—=LT ”Bocatdenokrati dr dubbelmoral sd, i dagsmän går i sina" mej-tå . kräver - de handelsbojkott mot ' Sydafrika 'och stöd åt rasförtryc- kets offer. När frågan ställs på . sin spets å riksdagen gör de ge- " mensam sak mad högern för att avvisa förslag syftande till ett svenskt initiativ till en dylik! handelsbojkott. Detta är i san-' ning vad man kallar dubbelmoral, Sydafrika är som en , tids- inställd bomb, sade Sten Wah- -- lund (cp) i riksdagsdebatten. Den . allvarliga situationen underströks även av Sven, Sundin (cp) som var en av motionärerna 'i denna "fråga. Hr Sundin framhöll att ;han var besviken. över att del nordiska utrikesministrarna inte "tog upp sydafrikafrågan vid sitt "möte i Helsingfors. nyligen, "Vad man från” center. och r som är Sydafrikas, stora 'handels- partners; ” . vie: i Men det var. tydligen att sträc- lll ett: ”egét initiativ. från oden jald ykratiska gen. "demonstrerar emot 1” maj. Av "denna, frågas behandling får män "känslan av ”att- det är sin "egen. regering man” har i'tan- fotkpartihåll. krävde var att. den karna när, parollerna utformas. . Den konstanta sjukvårds krisen vår ejukvård präglas av ett "konstant krisläge, : Underskottet på sjuksköterskor ligger i regel 'vid ca 1.000 befattningshavare | " 'och till sommaren får - vi” väl tt kvinnor från u-länderna kun- i initiativ till överläggningar med 17 i första hand de "övriga nordiska d regeringaina för att utröna”. de=- ras intresse för: en” "gemensam aktion av något slag." En "sådan aktion kunde' t.'ex.' bestå i att man" gjorde en" förhandsdeklara- tion ” om "att ' wara beredd” att stödja” sänkioner' från "de länder var tydligen” för. långt. Man Aindrar M vem" ' socialdemokraterna. 'egentli- ” I Finnå, "ett par oil "västerut från ” Helsingfors, har familjen Kihlman .en' sommarvilla - vars "läldsta del härstammar från slutet Lam N Den finlandssvenske ' förfat- taren Christer Kihlman besökte här. Det var då jag började £ förstå hur efterblivet Finland var i flera avseenden, Och i rättvisans namn näe. jag ju påtala de odemokra- ki av 1800-talet. -Med sina kakel för en tid sedan Stockholm s trappor, vinklar och prång bär den de” ges i sjukvårdsutbildni vårt; land samtidigt som" de lät- tade' något på årbetskrafisbristeri, . Vidare "” måste” man: stimuléra . manlig -arbetskraf att” s ökad åter ” bevittnå - hur Å kh "måste stänga" av brist på perso- nal. Något måste göras för. att ändra på detta” läge. I riksdagen han centerpartisterna Bengt Bör- |. jesson och Elvy Olssom motio- |" nerat. om en skyndsam prövning av vad som kan göras. De ville I ikidagsdebatlen fråga underströk ' Bertil - JIohang- "son:å Växjö (ep)' att man i cen- I 'terförslaget- pekat på. vägar som : kunde vara . framkomliga: , . Medi- tinalstyrelsen” har 't, ex; ansett PROSTEN OVE HASSLER : blev inte heller denna gång ut- ue nämnd till dompröst; - Linkö- 'bing; kommenterar s vens k al. Dagbladet: ij ' Regeringen beslöt nämligen .i fredagens .konselj att ' utnämna . den i och för-sig utmärkte teol. dr t:; Helge, Brattgård, Göteborg. Men " förbigåendet av hr-Haséler 'måste . betraktas som utomordentligt an- märkningsvärt, eftersom det , var tionde gången han vär 'med; när Kungl. Maj:t skulle utnämna. . Redan för 13 år sedan kallades och valdes prosten Hassler, vs till |: domprost . i Linköping men blev icke "utnämnd. 'Några” år ”senaré sökte han en kyrkoherdetjänst i Btockholm som extra sökande och var medtävlarna överlägsen mes ritmässigt. sett. Hän "fick också |'h « domkapitlets förord « men förbis gicks, . c År 1959 sattes han rsta rummet vid biskopsvalet i Lin köping. Då han icke utnämndes | där sökte han en domprosttjänst 1. annat stift utom, förslag men utan framgång trots att han åter- igen var den meritmässigt : mest " kvalificerade, Tre år senare pla- cerades han ånyo på biskopsför=- slag, denna gång i tredje rum- met. i- Västerås, men hade icke heller den gången regeringens öra, i Prosten Hassler har i många å år Varit, generalsekreterare i i Svenska prästförbundet och är sedan 1930 ordförande i förbundet. Han har juden många kyrkomöten ' vårit av. de ledande' prästerliga ” 1e- damöterna, han är. styrelseleda- mot i Diakonistyrelsen o s, v. Varför diskriminerar regeringen en så högt förtjänt prästman? | FINANSMINISTERN GICK . KVINNORNA TILL MÖTES med” sitt 'nu genomförda: för- slag "om frivillig särbeskattning, betonar, G öte borgs. Pos ten Den ger makar med egna ar- betsinkomster möjligheter att ben tala skatt var för sig. De får själ- va avgöra vad de finner vara för- månligast, Det är sannolikt riktigt då man säger att reformen gyn- nar den som har höga inkomster men det är samtidigt just dessa sorh' drabbas hårdast av 'skatte> progressionen 'och särskilt då bå- da makarna tillsammans arbetar och svarar för inkomsterna. Nå- gon «stor eller vittgående reform är det inte tal om fastän en del under. riksd debatterna . häftigt = kritiserade att finansministern vill visa män- niskor med höga inkomster hän- syn, ': +. Om vissa socialdemokraters jämmer, inför nödvändigheten 4 att en grupper «kunde tänka sig: en; : utsträckning. söka: sie äl vård Men ' "riksdagen" var ”Kalleinnig! Fru Nancy Eriksson '(s)". Jovadie: dock. att. hon: under en doft 'av Tove Janssons mumindal — denna nos- talgiska hyllning till 'en förgången sommarvillaepok, : I detta - halvt förfallna": och mycket dragiga hus bodde” författaren Christer" Kihl- man” vintern '1963—64 ' med sin fa- milj i väntan på att den egna willa som "han låtit bygga i när- heten : skulle bli klar för inflytt- ning.” I. lyckliga ; stunder fick man skulle "studera : sjukvåräsproble- men, Det är 'sannerligeh ' på' ti- den att hon'gör det nu” sÄnnr bättre: hade . det varit. om hon : studerat frågan innan hon med- > verkade, till- att: centerför- vecka utgör - "enda alternativet för många varbetstagare, Inte "vinst då. för de grupper" eom;har att - direkt. betjäna andra medborgare, Mycket skulle' emellertid : vunhet "om "även jandra "arbets: dan .framkomstväg. vid nedbring- 'andetst äv . antalet: veckoarbetsda: gar. "Det; skulle lö: många "pro: blem. 7 N H : Det är möjligt. att” det inte är realistiskt "att: räkna med . något sådant, Då återstår det endast. att a att :lördagsledi "te får innebära-att samhället” upp: hör att fungera: Åtskilliga ' mäns niskor. måste "vara i arbete, ,.: « Diskussionen ' bör inriktas 7 på hur det'skall gå till att' uppehålla en nödvändig verksamhet. Och på hur: långt : medborgarna är. be- redda att sträcka sig för att be- tala de tjänster som tas janspråk; hå igh . stor att” CT ftysboxskt lockar ”till. att jäta för. mycket av sådant” som inte är” riktig mat, '-Man proppar boxen: full 'öch' ser 5 till: att” det blir omsättning bål lagret, skriver Jord brukar nas Föreningsblad: " Ni vet ju. själva — fram med kaffebrickan, tina upp en » godsak - och ät en smörgåst ' - 2 .r - Frysboxen hjälper" OSS att leva - farligt. Det är förstås inte frys] boxens fel... Den kunde "lika väl . tjäna som förvaringsplats för bra och riktig mat — inte så mycket kakor och annat som kan gå un= der. b ly Ordet Kömhjälp i "traditionell bemärkelse är nästan ett okänt . tion, upp te turen. till: "över -15 kring "12-13 grader, — Vi aldrig varit .så friska. som den vintern, kommenterade Kihlman efteråt” denna tid. -Artikelförfattaren” besökte en gång" Kihlman . under den: vintern, Vi satt”med. ybtterrockarna på — jag, som övar "mera, ovan vid den äl grader, men normalt höll den sig | har att öv sin nya bok. ”Madeleine” till Bonniers. Sören Lindgren träf. fade honom då för en intervju och redovisar här samtalet, som kom att kretsa kring försonings. temat i Kihlmans bok från 1963 ”Den blå modern”. V hade gjort. Det var Donner som | var "den "radikala av de två och några närmare kontakter hade de inbe heller. År 1952 blev Christer Kihlman litteraturkritiker vid eftermiddags. tidningen Nya Pressen i Helsing- fors och inte heller där war hans artiklar särskilt arga eller radikala. Däremot bedrev han en mycket subjektiv litteraturkritik. Efteråt har han: sagt att han uppfattade sin ' kritikerverksamhet - som . ett slags. konstnärligt uttryckssätt; han ed "de ' känslor . en bok gav rum- ven . tycktes: ständigt genom de. otäta väg- "garna. Det; blev :i stället en flitig åfyllnad av whiskygl Vi hör- upphöv hos honom: och redovisade -för' dessa intryck." Några ambitio- ner att bedöma verken efter för- fattarnas intentioner hade han ald- rig. Men. sti In "arg satt kvar, de: på” Hitlers tal i: en å | fohdkn känslosamma kommentarer insfuckmnå, på Beatles och på Judy Garland. mem När jag efteråt har tänkt på den kvällen i Finnå har det slagit mig att just. Hitler, Beatles och. Judy Garland tycks fånga något karak- teristiskt , hos Christer :- Kihlman: Håns. äcklade "fascination av det omänskliga," det ' vulgära 'och det tragiska. Och det som gjort honom så, vred som författare ' än väl. att "Finland" och erkannerligen "i Svenskfinland, hans 'barhdomsmiljö. I ett tidigt skede: fick. han :namn om sig att vara en. arg ung, man. Dentia vrede kunde man visserli- 'gen "inte "upptäcka 'i 'Hhars "två: första. diktsamlingar i början. på 50-talet, , Rummen vid havet” som : -innehållar " "några " höststä ”Munkmonolog” "som kunde tydas: en .' finlandssvenska modérnist. dikten. Stämpeln arg fick: han ge nom "att: han fungerade som» hu- vudredaktör för Jörn Donners tid- skrift ”Arena”. Men: Kihlman skrev iden ”emdast en allmänt hållen artikel, Han "blev " chefredaktör därförsatt. ha år. 1951 nått myndig | / ålder; vilket ' Donner. då ännu inte några" veckor mestadels i = högsommaren hänger upp! en ”skylt framför den”. tillbommade :dörren med text "Stängt för se- Naturligtvis är de i i sin goda rätt, Fattas bara annat - än att t | grammofoninspelning som. "hade | han också tyckt sig se allt detta; "Men så med ens år 1959 blev han 'arg och det på allvar: Detta och följande år'skrev har en se rie artiklar där han häftigt kriti- serade . Svenskfinland och dess ef. terbliverihet. 'De gav upphov /' till en fruktansvärd debatt vars svall. vågor än i denna dag fräser, till i Huf tadsbladets i pal jer. Med ett slag tycktes den snäls le-och allmänt. konsöfvative unge manner ha förvandlats' till en rac sande socialist. Hur hade. det gått till? = Jo, det var så, "Berättade han under sitt besök i' Stockholm ny- "ligen .då--han överlämnade :manu- skriptet. till »en' ny .roman till sin ing: från ” ingressens” sommarvilla och! så att. en förnyelse var på väg i; d förläggare, att jag. flyttade . med min familj till: en by wutanför Borgå: Här i denna östnyländska landsort möttes jag i egenskap av ”herrskap” ' av en . vöndnad, och respekt "från bybornas sida "som chockerade mig. Jag' trodde” att jag skulle kunna umgås med dem på jämställd fot, mina inkomster 'var ju':mindre än deras, men den finlandssvenska patriarkaliska herr-, gårdsmentaliteten, som war utmär- kande för. 1800-talet, levde kvar l i vårt samhälle: Den arga kritiken följdes sedan av en roman, Se upp salige, där han på ett fränt sätt gjorde rent hus med de odemokratiska inslag han tyckte sig ha sett, Boken gjor- de ett mycket friskt intryck då den kom ut år 1960 och wutlöste naturligtvis också den en debatt. Tre år senare kom ÅOhrister | Kihlmans andra roman ”Den blå modern” som konstnärligt innebar ett ordentligt utvecklingskliv för författaren, Men särskilt rikssvens. ka kritiker fick för sig att den på något sätt kändes föråldrad, vilket bidrog till att entusiasmen kring den blev något dämpad. Det är inte muteslutet att det ligger någonting i den svenska fritiken. Boken bygger på - ett försoningstema. Huvudpersonen, en modern författare, söker ett sätt att försona det" omåttliga" lidande som nazisterna åsamkade sina of- fer, Han finner det i en strävan att fostra sina barn till harmoniska människor, i en verksamhet - sin familj till fromma förenad med en ständig : vaksamhet : mot: nya o0- mänskliga tendenser. .. . H Detta tema har knappast n någon-. sin genomförts så inträngande. i någon annan modern. nordisk :ro- manm;. vilket också Lars Bäckström |. har påpekat & Ord och" Bild.. Men i en tid då människan inte. längre | är” ett offer för ett namnlöst öde utan står: inför hotet" att, bli” ut- plånad -: av: atombomben ' samtidigt som han ser sitt dricksvatten förstö- ras av modern kemi och kämpar: för 'abt; förhindra > en ”allt : ödeläggande befolkningsexplosion,” i "denna si tustion har försoningstanken dö: lorat sin relevans, Lyckas vi inte hejda . denna ; hotande utveckling : som wvi själva satt i gång kommer det: kanske en gång inte att finnas några överlevande som : dar: ? --telegrafkorrespondensen - d hade kommit i i bruk: Aktuell - komn USA slog in på rätt väg under Kennedyregimen och man får hop pas att det ännu inte är för sent att rätta till de senaste misstagen. Om inte ter sig . perspektiven minst sagt dystra, Washington kan inte gärna tänkas sända trupp- hjälp till varje regim i Syd- eller Mell som kö sig å. UT. ex. en. si Te på 1930-talet. mn mentar : kan ok. maspsykoser ädan' som drab- Växjöbladet ' vår egen" tid måste då en ännu mer central ställning i' alt "histo- rieundervisning och våra: egna bl måste behandlas å sam="' hotad av en populär revolution. Sydsvenska Dagbladet Det går nog inte en "gång till för redaktör K, G. Michanek att lura .'stat: att kalla regeringen för ett extra sam- manträde och vår annars så ko- son att hålla högtidliga presskon- | ferenser och att tala.i, radio och TV eller de lokala poliserna att hälta sju. ”personer må lösliga grunder; Ne Det är en journalistisk h dal lugne högste polischef Carl Pers-|. hällskunskapen.; Och de måste behandlas. på "ett sådant sätt att ungdomen begriper och kritiskt tar ställning till det som händer om- tigt i skolan, att det får hindra kunskaperna om vår egen omvärld, och därigenom" skymma nuet. | Stockholms-Tidningen För 250 "miljoner kronor skulle den ' fruktade sjukdomen" smitt- | koppor” kunna : utrotas inom en tioårsperiod, heter det från Världs- .& Geneve;. som i och" för' sig och den blir all- varlig dänför att den gett anled- ning till uppsmällda sensations- artiklar i världspressen och kom- mit folk att jämföra oss med vis- sa sydamerikanska republiker, där de politiska kupperna ingår i den normala politiska och militära ak tiviteten, Det måste vara påfres- tande för Expressens politiska led- ning : och - ansvarskännande - med- arbetare att gå igenom de senaste veckornas nummer av Expressen, . Göteborgs-Posten i r den första villervallan kunde man få läsa förment djupsinniga utläggningar om hur det är psy- 'kologiskt möjligt, att det kan fin- nas farliga. mnderjordiska : nazi- organisationer i, det demokratiska Sverige, ” feet Det "skulle vara mer på sin plats, om: man i dag började syss- la med en annan psykologisk gåbda. Nämligen hur det var möjligt att regering, . polis, press, . radio : och TV lät sig "duperas av Expressen. Som: i sin "tur själv , blivit lurad "av en | enkelspårig: äventyrare: ce "Kant man klarlägga den saken, då får man också en antydan.om 1896. vid en radioko; erens i. Ber- lin. 1906 antogs ' en... - radiotelegraf” konvention med” tillhörande regle- mente, Man reglerade enbart radio- mellan fartyg och' kuststat!oner + eftersom någon annan form "av radio” inte NN ”Titanic-katastroten sona” > katastroferna.- ” ;— Det ä är synpunkter” jag för tår, sade” Kihlman” när vi diskuberade dem, men 'å 'andra sidan: var de: inte ännu lika. aktuella som. na- | zismen när jag skrev "boken... '' Och han har så. rätt, När. det gäller. rättegå mot. n inom oss själva har vi en ovärder- lig riktvisare i ”Den blå modern”. Sören "Lindgren; ' Den 17 maj hade Internationella Teleunionen (ITU) funnits i jämt 100 år: Den första ITU-konferensen hölls nämligen i Paris 1865 där sta- ter, bland dem Sverige, den 17 maj undertecknade en telegrafkonven- tion. I år väntas ca 125 medlems- länder — praktiskt taget alla länder i världen — skicka .delegater till ITU-mötet i Montreux; : " Utvecklingen har gått snabbt och nu kring 100-årsdagen av Interna- tionella Teleunionens bildande kan det vara intressant att'ta del av några historiska punkter. Den första elektromagnetiska t te- legrafen uppfanns år 1837 av Sa- muel Morse.' Den elektriska nålte- telegrafen hade då funnits: och bru- kats några år, Med telegrafin utväxlades .begrepp för dagens .. ar, och' man ersätter mer och'mer de forna tjänsteandarna med maski- ner, ”Just frysboxen är väl en sån där härlig tingest” som ” gör 'det Möjligt att organisera inomhusar. betet. Men som i alla andra fall behövs : kunskaper för. att .. den |: skall utnyttjas till alla delar. och |: på. rätt. sätt. Frysmöbel i varje hem ligger inte utom' möjlighe- | ternas ram nu längre. ' "Vad skulle inte”en” utveckling | mot detta betyda för ett bättre ,; kosthåll: och 'därmed också: bättre I- "hälsa hos folk i gemen; :r Nor - . Man må icke. "inbilla sig 8 ata a ta ståndp kt till ironiserar Eskilstuna Kuriren (fp): ”Eå av de ssa1d, krater som vwvåndad det av godhet är något annat än det faktiskt är: ett njutningsme- del. Men man må erkänna det som |- inför” voteringsknappen stödde ändå förslaget med motiveringen att hr Sträng lagt fram det. Den här gången gick det bra. Vad far gjorde var rätt”. ett hälsobri d sådant; so När en "ung ' man blir sjuk" är hans moder' alltid övertygad om, att hans hustru har lagat sådan mat, som han inte tält. ' «också bod vare ; liksom alla andra skulle ha rätt "till än välbehövlig a avkoppling, - Men'. hur är, det med anpass- "ningen" till andra”-b det första telegrammet, "på en för- bindelse” som var öppnad för. all- mänheten, mellan Washington och Baltimore år 1844. Sedan dröjde det inte länge förrän den elektris- oh. ' i grannskapet? Och till all haffärer | i. a infördes som kom- tens behov av service även om en :del skulle vara bortresta? =” .- Exempel: i en stockholmsförort finns inom en” distans på någon a Aryg "kilometer ” tre butiker som | munikati del till allmänhetens tjänst i alla civiliserade länder. Av- talet om en första internationell telegrafledning slöts i oktober 1849 mellan Preussen och Österrike, Sveriges första inländska tele: säljer” "bröd" och" k ivaror. Alla tre höll semesterstängt sam- tidigt. under åtminstone två vec- "kor sommaren "1963. dant bör kunna ordnas bätt- . Ye. 'Sämre' är säkert inte relatio- "nerna mellan närboende kolleger än att de som -tänker semester- . stänga kan ta! kontakt med var- andra. och komma överens om något slag av. ”jourtider”. Varje | affär! stor eller liten, har ett självklart ansvar för varuförsörj- ningen till allmänheten inom sitt områd : grafförb vember 1853 mellan Stockholm och Uppsala. Drygt ett år senare, den 1 januari 1855 fick Sverige internatio. nella . telegrafförbindelser ' med Danmark och kontinenten via > kar bel över Öresund, . i pd År 1865 hade det europeiska tet legrafnätet nått en sådan utveck- ling att man började efterlysa en internationell reglering av grund- läggande villkor, expeditionsbe- stämmelser och taxor för den in- ternationella telegrafko, den- sen. På inbjudan hav. den franska den 1 no-| Internationella Teleunionen 100 år] för att utarbeta en ” intemationell konvention i ämnet. Rod Den 17 "maj "1865 skedde 'under- tecknandet av telegrafkonventionen —' Sverige var en' av de deltagan- de nationerna — och därmed ha- de alltså Internationella Telegraf- unionen kommit till världen, "När man skulle skicka telegram över gränserna var det inte en- bart tekniska problem man mötte; Vid varje gräns måste ett telegram skrivas ut och översättas till näs- ta lands språk. Därefter skulle det överlämnas personligt till gränste- legrafstationens föreståndare, Mån- ga gånger överlämnades telegram- met med ett ridande bud. Ett te- legram som kanske passerat 10—12 gränser och lika många översättare kanske t. o. m. avsändaren skulle haft svårt att känna igen. ' a vå . Vid sin andra konferens i Wien 1868 fattade Internationella - Tele grafunionen beslut om inrättande av en internationell byrå som för- |' :z lades till Bern där den skulle ar- beta under den schweiziska rege- tingens överinseende. Den första tiden fick byrån klara sig med en [personal på 3 man. I dag finns by- rån i Genéve och sysselsätter en stab på 400 personer som . ibland utökas med ett: J100-tal + tillfälligt anställda tolkar och översättare” vid de första konferenserna kun-|- de man bara diskutera telegraftra- fiken, men 1876 kom: Alexander Graham Bell med sin telefon. Det dröjde nästan ett årtionde innan telefontrafiken kom in i de inter- la bestäm eller till 1889 då konferensen i Berlin |. hölls. Särskilda rådgivande kom- mittéer för både telefon och tele- | graf kom till i Paris 1824 och 1925, men år 1956 sammanslogs de till L bh staten — kejsar Napol d stod för kallelsen — rädda r- den europeiska kontinentens länder nm 21 stater — CCITT. De första lyckade experimenten -med.radiotelegrafi gjordes 1895 och ''' ; I spår, på ITU- konferensen i-London "på denna båt hade ledigt för kväl- len, På konferensen bestämdes det : | ning och radioastronomi, Med detta satte 8 sina 1921. Det hade ju visat sig att te- legrafisten på Titanic inte kunnat få kontakt -med. den båt 'som låg närmast beroende. på att s:gnalisten att alla skepp i världen' en: gång i halvtimmen skall lyssna efter nöd. signaler på "SOS-frekvensen. Vid radiokonferensen i | Washing- ton 1927 reglerades > luftfartsradio och rundradio. För första ; gången gjorde ' iman då upp'en frekvens- fördelningstabell för olika trafik- slag... Man .skapade också :den.in- ternationella -rådgivandet" radio- kommittén, CCIR.-I Madrid = 1932 slog man samman. 'telegrafkonven- |: tionen och ; radiokonventionen till en gemensam teleunion.: - Flyttningen a av den internationel- la byrån från Bern . till . Genéve skedde 1948 sedan . unionen vid 1947 års konferens i Atlantic City hade inordnats under ' Förenta Nationerna som ett fackorgan. År 1982 flyttade man in i en ny' fin byggnad som uppförts | för Unionens räkning. I Genéve gjorde rymdradion sin entré i frekvensförvandlingstabel- len och år: 1963 anordnades :inom ITU:s ram - historiens =. första världskonferens i rymdfrågor. Hu- vuduppgiften = var ' att : tilldela frekvensband för olika - slag av |: rymdkommunikationer,. rymdforsk, möte, som också hölls i Genéve, tog unionen alltså steget in i rymd- åldern i god tid före sin 100-årsdag;: Unionen, som från början hade 21 medlemsländer, har "växt så att den nu omfattar ca 125 medlerms- länder, nästan alla-länder i värl- den, De enda undantagen av vikt är Kina, som alltsedan 1949 ' har förutsatts representeras av'' den lilla ön. Formosa, och . Östtyskland som också är uteslutet av politiska skäl, SOLGÅVAN Sn TILBLINDA; |: "| dig. Också a möter "dig, II] händer, D; Där: : : | förlåtelse, nu skall försöka samla ihop de NN som . behövs. Det finns pengar. Svenska folket dricker sprit, vin och öl för över 2 miljarder årligen, För att ta ent exempel från ett land, = "Sundsvalls: Tidning | : Första majtrafiken kostade upp- emot 20 människoliv. Fram, till och med april månad ligger anta- let dödade i trafiken” på, samma siffra som för motsvarande period 1964. Vilka möjligheter har polisen att hejda. en ökning i. sommar?” Koncentrera resurserna till de sto- ra vägarna och de farliga" avsni en. Den goda werkan av sådan Insäts har vi sett flera exempel på un- der Iresör ” "längs Europavägarna, Kan man hålla én för vägens ka- breda ut sig. Både. för ' sak och för: fort är: farligt, Ett specialproblem är. husvagnarna. Men! Jåt dem hällre hänga med i köernas .. naturliga ry än: att ständigt. bilda proppår. ; Då" sket de? farliga Atbrytnivgarna som i att” till" det” yttersta" försvara itt - land; Det framgår av den nyskriv. ning, som gjorts av ””Krigsmans erinran”, Ingen tog: väl skada av den - äldre formuleringen: och ingen gör . väl värnplikten med större lättnad sedan den nya kör. mit till; H "Dala "Demokraten." Å ETT önD | PA VÄGEN - Jesus lytte upp sina hä välsignade. dem, Och händer och välsignade dem, försvann han ifrån dem och blev upptagen till. melen, ” ne LUK, 24: 50 51 - Jesus förso dig. Därför dos farning är fär. Å | d ord: ”Det. är. fullbo VAC Men Jesu arbete med signa sing -vänner slutfört.: Det' fortsätter, fer färden består. Därför & skildes han från dem med up; Da Sstta händer. medan välsignade gem han ha de "väl. står det. Inte: Då” signat dem, —. ru är Jesu I händer oss, Hang Mälsignelseg rik = yta MEG aldrig slut. Den" rä er å för dag. För allt vad :som Så öppna ' ig då och "ta. din ER för vält Nälstmelsen > svaga lär- Vare nande bönd lovad. för + kring dem, Inget annat är så vik; Lä
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.