SS —=LT: "Måndagen den 21 maj. 8655 LTS fa , oc I en a motion till årets riksdag |” Y Grebäck och Thorsten Larsson i ” Särslöv m..fl, om vissa ändringar å bestämmelserna om kravet på ” säkerhet för driftslån från lant- ”— bruksnämndenna, "+ När riksdagen för en tid sedan hade att behandla motionen kun- kravet 3 på säkerhet wid driftslån, Enligt de nya "bestämmelserna skall ägåre, eller blivande, ägare, 8 Askels av jordbri ksfe tighet. Jå dc mot inteckning. även. om denna åniteckning endast delvis” ”Tyhimes I; fade" värde. "Kompletteririg med]: borgen torde som negel inte be- -höva förel Om" en arren- de man lägga den till handli arna mutan debatt, Anledningen | var” att Jantbruksatyrelsern "sedan" .motionen väcktes "utfändat nya; föreskvifter till "lanfbruksnämnderna beträffande dator "söker driftslån torde lant- - = S SKROTNINGEN Av GAMLA " ; BILAR - hn är enligt kommunikationsminis- tern ett mycket svårlöst = pro- ” blem, skriver A fit on Bar Hur men än uf utrett: och "hur man än funderat, så så har man, inte kommit på någon lösning; för da- gen har hr Skoglund. inte en). kan aning ':om när: han med något förslag. > 4 Det.är möjligt att välfärdssam” komma inom ramen för fastigketenis taxes | 3 ; frätt' i Wien på allra högsta nivå. ! ettrundantag'represeriterade av si- na regeringschefer vid mötet.. Det har - aldrig tidigare hänt i Eftas låt vara rätt korta historia, var- för man” "kunde "tro att' organi- | sationen skulle komma .att. fatta viktiga beslut under sin "Wien-' kongress. .Så blev det nu inte och i rmodligen var "det heller aldrig vsikten,' Under den korta tid mi- - "nistermötet varade, 'skulle det ini” "te heller ha :varit' möjligt att hin ; na, med. några' mera” djuplodande” : penetreringar -med- efterföljande - ”" handelssamårbetet lerna betydelseful-" cd frågor,” "Resultatet av mötet i: -Wien blev beslut om utredningar, "dels" om möjligheterna" att stärka -.samarbetet: inom: Efta : och ' dels i m möjligheterna : till kontzkter "med den gemensamma ' markna- '.dén,. EEC.:Det.. måste sägas vara t ett- magert resultat,: Visserligen är: > både samarbetet inom Efta och Ef- , hället måste fyllas av bilvrak in- | >. nan "vi kommer på hur'det ska gå till ateYta hand om dem. För Ass, som'-inte är experter, före- faller: «dock. det hela ganska en- kelt, Låt samhällets renhållnings- organ 'ta hand om bilskrot. på . samma sätt gom 'de tar hand om - annat skräp, och ta sedan ut -på bilskatten det som behövs för att täcka kostnaderna, .- / : tt. koppla in. "försäkringsbola- : be ningsförsäkringar och vad det nu var som utredarna tänkte sig, är verkligen att i onödan krångla . till det, DE DYRA BYGGENA 2: 4 N Det finns fog för: jupmaningén jordbrukarna 'så ofta: upprepade kravet på ökad rationalisering sär i varje fall minst lika aktuellt när det. gäller byggbranschens «, folk. Byggherrar av olika slag, från den som låter bygga' en liten lå ed obligatoriska 7 + bilskrot- | satt ta död på ätter, Denna” sj ; Säkert är att "det in > minst mot | att” alla .rehingsåtgärd. + "se Någon gång i. "Vattenföroreningäraa I bär "Vättern att bli en 3 n sjö, där inga fiskar. kan leva, .vars vatten ingen .. kan bada i.och. som: sinte, kan -ut-' "nyttjas , för” mänskliga ] ”"perterna säger att” Vätterns" V sv ten körnmer att vara ”ur ko d.v.s. att. vattnet då | rorenat att. ingenting "kan göras.för att använda, det. och "ätt varå” resultat let” "blev: :industriens ”vattenbekov ån ? för. första villa åt sig till kommunala myn- -dighetspersoner. som har sin hand med i tillkomsten av hyreskaser. ner och, offentliga ;, lokaler, ” kan leverera, många exempel- som -vi- sar att så där hundraprocentigt - effektivt går det inte 'alltid till-på byggnadsplatserna, Det finns här mycket att göra, mer' kanske" än på de flesta andra håll. Det. är då ganska anmärkningsvärt ratt , allvarliga försök till rationalise-' v väsen ; och: otympliga: avtalsber | » stämmelser, som . -fackförbunden, på byggnadssidan energiskt slår | , vakt om; Den senaste tidens mest "flagranta exempel 'på detta "är den $, k; "Akeredstvisten i Göte- borg. 'De skogsägarägda: Hults- ] . fredsindustriema har, där, fört 'en' envis kamp för att få tillämpa den " utan diskussion mest . rationella > metoden att uppföra monterings- färdiga trähus. . Svenska "Byggnadsarbetareför= | " bundet har lika envist / stretat emot, och striden har flitigt gar- nerats med blockader, protestut- talanden,. hänvisningar till SAF och LO och till Arbetsdomstolen. "BESKEDET 1 FÖRSTAMAJTA- , LET ör N a av LO-ordföranden och social-, ministern om att de. brister i sjukförsäkringen; ' ” som främst känts besvärande för en betydan- de 'del av de LO-anslutna arbets- tagarna Wu till största delen skall rättas till genom statsmakternas > försorg, 'har allmänt sett fått ett mycket positivt mottagande, kon- aaterarFackförenings. rörelsen Det.orimliga i att ungefär hälf: ten äv löntagarna utsatts för sär- skilt hårda ekonomiska påfrest- ningar: vid sjukdomsfall har varit uppenbart för de flesta. Genom att dagersättningen höjs och an- s talet karensdagar minskas av- skaffas de värsta orättvisorna i det nuvarande systemet, Sedan. arbetsgivarna i åtmin- stone ett par avtalsrörelser envist vägrat. att disk ee gårigen större än "jordbrukets och oerhört snabbt:> En" siffra. från Finland år. 1955: visar. vatt indu- i tog: 88 proc. av landets: attenföj rbrukning.” Visser ung "tredjedelen av nen «vatten för kylningsändamål "och "viss återanvändning kan där- för förekomma, men de - Övriga 5 Bösprutninösmedel och ändra farliga kemikalier; söker. sig ner till grundvattnet och vattnet fö Nögsta grad: "ett: Det är i ala bara tära må vårt ' vattenkapital, Problemet” blir ännu' mer: brän” " nande, av att vissa områden i vårt land industrialiseras mer än and-= ra och" att” vattenuttagen därför punktvis kommer att: bli” belyr sedan' dess: har utvecklingen gått : den industriella" vattenkönsumtio> | > blem. Det går: inte i längden att |... : lfaktumsoni; "stabiliserat: Kekkoneris I tas rel till EEC mycket vä- serftliga. problem, men Efta skapa- des” ju "en gång för att bli ett. förhandlingsinstrument. för” ,dess iedlemsländers ' -anknytning : : till: len; gemensamma: marknaden ge-" -Efta- songs - Av fil. lie. Karl Lindegren. : Samtliga medlemsländer: var med | ams mera I märkerad. Sedan är det . en annan fråga, om EEC vill gå England till mötes och bifalla en inträdesansökan.. Resonerar :man logiskt bör, svaret. på frågan bli " nej, så länge de Gaulle regerar £ Frankrike, Men logik och kon- . sekvens är inte något för poli- : tisk. verksamhet . karakteristiskt, ' Därför kan man inte utan vidare : utgå från att dörren till EEC: fär- : blir stängd för England, så länge de Gaulle anger tonen inom den : "gemensamma marknaden. Vissa i uttalanden från Paris ungefär sam- ' tidigt med Wienmötet kan tolkas "som en'uppmjukning i den "hit- i tills intagna avvisande attityden ? me Mer Ar A = Sen: I ta till att åstadkomriia en a samorå- ning av Eftaländernas ekonomis- ka ' politik, ” samarbetet -, på, jordbruks-.. och . fiskeriområdet skall väsentligt utökas, en fast ordning bör skapas för konsulta-. tiorier på förhand mellan med-' ; lemsländerna” "i. handelspolitiska " frågor,' särskilt n när det gäller för- Handlingarna inom Kennedy-ron- den, ; "och vidare bör frågan om ”av Eftaländ tullar. mot omvärlden tas upp till . diskussion. Skulle samarbetet in= ;om Efta komma att utvecklas en :»ligt detta gemensamma nordiska i paketförslag "skulle Efta om någ- "ra år "bli en "ekonomisk union” . "EEC är det självklåft, att landet inte. längre kan : tillhöra Efta. Medlemskap av två handelsblock är uteslutet. Hur kommer det att ' mot "Englands « dl ; av "|: Likheter Skulle England bl ; medlen" av med EEC:s uppbygg-” nad 'öch funktionssätt skulle” bli betydliga. Det behövs emel-,” slertid. ingen. fpådomskonst för att; - säga, att samarbetet icke kommer. att utvecklas helt efter de upp=: - dragna, riktlinjerna, vilket väl de inte är gå för de övriga Eft länderha i ' ett sådant läge. Enligt 'den 's k : Londondeklarationen år 1961 för- . -band sig England att inte gå:in : i' den' gemensamma : marknaden utan att de andra i Efta hade fått dillfredsställande : uppgörelser d skap” eller ' 2 med EEC: Under hand brukar | ge försäkringar om . dlemskap' eller wu: har, man 'inte.. kommit : »att "man skall utreda : "att denna utfästelse" alltjämt står : kvar, ' men: det ' har inte saknats ; antydningar från engelskt håll om . att Londondeklarationen inte 'sva- "rar: mot de' förutsättningar, som i'l-nu föreligger, . För ' Eftas ' övriga 31. länder, är. denna osäker- Wien”som, en vä kt för Ef- Det finns knappast :täckning : för detta "en. aning: gåtfulla utta- ”"lande” När Inga avgörande beslut” "har; fattats utan man : nöjer sig med: utredningar - och ' -undersök-=; ä det svårt att "upptäcka lands” politik genteniot. Europa hål-: iler på att förändras, vilket måste" få återverkningar ä även på ' de små |: Bftastaternas politik. .' Trots alla- «;officiella' dementier är det uppen-: > bart att den engelska labourrege- ingen söker -jämna vägen för en «ny, inträdesansökan i:EEC från : Englands sida; I detta "avseende "synes 'enigheten' mellan ' högern "het om Englands hållning oroande, ' 1. synnerhet - för. . Sverige '. och : " Schweiz, som är alliansfria star ter, kan det uppstå risk för isoled.; . ring från den gemensamma marks. "naden, Efta kommer att rasa sam- . man .den "dag England inte, lär re är medlem. ; va " Färhågor av detta. slag har i någon 'mån påverkat de nordis- >ka' ländernas gemensamma aktion vi Wien' för att få i gång en un- i "dersökning 'om möjligheterna” "att : , sådan. undersökning ' skall 'också ske genom Eftas permanenta: råd, I deln, : stärka samarbetet inom Efta::En : omedvetna om,. Det är orealistiskt i att; föreställa sig att Efta-skall :;"kunna' bygga' upp en för samtliga .:medlerhsländer gemensam tullmur "mot omvärlden på : samma!" 'sätt som EEC nu är. i färd med att , göra. Kanske syftar de nordiska "regeringarna på en tullunion en- Aktuell. "Trots allt vad Ulbrichts män fö- vetagit för att i desperation" söka ka betydelsen av besök i Västberlin är "det mer än sannolikt ' att detta: gjort intryck även på östtyskarna, För dem kommer visiten att vara em er- Jinran om att Västberlin fortfarande | - är och så länge de nuvarande |- potsättningarna - mellan öst och väst består. även i fortsättningen k att förbli en k "kommentar angriparen skulle förvisso tänka sig för många gånger. när, han vet. att kärnvapen också "drabbar honom . om” han, använder: sina. Just genom egna kärnladdningar har wi chansen att slippa andras. . Helsingborks Dagblad "Skall « ett I byggföretag skapa ' en organisation för varje byggarbets- plats, eventuellt samordna entre- tisk ö mitt. i det omgivande röda havet. om ” Sydsvenska Dagbladet 'Saniade svenskar torde resonera som folket i en annän neutral . nation, nämligen Schweiz, Där har man beslutat sig för att skaffa egna. kärnladdningar av det enkla skälet att deras unga" män har en självklar. rätt, till samma vapen som en angripare. "Det. vore den största nåd om kärnvapen aldrig kom till användning — men det finns' inger nåd för den som "inga här den dag angriparen begagnar sina. "Varför .skulle angripåren tveka om att använda resurser som bart mellan de nordiska länderna. ' Stockholm” ; (TT) ” Den ökade 'varumängden, befolk- ningsomflyttningen, ” bilismen : den hårda , konkurrensen har till- sammans: med bristen på arbets- | kraft medverkat till den pågående | varen. i.en kommentar om detalj- «| handelns framtid, i ” Bristen” på arbetskraft. har Pres- sat fram” en ökring av de faktiska c:a. 30. procent och för "kvinnliga med över 40 procent fr. d.m, 1962 t.o.m.;.1965,, Dessa höjningar” har " givetvis varit: en kännbar -kost- : som uppenbarligen Enligt de nordiska -länd . och ärbetarpartiet. i England. bli ning bör ett vidgat samarbete syf- Löt si uppenbart och också allom” "bekant Vilka konflikter” en Id strikta: finländska: : linjen + skulle kunna Jeda' till är inte: svårt. att' |'rikespolitik, tecknad i : fördraget från 1948, är lätt att glömma bort. när. finsk” neutralitetspolitik'”' dis- svenska neutralitetspolitiken, "vilket | fransgår tydligast av :den passus:l 7 några -år : sedani till. Nordiska: Rå- det, en händelse: som hälsades med allra största tillftedsställelse: av de sök öre "östra - Bröderland bez kräftat fått framförallt : president Kekkonen tycks' utgöra den främs- dag garantin för att ryssarna i allg ktar på finsk” vilja. att. på intét | sätt" äventyra de: vänskapliga för- hållander .som inletts” mellan” stor- . makter, ;- och ': det." lilla: Finland. Finlands” president - är . den beslu- tande” instansen i: utrikespolitiska frågof.r Men: i den 'mäktiga gran- nens (Ögon: är inte. bara det ett good will: dd öst. Under sin tid som var" Kekt dåva- « t vid itet och högskolor irriterar. Sveriges förenade 'studentkårer. Man -be- traktar det som en påtvingad le- dighet, som är alltför lång i för- hållande till den tid som står' till buds, för? aktiva studier. :Under- visning ges nu under endast fyra " månader per termin, ' vilket i'all- mänhet inte räcker till för: att klara ett betyg. T rer på fem fnda president P F ikivis närmaste övriga nordiska länderna; Det vari, inte heller något som Sovjetunio-1 som Kekk i Moskva återgav och som, på sina: håll. också blivit terri- torium, . om" Finland eller . Sovjet= skall Finland - försvara sitt ia Finlands ' territonium -| blir föremål för ett beväpnat 'an- | fall från. . Tysklands ; eller” miéd' Tyskland allierade staters sida' och Finland. kan, under” noggrant pre- | ciserade ''förutsättningar, ” företa detta - i ; militärt samarbete” "med Sovjetunionen, : - Därför har Finland -all anledning att vid bevakande av siha: egna nationella intressen. noggrant följa | n med utvecklingen av det militära läget i ljuset "av wänskapsz. "och biståndspakten, underströk Kekko- nen och framhöll vidare att man i Finland känner sig bekymrad över planerna på ” den multilaterala man och i den egenskapen gjorde. han också: otaliga resor till Ryss- land.. Han” grundlade redan då: sin ställning : som ; blivande president i Finland: Visst har man bär i Sverige stundom undrat hur det står till med "finsk: självständighet i detta ords verkliga bemärkelse. I Finz land. reflekterar inte längre ”man. nen på gatan”: över , problemet. Initierade politiker fi finska utrikespolitiken så självklar att man föredrar att tala om'ak- rtuella inrikespolitiska" problem, De är många och komplicerade i och för sig — men för en utomstående skymmer ide dock inte det: obe- stridliga faktum att utrikespoliti- ken trots allt är långt viktigare. | Som ett exempel härpå ' kan ånader skulle : enligt studenterz önskemål om ett slopande av rensdagarna, reagerar man nu vn på att fackföreningsrörelsen med tin söker finna en 'politisk lös- ming av frågan, På annat sätt man, k tolka. tidni 1 > 1 2. att ”LO nu låter staten da hand om ett: >, förhandlingsproblem”. .. Vi hade annars för oss att ett av ar- betsgivarargumenten mot realför- handlingar om 'karensdagarna just var att det inte rörde sig om en förhandlingsfråga. Kariske man nu har kommit underfund om att det varit' klo- kare att låta resonera med sig vid | förhandlingsbordet än att tvingas |- acceptera en reform, på vars ut- formning man saknar möjlighe- nå åstadk en bättre anp "ning mellan” det akademiska 'lä- roåret och den normala studieti- den. Det är ett intressant förslag som är värt att prövas i' någon form, Hex. "gertom försökskurser "under en eller & Annan sommarmå- Kelh naste tal I i Moskva. Mot bakgrun- den av "att "Finland" nyligen fått ett: femårs' handelsavtal: med rys- sarna — - väsentligt för. finnarna linte minst med hänsyn -till att [eta måhända. är det sista med på "en utvidgad - marknad som "också har” sitt intresse för ryssarna var det betecknande att den finske presidenten i stort marstudier "och, inte ”. motarbéta b initiativ i den vägen: genom att : vägra att betala ut medel för an- nat än kursbundna studier: , ru 'TviveF" inte vara annat än ter att öva inflytande, menar den citerade” tidningens . vaksamhet, a annars kan det bli far- Ib .Ipakt utgör. även basen för | neutralitetspolitik Finland följer, i klarar fr rkan, ” Det är - mot' bakgrunden av nämnda pakt som den finska ut- rikespolitiken bör ses. I stort visas i Sverige stor förståelse i detta me- ' skulle ha slagit igenom starkare i konsumentpriserna än. fallet. blivit ] utan det pågående rationaliserings- ;larbedet. Lönehöjningarna I har emel- "I lertid också haft den konsekven- ENN numera inte lönerna för manlig personal med |” ongreppsföremölet, H inte har? Men ; Detaljnandelns framtid SS - trots 5 allt, inte så | mörk | 7 som man tidigare . velat göra gäl-T' lande, "Detta. bör i sin tur under |- och | lätta rekryteringen av personal på olika nivåer. , För detaljhandeln är personalens | visa rekrytering och utbildning något av en livsfråga. Här gäller troligen mer än på många andra områden att det finns ett spelrum för per- sonliga « initiativ och "insatser, ett ch snabbt” som möjligt, d voch> utbildning bör mänskligt att döma vid sidan av ett vatt vidgat. ekonomiskt såmarbete kunna. göra den 'själv- ägda detaljhandeln tillräckligt kon- kurrenskraftig. Därtill k er att alla profetior. om de 'små företa- gens 'obevekliga hädanfärd hittills kommit på skam; de små företagen, inom detaljhandeln voch på andra jande. livskraft. " 22 vara” Täglörebranset,” riligen ir Moskva ovhållna kon-: med. répr tu och" 1939” annekter, es -de delegater" för '26 ' ke istiska partier, söker nu” finna en teore- tisk grund för sina nationalistiska ' avvikelser och territoriella anspråk gentemot: Sovjetunionen. . I: det: rumänska kommunistpar- tiets organ Lupta ' ide Clasa publi- Sovjetr "Det rumänska, student vbunidets ordförandé' Stefan Barlea har i”en artikel i: det rumänska partiets 1 huvudorgan . Scinteia - Tineretului den 5 januari i år krävt abt "alla internationella ' konferenser ter för det numret förra i. året en” "atikel ' 'av” den korrespon- derande ledamoten: av Rumäniens vetenskapsakademi prof, Stefan Pasou, vari denne redovisade Karl ' Marx ”Amteckningar om Rumä- nien”; "vilka mutgivits av den ru- mänska vetenskapsakademin. Denu na av Karl Marx författade pam- flett "kritiserar det forna tsaristiska å B är 1812 lyckades nämligen . Ryss- land . genom förhandlingar med tresse för. Sverige att. värna” om. Men, . som wutrikesminister Ahti Karjalainen uttryckte det vid en presskonferens med svenska. jour- nalister, är också finska politiker i hög. grad intresserade av den tralitetspoliticka - kurs ' man, i avseende. Man ser den finska ut- rikespolitiken också som. ett in-. Sverige slagit I in på. Maten är dyrare i d. Danmark . om man jämför: köpkraften "Är det billigare - att kö livs- medel i Danmark ' än detär. i vårt land? Aftonbladet svarar vi serligen obetingat ja på den frå- gan, men en närmare 'analys av situationen visar att detta. kate- ge. ” På samma sätt förhåller det sig " se- | goriska svar är något förhastat. - Samma dag som riksdagen de- batterade' jo här i) landet publicerade Aftonbladet en prisjämförelse mellan svenska danska, livsmedel Kontentan av denna jämförelse var att livsmed- Jen var så mycket billigare i Danz | minska ” mark att vi borde : produktion för att i stället impor- tera de billiga. lTivsmedlen. run: - I. Sitt Moskvatal, erinrade presi- lent Kekkonen bli a. att ”grund- [konturerna för Finl ds ut nad Under alla förhåll den bör |" peht ll :sig vid. ”vänskapsförhål. | Aftonbladets prisjämförelse blev man bereda” i ekorio- lan Sa jet. stora. landet, | utsatt, för en Smilå [ ling i miska möjligheter ' till. 4 egna som- | kom, å bak den andra I v Einar Larsson ID Hr Larsson är en snabbtänkt herre som omedelbart översatte industriarbetarlönen ”Å Ktik” "framträder ur « den Nr och b D på de danskå priserna. Det visade sig då att om man tar lingicks mellan Finland och Sov- jetunionen :6 april 1948, Denna ty, i paktens inledning fö sig. Sovjetunionen respektera Fin "lands strävan att hålla sig utanför till de lägre industriarbe- i Danmark så får dans- karna betala ett pris som i reali- FT Lr ge kostar 7:25, Frågade ' Afa nflikber”, danska : tonbladet, Om man 4 för I dä och | man om priset efter industriarbe- strjarbetarlönen i. Danmark kostar smöret den danska konsumenten i själva werket 8:80, sade hr Lars. 'son. Det, är alltså 70 öre" mer än | 9 "tiska partierna skall ”utelämna' 3 tvistiga "spörsmål från dagordni g- en, - Detta betyder; att Rumä en fi förbehåller : "sig Jen viss :vetori "frågor . som berör den' internd- håll, har dessbättre visat en 'gläd- prenad het från annat håll och dra till sig behövliga maskiner "| krävs det sysselsättning utöver en viss minimitid för att ge tillräck- samhällets hjälp. Genom att detta tillhandahåller. färdiga planer kan företagen själva planera för längre heten i planeringen och de små serierna har tillsammans med. bö- stadsbristen gjort att "industriali- seringen och därmed .prispressen inte k it längre på &£ byg- gandets: område, = 3 FN ”” Arbetsgivaren” Ett L efterspel på ett 'eér” annat sätt måste Expressens självätnäm- ning till polismyndighet ovillkorli- tidning utan påföljd kan sätta” sig | över lagar och förordningar. Detta skulle” "åstadkomma farlig rättsröta, "Het i Svenska Tandsbygden, "Den tiden 'är förbi. då ståten som arbetsgivare bara kunde, häri- visa till den 'säkra kakan i fåtlan om ' arbetskraften. Säkerheten” är spelrum som - måste, utnyttjas: så |: .-- I "jämförelse : med alkonolfilseb fram” vida mer” v: alkohol; vartill "| ständig oll. i statslivet. En iritres- sant tanke; Men det' kan ju inte N gärnd vara viksdagens egen? upp- må cd fön tionella > kommunistiska rö elsen kä och "de nationella partierna. Dessa båda framstående politiska |" skriftställares synpunkter keam-- ej I. ha . beretts' en 'så framträdande publicering utan partiets godkän- nande och syftet kan inte' vara annat än att därmed demonstrera självständigheter, gentemot Moskva. Rumäniens strävanden att nor- malisera de” tidigare spända för- bindelserna med bl. a Amerikas Förenta" Etater” och Kanada utgör ”tecken på att den rumänska polis tikens mål: är: att undvika direkta provokationer. - gentemot - Sovjet- unionen mien att steg för steg knv. ta intima ekonomiska och kultn- : I vella förbindelser med framförallt EEC-länderna” men även neutrala | stater" och USA. "|. Rumänien. har framförallt: vänt sina blickar mot Frankrike, vars inflytande i landet var starkt: un- der mellankrigstiden. Det kultur- avtal som slutits mellan de båda länderna är av allt att döma bör- jan till ett intimare samarbete ävens på "det tekniskt-ekonomiska området, och utan tvivel kommer vad den "får med: Ulla Lindströms älskade korv; Den kostar. i: Danmark : 3:40 mes dan vi här får betala 4:05. Räknat tarlönerna får dansken betala 4:27, alltså två öre mer än i vårt land Hur "kan man från socialdemo? kratiskt håll" över huvud - taget tänka” sig "att "utnyttja situationen i ett land med ett lägre löneläge |. för: import istället för. produktion i-hemlandet, undrade Einar Lars- son, Finns det ingen solidaritet över. gränserna? H Det är för övrigt inte bara livs. medel man kan importera billigt från andra länder, sade hr Lars- son avslutningsvis, Det kunde kanske även gå att importera ar- betskraft som var billigare är den” vi har här å landet, Ingen vill i|tandet. dag förorda en sådan utveckling, men varför kastar man sig då över jordbruket och | gör alla möj- iga jä lser. - Berömmelse:- Fördelen av att va. att dra de största väx- larna på detta samarbete. - Rumänien söker, kan mar för- moda, manövrera mellan de båda stormakterna i det kommunistiska lägret — Sovjetunionen och Kina och har. i" likhet med alla öst- europeiska länder ett stort intresse av att den. rysk-kinesiska spän- ningen hbibehålles. Att den nya rumänska politiken inte kan und- vika vissa blindskär är klart. -Ny- ligen återkallade ex, . Kuba alla kubanska studenter från Rumänien som en protest. mot- värdlandets närmande till USA. Kina däremot underhåller trots Rumäniens fram- gångar i USA" intima förbindelser med landet, och Kinas lille dra- bant Albanien har den senaste ti- den ökat handeln med trots det närmande som skett mel. Jan Jugoslavien och det senare "Gunnar Nilsson. 2 ”' Ira känd av dem man inte' känner; | et säga ohelig allians, som örenar.sig i-kravet på vad de. kallar: y moral, en större vidgad frihet. Dat är unga liberaler i skäggåldern, med vilka en del yngre socialde- mokrater slagit följe, och hårdföra affärsmän i förlagsbranschent. dikalism och affärer — det ä ovanlig och överraskande kom! r nåtion. Bala-Demoktäten : [ETT ORD "OCPA' VÄGEN Vem är 'svag, utan. att "också P5 ver svag? Vem kommer ln är utan att jag bliver ' .upp- "ös -2-KOR. 11: 2 mill denna grad kände : Paulus sig som ' ett med sina troende vänner. Kom någon på fall, kände han det: som en brinnande” "smärta inom' sig, Hans vänners synd /var hans eget lidande, Guds folks; Svag- t. kände han som sin: egen. svag- - Smärta. het. Deras nöd var hans ras seger hans glädje: — hans liv. ”Nu leva. vi, eftersom Anern; vår dädje” » (1 Tess. .2: 2 SAM : Ma. han led, mär det. gick dem em kommer. på att jag bliver på, fall. utan Måtte upptänd?». .: . alla" "hans ben göra mig till ett med : TN. En kristen se” måste oförrätter, "ga aker, glömma bla å on "för dem och. :inte älska perioder, t. ex. fem -år.” Ryckig- - ligt utbyte. Företagen behöver '. gen få, annars måste 2llmänheten få den, uppfattningen. ”att en stor
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.