: EAHOLMS: TIDNING —LT Samhällets stöd och hjälp tll - studerande förbättras” salta men : bättringarna sker . kunde dock : wara betydligt snabbare. I förra veckan beslöt emellertid riksda- - gen "att de studiesociala förmå- nerna till real och flickskole- eleverna: skall bli föremål för översyn, Pringipen bör vara att elever i dessa skoltyper får sam- ma förmåner som' gäller grund- skolans elevers Så skall nu bli . fallet sedan bl. a. centern gjort " framstötar i ärendet = CTS På en rad andra punkter blev, det emellertid även denna gång avslag 'påt centerförslagen..- Man hade t. ex. begät att förmånerna inom det sociala Här är snabba åtgärder” av "stor angelägenhet, underströk hr Elm- "stedt. ” Även” ä den frågan. var dt ”dagén kallsinnig, det gäller dock Av erfarenhet” vet man att mot: ståndet - så småningom Juckras "upp. Når ; man. någon liten för- bättring warje år är .det värt "mödan att komma igen; "Visst VORE EN ÖKNING. AV . = LIVSMEDELSIMPORTEN - från Danmark lämplig, Värmlands "Folkblad, i sfinner och instämmer så långt. med me- Hart ' ram skulle göras värdebeständiga. Det är ett krav som får större och större aktualitet i takt med det. försämrade penningvärdet. Trots detta var det i stort sett bara centerpartisterna som stödde förslaget i riksdagen. Riksdagen "ville inte heller gå medbpå cen- terkravet aft studiebidraget en-' ligt studiehjälpsreglenventet skul- Je höjas till 100 kr. i månaden. "Hr; Gustavsson. i Alvesta (cp) uttryckte, en förvåning över att man inte vill värdesäkra studie- stödet och han är säkert inte den ende som tycker. så, Från centerns sida hade man vidare krävt att det studiesocial ” ordförande rna: Nilsson: Åke priset - jordbruksprodukter Ja ligger. förhållandevis lågt och att dens är konsumentpriset som rusat i höj- den, -Bönderna har sålunda inte "fått större. "standardstegring än andra grupper, snarare tvärtom; tider begåvats med har nog ingen vurmit så djupt och säkert fäste i den svenska folksjälen som ”Mors Dag”. Det kan, synas underligt i en tid, som i så hög grad ställt hemmet ..och familjelivet på. av- skrivning och då föräldraauktori- tet och föräldravördnad är så säll- synta,; att unga och gamla ur alla . läger verkligen ägnar några tankar ' under en dag på året åt mor, - Kanske tyder den stora och all- ' | männ anslutningen till denna tan- - sj viskheten dröjer ändå 'djupast--' rie en osläcklig "längtan ef-, ärleken, som- icke söker sitt." i det moderna kärlekslivets osunda inmerlig längtan efter en ren och äkta, osjälvisk . kärlek, en sådan, . som endast .en- mors' kärlek kan vara..-Man . har” skäl' att' hoppas släpper ej traditionens makt så lätt sitt tag om människosjälarna. Vi vet ju hurusom" när: känslorna och kärleken ' tryter, förtorkar, när . 1 Det är åt sig det mesta: Om vi nu im- 'porterar .mera -- livsmedel : "Danmark, är det svårt att. tänka sig att mel lerna: blir 'rim= "ligare i sina anspråk och ser till -att konsumenterna, slipper lindri- gare undan. Förtjänsten på en så- dan import ser ut att bli begrän- - sad till det. lägre producentpriset; 4 pris söm kan hållas därför att stödet' skulle utsträckag till att i tsat: till Sveri e är et jordbruksland. + gälla även de som de på + både stor och värdefull för sam- hället, Det är i regel vuxna för- . värvsarbetande människor - som äns "också av beredskepss a punkter. Därför är det: nödvän-| "digt" att frågan studeras i i sitt sam- hang och "med. hänsyn till att "försöker att undanröja brister, i sin utbildning, I riksdagsdebatt underströk hr Elmstedt (cp): att : det måste vara en angelägen sak' ” för” samhället ' att.; ge de ikor- resporidensstuderande .” sammia "villkor? som" - andra > studerände. NYKTERHETSRÖRELSENS ' REPRESENTANTER HAR i "HÄCKLATS "0 "7 " åtskilligt under 'mellanölsdebat- ten, skriver V.ec kop osten: De har framställts som morali- 'serande krångelmakare, ; princip- och Paragrafryttare, som man mus mera inte behöver ta så stor hän- syn” till, Det är väl möjligt att det, I stridens hetta” har kunnat "förekomma - något, obetänksamt och : osakligt argument också från den sidan — det skall inte förnekas — men om nykterhets- Törelsens grundinställning kan det väl ändå inte råda någor; tver kan; Den ledande”tanken: 'av hänsyn till den-storä-gruyj] medborgare, som inte lyckas läs 'ra :alkoholproblemet — och ingen |: 'kan på förhand weta,, om han " kommer att tillhöra den gruppen eller inte — successlyt alkoholsektorn 'å vårt” Man har dragit den enda rimliga | konsekvensen av att det inte är möjligt att fixera någon gräns mellan bruk av alkohol och miss bruk därav, alldeles frånsett att det inte går att föra fram något hållbart försvar för alkoholbruk överhuvud taget. Det är en inställning till en av | de allva allvarligaste sociala ska- - defaktorerna i vårt samhälle, som "vi även i framtiden torde. vera "hänvisade" till att producera livs- medel" "själva, Därvid kommer det 2 att visa 'sig att vad som är teore- tiskt ”Tämpligt endast i begränsad dets stämma" riktade dess ordfö- rande. Ture "Bengtsson en pall still b bi som rakat "från + Vad hd däremot” vet är att sällan. har det svenska jordbruket varit "så "trängt; 'så påpassat, så - över-' sköljt med krav som just nu. Po- litiker, ;organisationer,: inflytelse- rika opinionsförmedlare och and Ta begagna gärna sin makt: för att ställa långt" gående anspråk å denna "sektor" av. nä ingslivet, Alla? änser de att de" kan” "uppnå egna. fört delar. -genom att pressa "Men det kan inte heller ge av: "kall på 'sin rätt till att vara'lik- ställd part i kampen om de förs måner som "det allmänna välstån.: det erbjuder i tt dela, Härför har jordbruket bl. 'a.' byggt upp sina starka organisationer. . Dessa ;or- borde mötas med resp snarare än glåpord. I rat ÄR DET MORGONDAGENS | SLUM : . hr Sträng vill att vi skall bygga 1 dag. Hans senaste vink om att vi bör bygga mindre och enklare bostäder har föranlett N o r r - obottens-Kuriren att konstatera att vi inte får bygga ! ned oss så att de bostäder som nu produceras inte kan godkännas av k när bostad: krisen är övervunnen, Då har vi gjort en felinvestering av gräsli. ga mått, medan vi i stället låter standarden breda ut sig över umbärliga ting, fler och större bi-| lar, fler och större fritidshus, fler - och större semesterresor och all- sköns lyxkonsumtion: Kan vi vekligen påstå att vi inte: här råd med goda bostäder, när vi har råd med alllt detta? Nog vore det bättre om hr Sträng försökte hitta på sympatiska fore mer av premierat bostadssparan- ioner tycks: dock. . alltjämt vara svårsmälta för somliga. Man beskyller bönderna för att mono- polisera marknaden, utan hänsyn till att erfarenheterna från andra länder med en ”friare” marknad, liknande den svenska före 30-ta- let, är avskräckande för både och Här måste man skylla på bristan.: de insikt om de verkliga förhål- landena. Det är lätt att förstå de | - missnöje. ser | t- intressen som med att deras möjligheter till. vinster beskurits genom att bönderna ta- git sina varor i egna händer, men det är en annan sak.. Vad man absolut inte kan förstå är de bön- der, antingen de är stora . eller små; som inbillar sig att de skulle kunna vinna bestående. fördelar genom att stå utanför gemenska- Pen. s Vad. kan. böndorna göra annat än att kollektivt söka utvinna det bästa möjliga: | Det är alltså. inte ” banalt ” att upprepa detta; starka organisa tioner som ingen 'ställer sig utan- för eller motarbetar är det vik=|s ” tigaste instrumentet för jordbrué ket att behålla och, vill man hop. pas, stärka sin ställning i. vårt de -än att gå på ningslinjen. Att han har fel bevi- sar det faktum att på den lilla sektor som ännu ger någon möj- lighet. till — fritt k liv. Man behöver förresten 7 bara se sig omkring i samhälet | för att Povittra i exempel efter hållning kan gei Mean behö pel vad småhusbyggandet, går tendensen mot bara större och komfortabla- re lägenheter. Och det är mest ”vanligt folk” som bygger, Kan- ske inte i storstäderna med de- fras "extrema tomtpriser men i städer och tätorter av måttlig storlek. =. Hr Sträng får inte säga nej till framtiden, bara för att han är på dåligt humör -- det dåliga humör som han bör rikta mot sig själv och.de sina, som i dag redovisar vad 30 år av felbedömningar kan Jeda till, slutar NKI” inga- lunda därvid främst fästa sig vid det praktiskt taget otänkbara i att |' en Sianigdustriarbetare ställer sig utanför ' sin » fackorganisation, Också jämförelsevis små yrkes- |: grupper lyckas, genom att hålla |. obrottsligt samman, hävda sig välj. och tillgodose sina intressen; . Att också de djupa konsument- leden förr eller senare lär sig att hek förstå och värdesätta en för |; försörjningen livsviktig närings? grupp som står lika enig som andra grupper gör, det kan man vara viss om; livsmedel "som. sinat i den: strävsamma kampen för tillvaron, ' då Häder traditions- denna" säl företeelse och "änbförngare den "mänskliga. naturen, fram och bjuder ”sitt- ”Följ!”, "drivande oss att, handla" efter vissa.på känslo- grunder . invanda :föreställningar. Vi: kan sålunda ' göra det till en vana' att hylla och ära mor, 'om det: är så, att vi-har: det svårt. för att göra” det spontant, själv- >] marit och fritt. En. sådan vana är "] då: å bättre än inga vanor i är märkligt att se i en tid, då der unga kvinnan och den unga kvinniöskönheten är det högst dyrkade, ”buru konst och diktning ändå ej. alldeles glömt. att. hylla ; kvinnan. Dikten kan år, då”. ir inne. offronde- din kärlek , Ur Dan Anderssons ätrofer talar | den Egma' upplevelsen Jåber: sv ”Så skön” Jag hälsar 'dig med sång: och ding: ri elesa hår; . du' segrat -över hundra ondå Mig: "tycks? att din kamp ud yjd av värk du stupa' kull, äitt hjärta. blev en" sång, : : som, lyfte: dig mot himlen -;.. händer höjda”, N "Vår tid är” materiell” Genom en komplicerad utvecklings obevekliga gång har.människorna' drivit var- andra till att bli ett slags maskiner, som arbetar mekaniskt, älskar me- kaniskt. I denna tillvaro inpressad i: starkt standardiserade - former gäller det att klamra sig fast vid varje” tillfälle. till spontant uttryc- örs mycket för att un- ; studieverksamhet, men någon speciell form för just pen- sionärernas behov har inte ännu " blivit påtänkt. Självfallet måste "det bli studieorganisationernas sak "att finna formen, att skapa den yttre” ramen: för en verksam- het av detta slag, men för en så- "dan säraktion krävs extra medel. "Insatsen behöver nog inte bli betungande. Och f. ö. borde den kunna "tas som uttryck för er- " känsla ' mot den kategori männi- skor, som junder' försakelser var- om unga människor inte vet mer än genom hörsägner - gjort sin ovärderliga samhälleliga insats. '. Frågan är så pass betydelsefull med tanke på Pensionärernas "trivsel ' ätt den snarast bör tas upp i et vidare sammanhang. Den kan: inte avfärdas med, att ; gammalt. folk. ingenting har att "lära, Så förhåller det sig nämli- "gen ingalunda. Tvärtom, man lär ; så länge man lever och när pen- . sionsåldern inträder blir det tid "till att Jära åtskilligt. :-(NordvästraSkånes ”Känske” går ändå ungdomen mitt ” snårskog'och bär på en djup och. ' detta” i en underlig och förvir- : rande” tid"som denna, I varje fall 5: källa så att'säga har | Dö z rie G kande « av känslo- och själsliv och i det avseendet äger vi verkligen rika möjligheter i Mors Dag, Kring mor kan vi samlas för mors egen skull; för -: kärlekens - , cgen- skull, skull, ”l utan. tanke på vinning henne kan vi också vara säkra på Jatt mötas på samma grund, ' «Det är ju även desamma orden, som ' skalderna sjunger, vilka vi själva" ville. uttala, det är” samma tankar. vi : blott så svårt: för. oss att'finna | densamma sköna formen, den lätta flykten.” Men om vi därför ej i bevingade, odödliga ord kan tolka dessa - känslor,” som : vi hyser. för den som 'skänkte "oss 'livet,. låt oss då göra det i en'onden mot svarande handling. Må wi taga denna dagen som eri påminnelse |” till? oss själva ått ej glömma bort vår. kära plikt, En dag om året erhåller: vi denna påstötning' för örd och följ den, vare: sig. spon- "Ad tant och kärleksfullt eller ock som N tradition; "Så må vi hylla henne, som blev a vårt livs . ljus och" vår tillvaros rot, "icke, blott Härför att hon är Några tankar inför Mors" Dag. | Av kyrkoherde Erik Oldeberg'' De "Av alla de dagar vi på "senare . Carl Eldhs skulptur ”Mor”, som står upps . trädgård i Uppsala. — Modellen - till. 'detta . gripande konstverk ; . säges vara diktaren Dan Anderssons- moder | jälva tänker; . det är | skön « 2 Upplands Nations . vår moder, utan : ock" därför” att hon: med ' sitt liv visat oss den kärlek," som icke söker sitt. Han, som älskat mest bland människor, sade: ; - ”Människosonep. har icke från | kommit för att låta tjäna sig utan för att. tjäna”. ' Det är något av detta Guds förklarade. ljus, som strålar ur en älskande, kärleksfull moders ögon, hon. må vara ung eller "gammal, Det är också en "syn att' .Se -en ung moder med 'sitt barn så fylld av begär att offra och kämpa för det, Men en annan skönhet, mera förklarad. mera subtil," finner man hos hen- ne, dehna samma moder, då' hon |" redan följt! sitt livs kallelse, då hon redan offrat och kämpat sig LAR mor "stå" för oss! söm at yi tryck för det: högsta vår: tanke når till: den ”självutgivande kär- leken: ”Din lott försakelse och möda var. Gömd = var "din""levnad . som en skogeng källa, : 4 ken jspegel, djup! och - ar "Gud, det” enda” : Ör, äv landsbygdens = bed i [folkning, vilka icke är ägare av, bil; är' bussarna "en ovärderlig” tillgång. Sitt stora värde' har 'de också för skolungdomens resor till: och från real-: och yrkesskolor, Postgången sköter de också om förmed- lar en värdefull kontakt åt oss som bor på landsbygden. Vi landsbygds- bor är mycket ta för dem; Jag är sedan 18 år bosatt i Våx- torp, "men under sommaren brukar jag några gånger resa busslinjer Laho olm—Skottorp—Östra Karup — Våxtorp. - Under få Järhnäde landet för att söka sig ut- komst i ”det förlovade landet i väs- ter”. Nu är vårt land ett högindu- strialiserat land. med behov av mycken arbetskraft. Vi har. inte själva” tillräckligt med arbetskraft och behöver därför en immigration" från andra länder på minst 10.000 arbetare årligen för att kunna ge- nomföra industrins: utbyggnad och ' allt att döma inte redo att göra | protest, "I dumt, De flesta hitkomna arbetarna "| har: utbildats i sina hemland, De är Aktuell ”komt > På en vunkt gav Eftaförhanid- mentar-| fortsätta om hans inrikespolitiska ' UM för lingarna i Wien klart besked och det var att britterna tänker slopa sin extra importtull när det pas- sar dem; Från Österrike och Danz mark hördes spridda protester och statsminister Jens. Otto Krag hopz pades' att importavgiften ytterli- gare skulle skäras ner före" okto- ber och avskaffas före årets slut, Men de små Eftaländerna är av avgiften till en stridsfråga och därmed. får det brittiska brottet mot Eftakonventionen anses vara slutgiltigt "accepterat - fast under Haridclötidningen Ur suropelsk - och — ånterna- tionell ” synvinkel : kommer .- det belgiska Ivalet. alt innebära en förlust om det, som man får för- moda, betyder att Paul Henri Spaak försvinner ur den politiska bilden, Hahs inflytande :på det europeiska enhetsverket:hår varit stort och- det är tvivelaktigt om han ”har lust eler tillfälle att Mor : var en liten hjältinna = =: det käraste av allt Jikt 'vårkasar minnena -brinna kring hennes ljusa gestalt. .. Mor unnade sig så kitet arbetsdagen. var lång men mitt ij allt vardagsslitet hörde jag hennes sång, mor Ett brev på ett enkelt Papper i bara en enda rad jag" kände mig. genast tapper ot och blev så. - innerligt glad, , St Majsolens strålar blänker över "ett - gulnat "porträtt ” bilden. jag ser .och tänker: Var. din” fostrargärning. lä Mor! I dina vackraste ' drömmar I i du ville ge bärnet allt ; : din kärlek än mot mig. strömmar i, én ny. förklarad gestalt, Bergh-J Jot ; " Fantasi niåste man "ha i förvåg. Efteråt nyttar den inte. av "utländsk h komst; Vi har för närvarande inée-/ mot 150.000 'arbetsanmälda : utlän- ningar. Störstparten kommer från Finland" och : cirka 3.000 finnar får svenskt. medborgarskap varje, vår. Då och då höjas klagomål över att |. vi tar emot så mycken utländsk ar- E betskraft. Den som klagar över den | utländska "arbetskraften : - klagar; färdiga skatteobjekt, som vårt land |. inte behöver kosta någon utbildning på: Vi bör vara tacksamma över att utlänningar / vill. flytta "hit. Visst finns det en och annan äventyraré bland dem, men det finns det även bland oss svenskar, Louis De Geer, / vallon till börden, lät efter år. 1618 på uppmaning av Gustaf IL: Adolf. införskriva valloner till vissa järn bruk och de anses ha utgjort ett värdefullt tillskott till vår svenska folkstam. Det är i dag rent av ”fint”: att vara vallonättling och helt sä- kert:. kommer den- kvartsmiljon människor från andra länder vi nu har tagit emot i vårt land att be- tyda en hel del i framtidens Sve- därmed säkra och höja välstånds-, utvecklingen. Redan nu är var tju.: - rige, Hs. min levnad har jag bott i Hasslöv och jag finner stort nöje i att se hur bygd och gröda ser ut i mini] födelsesocken, . ' En sak gjorde mig beklämd « un- der en färd med denna buss här- omdagen och det var bussens korta körtid. Det var många Passagerare, en del äldre, och det tar sin tid för dem att stiga av, Bussen skall fram- om Skottorps järnvägsstation för att hämta paket. måste 'den stanna inte mindre än tre gånger vid utkörning på huvudled och en gång för att köra av E 6 åt höger. Dessa maövrar kan ta sammanla, minst fem minuter eller mer när trafiken är livlig. Bussens måste vara anmärkningsvärt hög. Detta gäller särskilt turen som av- går från Laholm kl. 11.39 vardagar, Bussen hinner mycket sällan fram till Våxtorp på utsatt tid. Detta in- nebär att bussarna mot Hishult och Laholm inte kan avgå i rätt tid, då de måste invänta ovannämnda buss för att efterse om det finns passagerare eller paket som skall bussar. med dessa Å är fler än, jag som finner det obehagligt 'att den s. k. Skottorpsbussen skall be-, höva ”flåköra” på grund av. för kort körtid Kunde bussen inte få avgå från Laholm tio minuter tidi- gare? För en l synes en så- dan ändring inte behöva vara” o- genomförbar. Så vitt jag vet här bussen inga förbindelser med något tåg. Vad säger SJ:s busstrafikled- antydd riktning kunna ras före s kommer i gång? : 1 genomför ingen Fr V För bara ett hundra år sedan var Sverige ett u-land. Stora samhälls grupper levde i misär, Arbetsmöj- ligheter funnos inte och stora ska- : Tidningar) gt deras situation än blivit på grund hastighet i Dad retade en ändring i här i for av ungdom och: hela familjer” ten: icke Li 6 söndagen "För Laholms Tidning Text Matt. 10: 24-31, | Denna texten handlar om frimo-= 1 dighet, Denna egenskap är något självklart för en Kristi sanne lär- junge. Hur har inte räddhågade ; människor gjorts om till klart be kännande . kristna, som ej rädits något marter på jorden, hur, otäck av sin bekännelse till Kristus. Denna” predikan behövde. lär- ungarna "höra. ' När de hade Jesus vid sin sida var allt gott och väl. Men i botten var de ganska klen- modiga. Och när deras älskade Mästare hade tagits ifrån dem ville de helst, gömma sig. Petri eder när han förnekade sin Herre står som ett tydligt bevis för detta, ; lärjungaskarans mod och || frimodighet växte. och redan på den första pingstdagen stod:en av dem upp och höll den första krist- na pre om, Kris! den ki fäste och uppståndne. ” ST vimlar av fodbjättar, som; KE var Ta ädda att ens när de. visste att” detta Skulle döden för" dem, ”I 86 5 betyda med döden aktighet, . I alla kristna plikta för "tider har "det furni istna som tagit hang ond: Earth för den, som' endast har A sin stånd | Luthers frimodiga bekännelse inför efter | påsk - av Torild Lindblom ” makt att dräpa kroppen” till hjärta och sinne. ”Här står jag, Gud hjälpe mig. Amen!” Det var kejsare 'och. riksdag i Worms, Hans liv var "ej vöycket värt vid denna iden, men Gud råd: ide mörkrets. mal Syd ade honom gäven. Jr tid 'ons jältar, som frimodigt bekänt sin tro på Kristus och fått lida för detta av de makthavande, Man behöver inte färdas så många mil från vårt land för att träffa |. männi > Vars trosfrimodighet kan kosta dem mycken förföljelse. Frågan” gäller så till sist oss själva. Det är. inte för oss förenat med något direkt obehag" att be- mna oss som Kristi lärjungar. en gör vi det 'där vi är ställda : Ja mejeri” "| mönster passår: en amivisa: många v Sydsvenska Dagbladet Nog 3 vore det klokt och realis- ”om de som makten" haver , satte" sig-ner. en stund: och fun- derade över hur mycket wi mäl-- tar bära 'och vad vi har råd med. En idok' bedömning säger, . sakt en paus i det i och för sig angelägna reformarbetet är högst motiverad, för - attt "låta" produktionsökningen ”hinne” ifatt”. 1 första hard, de KE stiska kost Det får” i framtiden icke sägas” om vår. generation, att vi i samhälls- : Je handlat efter möttot ”Efter oss "syndafloden”. | Svensk" Industritidning ooh mm förbäl trad och nivåanpassad utbildning bör. mänskligt ått döma vid sidan av ett. vidgat ekono miskt samarbete kunna göra den självägda - detaljhandeln tillräckligt konkurrenskraftig. Därtill kommer att alla profetior om de små före- tagens obevekliga ' hädanfärd' hit- tills kommit. på skam; de små-fö- retagen, inom” detaljhandeln '.och ' på andra håll, har dessbättre visat | en glädjande livskraft. : - ” Arbetsgivaren : > tek En av de få orgaste, motstån- därna till den stora" mejeriorga- nisationen ' som . sträcker sig från Hallandsås .. till” morska gränsen förklarade nyligen” att han" blivit helt : omvänd. : Denne lantbrukares farhågor, för 'sämre hämtning och avlämning, . lägre skummjölksåter- tag och ' annat som. vanligen. inbe grips. i detnågot” "obestämda oidet service. hade: ingalunda" besannäts. "kunde" han” "konstatera på "informationen." Hat? fi mera” nu om åtgärder,” pri planer än' någonsin från sitt game på orten. . | i Jordbrulsörnas ; Exor' larid.': Den ; schweiziska med samregering, i vilken 'alla de demokratiska ' "riksdagspartierna' är . med, skulte' lämpa 'sig ”bältre hos ä har, folkstyret byggts” 'upp 3 kommunerna. på samarbete över partigränserna. För. "balansens Skull; mellan re "och riksdag Bandistérnas tid, i komma, från Kvinnor ser ensidigt p samhället ” lvt måste 'sägås' ha stor skuld” I männens snedvridna utveckling. Med' mer utjämnade könsroller skulle männen säkert själva. upptäcka att deras flykt in i yrkeslivet, som de ytligt Joett kan verka ' belåtna med, ' befövar dem några av livets högsta värden och: inte ger dem tillfälle satt. ut- veckla en allsidig personlighet. Ger nerellt sett finns det säkert : inga störrå biologiska ellef anlagsi Näs siga hinder för att männen under gynnsammuare villkor ' skulle. kunna mäta sig med kvinnorna både när det. .ansvarskänsla och pro- insatser. ”Skattepolitiken har också. sin dryga” del i ansvaret för det tillstånd: som?! ? råder. "Dagens. Nyheter - Innehavet , av: rstgelbåt är en ty- pisk statussymbol med stora skill- - nader ; mellan 'socialgrupperna — 7 procent i- grupp 1: har: segelbåt ' "mod 1. pr ent i grupp 3,. säger Sifo.: - : ”Sifonerna måtte ; inte vara något vidare representerade på Västkus- ten, ' där det är så naturligt fatt ha ,segelbåt, att böleriet i vårt arbete, beh oskret:- sen, , vid kaffebordet och midda- varit i kyrkan ka håller vi vu mötte Herren gå an, Men inte -tyst med att mi Det är 'erren vid nattvardsbordet? att tala” om, - inte så populärt är gäller inga: kompromisser. Kristus fordrar allt eller intet. halvhjärtat och ljummet. insk "sig till ' GKSS-mössa utan” vidhängande ' "fartyg. i. ff | Göteborgs-Tidnlingen - - we ” Söndagsskolan är äl fö Tack ware mina egna erfarenheter som ' liten pojke :å- söndagsskolan och senare som söndagsskollärare, 7 vet: jag vad söndagsskolan betytt i mitt liv." En av de viktigaste uppgifter en man kan få, är att undervisa en sö och den bästa grunden . för ' ett ; sunt då liv i lycka och "glädje & är den grund Il. som? skolan lägger. : 2 ; "FE då ivice president Richard Nixon -å i- USA -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.