| > KAHOLMS TIDNING pe bn —=LT 'Löneglidningens problem”. När Töneglidningen beror på: bättre yrkeskunnande och högre "utbildning har vi ingen anled- . ning att beteckna den som skad-. "lg, sade arhotsgivareföreningene. Fredagen den 287 maj; 1968 TT betskraften,: Det är "helt. natär? ligt att det genom en sådan sned- vridning uppstår sugningar.: av arbetskraft” från näringsområden, - med' lägre "löner: till de som” kan betala bäst. = + Hl. "ordförande, Bertil Kugelb ett tal i Hälsingborg på mäånda- gen. Men det är bara en sida av" saken. Löneglidningen har även” andra och mer oroande aspekten.” Den är ojämnt fördelad på olika "Jöntagargrupper. Den manliga ar- ” -betskraften brukar i regel notera” r direktör Kug bekat på berör alltså både nä ringslivet som sådant och lönta- i gargrupperna. "Det måste vara ett' hela landets intresse att även ex- . portnäringarna 1 den hårdnande . "konkurrensen på den internatio- nella marknaden dels kan få till- ” räckligt med arbetskraft, dels yr-' "större Töneglidningar ' än den ” kvinnliga, vilket g strider " "mot tanken på ”Likalönsprincip , ” mellan manlig och kvinnlig ar-: betskraft. Det förhåller sig. även så att, den största löneglid: sådan, Vår standard -och möjligheterna att ytterligare öka denna beror i hög grad av. vår 'exportindustris kapacitet och . förekommer 1 branscher "där" lö- neläget redan ligger över genom- är avsät öjligheter. Det . kan "inte heller. vara "lyckligt att det: uppstår förstora - spänningar - hä de ' mellan olika; yr-- enittet. En sådan " byggnadsverk heten. I "andra mindre'konkurrenskraftiga närin-'- gar finns inte samma möjligheter att betala löner över avtalen. | Byggnadsindustrin är ju en fö- teelse för sig. ö är långa och trycket på hyres- och. bostadsmarknaden 'oerhört hårt, ' . Dessutom griper de politiska åt- I gärderna in i:bilden, Annorlun- lö k . Låglönegrupperna: kan" inte lämnas åt sitt öde: helt enkelt därför 'att'samhällsmaski- ” - neriet inte kan fungera" utän des-, . sa yrkesgrupper. - Det är, som direktör . Kugelberg framhåller, balansen "mellan till. gång och efterfrågan, som spel en utslagsgivande” roll för . glidningens "storlek. - Men : även "da är det I näri är infl 'har ett' finger med i. "inf '; som "utsatta för utländsk konkurrens - spelet, Ett stabilare - Penningvär- , med billigare arbetskraft. än vår ' " svenska,' Där är -löneglidningen - mindre, Självklart har dessa sam- . tidigt svårare för att hävda sig i " den hårda konkurrensen om ar- de skulle utan tvivel ha en gynn=;, "sam inverkan” på lönemarknaden, men regeringens intresse härfö förefaller i varje fall. inte. ”- vad det borde kunna vara." LU as 8 RA RÄTT ATT STREJKA 2 . tillkommer i fortsättningen ock så statstjänstemännen.'G ö t e- borgs-Posten kommen- terar: Riksdagen har beslutat ” att statstjänstemännen . 'skall = få strejkrätt. Beslutet kan sägas va- ra revolutionerande i, sitt , slag men med lika rätt kan även, sär gas att den antagna lagen ' av stats- och kommunalanställdas förhandlingsrätt endast. utgör be- kräftelse på ett system som till- lämpats under många år, '., ' Men jstatstjänstemännens 'för: handlingsrätt. blir begränsad, an- märker Norrköpings Tidningar: : Civilminister Lindholm "tick som han ville i fråga om de of- fentliganställda tjänstemännens förhandlingsrätt, . Så när som på TCO:s » förbundsjurist Lennart Geijer slöt nämligen” "såmntliga sö. iskt regerings innehav, "är i från flera synpunkter djupt olustig.” "I den mån -regeringens ”stabs- | ötgan” fyller. den samtidiga upp- ; giften” att också -planera och ut- formas det: socialdemokratish et. Mändigt” ökade behovet. . av elkraft har gjort att många . + länder har slagit in på nya vä- : "gar för att fylla på förråden, . låna av varann; har man 'som "Nya Zeeland 750 km till när- Y sig på 'annat sätt, Den 15 maj invig en stor kraftanläggning . i Benmore' på Sydön i närvaro -” av prins Bertil. För 15 år se- «dan startade man ett annat in- or r tressant.; projekt som givit ett - ""-åcke för aktligt krafttillskott, re «> En: nyzeeländsk. husmor, är just i färd med att koka vatten till mor-' 7 gonteet. Hon stoppar brödskivor . nan; Och tro det eller ej, men. den ström” hon använder började "som vulkanisk ånga så där 600 m eller " Emasyten. > É ”avts "elkraft" ökar oavbrutet över hela världen. Man: kol och oljedrivna generatorer och . tat "ett! system : -med” ömsesidigt ut: "gjorts genom en undervattenskabel Engelska kanalen samt genom det. har ”genom, liknande arrangemang ' ordnat det så att ett land kan ge överloppskraft till: ett annat » Stilla "havet" — ; avståndet = till Australien är 750 km — har gjort partiets: strategi . vilket allt : högre" grad : håller” på att bli fal- fet v- får den? statliga" ,admini- , strationen en politiskt konserve- | rande" funktion; som" på: litet sikt följderna av! dess" finans- och :bostadspolitik att hr” Sträng cialdemokrater och hk upp på hans, sida vilket innebär rbland annat att de: ;offentligan= ställda tjänstemännen "inte får rätt vatt förhandla' om ”arbetstidens förläggning och om rätten till an- nan, ledighet än semester,” Den . andre hr Geijer i i riksdagen, LO:s Arne, sade sig 'ha samma "åsikter, det, vill säga ' att: dessa» frågor” i princip hör till avtalsområdet. + När det kom till votering visa- de det sig hur mycket det var bet . vänt med den åsikten! Arne Gef- jer stödde i motsats till TCO-' Gei- |. "jer civilminisberns förslag, FARTGRÄNSEN UNDER STOR- SEMESTERPERIODEN — + föreslås bli 90 kilometer i tima men, noterar Nerikes Al leha nd a och kommenterar: . - Förslagsställare är trafiksäker- hetsrådet, Vederbörande där har "tydligen fått 90 kilometer: som farlgräns på hjärnan, Trots | att vägande skäl talar för att allvar- ligt pröva 100 kilometer i tim- men vid dessa temporära fartbe- Eränsningsperioder så håller tra- fiksäkerhetsrådet envist fast vid I0-strecket. Har det blivit en prostigesak för vederbörande in- om rådet? I så fall, borde kommuinikations- ministern göra slag i saken och ta ett eget initiativ, DEPARTEMENTSREFORMEN som riksdagen beslutat illustre- rar en utveckling som det finns anledning att ärk « inflationsstormen. » tycker 'att snälltåget " snabbt” ock så dra går: ;t för i NE sin? föregångare från 1665, .efatt länka om; EE att. man ' helt har tvingats ' förlita sig på egna : :resurser, - främst då "vattenkraftverk, På "Nordön finns dessutom: en stor -kraftanläggning som drivs med kol. "År: 1950” startade man emellertid ett" intressant - "experiment: för. att undersöka? en. vulkanisk, :. under- : Är grannsämjan god kan man ' : maste granne får man klara. . Frosten och lägger bacon i stekpan- . - får energi från kraftstationer, från ” -naturligtvis från atomkraftstationer, | "De RE länder söker sig nya vän - "byte av: ström vilket har möjlig- " jordisk ånga skulle kunna använ- ilderna ånga och vatten, ångans gas- , Bilden visar hur överskottsånga släpps ut vid kraftstationen i i Wai- Vulkan ger kraft på Ny ya Zeeland i raket, Stationen är en av de nya anläggningar på Nordön som drivs med vulkanisk ånga. das till att driva turbingeneratorer, De provborrningar som gjordes för att undersöka de ungefärliga mäng- volym - samt vattnets kemiska be- ståndsdelar bevisade att detta, var möjligt. te : Följden blev att man drog upp riktlinjerna för ett projekt som be- räknades gå lös på ca 310 miljoner kr; och "som skulle ' ge Nordön ' ett elkrafttillskott på omkring 250.000 kW.- Projektet 'står "nu ' färdigt -till två tredjedelar och har för närva- rande en effekt på 192.000 kW. oc Den nya kraftkällan är ett om= ' "kring 100 km långt. och drygt 12' km brett område som sträcker sig : från de tre aktiva vulkanerna Rua= - pehu,' Ngauruhoe och Tongariro I . sydväst snett' upp genom Nordön ut till White Island i Bay of Plenty. Området har länge varit en turist= attraktion, " då . man , utefter hela detta bälte kan se spår av den ' underjordiska aktiviteten i form av ., utströmmande vattenånga, gejsrar, ' kokande dypölar « och ångande he= ta källor.» > "ta - fTuristen i dägens' en | År sämre Service” än: 1665 som: färdades 'i' diligens' under be- tryggande, säkerhet, skriver redak- & "Hillerström itidskriften ytt.:I en ledare kritise- digheternas' brisfande entemot utländska tu. sorViccarida land] skall kunna räkna "med" en ökad”turism, blir” det nödvändigt i: utlandet, - | men” det. är ändå något som fattas, intef i Propagandan men "väl reali- ter: Orsakerna kan spåras i en rad omständi; , några av de" på- investera " som. får de, inte. obligationslån: som de tagligaste: Komplicerade och 'verk- lighetsfrämmande förordningar, då- lig: information och usel : service. skulle, behöva för att dessa ' "investeringar i kommunalskatten," och nu "Ytterligare stigande. skät- terna; verkar j ris och inflations- " Mellanpartierna har i > riksda- nämligen det allt intimare sam- röret mellan den politiska och den förvaltningsmässiga — bered- ningen av ärendena, påpekar UpsalaNyaTidning' Under de senare åren har det ket, en kraftig dsjutning av ten i betet från de rent expeditionella uppgifterna till sta terare- avdelningarnas mera politiskt be. tonade. Genom den nya organi- sationen har regeringen . dragit ny skvänsemna av denna utveck. ing. möjliggör nämli; inte bara en bättre samordning inom departementet utan också att ”stab ifterna” en allt större medarbetarstab, : - Rekryteringsmässigt kan detta givetvis göra det lättare att locka till sig folk av den art som be- -hövs i kanslihuset”, som statsrå- det Hermansson = framhållit, Samtidigt . förstärks emellertid också statsdepartementens karak. tär av politiska karriärstegar. Man kan förmodligen vänta sig att departementstjänstemän och blivande sådana i allt större ut- kning finner det lockande att gå den politiska vägen, Den sam- mankoppling av tjänst och poli- , tisk aktivitet, som i ökad ut- sträckning skett, delvis som en gens bevillningsutskott enat sig om en gemensam reservation, vari krävs en långtidsplan för statens utgifter och inkomster samt . en samlad plan för att bekämpa den starka prisstegringen. Genom en sådan planering skulle uppnås en fastare grund - för. en” bedömning av, fi litiken och" ref : börjar längta efter att "Om man pelvis ser på, järn” vägarna "saknas där ofta. tillräcklig dning för en frö de re- : | sandel” Det saknas anvisningar på , | främmande: språk etc. - Det finns ingen järnvägstjänsteman 'eller ho. till mötes. : 7”. Detta förhållande. gör sig särsk märkbart på, de större stationerna, Da os och framhåller att 'om vårt | tellman, som "skyndar den resande USA.' Sverige Kommer turisten till någon : av - | storstäderna, :. exempelvis .- Kungl! Huvudstaden, får han sitt livs upp- levelse. Här. Saknas praktiskt taget alla .upplysn r. Att få tag på en göra bekantskap me firing där tre filer; ofta uf enkelriktade "och högersväng . :för- bjuden. ,-" Vill "hån: komma snabbt. genom staden är det brist på an- visningar; ofta: blir han' sittahde- i en . ogenomtränglig kö' kanske or- sakad av - pågående gatuarbeten. Stockholms stad rel derar bi- | Aktuell Ryssarna har efter hand hamnat | i en belägenhet, som i allt högre grad innebär att de lätt kan ut- målas 6om = världsrevolutionens motståndare — snarare än. som världskommunismens ledare., Den sistnämnda rollen söker Kina från- ta Sovjet och med en framgång som är allt lättköptare ju mer USA:s politik bidrar till att skärpa det . internationella. läget, samma USA, med vilket Sovjet har över- enskommit om fredlig samlevnad. Sydsvenska Dagbladet — ÖB-utredningen ska nu läggas till underlag för den nya” för- svarsberedningens arbete, Där ska de politiska övervägandena göras. Med tanke på att två försvarsmot- ståndare smugits in bland de sak- kunniga kam man . vänta att för- sök . till prutningar på vår för- svarskraft kommer att göras inom utredningen. | : Nordvästra "Skånes Tidningar Skulle Lundahl och eventuellt andra fällas enligt brottsbalken 23 kap. om. försök, förberedelse, stämpling och medverkan till brott, i detta fall väpnat hot mot laglig Osaklig kritik - av industrins ulandsaffärer Den kritik av: svensk industris investeringar i". u-länderna, . som under. senare tid kommit till ut- tryck genom debattartiklar i pres- sen, är osaklig och okunnig, skri- ver ekon. lic, Helge Berg i en ar- tikel i senaste numret av Industri- förbundets' Tidskrift, - Författaren har nyligen. inom Industriförbun- det - utfört: en undersökning. bland 18 svenska industriföretag med u- dlandserfarenhet,”: som ham . anser klart belyså folaletigheterna. i kris ene es fen Företagens investeringar. i u- länderna har. framför allt bestämts av tre olika motiv: önskan att be- vara en: viss export, :satsning på em framtida marknad och tönsåm- listerna. 'att ställa bilarna vid; tul- larna :och begagna tunnelbanan; :gäller givetvis också för. tu- Men :det "lämnas ingen ör :dens.resandes ,.liv och. ; |lemiss Som. bekant .händer. det ofta att: trafikanter blir misshandlade; iblahd dödade, av ligister, som. har sitt tillhåll” i tunnelbanan. i faminetiagsmetod . för vävnader kommer förmodligen att skapa em; revolution. inom textil- och modebranschen fr. o m. vå- ren 1966; omtalar tidskriften Herr- beklädnadsbranschen.: För. Skandiz navien: har YFA i Norrköping och det "morska väveriföretaget AJS Arne, Fabrikker" i Bergen fått till- från uppfinnare, Coin .- International, COIN är en helt ny laminerings- metod, skild från da förut kända Nu börfar den djuvai did då man! få komma! ut på vatten, att få segla dag och S natt, och att få njuta stillheten : sj och friden. Men får man det? I frid? SA "pålme 'sinke pålme sirone. Margrete" "Varför ljuder iöke' sådana Toner T vatinen? : njöt man | "tystnaden . och när man seglade, man ' kän- dakt, inför" kvällens stillhet i betet . under. de närmaste >: åren, Planen "för | bekämpning av pris- stegringarna begär de båda par- tierna att regeringen ' redovisar redan under höstriksdagen, > =, "Något hopp om att regeringen ” acceptera - > Uppslag, ' som hal de mörka vikar där man ankrade, man satt i solnedgången och höll käft, .. Måhända - inspirerades - en yngling efter maten till en stilla visa, som i klara toner smög sig efter vattenspegeln.' Och därmed än mer stämde stillheten till an- CM är”. det grammofoner och finns naturligtvi ; inte, hur för- nuftiga förslag” det än är. fråga om. Regeringens omtanke om sin Partipolitiska + prestige förbjuder sådant, Men det har ändå sitt in- tresse att notera, att mellanpar- Ir. tierna också i dessa frågor har en linje. När sociald kratin . så ssmåningom :.- regerat färdigt, finns det ett praktiskt Po- litiskt alternativ. (Västerbottens följd av ett långt socialdemokra= - Kuriren) | små transistorer? ” naturliga, bekämpa det mekaniska ater och små ös- berländska! -TV-burkar” som' kån- kurrerar med plastbåtarnas skrä. niga motorer -.. om ' hortaväldet ibland decibellerna. Så får det inte fortgå! Vi som ännu älskar tystnaden och friden måste göra något, Och kanske finns det ännu hopp. "Ty -är' det inte så att även de mest. förhärdade bland skvalets offer, 'lystrar när den mänskliga rösten börjar ljuda ren na- ken . utan ' att” silas genom Hiliga Låt alltså oss, som älskar detlå > ÖVER? STILLA VATTEN oss” alla stämma upp med. våra unga : klara röster över vattnen, låt de gamla wackra . visorna få ljuda över landet och dess terri- toriella blöta. Det finns så många visor som är passande och vackra: Min flicka är både nätt och” rund hon. väger sjutton pund : och när hon går i dansens rund så skakar husets grund, "Eller: «= ör . lf Det är så roligt om sommaren till att räfsa, far och” a nor, de gå på ängen, . och ki i . : Kätfs, äl, I käfsa Eller den här: Skomakarn, skolåda, Yt Jästaknippa å pinnesyln ina ingen och å klappa fleckera i måneskin, - ” Ni kan "hitta mepertoaren många ställen, men kanske Rå last i Gamla” Svenska Rim. och Ramsor (Fabels Handbibliotek). : För särskilt stilla nätter, dessa då naturen håller andan, då bara koltrasten hörs flöjta mollmelo- diskt ifrån land och dofterna av hö. och tjära faller mjukt som daggens droppar över tterylena se- gel, då finns en särskild visa, som kan "nynnas ömt 'och sakta" över land och vatten: ' pä Stacker den, som liten. ä, "7. ' så tult imilla hänner & fötter ä fulle må frost å öjena fulle mä tåre, Liten å trötter å våt om sie fötter har pisse i sie sko. och. motoriserade & å sång, Låtom Karl Sjunnesson, : | i så måtto," att det. här inte: är fråga..om' något. lager: av, skum- plast eller liknande material, som sammänfogas' med en vävnad. Här är < det. istället. två -vävnader- av. mågot släg som. genom speciell mes tod fås att fästa. vid -varandra ge- nom: : uppkorina .molekylbryggor. Det" mycket tunna kemiska binde- medlet ingår. en skemisk förening med . vävnaderna" och -sammanbin« ter” dessa . mycket. effektivt. och utan : att. tygernas ursprungliga mjukhet eller Araperingsförmåga förminskas. Man kan Sammanfoga snatt sagt vilka tygtyper eller vävnader som helst; - stickade - kvaliteter med tunna : syntetfibervaror, 'k : denna verk tivet, som dock : :emera säl- dån "varit: t örande. Ex- kommentai | r ordning, kan teoretiskt ockå "23:6,, som stadgar straff för underlåtélse att i tid: anmäla eller. "eljest av- slöja: brott som är "å fände;" bli aktuell. Détta kunde leda till oför- utsedda konsekvenser för de av. slöjandet, agerande tidningsmännen. I > Dagens Nyheter, . Regeringen har i mer två decennier ' haft chansen” att lösa bostadskrisen men' "misslyckats. Vad man däremot. lyckats” med, bildlikt talat, är at. manövrera av hyresreglering etc, så "långt. in i kanslihuset att det troligen ford- ras mer. än en. lots för” att få ut den igen: ” NN De Mor Sundsvalls Tidning | Det ställs nu énergiska krav på en, standardhöjning som ' på alla + | fronter gör den psykiska sjukwår- den jämnställd med kroppssjuk- mer till. stånd snarast "möjligt är en anständighetsfråga för samhäl< let. De psykiska sjukdomarna sva- rar för ungefär . hälften, av. all sjuklighet i landet. / : ”Mandelstidningen ” : Om regeringen "bestämmer, att folkhemmets . halva ' semestertid. skall spridas till månaderna okto- ber—mars, får vise hur det går. Först och främst störtas regeringen, Det. är stor "tisk. för ”regéringen,' om. semestern. sprids till juni, Pål i | Västerboltens-Kuriren stopp för ”motortävlingarna är wverkligan "bite ' omistliga — "och sätt” därmed ' stopp” för” de trista + "och förnedrande” scenerna" som: blivit! den traditionell ”ransoneringen'. efter; den OT, om: kaffet blev "fritt. en iäpple” man inte: Hit åde- ko Y stperades,, all: den "abt 'u-landets : regering : be- stämt ' sig - för » ätt -' etablera egen produktion "dä ir då ofta enda möjligheten att be- vara åtminstone - en viss export av råvaror och delar till u landet :. Normalt räknar: företagen med en viss "avkastning på det kapital som. investerats i i u-landet — dock inte: så ” hög : eom-industrilandet, Kostnaderna. i” u-landet blir trots de låga dönerna högre än i Sveri- ge' eller. andra industriländer. Det- ta! orsakas främst av de små -se- rierna, men också av faktorer som besvärlig byrålrati och > höga. skat- kt härrörarnde” ifrån. investe- ringen -— som den ”totala lönsam- heten”, blir godtagbar, ” påpekar Iler. att de privata utländska företagens . -pro- jekt" i u-länderna förmodligen är ett av de allra verksammaste "bi. dragen till. dessa” länders 'utveck- ling. Man tillförs” kapital, kunnans |, de och utbildningsmöjligheter. Att u-länderna själva inser värdet av het framgår bäst av tyger med trikå, spetsmönstrade med släta. o. sv. Detta medför ett - betydligt" enklare: förfarande för avfodringen av ett plagg, ett genombrutet - yttertyg ' kan sam- manfogas med ett glatt och smi- digt inmertyg etc. : i. D. branschen k första hand att få det av denna goda nyhet, men herrsidan - blir säkerligen också tillgodosedd.' Det betonas att tygerna genom denna sammeanfogningsmetod på : intet .| sätt får sina "respektive egenska- digt tyg blir således pressbestän. digt. och ett skrynkelhärdigt lika. så. Är båda tygerna stretchtyger så får också det färdiga "plagget de' vanliga stretchegenskaperna, deras talrika -beställningar om att svenska, företag skall engagera sig i olika produktionsprojekt fortsät. ter författaren. . De politiska ris- kerna utgör emellertid. också ett. betydelsefullt hinder för företagens .| u-landsinvesteringar: Undersök- ningen visar att' ett svenskt ga- i | rantisystem skulle komma u-län- derna till' godo genom ' fler. och mer långsiktiga - investeringar. .. — Svensk industri har minst av allt någon anledning- att :skäm- mas för sina insatser i u-länder: na, Man pekar tvärtom med -stolt- Att detta är känsla torde ingen . vilja förneka som inte är förblindad av förut- fattade meningar, skriver författa. > ren. Stäteris behov att: - Av den långtidsbudget för åren 1966/67—2969/70 som finansdepar- tementet lagt fram kan man ut- läsa en tendens till en högst på- taglig försvagning av det statsfi- nansiella läget, skriver byråchefen Kjell-Olof Feldt i det senaste num- ret av "Bankföreningens tidskrift Ekonomisk Revy. ” "Långtidsbudgeten räknar "med att offentlig konsumtion och inves- tering under perioden kommer att växa med. genomsnittligt 4 pro- cent per år. Detta ligger visserli- gen inom den antagna ramen för nationalproduktens årliga ökning uder samma tid — 4 å 4,9 procent — men: främst p g a de reallöne- stegringar man har att vänta mås- te utgifterna antas öka i en takt som väsentligt överstiger dessa 4 procent, . -Jåna ökar, KR - uppe i 3. miljarder 1967/68 | Det enda sättet att "skapa utrym- me för denna utgiftsutveckling är att statsfinanserna växer snabbare än nationalinkomsten, Att tänka på att lätta skattetrycket är . således ingen realistisk utväg, Staten kommer i stället under de närmaste åren att ställas inför ett ökat lånebehov. För " budgetåret |- 1966/67 räknar man med'en ”total utgiftsökning av 3 miljarder. Under samma år stannar statens inkomst- ökning vid drygt 1,5 Miljarder främst som en följd av den sänk. ning av den statliga inkomstskat- ten som träder i kraft från den 1 januari 1966.” Under - 1967/68 fortsätter "lånebehovet - att öka till:3 miljarder — en nivå där man måste räkna med att det lig- ger kvar under resten av den ak- tuella” "perioden, N portmotivets bakgrund är i regel. + reris, som kunde ge oss. het på vad man hittills uträttat. : en välmotiverad budgetåret de ransonera, "dirigera och socialisera. Här fick "inte finnas sund' könkur- städer. i mängd. och --billi Bostadsregleringarna d alla, adess . former. "har" nu. firat” kvartsekel- ”jubileum”, Det ge klart underbetyg. - rå i "fråga" om "intelligens" eller" ari- svarskänsla. Det. kan säkert; olyckliga ' : miljöförhålland. lett till: att man. inom: denna ras så ofta startat förödande inbördes- - torde-också kunna skrivas på år- hundradens fördomanrs "konto; Den vita rasens arbetsmani kan mycket väl tänkas bero på att då vila inte haft samma; : möjligheter; som - andra att ägna sig åt skapande lekfullhet. .” Rasfördomarna ?- måste . bekämpas war de" än sticker upp. . [S>) mm fe] - fras) Sv På VÄ IGEN RASEN i. Kästen alla edra "bekymmer på på honom, ty. han har Omsorg om eder, " 1 PETR. BA : Alla bekymmer! Av vad slag de än är. Timliga eller andliga, stora eller: små, per- sonliga och : privata, - bekymmer för någon av de dina, för din ut- Om a det är något som ärycker dig och” vållar . dig sorg: kasta det på Herren . Gå inte det vore något värdefullt, Låt det Pressa" dig och böja dig till jorden. Kasta det ifrån dig. som någo t äm inte kommer dig vid. y Herren hr Ditt bästa ar omsorg om dig. tat. Han känner dina, bekymmer, som, fm de vore hans egna. Han Sol > och" dig frn ifrån dig: och" ge nyt då dagen utan Omsorg om. dig. Jag kastar det allt på min ströda för ra och små bekymmer : av tusende skilda slag, Hans "leende kläder öknen; ; för mig uti rosor än, ! bekymm jer, i ha räcks mel lidandeskalken, n blandar den, bostadsskutars med dess tunga last | vården. Att'se' till att den kom- ' Hmst, nen framtid, ditt förflutna, och göm på det, son om ' ligger honom om hjär- - Gud själv har lovat att'ha:'. t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.