ningsblad att det var en lät ju: bra” och då . < Det medgavs även från oppo=| memo a go os t möjligt 1 itionshåll att jordbruksmini gt | a ' läggningar föratt. öka. beloppet. : Skall. jordbruket. inte. ens, kunna | 4 , medge att hans hållning marke- | för tjänsten. "Hovrätten sade gan- . födningen, Det är väl inte så sä- i skrämmand . dem spårlöst förbi, medan de . en luftvårdskonferens "i: Stock- s den -5 juni 1965 LÅ -— LT "Lördagen der 5 juni -196 j "LT:= >. Obligatoriska i avgasrenare? = olika detaljerna kostat, vet .bil- köparen självfallet inte exakt, då kostnaderna bakas" in i bilpris . set, Men som exempel kan näm- ' nas en .defalj, säkerhetsbältena, söm, tillkom. i 'standardutrust- ningen för bara några år sedan, De betingade "tidigare. ett extra pris. som gjorde "att många” inte brydde sig om att'köpa dem. "Vår: dagliga tillvaro blir allt farligare för oss. Experterna har länge haft ögonen på” vilket hot luftföroreningarna = utgör” mot mänskligheten, Bland annat har problemet ägnats viss uppmärk- samhet i samband med diskus- sionen ”om 'den” ökade ”canoer- frekvensen. "Meh tröts att man är medveten "om att t. ex. bi- larmas avgaser är en bid de |. Hur nödvändiga dessa är för.att I orsak till sjukdomar — det har| mnågorhinda:' bidra till vår säker” undersökningar i visat — har il. å praktiken intet: åtgjorts för att|'. skydda mänskligheten för dessa|' allvarliga risker, ' | ” 2 Dessa frågor penetrerades vid] att tillverka avgasrenare. Sådana » finns redan att. moritera på bi- holm och det centrala' diskus- ionsämnet = var fordone som våra 'rulande. luftförore- ningsanordningar. . ON - Stora framsteg har gjorts inom motorindustrin när det gäller bi-|' 3 larnag standardutrustning, Vad de ' BEHÄRSKAD IRRITATION ändringar i avtalet mellan Jord-; ” bruksnämnden och "sa "sig. otillräckliga 'bör det ”en- | : ligt propositionen. ankormma " . från "Jordbrukarhåll” abt ingenting : "Irritationen mot vit att lidelserna bedarrat ; När en talare i riksdagen be- ; tecknade jordbruk itionens la Åd, som" hållning som irritation under be |; "UNG. Som härvar ;vid konf härskning, så tycker ..J o r d-|; 50 omtalade att man mom brukarnas : Före |! Paxtementet ; överväger” åt : : i der "mot ”luftföroreningarna. . Di rar "vid konfe ”Ieder, till" resultat. b dlings- delegationen inte är så störa; men man var inte utan fog oroad över huruvida regleringen kommer att ge "vad som utlovats, Hur :kan det komma att gå med den. er- sättning som jordbruket enligt propositionen 'skall få som kom- i för . ink gelns 'bontfall?, Om de förutsedda 60 miljoner för år räknat skulle. vi- | . ÄMBETE OCH KOMPETENS som vår Herre ger ett ämbete der . gerhan också förstånd att sköta de ;'"; skriver ::. - N-ysa « Påståendet synes ej hålla streck då det gäller ämbeteri som utde- läv' av: vår;regering och 'därmed kan det, finnas anledning att er- ko; på | k.m:t att fatta beslut 'om”över- - inta om" de. förhållanden: som var aktuella "här; den=. nuvarande, och av JO prickade borgmästaren i. Kalmar: blev: innehavare av: sin tjänst... Fan ' var-medlem ' av: :det ialdeinokratiska -) partiet... och Sådman, i staden: Av den söcials' demokratiska majoritetsgruppen i stadsfullmäktige: placerades han i första', förslagsrummet . under" det påkalla, överläggningar? Frågorna kan 'ställas, Fo otesve vett « Emellertid" uhderströks :- också är' viktigare än. att: debatt fortsätta slbinoskärs” Ve Det : skall "erkännas "att ”jord- bruksministern också: varmode- rerad i.tonen. . Han. ville" inte vatten får i lugn' ochi en saklig sökande som "hade kvalifikationer Tar en. ny attityd gentemot jord- bruket och bestred till”och med fientlighet mot småbruket, Små- bruket är, sade han, ingen stridg- fråga och hör inte heller till da- gens debatt. "Detta. är, intressänt att höra; då det sår ofta sägsatt de små jordbruken! hindrar” livs medelsprisernas ' sätikning, "Ing" enting kan ju, vara :en grövre missuppfattning, och "det skulle] >> vara” gott om jordbruksministern | + ska rent'ut, att rådmannen ej var lämplig, "I.devta”skicktgick ärens. dét ; till 'regéringen: och minstern skyndade. sig... givetvis att utnämna. si artivän,:' abackats” Upp” av; de sand. 'z.vännernd i Kalmars NE Han: tillade då: sak ”ålt "utnämningen. ejo var satt, be- "Isom " Politisk, ng "omvitt- : | Som "| skolans / ställning i det moderna att' hovrätten” förordade" en annan fölkhögskölah. "Vi komnyer att kun. .”Justitie- 1 vr 3 Tal: li en herrgård från 1700-talei (ebörgs urspr: ets nya krav. Här finns t, ex. en rad moderna byggnader t, har anpassat sig efter samhäl- : - ial-estetisk linje och utbild b Harel - vå soc eerskoa någon yrkessköola” utan endast om en: förberedande "yrkesutbildning; ) Det är klart att många ungdomar med teaterdrömmar - söker sig till en dylik linje, Men den personliga utstrålningen, som är avgörande för en skådespelartalang skall icke bedömas av en folkhögskola 'utan av en jury vid intagningen; till sserskolorna.. Marieb teaber- en av landets moder- naste? folkhögskolor i med interna- linjes uppgift är, framhåller wek- tor Tapper, att ge blivande teater- den all orien-: från Östergötland och med av--både landsting, 'Norrkö- pings stad och staten, Långt in- nan tillkomsten av den nya grund- skolan; ”och fackskolan aktualise- rade en. omprövning av folkhög- bildnings! "och wutbildhingssamhäl- let. hade Marieborg satsat hårt på den -sociäla sgrenen och har nu 18 års erfarenhet att falla. tillbaka på. : — Vi'ser förtröstansfullt på folk. högskolans: framtid, - sägér > rektor K, H: Tapper. Samhällsvetenskap- liga studier: anser vi 'vara 'en lika självklar: -drbetsform "för folkhög- skolan «sor 'ungdomsledarutbild- ningen.. Sedan "ett "år" tillbaka” här vi också en "teaterlinje,' så vi för- söker” på flera sätt. rusta oss att möta”"de. krav som: det moderna sämhället har: rätt att ställa. på naj'fylla ' vår uppgift "ännu , bättre när: den" nya. folkhögskolestadgan träl" kraft och det fasta årskurs- Systemet" ersätts med en: nivågrip- pening inom: varje ämne, Först då tas kar: den nödvändiga, hänsynen: till;elevernas. olika ' förutsättni STör Vi är, intevalls” rädda 5 skolan; Min personliga faltning. är, att folkhögskolan” k komma. att inta en nyckelställning inom; vuxenundervisning dans inte ! pressa "in' alla åldrar: i i klar text ville tala om det En annan sak är attthri Holmqvist |. tycks ha en övertro på vad en fabriksmässig jordbruksproduk-' tion kan åstadkomma, närmast med hänvisning till broilerupp- rerligen man: att kert att t.ex. mjölkfabriker skul le ge för debatten lika använd- statsrådet O 1'0f-P å l'm'e, som bara resultåt. kommer fram till följande” sam-- manfattning: > vinn > Att på en" gång driva” opposi-' tion: utan att -egentligen ”oppone-' ra, isolera: högern, bli : vän” med centern, hålla ihop partiet och ha: en särpräglad profil är naturligt- vis nära nog omöjligt när det gäller att ta ställning till konkre- ., Det kunde möjligen lyckas en bit om handlandet bars: upp 'av en saklig konsekvens. och en mo- ralisk' övertygelse .. som .. kunde "jordbruksmi- nistern har också berott på hans plädering för ökad import av livsmedel, framför allt från Dan- mark, Det önskemålet vidhöll han också nu men gjorde förtyd. ligandet att han närmast avsåg kött, ifråga om vilket vår själv- försörjning - torde komma ” att krävå ökad import, - S av prisregleringsd batten kanske kan sägas ha bli- en smula, vilket också gäller ifråga om rationaliseringsverksami organisation, varom man i utskot- tet nått en märklig sammanjämk- ning. SE FRÅGAN OM HUR BARN REA- GERAR | | och vilken skada de eventuellt tar av TV kan förmodligen göras till ämne för outtömlig diskus- sion, skriver Östgöta Cor, respondenten: ot Vuxna kan nog aldrig, hur gär- na de än skulle vilja, sätta sig in i barnens situation, Hur myc- ket kan de minsta förstå av vad de ser och hör? Det är möjligt att mycket av det som de vuxna uppfattar som le går! - kan-| + ske. i stället blir djupt skakade av clownens oförargliga kuller- byttor: Slår han sig inte? i När det gäller de litet större, så är det alldeles Ilart, att de inte kan isoleras från en. verk- lighet som tyvärr är uppfylld av hat och våld och lidande, Det händer, sägs det, att de oroas av filmer om koncentrationsläger o. u-länder, Nåja, därvi finns det nog ingen undanflykt, om de skall få en sann bild av denna ofullkomliga värld. Men televi- sionen är onekligen ett påträng- ande medium, vars speciella illu- strationsteknik mycket lätt kan bli alltför skoningslös, så mycket mer som den saknar möjligheter att sortera sin publik i hundra- tusentals vardagsrum, skilda håll väckte missnöje, Men när det i stället är fråga om ett ständigt : jagande. efter . parallella och : oförenliga ,handlingslinjer o. ett ängsligt växlande av stånd- | punkter efter den dagsaktuella taktikens och opinionens krav ” blir resultatet . någonting ' som > kommer: till och. med den gamla åsnan med hötapparna att fram- stå'som ett under av rakryggad beslutsamhet +. tis of oe . Vad: håller hr -Palme på att : quitera sig för?, Än är ju inte statsministertabaretten ledig. . Företagen vill inte längre beta- la kyrkoskatt, Vid en konferens i förra veckan gav man uttryck för synpunkten, att juridiska per. soner inte bör beskattas för kyrk- liga ändamål.” Man menar att detta hör, samman med värde- tingar, som inte längre är rele- vanta och har hemställt om en ändring 'i skattelagstiftningen, "Det är svårt att se hur man skapa -tespekt även när den på F ;|134 veckor c:a 20 veckotimmar all kolan. Det måste-uppstå- väl- diga' "problem "4 en skola. om kli- entelets: ålder. varierar mellan: 16 och :40 år. Vi: kommer att utnytt- jas-avisamhället inte inst wad "(gäller att skaffa” fram” kvalifice- [rat folk. för barnavård. "och ung- domsverksamhet. . i - , Marieborgs tredje årskurs ger grundutbildning "på gymnasial" ni- vå för sökande till de 'sociala hög- lorna. Eftersom dessa ' önskar en allmän orientering även i esbe- tiska ämnen och studieteknik, har Mariebbngs-eleverna ganska stora chanser. I fjol kom av 17 sökande 12 in på socialhögskolorna — en mycket "fin prestation när man betänker . att ”treorna”. inte hade någon, studentexamen utan måste slå sina medtävlare med märmare AB' "i: studentuppsatsen, . om "de skulle klara” inträdesprovet, "” "50 SÖKTE TILL "vt vt ”"TEATERKLASS. "Rektor Tapper tycker att kom- binationen social linje — estetisk linje är både:'bra och ,tidsenlig, Själv har han ett starkt och le- vande teaterintresse och eftersom skolan: ligger så nära Norrköping och Linköping, där han har goda kontakter med Stadsteatern och ledande ”teaterpedagoger som re- gissören ” Lars-Gerhard - Norberg, tvekade -han inte att i samarbete med” folkbildningsorganisationerna 1964/65 starta en försöksverksam- het, knuteri till de två första års- kurserna "med Norberg som konst- närlig handledare, Inte mindre än 50 sökande anmälde. sig till.årets 14 elevplatser. Eleverna får. under männa ämnen och 15 timmars tea- Rektor "Tapper är mån-om zatt betona: att” det inte 'är fråga om hing. För frikyrklig' syn är be- skattning överhuvud taget otänk. bar, som form för stöd till-:kris- ten verksamhet. Beskattning av företagen för” det ändamålet är speciellt anstötlig, | . > Många företag drivs ju också av frikyrkomän. Man behöver som. exeråpel bara nämna Små- land. Vad är det som säger att Arikyrkliga företagare skall åläg- : gas att via sitt företag betala ” skatt till den lutherska kyrkan? Om:de finge välja skulle de san- - nolikt ' föredraga att ge motsva- rande belopp till den församling Hur den påverkas, därom vet! skall kunna anföra några vägan- | vi nog tyvärr alldeles för litet, . de/skäl mot -en-sådan uppfatt- a «eller det trossamfund, där de har sin andliga hemort. ” sv (Veckoposten) tering de behöver för att kunna sätta upp en pjäs och ge de med-' verkande den historiska kulturella: och : psykologiska ' bakgrund ' de: måste ha. Det räcker inte med en- bart scenisk utbildning för en re- -.Och att teaterinstruktörer ”kom- mer att behövas i det framtida "de inom ABF och Medt teaterinstruktörer. . : ör alla vara eniga: Inom skolteatern, barnavårdsnämndernas + fritidsav- delningar, bildningsförbundens tea- tercirkelverksamhet, . barnteatern, fångvården och mentalvården kom- mer den ”öppna teatern” att spela en allt större roll, tt. so . ”HUR LÅNGT VINGARNA BÄR”. "När jag slår mig i samspråk med några av beaterlinjens elever, fäs- ter jag mig vid hur självständigt och realistiskt de resonerar. Några karakteristiska wutlåtanden: 3... Barbro Ek, 20 år: ”Ett prövoår för att mäta min begåvning”, Ker- stin Thulin, 18 år: ”Vill hjälpa till i min hemstads amatörteater, . bå- "| lisk-jordanska ' gränsen ger inte 4 | anledning till alltför stor oro för Iman för ögonblicket inte behöva - även, kan få betydelse för utveck- > komm entar; nalpolitiska " aspekterna och oDe's ' ste dagarnas i rmezzx i Jerusalem ' och längs den israe- wad som just nu kan komma. En verklig fara för . Israel ” uppstår först i det ögonblick arabvärlden lyckas nå samförstånd, och det lär befara. Det är först på längre sikt som israelerna kan bli utsatta för ett allvarligt hot. Och dessförin- han kan många vindar hinna blåsa i internationell politik, vindar som lingen i Främre Orienten. = | Sydsvenska Dagbladet. "Det gick över förväntan illa för den mye högerledaren wid "parti- stämmans första politiska kraft- mätning. Med '91 röster mot 81 avslogs ' ett av bland andra hr Holmberg ' och Heckscher under- stött försläg till" kritiskt uttalande om ' Medborgerlig samling. "Det stympade uttalande som” antogs i stället var sådant att IMbS-arna själva | kunde "skriva : der "det. Beslutet får uppfattas” som ett godkännande av status quo — rma- joriteteri inser att det skulle skal da" pårtiet” mer än 'MbS ' att hota med 'bannlysning ' och wuteslutning. Den" visade. alltså "ett större mått av besinning och moderation än partiledningen, =, NY ev Å sa Dagens Nyheter. u " Författarna till. göteborg ppr det är möjligt ait uppropets un. dertecknare från mittenpartierna därför. gör sig förhoppningen om en rent: kommunalpolitisk 'valrö.- relse nästa år. Men det torde var ra: lika: fåfängt. som att få Göta , älv rinna. tillbaka. till sina' källor. . Mi artierna i Göteborg skulle med trepartisamverkan. gå till en valrörelse "belastade med en hö- ger, som visat att den inte-hör herima i det mittenpolitiska . fältet. Det kan sluta illa. ”Samling ; 66” påstås gå inför att samla de” borgerliga partierna ”under' samma tak” vid nästa års stadsfullmäktigeval. De i: Stock- holm församlade deltagarna i hö- gerns' riksstämma måste ha blivit överlyckliga över sammanträffan- det, eller ”åtminstone' lika .lyck- liga som när MbS bildades, -: | För vår del' misstänker. vi dock, att ”Samling sexsex”. är täcknam- net för'en mycket mera: spännan- de . folkrörelse, . som. kämpar sig fram i Bengt Amderbergs stad, Polar "Stockholms-Tidningen. S - Två viktiga å värnpliktsutredningens femdagarsvecka och . motiv för en eftersläpning. inom försvaret: - för femdagarsveckans Fr > lan”, Sören Sevelin, elektriker, 25 år: ”Jag -kam' inte "längre "tänka mig att ha' teater vid sidan: om mitt yrke. Siktar på ett. heltids- jobb ; som - instruktör”; Matts.'Ek slutligen, son till Anders Ek och samhället, "om den. saken tycks Stockholm (TT).:” > . Svenska landstingsförbundet är i princip positivt inställd till av ar- betsmarknadsstyrelsen -- föreslagen försöksverksamhet med s. k. upp- skolning..I förslaget anges ej när- mare” inom ' vilka sektorer en ar-i betsritärknadspolitiskt- motiverad uppskolning skall kunna komma i Förbundet «delar den av skolöveérstyrelsen ättryckta åsik- | 3 ett uppskolningsprogram lång tid framöver få dras med en "besvärande :personalbrist på olika nivåer!” om de k de: ur illarna ' kan komma att ytterligare försvåra nyrekryteringen inom vårdyrkena. framför allt bristen på kompeten- ta sjukvårdslärare som gör en så- dan avvägning ofrånkomlig, Efter- som denna brist utgör en av flask- 'halsarna för en utökad vårdyrkes- utbildning kan övervägas huruvi- da inte ifrågavarande: uppskol- ningsverksamhet kan sättas tin för att få vett "ökat -antal lärare, . Den i arbetsmarknadsstyrelsens förslag ' redovisade : "avgränsningen mellar; uppskolning och annan vi- dareutbildning är inte helt klar. Förutom den direkta 'ärbetsmark- nådspolitiska motiveringen "betonas i förslaget: att - uppskolningen "tar |. > | sikte. på 'kortsiktiga och specifika | utbildningsbehov 'i akuta bristsi- tuationer, särskilt vid medelstora företag.” indre: och "Personalbristen inom vårdyrkes- sektorn är inget kortsiktigt kris- fenomen anför förbundet. Balans- rubbningen är mindre känslig för Vid." sidan: av en" verksamhet: med 'reaktiveringskur- ser: måste : därför .: uppskolningen av personal ägnas ökad uppmärk- samhet, anser förbundet. =” > - Bftersom den reguljära 'ufbild- ningen: under alla omständigheter måste förstärkas kraftigt :de.när- maste åren såväl kvantitativt som kvalitativt, är det nödvändigt att en bedömning av utbildningsresur- sernas användning görs 'i ett sam. manhang så att även vidareutbild- ningens behov inkluderas. Det är onjunkturu och torde under alla omständigheter komma att, bestå under lång tid framöver. Under sådana . omständigheter - är det enligt förbundet angeläget att | Birgit - Cullberg: ”Kommver : man |. från 'en teatervänlig ' miljö, vill. | man ' få klarhet i hur långt ving-|” arna. bär. Närmast hägrar regis- sörsyrket”, Ho ara st ' Teaterlinjens ' elever ' får praktik i instruktion ' genom teatercirkel- verksamhet . bland de ”allmänna” arbete som ' givit oss mest, för- säkras enhälligt. F; ö. delar ele verna 'inte helt 'rektorns' syn' på upptar, alldeles för många ämnen ligå teateårbetet,” med den påföljd att splittringen blir för betungan- de, menar de. et ve : ”Jag vill spela som möjligt” säger en av flickor- na:-Wallis Grahn, frimodigt; -Men odet. så har' hon "också teatern DEN SMIDIGA |: 5 "FOLKHÖGSKOLAN. : ”" Ungdomärna håller just på "att förbereda ett japanskt no-spel som de, skall framföra på ”Interdrama 65” i Berlin.' Huvudrollen "i -”Ka- gekiyo” spelas av dalmasen Nils Fogel, ABF:s - blivande teaterin- struktör i Borlänge, Matts Ek 're- gisserar till tonerna av, en japansk skiva med äkta kyoto-spel.s. "+ När jag sitter i skolans gymna- stiksal och hör :kören kommentei ra pjäsens. händelser. med rytmisk huvudmannaskapet för vårdyrkes- utbildningen inte splittras 'mera än nödvändigt.” - «os ” Innan” försök "med uppskolning inom hälso- och sjukvården sätts i gång. lokalt.. bör dock centrala överläggningar, äga rum med bl, a. kommunförbunden, tillägger för- bundet, >": | MAJ: : Under "den nu gångna maj må- nad, kan man motera att måna- den varit ovanligt kall, med en- dast någon enstaka wvarm dag i månadens sista halva; Det frös mycket och hårt om ' nätterna: i månadens första halva. se Mera notervärt är att' rovfåg- larna i april var talrika beroende på att deras sträcktid infaller i april. då jag såg både lärkfalk, stenfalk och tornfalk ' tä igen talrikt. Ormvråkar, fjällvråkar och bivråkar flyttade i stora skaror norrut, ibland i'flockar på flera hundra. I maj har jag hittat" i våra trakter bo av både kattuggla, ormvråk. och lärkfalk, lärkfalkar. na i jamma bo som under «förra året 'där de fick två flygfärdi ungar, däremot har Ormen flyttat, därför att deras boträd från förra året blivit fällt, men de har byggt i närheten av deras gamla boträd. Däremot har jag ej sett vare sig fiskgjuse eller: pil- te grimsfalk ännu i år, Om z a kan not att. både stenmurklor och topp- murklor börjat anträffas i mar- kerna. Jag vet de som wutbrustit: äntligen är den här, stenmurk- |å lan, vad .vårliga skogar Ypperst äger av igt. Men än så länge bara kommen just över 'knopp- stadiet, Det kan tilläggas att sten- murklan aldrig skall ätas rå där- för att den' är lite giftig — ej Skall alllid förvällas ti anyånn (Orvi 1 använ- dandet. Men tiden kommer "med stormsteg och snart är den tiden inne,. då svamparna kommer i långa rader. . . Mera > noteringar: Det blev ej . grönt till.1 maj 1-år, ej heller MÅNAD - blev. vårarbetet avslutat, så våren måste . säkerligen betraktas som ovanligt sen. Annars säger ju de gamla och visa, maj våt och kall, fyller bondens lada all, maj-var visserligen kall men samtidigt torr, så det stämmer inte med ord- språket, ett annat lyder .så - här: långfredags : väda kommer : möen man te å gräda, med andra ord när, det, regnar långfredag skall det "betyda 'ett dåligt år och det gjorde det tyvärr i år. Men skör- den står rekordvacker för närva- randefsovenvae oe AA Annat notervärt: den 2 var föl jande fåglar åter här törnsångare, grönsångare, gransångare, rödstjärt, grå flugsnappare . och svart-vit flugsnappare. Sen minns vi den 5 maj. med sim svåra ostliga sand- storm, samma dag visade sig årets första halofenomen på himlen. Den 8 maj var bönderna i färd med att ta ut sina kreatur på som- marbete; ' samma dag såg jag de «| första fjärilarna; både citron-, näs- selfjärilar " och -» påfågelögon... Den 17 maj. var trädgårdsångaren åter här; och den '18 var ärtsångare, svarthätta ä sommargäst anlände tornsvalan den 18. Det frös så sent som natten till den 20 och som sist kan jag nämna att rågen gick i ax den 29 maj, 11 dagar efter Eri en så det betyder att även hösten blir sen i år. : Men nu hoppas vi alla på en” solig och vacker sommar, omväx- lande med rikliga men kortvariga regn, så blir allas våra önske- drömmar uppfyllda. H : Gunnar Svensson, :- : / H talsång samtidigt "som" Nils ' Fogel med symboliska rörelser tolkar det hårt stiliserade . dramatiska - | löppet,. tänker jag. ungefär så här ; Mycket kan man på departements. : nivå besluta om folkhögskolan ba- 1 kom dess rygg, men dess framtid avgörs ändå främst av dess inne- böende vilja till förnyelse. Marie borg, Lunnevad, Birkagården, Fram- näs,. Ingesund,: Sunderbyn — alla har de visat. att..de. kan och will anpassa "sig efter samhällets nya krav, Och fler fölkhögskolor kom- mer att. vilja. vara . med. om att pet. har: lagt huvudvikten på de eleverna. . Det är detta' frivilliga J teaterlinjens målsättning. Schemat |” som ligger vid sidan om'det egent=.|" så mycket teater |! lördag för ' hemresa om. helt . kostnadsfri Svensk Polis. - Med villoläran om ' könsrollerna "I står "och faller" kärleken i'de for- i hittills känt den, och hå" Stig Ahlgren i Idun/Vecko- (55 joornaletfj nde bögig bort eller 5 ” Det behövs en ny kampanj 'mot som verkligen. vore" värt en. fiksäkerhetsriksdag med - ning från alla sa a besinningsfull behövs ökad "upplysnihg om. alko- holens effekt på funktioner varav trafiksäkerheten: beror. ' och "alla : I alkoholen 1 trafiken. Ett problem behöver veta” .'våd ett-' rattfyl dana :både vår framtid och vår friti i ” | : Herbert Connor. : fall. kan kosta, och hur I kortet sitter, Lod " Motorföraren, - vore För Laholms Tidning av k 2 0 Text Joh. 7: 37—39, - Det är storhelg i en österländsk stad. Myllrande människomassor knuffar och knuffas, Larvar och larmar. Alla är de på jakt efter källan, som kan släcka deras brän- nande längtan. Släcka struparnas och själarnas törst. "Co "1. soc ' Drycker bjudes "ut: gifter och por kittlande sensationer, nya re- kord. maa : Men mitt i den stojande hopen står en ensam man och Topar. Ge- nom larmet hörs hans stillsamma men inträngande röst: RR komme han till mig och Pingst i ett nutida svenskt sam- hälle, - Också där männ iskomyller och marknadsgyckel, - Också där finnes törstiga strupar: och törstiga själar. Genom ödesdjupen fram tu- sen källor välla: förorenade, brun- nar, , farligt - ytvatten, ' Lockande förpackningar med förgiftat inne- Fa Alla är på jakt efter livskäl- Med bedövande gifter eller vär- , delöst surrogat, med ohä ad ero- jök eller Tasande rekordjakt vill man söka släcka livstörsten, -" - - 1 en mitt i den stojande hopen står söså i dag Mästaren och To - par: ” Någon törstar, så ko; han till mig och; dricke”;-- Fe FÖR -PINGS TDACEN: ”Om någon Id Oss som levat på halvsanningar "bjuder han sanning- en. Vi som ”behängt vår synd :med granna klutar, där inga lögnkulö- ter fattas”, visst anar vi, vet vi i vårt innersta, att vi. .vandrat på vilsna vägar. — ' ee od Vi Har kanske” misströstät ” om oj ghoten att finna Källan med Tvels vatten. Vi har levat-må un- danflykter så länge, att Vi inte vå gar tro på en tillflykt. Inte" längre vägar möta sanningen. Men : vid Livskällan” brusar: Sanningens An- e. fvt iu lögner ? Es som sökt glömska och" till- ällig stimulans bjuder han kraften. fara krafter nog att släpa oss e' närmaste ' ud h uppgifterna. — e dagarna, oci pe Styrkan att. lyfta bördor och Tatra hinder; - Förmågan att riva frlesel' och bygga” broar.” Vid fyskällan. brusar Kraftens An SS ide? Ströelse ' bjuder -SOM:. NÖjt oss med billig för- en glädje som sitter i muskulatur. Int, 3 ansiktets e en lycka som för- gmnner fort som ett tillfälligt tids- : Sundsvalls, Tidning (fp). sorna, Det finns inte I ngré några genoräfi ande, Den ”enda ckvärva: | variant har Fan bjuder kraften att levå? skär. han ' glädjen. ' Inte - .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.