sreveveYyv vev "LAROLMS TIDNING In. Torsdagen den aa 1084 2 z | =LT Torsdagen der 2 juli a F otldningsarbetes framtida samhällsroll Med den genomgripande 'utveck- ling som sker inom vårt skolväsen= de har en rad frågor inställt sig när | etc tillmätas lika stor | beivästse. Rätt avvägd i vårt moderna utbild- blir pgift här | om - De: senaste årens | geformer på skolans” "område är stora och ge- nomgripande, ; - Den — obligatoriska skola? .har förlängts, och i dess MH. = gani än tl Boinee och speciellt. folkhögskolor möjligt ännu betydelsefullare mu I högstadium har realskolestadiet in- nas ställning I det framtida utbild- . digare." dnats. G Ia Ad "så- stundom intensiv debatt utspann sig från folkhögskolehåll- när 1957 års skolberedning . lade fram förslaget om; fackskolor. Samtidigt som man reti en hygglig bärgning, ligger i farozonen, I sin” år 1957 utgivna skrift Varför statsskogar?” "här its chef; . Erik Höjer, givna uppgift och erinrade' om den ständiga utveckling, som dessa sko- Ior: genomgått ifråga om kurspla-- ner etc, uttrycktes farhågor för de kommande fackskolorna. De skulle bli en inte ofarlig konkurrent till folkhögskolan, allmänt erkänd och | med snart hundraårig tradition, ':' > Deri debatten har bedarrat, som väl är. Folkhögskolans ställning är stark-och; dess uppgift 1 ett nytt hälle . har ingalunda' mins- skisserat eft-' .inköpsprogram' där inte" kamoufleras, 'I skriften" hé- ter det. bl; a.: ”Även. små frilig- gande - -skogsfastigheter inom e- gentlig. jordbruksbygd: bör inkö- pas äv staten därför att de'i all- mänket -ligger väl- till 'och har mycket god ' skogsmark” med ett » värdafullt virkesförråd”. -.-Btt. par år senare kom sociali- ".seringé av. bonde: och. småbru- kat i betydelse, Detta får självfallet inte hindra att de arisvariga ständigt håller statsmakternas uppmärksam- het riktad på detta obestridliga fak« tum, Det får nämligen inte bli så €' ex de ekonomiska resurserna eller andri rganisatoriska . fakto-' rer" omöjliggör. för denna skölform' att: framgetit hävda sig vid 'sidan om.de reguljära skolformerna.;' Det är dock fel om man med hän- 'vändelse ' till 'anrika traditioner 'an- ser. sig med lugn kunna fortsätta i gamla spår; : En anpassning I till de nya -situati inom gen kräver att man här liksom an- norstädes. söker sig nya vägar för att på ett effektivt sätt kunna hålla sin;ställning i ett I öränd derligt såm? ”karskogen igång; för fullt: ch sker nu alltmer. ohöljt. FARTGRÄNSEN RÄDDAR LIV "lyder den slutsats. som Statens . trafiksäkerhetsråd anser sig kun- na dra 'av de under ett antal för” . söksperioder vunna "erfarönheter- "na, En intressant detalj gäller på- pekar Jönkö pings-P os: frågan om fartgränsen och omkörningsolyckorna, NORA Det "brukar. som argument mot de .av kommunikationsministern påbjudna fartreglerna anföras, att hälle, Samma kan "anföras när "det gäl ler; de fria. och frivilliga folkbild- ningsorganisationerna,. Det faktum, att, vår ungdom nu genomgår en nioårig grundskola och att 80 pro- cent av .dem redan 1980 beräknas ha gymnasial utbildning, undérstry=. ker, nödvändigheten av att dessa bildningsörganisationer håller jämna steg med utvecklingen och framfört ingsrisken skulle i oroväc- kande grad öka, när det inte blir tillåtet ”att , utan - vidare. trycka gaspedalen i botten. Inte minst ur den synpunkten 'kan det vara av intresse att ta del av trafiksäker- - hetsrådets rapport till regeringen. Det framgår nämligen; att i frå- ”ga om omkörningsolyckorna anta- let: olyckor genomsnittligt : per dygn -var: lägre under : veckoslut . med hastighetsbegränsning än un- allt 'effekti i: Vv gen.” : . Svenska Landsbygdens Studiefe bund " debatterade livligt. vid sin årsstämma i Uddevalla dessa :frå-, gor, som" noggrant penetreråts av en utredning 'i tre års. tid. SLS vi- sade ett nytt grepp, värt att beak« ta, Man: "diskuterade - "förbundets framtida. verksamhet "med särskild hänsyn till den expansiva utveck- lingen inom skolsamhället. Handles darfrågan, kunskaperna hos ' dem som;'har att "leda 'studieverksamhe-'' ten i önskvärda spår och I takt med de behov som anmäler sig, var ett av de många . problem stämman dryftade, - H I ett komplicerat samhälle ställer arbetslivet allt större krav på are. betsutövarna: Det gäller. för den ar? betssökand att så långt möjligt ha förvärvat.'sig Boda » kunskaper; ämnen som företagen; har-nytt Så långt kan'unga efter avslutad grundskola; hävda sig relafivt. väl, : Men för: individen: "själv; hennes” trivsel och anpassning; bör känska- per också i. olika kulturella frågor : ser; och-de-är ändå inte tvångs- "der övriga . veckoslut, ' Det finns således ingenting som tydér'på att ' fartbegränsningarna "skulle skapa förutsättningar, för 'ett ökat” n- tal riskfyllda" omkörningar. ;” : Tidningen anser att man: nu bör ini öra”en permanent; "ordning med. till” vissa" ur . trafiksäkerhetsyn- punkt. särskilt kritiska, dagar och . helger : knutna: hestighelsbegräns- . promt. Så tyst i klas sen?. Så äl det inte på:de" vuxras arbetsplat- kommenderade, För. detta- bidrag | - : | också . lunda folkskolan, fortsättningssko- lan, högré ” folkskolan, "realskolan (allmän och praktisk) och" flick- skolan, De enhetssträvanden, som kän- netecknar" denna, reform, har, nu iestadiét. Det. före- Bymnasiet” väntas er- Av; unde ivisningsrådet. fil.” lärarutbildningen på va dr. 8,. MARKLUND... ; os z åpprättals i Stockholm, "Malmö, Göteborg .' och : Uppsala. Lärarut- bildning äv ny typ kommer att upprättas vid universitetet i Umeå från hösten 1964. - Uppgiften” att iönate ' utréda och föreslå en ny lärarutbildning andra” skede, Kommittén utökådes från 5 till: 11 ledamöter; antalet anlitade" experter har efter hand ökats till för "närvarande ca '149. Efter riksdagsbeslutet samma är om ' grundskola widgades de -sak- kunnigas direktiv till att avse även har” tilldelats en "statlig I itié, 1960 års, lärarutbildningssakkunni. ga (förkortat LUS). LUS första uppgifter gällde vissa specialfrågor och vissa kortsiktiga åtgärder mot lärarbristen,' "Under ” åren” '1960— 1962 gjorde LUS prognoser på be- hovet av. klasslärare. och lärare i därarutbi "innehållsliga ut- formning. Uppdraget," som ' till en början avsåg endast grundskolans lärare, har efter hand även wvid- ill'att innefatta flertalet” lä- gymnasiestadiet.' - ”' 7 Till 'de 'svåra problem LUS här att föreslå lösning på hör det: 5, ki Helt n turligé kräver dessa 2 former även en ny lärarutbildning. F olkskoleseminarier ' och provårs- i läroä : . Fördlag. igåend ut bildning ” av. lärare för. specialun< dervisning avgavs, likaså” "förslag körngnien problemet, som "har sin grund ' i den bristande överéns- 1 mellan” skol ä ot angående utökning av, ia-, ex och. univ tionen för praktisk-pedagogisk ? :ut- bildning av” blivande ämneslärare YJärarutbildnings- har också lett anstalter, var - "av för ' att” förse de "tidigare skolty- perna, folkskola och ' läroverk med lårare. Redan 1950 års: riksdag. be- slöt; att dessa utbildningsanstalter skulle "ävvecklas' och ersättas med lärarhögskolor. Sådana har också raktiska åtgärder," På LUS förslag har. även lärarhögskolorn: Ett klassiskt exempel är här skol- ämnet” "biologi, som innefattar mo- ment, ur universitetsämnena" bota- nik, ” "zoologi, genetik, fysiologi 'm. fl Skolämnet" -svenskay möotsvåras av. diska språk och 'litteratur- i "Göteborg och Uppsala | tillkom- mi ;' likaså ibeslut ” om” en ' -kom- mande" därarhögskola ' i" Umeå; ' , 1962 kom LUS" arbete in i ett God sk : Stockholm am). Dubbeltöjväv är mer' skrynkel- härdig än någon annan Tiknande, 'könveitionell” kamgarnsvara,; som vi provat, konstaterar en fabrikant Fett : uttalande” i tidskriften Textil "konfektion, De? "nya 'stretch- tygerna” "Wiykåteras just nu livligt i fackorganet. : ke par tt tygg förhistoria, 204 svinner' wid ' normal fuktighet De enda: 0 genheter an hos fabrikanten ' kunnat finna - är "att stretchtyget liksom , alla ylletygér har " fuktrörelser.” Detta" ligger i ullens natur och det kan man in- te-göra något åt. Olägenheten för- a valt. Accessoarerna till plaggen bör an= Pässas. "så "att de: också ger efter —" det "bör 4, ex vara veck " på | fodret. Vissa”. -kvaliteter som”: man "ger" ”dubbelstretch | behandlar och .' nella tygerna.. Tyget ger/ efter li- < Itet."och.:det» blir . exempelvis inga ”knän” på "byxoma. Man slipper ”armbåganna” på ! ärmarna. Man. har: mätt i ikostymerna;' noga och funnit , att de” inte på "något sätt ändrat dimensionér efter. någ-;| lär också. ättbara. När man [använder töjväv fill" kläder £som å Man kan nå upp till 25—30 prö- cent" töjbarhet irett kostym eller byxtyg men det: sker':q av: "elasticiteten ' (återhämtningen), du vi sicen stö re det av töjning- dt ;yget. Fabrikanterna ind en kvarstår anser. att återgången”. eller; elasti- EN (NORSK BOKFÖI LÄGGARE har uttalat sig om det'nordiska kulturella samarbetet '— :i myc- ket "pessimistiska ordalag främst på grund av svenskarnas bristan- de intresse, noterar Blekin ge Läns Tidning "Tidningen håller med om att litteratur” på de övriga nordiska språken möter | ett kompakt motstånd i vårt land, om den inte'ä ersatt, till.svens- kar. > . Men förhållandena är inte inye- ket bättre :i' de » "övriga nordiska länderna, En svensk författare be- rättade. nyligen, att .den.bok han nu kåller på at lägga sista han- den vidy'skullé gés ut även i Nor- ge — översatt till norskat.- Vad bokförläggare Groth: fram för allt vill säga i sin intervju är att om Sverige, som är ,det störs= ta nordiska landet, sviker; är hop= pet ute om en gemensam Xultu- rell marknad, ve Man måste. hålla med honom om att-det inte ser. särskilt. hopp= ingivande ut med den nordiska gemenskap, som skall bygga' på det kulturella. Radion, TV och press 'har' här en stor uppgift, men det behövs en samordnande - och inspirerande: kraft, Den väns tar vi på” UN s I SIN GLUPSKA IVER wi - alt lägga sig till med allt mer av den svenska bondeskogen bryr sig” domänverket uppenbarligen inte alllid om att avge ekonomiskt riktiga. -bud, Därigenom kan "det statliga" ver- ket" givetvis : ute: anbudsgivare." «sr .. Ett exempel. från Jönköptags "län: För några gårdar med inalles 116 hektar produktiv skogsmark » erbjöd domänverket 250.000 kr, ehuru denna, om man utgår från en förräntning av fem proc, en- dast är värd c:a 200.000 kr. . . I detta fall spräckte domänver-, ket. möjligheterna att skapa ett väl arronderat enskilt skogsbruk. I många andra fall köper verket till överpriser upp fullt bärkraf- tiga, väl arronderade bondeskogs- bruk, Enskilda anbudsgivare gö- re sig ej besvär, Även massor av småbruk; som tack vare skogen kan"; ge. bruka- $ i : självfallet alla parter 'på att å- änga enskilda ar discipli; — alltså krav- på kådaverdisciplin för dess egen skull — har san- nerligen inte : skolan; Inte heller står dess lärare fi mmande, för de ” undervisning: smetoder. som man. i den” mer " oreflekterade skoldebåtten”. lätt; ger. ”den "nya skolan”, monopol på "Aktivitetspe- . dägogik, grupparbete: 0.”s. v. har - länge tillämpats ”i' "de: svenska klassrummen helt på lärarens e- get initiativ 'så långt .de-stora klassavdelni d Själv- ”omätliga energi- er. Att åstadkomma en” sådan” fu- sion som erfordrar ett par hund- kärnfusio - Det var 120 Tärndya siker ' från. nästan alla” västeuro- ingar" om” "både frågan vad: kärnfusion (kärnsam- fallet har'man inte krävt att ele- verna varit absolut tysta under sådana —-undervisningsmoment.; Och från lärarhåll krävs det in- galunda nu heller. s Däremot begär lärarna — minst i elevernas eget intresse — "att det råder sådant lugn att man kan tala om normal arbetsro. Om läraren inför hela klassen går i- genom på tavlan hur ett matema: tiskt problem skall lösås: vinner hörarna är tysta och inte, genom prat stör, lärarens framställning. Och om: £leverna sitter indelade -i grupper. i en Iaborationssal el- ler ett vanligt klassrum är det önskvärt att' inte någon eller någ- ra uppträder så att kamraterna inte kan fullfölja sina "uppgifter. Det gäller alltså i skolan precis ältning) -'egentligen” innebär och de "hithörande hittills föret gZ iljon der är sedan :] flera. år tillbaka" många ”amerikan- ska "och europeiska , laboratoriers ör praktiska” målsättning.” Den ' närhn- da studiegruppen: är en ;/samman- slutning mellan "alla" laboratorier för ” tb ” tur-pl å bekostnad må historia. Skolans samhällskunskap återfinnes " på universitetssidan'" i nätionalekonomi;" statskunskap, 'so- ciologi, . ekonomisk historia” m fl Skolans dysik "rymmer muniversi- tetsdisciplinerna "fysik "och" teore- tisk. fysik, med mekanik men även astronomi. ' Kemi" är" på tssidan flera - "ämnen, "bortsett , från att det ' | innefattar moment” ur ämnet "mineralogi ' Os. vi. Det "hör numera till amndanta- att "skolärnne .. och” universi- tetsämne' är innehållsligt 'någor- lunda kongruenta. Inkongruensen har” länge varit ett problem, 'men först genom" stilllkornsten av de nya kurserna" på "grundskola och ' gym ider-» problemet > i vidd. -LUS Vibelar här är, som förutsätter nya hela” dess" |gruensproblem är det mg ånte- lingsarbete, "skolpo itiska "frågor och" sköldebatt, elevvård 0.” s. -v. Givetvis gäller för alla dessa till; lämpningsmoment,' "att de inte "kan tas upp tidigare än att de får” Te- levans” för den blivande läraren, "Till problemen ' i övrigt för LUS alltför stora klyftan mellan klass- därarstadium och ämneslärarstadi-' "| antal) civila expenter och lärare "I lig. forskning: och - »vetenskäpligt hör ” överbryggandet av "den: nu - kom ån Chrusjtjov Borde haft den go- da smaken att inte skryta med baltiska mönstersamhällen under sitt besök i ett land; som hyser "Att militären" ger sig i väg innebär inte att FN tagit sin stannar "kvar, Västmaktsstater, främst” "det för några år sedan hatadé" forna moderlandet Bel- gien;' här "utlovat" förtsatt elko- nomisk ' h Paradoxalt: nog är. Kongo. i..dag i fråga om pengar och, expentig bättre rus: tat 'än många av sina afrikan- ska grammar samtidigt 'som det befinner sig vid en politisk av- Dagens Nyheter. « : "Meningslöst har. inte” det fom dagar långa . "Sovjat-besöket si Sverige varit: Men när man än- då konstaterar, 'avt ” det än” få söm” känner saknad när Chrusj- tjov och hang följe Tämnar vårt land,” så beror det på att han tepresenterari och :blivit formad av ett samhällssystem, som är så . främmande från: vårt, ett samhällssystem där ' britik.- och fri debatt : är båntlys a, där människor tillåtits försvinna utan ett spår och vars ledare inte inser: hur djupt ut: sådant försvinnande I av em utländsk medborgare ' engagerar ” .opinio= nen i detines hemland”. ” Västerbottens-Kuriren.-- Fast det är svårt satt har mycket sav. vår ökning som "beror. på veteniskap- s.k. :utvecklingsarbete, är det i varje fall än så länge säkert att det inte än någon som helst "risk att” vi; satsar för mycket; förut- na, för! något som” har i allra högsta grad .med jordbruket. och livsbetingelserna, för” människor toch djurabt göra. Att tippa gif ter i våra vatten är i längd förödande: Att "låta ”växtnäring- en gå samma väg är lika tokigt. och! som mV främst um : samt mellair Jä "och fysik i Puropa som arketär ” på detta” Hi isserligen tramp, ut men befinner” "oss utvecklingsåldern”, Iskt barnskorna - fortfarande i sade direktören för ett ö ningsämnen: "En", annan viktig fråga är Iörarfortbildningén.: Yta terligare "må nämnas ”lärarurvalets problem samt ,betyg: värderingsproblemen gäller gymnasiet, , förskjutits . till "att" gälla rärutbildningen ” och” dä manhängande frågi Vi kän” således vänta; att den ansträngningarna." Många - förvisar kärnfusionien” fortfarande :: till ” de vetenskapliga utopiernas Tike,. me- e I dan andra har knappast ; något konkret. föreställning - -& saken; 'Så mycket kan. i alla fall sägas: Den av. fysikerna eftersträvade - kärn- fusionen är idag inte längre någon utopi, :- lika . litet som -kärnklyyv- ningen var "det ungefär. wid den tiden” då man började att bygga den första ”atomreaktorn' var för ca 22 år sedan Det:är för!" länge sedan teoretiskt. bevisat att fusion mellan det” tunga: ätets atomkärnor ' i vattnet, altså > en process som är rakt motsatt kärn- som på: vilken "vanlig" | som helst att ta nödvändiga. hän- Syn, Och det är då att märka att skolan många gånger är en sär- skilt besvärlig arbetsplats .så till- 'wida att 25—30 elever: måste sami- sas i ett rum där det är ungefär en halv metér mellan varje" bänk, 1 Mörrumsån - —' ett av Syä- Sveriges få kvarvarande laxföran- de vatten ”och ett” "internationellt sportfiskaremål — inträffade nyli- gen. en olyckshändelse: vid Syd- "ltför krattigt, vilket ' medförde > torrläggning i vissa delar, av- ån och "stor fiskdöd, Massor ' av lax- ungar 'omkonr' till följd av. Syre- brist” eller” föll "offer: för måsar och kråkor. . - -Nu var detta 'en spåcielt inci- " dent; förörsakad 'av den YTnänskli- ga faktorn," och" som "sådan bör den väl inte' tillmätas alltför stor N betydelse: Saken” har emellertid "ett visst intresse 'med tanke på att . kraftbolaget har begärt rätt till korttidsreglering av vattnet, Tyd- ligt är att fisken. vid kraftig minskning | av” vattenföringen kan bli mycket illa åtgången, även om det bara rör sig om tillfälliga in- "grepp. Der inträffade accentuerar behovet av , varsamhet. Mörrums- ån "och dess fiskemöjligheter re= - presenterar en stor: nationell till. gång, som vi har all anledning, att kraft anläggning i sjön Åsnen rå- kade man strypa. vattentillförseln -- vt sh 4 . slå vakt omy' . GvenskaDagbladed) plasma-forskningsi titut dr Adams li Aachen, Enligt ! denna experts sr beräkning, torde 'man, få räkna med kärnfusionens fredliga nytt-]- jande tidigast om "ca 20 år. Än så länge står mean "vid temperaturer om 30—50.000 grader vid . plasmas upphettning ” och når sedan en temperatur om , 30., -miljonier gra- der efter instängnigen, . varmed den da k daturen för en 'kärmfusion tillnär- melsevis är ;uppnådd; > Ledande: i Europa är "för när- varande institutet för Plasma-fy- sik vid kärnforsk "Fastän vi skulle ha 'tillgång till noggranna' diagnostiska . "tester, kunde 'vi sannolikt inte rädda me- ra 'än 50 procent av: de tancer- sjuka på grund av de ' svårigheter, scm ”är förbundna -med massun- dersökningar” och! på grund av bristen på medicinsk personal med Jakten. efter. cancermedicin Ro tobaksrökning "och cancer : ; faller bevisskyldigheten på dem" som” på- står att tobaksrökning "och cancer inte har något samband med' varz andra. I stället för att ägna 'sig åt oförsvarlig retorik" borde tobaks- fabrikanterna och forskningen är- ligt gå in för” effektivare forsk- Hingsprögram i syfte att fixera to- tillräcklig utbildning framhöll den kände amerikanske cancerfoiska- ren dr. Sidney Farber” nyligen i baksrökningen som”en cancerfram- kallande faktor och utveckla” ef- ett tal i'New -York, Livbolåget Fr. tidning LIV har i sitt tid. en i Jälich (Västtyskland) = vars direktör är, 'den tyska forskaren dr Hermann Jordan; Där har man lyckats 'att alstra den. hittills tä- taste och hetaste högtemperatur- plasman i en nyuvecklad så kallad ”theta-pinch” eller. ”theta. tron” man sedan ett halvt å år experimen- terat med. Under processens fort- satta förlopp instängdes och kom- primerades plasman . genom : ett magnetfält som mycket fort blev starkare, Därvidlag uppnåddes en så kallad instängningstid av 10 el ler -20 mikrosekunder, Dock RT att ha praktisk nytta av er kärn- fusion skulle det behövas en -in-' stängningstid som är minst hundra gånger så lång,” . Trots de relativt blygsamma” bez en senaste - nummer : publicerat ett drag av det int: för redraget ur vilket vi 'återger; Över 170.000 kemiska ämnen har redan "kåtalogiserats i jakten efter cancermedicin. Speciellt betydel- sefull är den forskning” som ägnas tobaksrökning ' .och. virus. . Bland resultaten av detta enormt omfat- tande "forskningsarbete kan mäm- nas att man funnit fem sådana kemiska ämnen, som 'vart och ett för sig kan:få yttringarna av leu- kemi hos barn att fullständigt för- svinna i veckor; månader, ja t. 0. m. för så lång tid som tio år, Ty- värr är dessa fall av tillfrisknan- de: icke av - varaktig: natur. Men ett förlängt: liv ger hopp och pa- tienten får möjlighet att bli del- na är fy likväl absolut övertygade om" att det en vacker dag "skall bli möj- ligt att åstadkomma de erforder- liga plasma-temperatureraa och ått därigenom pa föru ittning: till en Körnfusion, = arna = Friedrich Gnosa; .| börjar skönjas, : aktig av forskni ; följande ut- vecklingsfaser." "= > Cancern . dödar årligen. 200.000 människor. Trots att många" olösta problem ännu återstår är det dock redan ' klart, att den dag då can- cern icke längre är ett problem fektiva. toder: för « eringen. av denna faktor, Likaså borde ett fillfredsställande 7 . fobakssarrogat framställas, : Det: har påvisats, att samma: vi- rus kan framkalla 26 olika slag av cancer "hos möss under" olika ex- perimentbetingelser, Det har tills vidare inte” slutgiltigt bevisats, att virus. skulle framkalla någon form av cancer .hos människor, men det är mycket” "osannolikt "att naturen skulle ha skapat olika" biologiska lagar " för « djur: och människor. Doktor Farber underströk, att det|. redan nu :'är möjligt : att skydda vaccin, Denna möjlighet: har ännu inte. utprovats på någon form av cancer hos människor, Efter : andra . världskriget "har stora framsteg gjorts inom behand. Doktor Farber konstaterade ' att den . uppgift. som. ligger framför I frågan om sambandet mellan forskarna är. enorm, . Det som ;: vi Froren > (Forts å sid, D. försö! rekryteringen: Det vittnar 'om ett. omslag i ångtällningen. som. . väl kommer att få konsekvenser även. för" andra - personalgrup- per inom” I vårdsektorn, No socialistiskt land.” möss mot leukemi med- lämpligt |. gl imentar vet Längå nog ha samhället sju itit dessa problem ifrån Äg. Dä äre för - målsbe , praktiska - åtgärder kommas snart. wo. - ett stort entat' flyktingar från Bohusläningen. . Estland, Lettland och Litauen. : Sydsvenska Dagbladet. Bjueköterdkorna "fyckades t " " Hörsäkra sig om en osedvanligt stor mängd nya 'och väsentliga - förmåner i. uppgörelsen : med: hand från Kongo. Btt betydande | stats-.: voch.- Tandstingsförbunden, ; De kostnadsökningar på över 20 procent gom arbetsgivarna påtar sig innebär ett stort steg. mot ” en nonmalisering av sjuksköter- skomas 'arbets- och förievillkor. Nu återstår att se om genenosi- teten skall få . sin belöning - Ki form av minskad: avgång från och ökad återgång till sjukeskör terskeyrket. Ingen kan säga an. nat än att. sjukvårdens . huvud: äntligen" gör ett allvarligt att lönevägen ' förbättra > Handelstidningen. DT : ”Cigarrett skning r farlig för hälsan och "kan förorsaka 'död 4ill följd av cancer eler andra sjukdomar”; Så skat det "stå på vartenda - - cigarrettpaket.. i "USA: efter nyår; enligt vad den ame- fikaniska "regeringen ”dekreterat. Den' privatkapitalistiska tobaks- industrin är. fnte glad, men så ' kan det alltså I handlas i i ett icke? i mel Vilka ”inttessen är "det" som håller. giyhand-över de svenska . öppen ridå, Pro- miskuitet fyHeri; misshandel 'o. s. vw; bör man inte dra tig för att gå hårt fre. 'Det är ung- domar som visar ait de inte har i ett civiliserat samhälle att. gö= verksamhet — eftersom de by ter mor. lagaria begår då brott, fåst 'det-av påföljderna att dö-. ma mera bedöms som oskyldiga a | pojkatredk.”. NR «End; sättet att på sikt ösa problems fär dock att ägna sig, åt. de öre yngsta; ' ett : hjälpa. ' dem, att: försöka 'ge deras liv: innehåll, att” hindra dem" från att hamna i'olämpligt sällskap. : H Skånska "Dagbladet. Tidigare har vi nå ger mer mjölk, : som "de får lyssna till musik. Nu berättas," att grö aker ” växer och : blir bättre ' till: musik Ex skolflicka' i New York hade" :musikodling av "rädisor "som. examensarbete? Hon. anlade : fyra” rabatter, en utan anusik,' fery med: symfonisk musik, en med operamusik och en fjärde med 'The Beatles. Störet blev Beafles-rädisonna. ; Bealles-musikeng inverkan på thänniskoma har vi sett, > ss ' I Umeå stad finns några ny- planterade. björkar, "som borde - växa fontare, Hur skulle ' det vara med Beatles-konserter. - Iring s dessa björkar? : > Pål Ä V-K -— vara” stilla. — och arbeta : ot i 1Tess. 4: 11. Ej med Stora later . loch starka Skaly du "visa kärlelk: till hem- + miets jord. "> Nej, a med banden” på logen: ' Fosterlandet blir. vad du: eg r nit et Blir så ljust och fogont och + du vill. Det är. du, Av din Pöster som bebor det, gärning beror det. Sa Din w vad dw tror - NED lingen av cancer, Det gäller, såväl kirurgin ". och. strålbehandlingen | . som den kemiska terapin, För den Där nd . sistnämnda är det främst nya me- är Järn. i ta diciner som kommer i fråga, , Van smed, . och 'sommankvälldljusot Rodnar Tågen, vid suset , ..— AV. den svenska. .funan, som = : -hägnar ', allt, . : uTess, 3 SA SA
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.