ste NRA Å | MELLANÖLET 'SKALL SÄLJAS . även en del av köpmannakåren i : och di . ordentligt pinsamt för en annan « köp? / Torsk gort den 10 förl 1965 —=LT Mittensamarbete beredd att. både. da och ge. när det” gäller 'samarbete,. men' på Det torde inte föreligga större meningsskiljaktigheter inom cen- ntiet i sbetsfrågan, Det vissa punkter kan. det dock intel! övervägande flertalet önskar fort- 1. bli” någon. kompromiss. Motionä- : satt bete med folkpartiet, | ren, satt tern, vill men en eventuell partisamman- föra. en "bestämd neutralitetspoli- slagning anses allt för långt av- lägsen för att allvarligt 'disku- "teras, Som wi tidigare påpekat|!' är det en affär på lång sikt. Det är bättre att skynda långsamt, - samarbeta i konkreta" frågor och "avvakta åtminstone 1968 års val. " Till centerns riksstämma å Gäv- |: . "tik, mutan" något sneglande .' - 'NATO.- Vidare undanbeds all an- |- knytning till. storkapitalet, Dessa två punkter kan man nog utan vidare -sägar vara: väsentliga om , man vill ta röster. från: 1e denna månad fö motioner om samarbete. En är Eg en enskild. motion, i vilken mo- : tionären avvisar till och med ett). under Ahänvi till dé starkt skiljaktiga uppfatt-|' " ningarna inom folkpartiet, frisin- hade med; dpunkt några |: på reli- ör heter ; det 2 motionen. giös och nykterhetspolitiska vär- " deringar samt liberaler an- knytning till storkapital "och kul: . turradikalism. Det är wisserligen sant att det finns stora menings- |: | - skiljaktigheter inom . folkpartiet, inen' detta tycks inte ha bekom- |: mit partiet illa, Vad sedan kul- turradikalismen beträffar torde det vara ytterst få som tar del ultraradikala - funderingarna ' allvar. > Centern är enlig! uttalanden pål: 1.000 BRUDPARS HEM” Dr : Alla som tog ut lysning på pas- så : Stockhol d. na i torsex; under ett par "månader i fjol an-|: : modades att på ett formulär be- svara frågor om sin 'bostadssitua- tion för en undersökning. Resul- |: ” tatet föreligger nu i en bok av professor 'W. William-Olsson. Det går att peka på brister i materia- let, men ' undersökningen ” synes ändå i'stort: sett bekräfta vad ti-1; digare. sökningar 'gett vid; .. handen; Gefle Dag : «blad: : Visserligen; är det den för ung- | "dom i. Stockholm särskilt svåra bostadssituationen : som belyses, |: men läget. för väldigt många på . andra reglerade orter är säkert i huvudsak -likartat. — : - Av undersökningen framgår att ungefär. 50 procent av brudparen i 20-årsåldern måste bo hos för- äldrar. eller på skilda håll, I på- tagligt större omfattning än andra är I arbetarungdomar - utan : egen " bostad, "De 'av' dem 'som' lyckats få någon. är i regel mer trångbod- da” än , andra, . De. måste betala mer för bostaden ju yngre de är, ju längre bort från centrum de bor och - ju ofördelaktigare for- . men för besittningen av bostaden är. Så förhåller det sig inte bara i Im utan. erf mässigt på alla reglerade, orter. Undersökningen har inte minst bestyrkt att regeringens hittillsva- rande " bostadspolitik; ;" hårdast drabbat ”de små i samhället”, för]. vilkas skull den, framför allt, sä- ges ha förts, Det är nog högt på tiden att våra makthavande om- prövar sin politik. Den nuvarande bostadsnöden' utgör ett kräftsår på samhällskroppen, vilket, måste vi har tidigare. tagit upp "Väst : distrikts: förste” och socialde- |". åt "ter, "fast vid de” "riktlinjer" som]. - : dragits Upp” av: hrr: Hjalmarson, Svärd; 'Heckscher ' och ” Holmberg. Denna” politik . innebär "moment som” kan dock: anta att de som, verk- "på trepartisamarbete anhan uppfattning ; om de verkligen tänker, igenom . problemet; "Högern har nämligen förklarat" sig aldrig kunna kom- 'Promissa" om, sin” "politik, "vilket I de” norska dalgångarna ser ' man i ännu gott. om arbetshästar som sliter på odlingarna "Inom. norskt fordbruie & pågår just nu en intensiv modernisering. Man ligger fontfarande långt efter — + | krigsåren gjorde självfallet sitt till tierna- inte | 3, av tera; it : det sociala ceformarbetet. De se- valen” ger "en effektiv åskåd- ningsuridervisning om att väljar- ' nacinte accepterar en. sådan lin- je." Om: centern och -folkpartiet ' skulle” acceptera” "högerns "politik kommer; liksom "skett tidigare, > socialdemokraterna : att misskre- = diteraé dessas i Några” ”röstvinster m ittenp & social- . | för artierna.. rån. Ibehov.. .Typen. är. dieseldriven. och — och i de norska dalgångarna ser man: ännu 'gott om ; sega. arbets- hästar slita på odlingarna, Men det ' norska jordbrukets mekani ho or [ åren 1952-1959. För drygt en red jedel.av de 4-hjulsdrivna. trakto- rerna gäller att de var två år eller” äldre när de köptest. " Prisökningen på jordbruksmaski- ner — den ligger på :' hela 15,6 procent: sedan . 1963 — tycks inte bromsa utveckli i Norge; Man ring går stadigt framåt, Enbart un- der 1984 var omsättningen för jord- och -'skogsbruksmaskiner 33 773 000 kr. (norska). Svenska traktorer tar en stor del av marknaden och be- ställarna får finna sig i att vänta ganska länge på leverans. Speciellt efterfrågad är : modellen ”Buster 400”.- som : kan täcka praktiskt ta- get. hela” jord- och skogsbrukets vill modernisera och mekanisera sitt jordbruk och så sker också. Att: den svenska ' traktorfabrika- tionen lagt under sig större delen av marknaden är inte så underligt. Leveranstiden var tidigare kort och reservdelsfrågan väl löst. De svens. £a företagen har arbetat vidare på denna linje och ökar stadigt försäljni produktionen så stor att de ben- . sindrivna, typerna utgått," tisk Central. Det är inte bara den inaskinella sidan av jordbruket som visar hur Norge : :rycker upp näringsgrenen. red” beskattninge m problem. utreds "för beloppet "opereras ; bort om ej skad ningarna "skall bli fullkomligt 'ka- tastrofala. k- I LIVSMEDELSFABRIKER, däri ligger en av de riskabla |” faktorerna, anser Bernhard J:son Ernestam i en artikel i D'a g e n: 'Trots att mellanölet ovedersäg- ligen måste betecknas .eom en rusdryck skall det försäljas i van- liga livsmedelsbutiker och han- delsbodar, Detta gillar väl inköparna samt Ve TCO- iidningen: På nytt har vi: emellertid" fått ; erfara att de Pprivatanställda blir « styvmoderligt 7 > 7 behandlade > skattemyndigheterna, ” De ”stailiga traktamentenä höjs med T'kr från första juli i år, de blir då 66 kr i |” stället, för 59 kr. Riksskattenämn- den fastställde emellertid normal- ör anställda i enskild tjänst ' i mitten av december förra året och då var beloppet 59 kr. De statligt anställda får alltså för - 1965 göra avdrag med, 66 kr, men de privat anställda men endast 59 kr. Den orättvisan har” påtalats av Sven Gustafsori i 'tiksdagen, men istern .Ayckte inte att 'de privatanställda : blir” missgynnade :.De kan ju om de har haft högre kostnader än 59 kr — begära av- " drag för det högre beloppet. Det : innebär emellertid som hr Gus- . tafson påpekade —' att de måste spara alla verifikationer för samt. liga kostnader under hela året. Nog är det märkligt vatt finans- ministern inte kan visa så mycket förståelse för denna orättvisa, att : kan” uppmana riksskatte- "att byrån har. för : 1964 "en specialav- a | delning som behandlar traktorernas rolk - inom - det - norska” jordbruket -| och - det är intressanta . siffror... [] 60 procent av de A-hjulsdriv- na tral är dieseldri mot 38 procent 1959. Men bara 3,5 pro- cent, av , de 2-hjulsdrivna trakto- rerna drivs med dieselolja. ! MJ traktorerna är på 6—9 hkr, "medan | En iudseruppen: char. 15 procent på 2 9 Totalt användes traktorer in- a | om jordbruk med" över-5 helktars a | jordbridksareal inom hela riket. un- der 1964 tillsammans 28,8 miljoner 7 | körtimmar! Genomsnittet per trak- « -|tor låg på 192 timmer för, 2-hjuls- traktor och 376 timmar: för. 4- hjuls. : : e På jordbruk med över: 5 hek- tar blev det 24,7 miljoner traktor-|år. timmar mot 16,1. miljoner 1959... ” Mår "försöker gå så långt som möjligt när det gäller mekanisez ring inom det norska. jordbruket, Både, när 'det gäller tekniska de-- taljer i ladugårdar och' stall, silo> tömning, - transporter,. gödselpum- par och specialvagnar för spridning av gödseln. I den norska jordbrukstidningen ”Bonde og Småbruker” konstaterar man att den nya given mötts av stort " intresse och att resultatet varit gott, Särskilt har man no- terat .en markant "ökning av göd- selpumpar, som är konstruerade sö att de blandar både den fasta "av att den kan pumpas upp i tank- vagnar. Ett — som wi wet — både enkelt, driftsäkert och relativt bil- ligt förfaringssätt. För att återgå till traktorstati- stiken så har utredningen givit till resultat ' att bara "1 procent ' av dagens norska 2-hjulsdrivna trak- loppet till' det nya traktameritet. Finansministern föredrar istället att tala nedsättande om att han har svårt att mobilisera > någon större indignation inför Men förhållandet ifråga är utom- del av denna kår. Skall dessa affärsmän tvingas — för att få behålla sina kunder — att stå till tjänst även med för- säljning ev mellanölet? Eller skall en specerihandlare, som är över- tygad absolutist och kanske orga- niserad i en nykterhetsförening, kunna ta risken av att se en del . kunder flytta till de affärer som ger dem möjlighet att köpa mel- lanölet samtidigt med övriga in- Detta är inget obetydligt Prob- lem för många diverse. och livs- medelshandlare. Man. kunde ha rätt att vänta litet mer förståelse från den beslutande riksdagsma- joritetens sida för dessa problem, Det är förresten inte endast en |: ” yrkeskår som borde ha kunnat -' Påräkna en smula hänsyn från myndigheternas sida i sitt dilem- «ma, Det gäller vidare helt visst ett nykterhetsintresse av inte rin- ga mått, Ett mellanöl av angiven delsbutikerna kommer säkerligen inte att betyda någon positiv fak- tor för den nödvändiga uppgiften i vår tid, att söka skydda männi- skorna från en livsutveckling, som . snedyrides av en stadigt ökad al- koholkulturs maktutövning, - -- Till skillnad mot finansminis- detta - |torer är byggda före 1950. 25 pro- cent av de 2-hjulsdrivna trakto= rerna är byggda åren 1960—1981. lar' sig mycket jämnare "efter: fa- brikationsåren. ” "17 procent: är till- verkade åren 1960—1961, 16 pro- cent 1962-1963 och bara 7 procent från å åren före 1950. 11—14 procent tern kan emellertid tjänst "sidan kli indignerad både över-vad y som är orättvist och ö över dem som "kan men inte vill rätta till skev- heternå; slutar tidningens kom- - mentar, ; ATT LAGSTIFTA OM' MORAL Politisk Tidskrift : (CUF) granskar på ledarplats den aktuella ”moraldebatten;'- "Tidning- ”en vänder sig mot de många tycs « kare, som bestämt hävdar att mo. ralfrågorna ? inte lämpar sig för |: : och i vudlaget Trdgasättas & om det går att. uppnå enighet i moralfrågor «inom partier; som från början » bildats av: människor vars ge- mensamma uppfattn'ng baserats på "likartat synsätt i främst eko- nomiska och sociala frågor; - Politisk Tidskrift är kritisk mot den nuvarande hagstiftningen och säger: :- - Det är nödvändigt att göra en snar översyn av de' ålderdomliga paragraferna. om sårande av tukt "och sedlighet respektive trosfrid, De, 'även' inom centerrörelsen : föreko de . uttaland om Över 80 procent av 2-hjuls- |] De 4-hjulsdrivna traktorerna förde- |. Tot ingen .av kraftfoder. i landet ' steg 1964 till: 851000. ton! Och landets totala behov av kraft- brak hr alllmer mekanisera "= v redaktör Arne Öijen i 2 foder för 1985 k "att ligga Aktuell Våra" dagars - centralt dirigerade: valrörelser föser undan de lokala frågorna även i kommunalvalens debatter, Rikspolitiken präglar dem så gott som helt. Det är därför en illusion tro att den göteborgska valrörelsen nästa år kan "avgränsas från de 'rikspolitiska problem som kommer att domine era valkampana jen + Sundsvalls Tidning (fp) Om nedrustainesförhandlingarna skulle ge positiva resultat och leda - till en allmän ' atomnedrustning är], det självklart att. detta även ur den svenske : överbefälhavarens synvinkel vore en utomordentligt lycklig utveckling. 'Så länge detta inte skett, är, det. hans" självklara skyldighet att' deklarera sin upp- fattning. om :vad 'som erfordras för att göra det svenska 'neutralitets- försvaret så effektivt som: : möjligt. Sydsvenska Dagbladet Ett försvar” av 'svensk'” typ är beroende av att de medverkande har en någorlunda positiv inställ- ning. Drägliga förhållanden under i runt tal på 1. miljon ton, Bara hälften av" detta foder är norskt (476 000 . ton) medan resterande 523 000 ton importeras. I samarbete med Norsk Landbrukshggskole och Norges Veterinaerhggskole har en serie experiment med kraftfo- der skett på försöksgården Stauer i Stange. Den relativt goda korn= skörden 1963 gjorde att importen av kraftfoder blev något mindre än” året - innan. ' Man hoppas nu öka den "inhemska produktionen och skära ned importen - genom experimentella försök som visar vägen. De - norska jordbrukarna” har mycket att ta igen. Men de gör det- med seg. envishet och aldrig sviktande optimism, . De hoppas varje år att. det ska ”bli ett bättre Stockholm (TT) Nk Det finns nu i 1500 aktiva dens ka missionsarbetare, omtalar biskop Bengt Sundkler i en artikel i tid- I skriften Utlandssvenskarna, : Av missionärerna är ungefär 500 man- liga, de flesta av dem gifta och un- gefär, lika många ogifta « kvinnliga betare, var 863 år: 1939; som var ett för svensk och: all mission avgörande "Den geogrätiska / tyngdpunkten ifråga om missionsarbetet har allt- I mer - deciderat förlagts till Afrika. inte mindre än 900 av de 1500 ar- betar "där. Även år 1939 var det största antalet placerade i Afrika, men tendensen var då ännu inte så markerad som nu. 375 av de 855 var då verksamma i några få av Afrikas länder, särskilt Sydaf- rika och Kongo. I Afrika är just nu ”afrikanise- ringen” det genomgående på alla områden. Det måste också prägla kyrkorna. "> Medan ledningen och alla 2 prestigebörande ämbeten i allt Nymölla AB ämnar fördubbla produktionskapaciteten trots att — vi citerar Dagens Nyheter. — ”den nya tillverkningsmetod, den s k. magnefitmetoden, som an- > vänds i Nymölla hittills inte :gett 'det resultat man inom Hyltekon- cérnen hoppats på”. och trots att 1.500 missionsarbetare:. - : nen är utsända från n Sverige snabbare tempo överföres till ”afri- kaner, åtminstone i de". politiskt ”fria” delarna av. kontinenten in-- träder det relativt stora antalet missionärer 'i nya funktioher, inte längre som patriarkaliska . ledare, utan som' utbildare och rådgivare, "Andra viktiga områden nu . är Indien med 170 och Japan med 120 missionärer. Indien är dock rela- tbildningstiden blir då minst lika viktiga som moderna vapen. Det kanske rent av kan vara realistiskt | eller kanon för att ge dem som utbildas för att bruka 'vapnen människovärdiga bostäder? ” Dagens Nyheter : som arbetsområde för svenska a ler andra missionärer. En relativt snabb nationalisering av - de av svenskar grundade kyrkorna, i för- ening med en alltmer restriktiv politik . från = centralregeringen i New Delhi har lett till att antalet svenska , missionärer numera är jämförelsevis begränsat på den in- diska: subkontinenten. :. , Den avgörande faktorn vid för? skjutningen av tyngdpunkten ” är Maos maktövertagande i-Kina år 11949. Svenska missioner har gjort en stor insats i Kina före 1949 och antalet år 1939 var 245 av 865. Ef- ter Maos seger kom en betydande del av tidigare Ki rer, att offra en eller annan stridsvagn | "kommentar | "Det faring' 'en tid då värnplikten var många ” ynglingars förstå kon- takt” med, begreppet hygien. Nu tycks” den närmast vara en av- gien heter; Ett' bad var fjortonde dag anses wara lämpligt för en rekryt och en wepetitionssoldat kan få undvara bad' under hela sn ingsmånad. . Sådant ror väl me enbart ' på bristande anslag utan också. på gåmmal slentrian hos. de ansvari; iga. . of : ”Handelstidningen ker: u-landstyckare har i Bepressen klippt till Eyvind Bratt, dels för att han är- ambassadör CJag är trött på dem”, " utbrister fru ' Karabuda), dels för att han i en 'understreckare i SvD om ett smyckat. språk uttryckt sin entu= natur. vc Är det inte” att driva ”u-lands- radikalismen ett steg för långt att man inte ers skall få tycka:att landet är vackert "utan att bli stämplad, som v nykolonialist? > Marianne Höök Den nya "skolan skall” orientera eleverna även om de icke-kristna sakkunniga utmäter orimligt snålt med tid: för lärarnas utbildning om dessa. Mellanstadielärarna får ingen undervisning alls, Gymnåasi- ets' lärare i religionskunskap ' får endast sex veckors fördjupning i de icke-kristna religionerna. - 7 Docent Olof Pettersson, Lund 2 är sympatiskt ”öch illasinnat så är det" "AB:s 7 politiska som präglas av: förakt, överlägsen- het,' självgodhet och hybris utan måste bekl LO som tvingas sv och andra, att dirigeras' till Japan, Formosa, - Honki kong och Sydostasien, Som reflex av den i Sverige på- fallande splittringen på det religiö- sa området har vårt land ett.stort antal olika ' missionsorganisationer, dem frikyrkliga, Alla "dessa missio- sas ”mycket broderligt inom Svens- ka. missionsrådet, vars . ordförande är' Svenska kyrkans missionsdirek- tivt inte längre lika ' framträdande tor docent C.-G. Diehl. Cape Kennedy, Florida (UT) Det är troligen den största bygg- naden i wärlden. Drygt sex fot: bollsplaner får rum i den. Den är 167: meter hög och har en golvyta på 32 hektar. Dess volym 'ä är 3,5 miljoner kubikmeter, : Uppgifterna lämnas av ameri- kanska rymdflygstyrelsens (NASA) informationschef på Cape Kenne- dy i Florida,. John Bentley, och gäller" en byggnad med -beteck- ningen :VAB- (Vertical Assembly Building) : (vertikal - monterings- hall). :”VAB”. utgör en del av-den jättelika ”månhamn” som: är un- der: uppförande . någon : kilometer från den plats där astronauterna Virgil Grissom och John Young nyligen sändes upp i en Gemini- kapsel för iden första dubbelbe- mannade amerikanska Tymdfärden, Monteringshall- för. Saturnus Tymmer hela Sex: foibollsplaner: |. . I keterna kommer. så småningom att bestå av tre olika ramper på. ett avståhd av. ca tre kilometer, från varandra.. : "Apollo-projektets' avfygingskon- |” troll blir inrymd i VAB. När Sa- turnus-raketen lämnat startplattan följs månfärden av :Houston Man- ned Spacecraft Center i Texas. H ; Första uppsändningen om . : tre år åa "Arbetet på ”månhamnen” har nu avancerat så långt att man pla- nerar den första Saturnus-Apollo- uUuppsändningen till mågon ' gång under 1967. Det blir. en mrovfärd med kretslopp kring jorden, » Så här kommer en uppsändning att. gå: till, i stora drag: .”. keten Sat 1 hela kombi- I denna byggnad skall teknik na montera upp den 35 våningar höga Saturnusraket som före 1970 skall sända ”en Apollo-farkost till månen. Här skall Saturnus-ApoHo- tionen: fullt kon- trolleras före - uppskjutningen, : I byggnaden kan fyra raketer. av den slutgiltiga månraketens stor- lek monteras upp a fidigt i upp- stående ställning. - e det redan vid fabrikens till. försörjningen även för en fabrik som tillkom som ett motärag. till . Mörrumsfabriken, Nymölla har nu ansökt c om att få öka vattenuttaget ur - Ivösjön och införa en långtidsreglering av sjön. Lågvattenståndet skulle sän- kas med mer än en halv meter, "En sådan” ståndpunkt är givet- vis ohållbar, Riksdagen måste be- . sluta i dessa liksom i alla andra ungdomens förfall vinner inget gehör i Politisk Tidskrift: Några riksdagsmän och vissa > frågor. Det är taga ställning Många gånger "linjerna, avstånd ifrån.” Det lvis riksda- ' gens sak att besluta om samhället " skall intaga en restriktiv eller li- beral hållning i ebortfrågan. - För att. riksdagen skall kunna |- + alkoholhalt i diverse- och livsme- | : besluta. måste givetvis partierna och. därmed är vi , inne på ett av kärnproblemen. erna i dessa frågor tvärs igenom: parti- Vi har redan: sett prov . På hur vissa. grupper. inom ett " Parti gjort uttalanden som andra grupper. inom samma" parti tagit kan överhu= . organisationer har sökt . vinna egna fördelar genom att gö. ra till intet förplikti utta- t vid sjön ”be- tecknar detta som ett slag i an- » siktet, naturvårdarna är upprörda "och fisket hotat, se JF är inte tillräckligt insatt - i " landen i moralfrågorna. Så snart det kunnat spåras någon form av osedlighet har moralens väktare » tagit upp frågan i riksdagen och gjort stort nummer av den, . Politiska organisationer har vid : möten gjort konservativa uttalan- + den om samhällets förfall — utta- "landen säkert gjorda i all välme- tolka dem som röstfiske, + ming, men elaka människor kan] förhållandena för att ha' någor -bestämd mening . men avvaktar med intresse om Göteborgs-Pos- ten och Åke Hall med samma frenesi skall träda in för fritids- folkets och naturvårdens intres- sen i detta fall som mär det varit fråga om skogsägarnas pl d . komst stod diskussion om råvaru- |: -—.' Aluminiumplåtarna,. som är särskilt härdade, fransporteras till Cape K ligskurna sektioner . och | mönteras upp på raketens stålskelett. För detta an- vänder man.ca 800000 kraftiga skruvar. och muttrar plus miljon- tals skruvar, muttrar och nitar, berättar John” Bentley, En 39 meter lång ”snigel” Byggandet av. . ”rakethan; är : emellertid bara omfattande ', förberedelserma görs för den första bemannade rymdfärden. - I närheten av VAB har man ny- ligen färdigbyggt ett 2500 ton tungt transportfordon som skall föra "den 6 000 ton tunga kombi- nationen Saturnus-Apollo i verti- kalt : läge från monteringshallen till — avfyringsplattan, — Fordonet, som är 39 meter längt och 35 me- ter brett, . har fått smeknamnet ”Crawler” — i fri översättning ”Snigelw”. ""Transporten av en 35 " "Väröfabrik. rost . Jordbrukarnas gärna företas i ilfart. ”Månhamnens” första avfyrings- hög raket kan ju intel. nationen kontrolleras. När kon- trollen är slutförd kommer ”Sni- geln” och hämtar kombinationen samt ' det jättelika ståltorn :' som håller Saturnus-raketen upprätt. Sedan vidtar den mycket långsam. ma ' transporten till den: 32 km avlägsna startplattan. - plattan sänker ”Snigeln” med hjälp av stora hydrauliska cylind-. rar ned 'Saturnus-Apollo-kombi- nationen ipå-.plats för. avfyringen, Efter en sista kontroll är det klart för ' det jättelika rökmolnet; det öronbedövande 'dånet och raketens först långsamt majestätiska sedan allt snabbare" stigande mot. rym- den, ; i 1 oo Usis ? ramp, är till hälften färdig, Hela Föreningsblad) avfyringsanläggningen för månra. a. närmare bestämt 19. de flesta av |: ner, kyrkliga och frikyrkliga, sam- |. T . Tegeringens kommunminister, Han ' är ett utmärkt hytillskott och dess-" utom är det bra med nya, friska: monteras upp i VAB, Apollo kap. | seln och hi Väl . vid | hålla till godo med hr Samuelsson som fjantar fram i sina manches- terliberala byxor” med nyligen på- sydda”: röda. revärer och vräker ur sig otidigheter, een ” Skånska Dagbladet. '46-åringén : Svante Lundkvist blir namn i vår veteranregering. i rask takt; utan att man behöver inrätta nya statsrådsposter, H Stockholms Tidningen (s) | Då dlesta bras va med den fram .de : : goda sidorna hos sina i den ' offentliga” debatten, där de taktiska: motiven spelar” en väsent- 'marillor, hå någon. chans att själv orientera 'sig "i denna förvirrande härva av "bud och motbud, gäller det att han | beväpnar sig med klentrogenhet, Allt: som sägs i digt även om det inte äö lögnaktigt kan vara mer än grumligt. Sture Bohlin -i Storstaden ' ETT ORD PÅ VÄGEN "Dina" murar, stå ögon, . > JES. 49:16. ' Jerusalen starka. lea surt var inte alltid nog inta staden, o rarna. Och vad' va med. nedrivna murar? Tiva ner mu- ar inte glömt skall byggas” upp igen, . vaka över dem. a du lever dig, Och jag Frukta i min Murar: leva ditt liv i köttets och värld, lens och ' sd: frest snara: - du, du skatt med trohet och makt bevara. rs Barbro Karabuda, självutnämnd ” besök i Afganistan å lätt blomster- religionerna Men Järarutbildnings- . gräns. Kurt Samuelsson spottar på . alla. som kommer. i hans. väg i' stället ' för att argumentera. Man - svagheten,” att de gärna söker leta vänner . och de dåliga hos sina ovänner. Tendensen ' går igen även - alltid inför mina: tig fiende” kunde: väl EL Jerusalem | u svara: ;sövervin= |”an som Gua cc V beat. ögon... . var är.alltid inför Guds . siasm för. Jandets sköna och orörda "Om. något. inom svensk politik - journalistik, Det borde kunna bli några till, | lig, roll Ska” den enskilde, som: står: utanför opinionsbildarnas ka-. stridens hetta är nu inte trovär- . är avsiktligt — fastän uppsåtet ibland wänjningspetiod från allt vad hyr -;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.