inte än vad som kar "vara bra för den ena eller : andra tidningen, ; ; TCO-tidningen - : Expressens medarbetare ” har trasslat till hb mol” na- vet på full Förrämtriing av det in- veg erade ' kapitalet : måste sättas högt. : Detta "innebär dock inte att man skall tveka att satsa de pengar som "behövs . för en Omistinukture. ring; En: rationell produktion bör under.» alla förhållanden «på - litet längre sikt ge bästa Thöjliga utby: te; Det visar "sig "redan nu att det rationellt drivna familjejöndbruket hävdar sig väl i konkurrensen med storjordbrulket, ne > Annonsbladet i Lund Sled 7 ntalet' av. våra äl är så "gamla, att” ide kommer ihåg vad 'det' kostade ' oss I. värnskatt under. åren 1939-1945 ' vatt + rätta bill vad | tidigare, ; försvarssabotage + 2istligan. Det' 1 här "skrivits ”antise- mitiska ”pamfletder, died har 'even= tuellt - spioiverats, dett > har "i varje fall lekts. med vapen”och”militär- mateniel, ' Det : är: illa "neg: Meh vad- tjänst har 'Expressen gjort . demokratin genom att” aningslöst låta” en ökänd svindlare. leveréra bevisen, geriom att blåsa upp hela Vill :en” expressenbaliong "vid minsta "sting pyser. sam= ” — en polisutredning som försvå- rats på grund” av dåligt 'omdönve! Vad "vinner demokratin på att Expressen | nu blir "utskrattad?" Y - Det är ett evigt, 8 faktum. att ktert av; år | ,1955 hade ;raserat” . varje. Fall ke majoriteter; av svenska: dolket ihåg om 'på nytt lågt; så får” man" heller: inte dess" värde när den fbriinrve skolan och 43 procent av klasser na i flickskolan nämligen 30 eller flera' elever.” För gymnasiets "del är motsvarande. siffra: 30-' procent statistiska - centralbyråns ställningar, 'k [skriften 'Skolvärlden," 13 Läroverksstadgan: säger att i:ren alskolans. » högsta; årskurs och på gymnasiet ” ”må” i varje avdelning undervisas högst 30 elever såvida ”ickeé skolstyrelsen enligt av skol överstyrelsen: givna 'riktlinjer 'an= norlunda bestämmer”. då intressant att se att drygt var- annän "—"' eller exakt 52 procent — av avdelningarna. av vealsko> lang : högsta. årskurs har mer än 30 elever, yin soc TNE lan, som är nog så krävande för de exceptionellt stora klassavdel- | ningarna — i högsta årskursen har 66 pröcent av avdelningarna mer 1 1 tid Då ST fallet bidragit » till- att -man + infe | söka | Och det ' är | divi både lärare ' och elever, återfinns | ele' procent. "Och var tionde g gymna- stfävdelning, ver. > are och :lokalbrisi lv. upprättat det äntal klassavdelning- an:som;'det- faktis kt. finns selevun= derlag . för: > De” på: tok (för".stora klasserna, medför .givetvis."adt. lä rarnas' "arbete" blir - smycket. pres- sande, och svårigheterna att: in- » underv önskvärd utsträckning är. uppen. bara. ' Man. tycker. då att det börs de vara angeläget. för myndighe- |. terna att göra det ytbérsta för "att anslag . till ig. :: Samt"störrer uppsättningar av de, böcker. än det let på: 30 per. avdelning. För de femåriga och fyraåriga linjerna ärj|ju stör och r sliotek; är några krav som har särskilt starkt. fog för sig 'd Ini motsvarande. siffror 63 resp.; 36| te' vara Hamburg (Lr). nä Tyskland anses allmänt vara ett teaterns land. Det finner stöd i det faktum "att det finns i gwunt tal 140 teatrar i de västtyska stä- derna, där främst skådespel men också operor och operetter upp- naste åren lägga märke till att teaterbesöket håller på att stag- nera — mot förväntan, ty egent- ligen borde = levnadsstandardens höjning ha givit anledning till att vänta sig stigande ibesökssiffror. Visserligen fick 33 städer notera ett växande antal teaterbesökare, 49 emellertid en tillbakagång, ;-- Det torde nog inte vara lätt att precisera orsakerna till denna ut- veckling. Det kan -bero på reper- toinen, somliga tycker att den är . relsen ut tre lojala högermedlem- mar och placerade i stället två "anställda i MbS-organet ' Syd- svenska Dagbladet samt ytterliga-, re. en MbS-man i oe MS et. + .En-av de tre, som MbS-a röstade bort, var kvinnorepresen-- tanten fru Brita Berlin. "Ingen |, kvinna valdes in i stället; Detta har väckt en skarp reaktion inte minst från kvinnohåll — och även där man haft sympatier för” MDS. Den allt mer utbredda reaktionen mot MbS har följaktligen blivit märkbar särskilt bland de, kvinn- liga väljarna i Malmö. Det konstateras också att de tre nyvalda i arbetsutskottet inte re- presenterar något annat än tid- teten inom industrin. Man miste skapa utrymme för en större ökning av kreditgivnin- . gen" till. näringslivet än som nu aa tivi- tycks tro, utan medför också be= - planerats...” Sydsvenska Dag- bladet-Kvällsposten som i privat- politiskt intresse styr MbS och nu försöker göra malmöhögern till ett redskap för samma intressen, (Helsingborgs. för ll, andra igen att den är för avantgardistisk. Uppfön randenas konstnärliga nivå, ' byte av teatercheferna, publikfavoriters avgång gör ig kanske kännbara, därtill I också all I så | gäts som naturligtvis knappast har tillfälle att komma i kontakt med teatern... Teabervänligheten” tilltar | dock med ortens, växande 'storlek. Av de återstående 42 procenten hör ungefär hälften till de tillfäl- liga teaterbesökarna. Den andra hälften har ett abonnemang eller är; medlem i en teaterförening. Den äkta teaterhabituén som re- gelbundet går på teater utan att vara ”skyldig” därtill är alltså en ganska sällsynt företeelse. Teater- vänligast är Berlin, Hamburg och Bremen : samt delstaten Hessen, Flertalet teaterbesökare är — av kvinnligt kön. Det kan inte för. klaras. . med . kvinnoöverskottet, - ty biograferna t. ex. besöks av kvin- nor och män i' samma antal, Tea- terbesökarnas huvudpart härstam.- mar från samhällsklasser med me- tarnas andel, Intressant är inflytandet den' så gärna bespottade TV:n har på teaterbesöket: i genomsnitt rätt männa omständigheter: "för ”stor arbetsbörda, brist på parkerings- plats; dåliga ligt, TV-ägare går ofta- re och ser på operetter och musi- cals &n folket utan TV, Antagli- strafikfört ingen personal ett vakta. ; barnen Varför deltar teatern inte i sam- ma takt i det fortskridande väl- ståndet? Varför varierar besökar- antalet fast främförand konst- gen trar TV-föreställning- Jar av 'sådana genrer ill att. fol- ket vill se dessa pjäser på. ece- nen. Di äges i Västtyskland största delen av TV-apparater av närliga nivå är samma? För att få något ljus över dessa problem har Deutscher Biihnenverein an: ställt en cundfråga vars resultat i dessa dagar framlagt. 2.000 - per- soner, i. alla samhi äNsklasser har har a sådana teatervänner som antages. 58 procent av de tillfrå- gade uppgav näm nämligen att de inom den ifrågavarande tiden inte en enda gång varit på teater, och 15 procent förklarade att de överhu- vudtaget inte är färmsserade av som för det mesta ' sö- kor bara lätt umderhållning på teatern. emellertid Dagblad,h) . beaktas att även landsbygden frås' "I söka Hålla efter, Den största” delstor inkomst, ringast är arbe-|' samhällsklasser "med relativt låga ä bringat alkohölprobleniet i Sverige a" ett, ohållbärt” | tiden att "även: nykterhetsivrarna : kommer ned på: jorden ' och 'an- träder vägen tillbaka; om. det, ”ock- -så svider. Ty den: vägen , leder still återinförånde” av ett ransonerings- "system . med: motbok eller" ” något liknande; Det finns : sånget” "Annat underlätta lärarens arbete: "Ökade lj” + 'skrivhjälp «' åt; lärare; |: för sett ogräs. Så ant: Brukar man för=' Hig "både sig själv "ock? "såna medbröder är att blunda för ”kani- raters” olämpliga ': uppträdande, Det finns inga anledningar , att söka "finna - förmildrande omstän. digheter för ett "olämpligt uppträ- dande. i skog och. mark,.;Vi tole- . verar inte numera att någon upp. : träder "onykter ” under en" jakt, Varför ; skulle vi då tole: ett olämpligt uppträdande i övrigt? Det blir '0ss själva. sådant kommer äts Ä framtiden gå ut över... "> Kring lägerelden : —L [ETT ORD” : PÅ VÄGEN. Så. Säger mannen med ögat; så säger han som det slutna tal; han ' som skådar s Syner frå den Alsmäktige, i i det han sjunker ned och: får sina "ögon öppnade, - 3, 4. ja välsigna' Israel, först uppenbara mom, 5 "eviga vi ra sig Guds £ SA Slut dina ögon, syner - från den ja än är
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.