| ” latt de inte är underhållande utan så fria händer som möjligt, men Lördagen den 12. juné 1905: - | Öril Centerns Kvinhoförbunds' stämma har inkommit en mo- tion om familjevänligare under- hållningsprogram 'i TV, Detta 'problem förtjänar verkligen att :diskuteras ned kallt huvud så att man inte slår över" åt:ena "eller andra hållet: Rent allmänt kan nog sägas, |. att många av TV:s underhåll- -ningsprogram är undermåliga, inte minst ur den synpunkten "tråkiga. : Många :- är emellertid 'också synnerligen. vulgära. .' Ett praktexempel på detta är Vin- "terfortifikation, underhållningen "4 julas, En: Jättklädd flicka på "en badstrand tar ingen anstöt av, men på ett matbord hör hon inte hemma, En gris i en stia är något naturligt men "på ett matbord passar den inte. Sådana "smaklösheter är inte roliga. Rent "vidrig var bilden av den nakna unga flickan på ett obduktions- bord och läkaren iförd tomte- 'mask, Enligt 'en del moderna 'människor lär det inte finnas något som heter perversitet, men !yj tycker trots det att sjuk” hu- or "är något perverst. Humor jär för. övrigt inte rätta ordet i Underhållningen lös, ibland obehaglig. Medarbe- |. tarna på TV bör naturligtvis ha det bör dock finnas en chef som kan ingripa mot de värsta dum- » heterna utan att detta . behöver betraktas ' som frihetskränkande censur, Man bör inte låta tuffa skägg härja efter behag. Att ge dem allt för fria tyglar betyder ett erkännande av'att varje dumt infall är, en genial idé, Föräldrär tycker, att "allt vad deras små | : barn "gör. är roligt och förtju sande. Detta -är helt: naturligt: Men .de: fortsätter inte. att app- -lådera blir”. äldre. . barnen få få sig att allt vad de ligt "intressant . och ” ntelligerit. TV-skäggen . är ofta odrägliga -och tycks' betrakta varje idé som höjden” av, humor och snille. ” Vi "har. också ' frågan "om vål- det. Det. heter "att. vi: inte vet så . mycket om : hur stor påver kan är, Nå,, men så mycket stör? 're skäl att vara försiktig, tills vi - får kunskaper på området. Dess: våld är så, förfärligt intressant Det heter också att det är bill ligare att importera ” film” från "USA än:från Europa, Ärgumen- tet håller inte. Gör, de "påkosta- de &. k.. underhållningsprogram- "resurserna på vettiga europeiska varje . ”nyck, när Barnen. I sådant” fall skulle utom kan. man | fråga om just : 'men. betydligt billigare, och' lägg]. "Man hastar. över s ta Clara kyr- 1 kogård. ill: sitt värv" i de snart teren, Sak- vet; Däremot är det "fa att visa | filmer ., som . enbart bygger” "på. : Bröderna ; Cartwrighi-filmerna?. Hur: många av. de filmerna bygg-]|; : de” inte enbart på slagsmål? Och I hur: : många: slagsmål: stoppades : inte, in helt: omotiverat? , Dessa ii | mångas ögon "idylliska filmer var inte så idylliska" utan” ,förhärli> 'gade en livsstil, som i många fall , byggde på ” "våldet, : r TV: > bör 7 ; naturligtvis inte, bli sett medium - "med pekpinnar : ör. » net än inom det mera samordnade ae tb Ne in . DEN .S. K HARPSUNDS-. DEMOKRATIN, . vs " alltså - r het tåndet :är' steget : långt, :Vi ; kanske : "också - . tillägga ' också visar: många utomordent: -bör att direkt förhandla med de sto- ra organisationerna, kan-natur= ligtvis i-viss mån utgöra en pral tisk "åtgärd IT enstaka” "fall, men som metod är den tvivelaktig, ål den, innebär ett undvikande, av den öppna debatten och stärker” de maktägandes ställning nad. av. riksdag Borås Tidn 1. Förr. var det inte g organisationer o' riksdagsutskotten, tydligen inte numera vara 'en efé j fektiv väg:att framlägga sina me- ningar, Det är bättre att vända sig » till "departementsexperternaå,' som |; utarbetar de förslag, som en följ- I-+ sam -riksdagsmajoritet ändock kommer att godtaga.. Sådana här metoder gynnar ic- ke, en förnyelse i tankebanorna, De binder de gamla och stärker "de maktägandes självkänsla, som redan är tillräckligt s stor. HR EDENMAN OCH I SKOLANS” . LÖNEPOLITIK + 7 Vid diskussioner dd "samband « med löneförhandlingar i ”civilde= : . partementet har SACO:s och LR:s företrädare ibland tyckt sig kun- na dra den slutsatsen att det mot- stånd som förekommer ligger me- ra på det fackdepartementala pla- civildepartementsfältet, 5 k'o 1- världen organ för '"Lärar- nas riksförbund, konstaterar: —.. I fackkretsar har man inte fått förståelse för yrkandena, de har inte mött något intresse. : Om några månader skall LR gå till förhandlingar om fackskolor och gymnasier, Tillsammans med andra SACO-organisationer skall förbundet satsa all kraft på att bryta den löneutveckling, som un- der de båda sista 'åren drabbat adjunkter och lektorer och andra lärare på både grundskolans hög- stadium och inom de gymnasiala och effektiv Jöneförbättring i i syfte att både. p a efterslä och ge ersättning för. de föränd- rade arbotsuppgifterna är emel- lertid inte, bara ett lärarintresse. I själva verket är det förvånande att skolväsendets kunder — ele- ver och föräldrar — och de s. k; "&vnämarna ' inte för länge sedan ställt skolans målsmän till ansvar för alltför lama och ineffektiva åtgärder, när det gäller att skaffa fram behörig och fullt, kompe- tent arbetskraft, '. i - Och det är inte bara personal- organisationen LR som har. an- svaret "för löneutvecklingen: Det ligger med samma tyngd på skol- väsendets huvudmän och främst på = ecklesiastikministern. = Hr Edenman, som hittills inte velat sig i skol lö- nekrav, kommer inte undan sin andel i ansvaret för hur den stat- liga lönepolitiken utformas, fast- vdar Hans Lindblad, 4 ; vice ordförande i FPU; att staten | I kaels » liga, program, men d vär ju all- : tar stegen inför iden röda tulpan- | - gräsmattorna, - -känner "i doften av, nygröna lindar och al- mar,: ;sällsamt - ljuv i detta stor- |.stadskoncentrat av avgaser och rivningsdamm, stiger på mattor' av lönnens gulgröna miniatyrblommor, : Någon: Har; berättat att ' Erik Axel; Karlfeldt och" -Albert . Eng- om "en mer: än vanligt dionysisk kände ett: obetvingligt. be- hor satt. "betyga: :Bellman : sin akt- ning och kärlek. De lämnade guld- krogen" — "kanske var det Ryd- bergs "bar — med en tredje följe- slagare fyllda av sång : och ädla känslor: och begav ' sig till .Sita Clara kyrkogård, : fann Carl, Mi på; knä; "mer eller mindre ofrivil- tigt, kanske, kysste gruset och grä- vatrullsraride - c konstapel; som tog hand om 'dem under. den. anony- tvivlade? förklaringar och enkännande och tack. himmel över -hyllning- en: vid den' grav:som”" kallas "Hans på S:ta Clara” kyrkogård mellan två : vackra alm | utrucklade” kröpp" är ha SS : : mäns-minniet reste: Svenska” aka- en, har. Jä att. bestämma iskilde ska. tycka i:ree” :liglösa frågor — > alltså precis mot= "satsen tik vad-vi kallar religions- het." Det. gäller. även ; om .den'” enska statskyrkan kan sägas ha uppkommit därför att Gustav. Va sa” ansåg ”maktpolitiska skäl väl falla med: ref krav på frigörelse: från den: dåtida: : katolska -;-kyrkan:.-Kungar:: och : Ian statschefer..har. "insett, satt; kyrkan: varit stark har den å sin sida, tyckt; kunna Styra taten |” enligt. sina bud.” : mot mens krav .på individuell fi ihet, .sedermera ä mot allmän: "rätt och social rättfärdighet." Nu efterhand beklagar... många: även .inom kyrkan att-prästerskapet in- te var framsyntare och satsade.-på frigörelsekrafterna. | - Vad. man. tycks: bortse från i resonemang av, denna” art är att |. en "stätskyrka alltid måste I iden stat heter” att . "mycket: större än di centrala änns i betsverkens” Vartill/ "naturligtvis kom att prästerskapet - fann sig väl tillrätta det, gamla” samhäl- .TRYGGHETEN KRÄV - FÖRSVAR- ; > För den.gencration som mer eb ler” mindre ”vapenlös "ställdes vid]. har "ett 'starkt" försvar, "skriver tidningen Arbetsledaren: |); "De första beredskäpsåren fick: viss mån sin prägel av vanmakt. Försvarsviljan. var. det. väl i stort sett inget fel på, men utan tvekan |' kände vi öss underlägsna — allt tal om”världens "bäste soldat: till trots. -Dåligt rustade 'vaknade vi hösten. 1939 och mycket. bättre var det inte den nionde: april året därpå. Tjugofemårsminnet av ”det- firats, i radio och TV har) program efter program påmint oss om hur det var den: gången. . Vi fick ett starkt intryck, av. vår. egen otill- danskarna måtte känt då. deras I land lades” öppet för Hitlers ba- slår Skolvärlden. vt | taljener, den harm "norrmännen. nn; Och: i lägen när upplygningstidens och Iiberalis- - "gränserna 1939-1940” ter det" sig I: som en: 'stor' vinning att vii dag |. : ta ödesdigra datum ”har- nyligen I: räcklighet och förstod -den nesa + |demin hans. 'gravsten. här; trots” att jX6 sett stycke mark därtill har kom- mit att bli en mycket viktig fak- É tor: att räkna med. för jordbruket. . Ni har i dag 3 300, 000 fritidshus, släpper till” "både fastigheter och mark; varigehom det tillförs 'stora' pengar. Det vore fel.om des- :Sa,, Pengar, inte. kunde komma 'jördbruksnäringen till godo, ' : Inte 'minst sedan den nya jord- ."förvärvslagen .' trätt - i. kraft: be- " höver, + lantbrukarna "kapital för att: vid köp: av "jord. och skog möta | konkurrensen” från andra tresserade ', kategorier. Tyvärr får” man konstatera ”att "den nya "jordförvärvslagen' kommer att "driva upp priserna, iv: > SN - i (Direktör: Ha I vdan ” ÅA S t ran d). | erfor: ”över att inte e kunna försva ra sig. : i Nuwär. vår. levnadsstandard hög, "vi lever. i. välfärdens samhälle, fortsätter tidningen. Men vi lever å i orons och krisernas atom- bombsvärld. Detta och läxan från den nionde april 1940 är något vi det ÖB lagt fram”sin nya plan. ö försvar. Vår standard är hög på ; alltmer > kvalitetsmedvetet folk. svarets standard också hålls hög. ; .Här är inte platsen att ta ställ- . ning för eller emot atombomben, :- Plädera för ytterligare miljoner i rsvarsutgifter. Men det må vara "tillåtet att dröja vid några ele- i'mentära fakta, vilka är i minnet ' "bevarade från de första bered= . skapsåren, - . Vi har vår frihet och våra hem att försvara, Bygg ett försvar som "avskräcker!" SS gravvård. föll wunder sång] a set.”: Deras: sanonyme upp dera I åfrån" och till det nuvarande! till- åg Iman lä "I Fred. Sd hielm, "bör Ha i minnet under den 'för- |' "Vår trygghet kräver ett starkt |. : andra områden, 'vi har blivit ett |. t'Det «är. därför -nåturligt ' att för- |: | lingen visste med säkerhet om han verkligen "låg begravd just. där, vilket dock en del'av hans då ännu levande 'samtida' försäkrade. ' Svenska: akademin "reste -vår- den! Så står. det -på' ytterligare två gravstenar över gustavianer — Carl Gustaf: af. Leopolds och An- na Maria Lenngrens. Och att hon som kallats Sveriges första penn- skaft skulle få vila. här, mitt i presskvarteren är som sig 'bör. Lockig och rund ler hon mot ''fla- nörerna . från gravvårdens ; port- rättmedaljong, ' Ännu. em skrivan- de dam, fast i en annan genre! har hon i sin närhet, Kajsa" Warg, men hon fick sin gravplats inne i kyrkan, SS Glada barn" gungar och stim- mar på 'sin lekplats framför det gamla -gula. benhucet . på : norrsi- dan > med :hädanfärdens” makabra emblem: dödskallen och de korsa- de; benen, ;' Här .;stannar .. man-:'och läser devisen under: emblemet: A. Hör "wändringsmany: stadt "stilla och sucbidasta höns ligger; drängen... sida Est ter så kloker och mycket” Säg mig: Hwem herren” ell Hena- 1. + fen "Warit, ul os herrar! och "deras hustrur : mer” än ' tjänare som har sina "gravar kvar, adel, borgerskap ”Till. Hö- rer' Ålder : Mannen ' uti : Slagtare Embeté& Anders Lyckman”, kan iga -på Ven sten, På en: annan älldeles intill. den röda kyrkväg- gen. finns , bara en: inhuggen" stö- ka vel "kvaät; påminnande om dörus de Bouligny,' född i Italien märkligt: nog, i "Stockholm 1805. cd På de sanimetsgröna. grösmattor- na' ligger väldiga. släta hällar av kalksten, den äldsta ' ända från 1634, där står 1700-talets typiska gravvårdar med sin knappt skönj- bara text och 1800-talets polerade granitstenar: ' ve ; Några” av dem som” senast fått sin eviga 'vila . på Sita. Clara är kyrkoherde Gustaf Bokander, död 1949,, hans hustru 1954, och den allra senast anlände, lektor Ernst Edling 1963. Ett par år före ho-|, nom, 1961,. bereddes den originelle folkbildaren och hedersdoktorn E. H, Thörnberg här. sin hedersgrav, om man får kalla den så. Sven- ska ; Folkrörelser : reste vården, lä- ser man på den enkla stenen prydd med porträttmedaljong.: NH Till ; de. vittra som haft : nära kontakt med S:ta Clara: hör också August ' Blanche .. - och - August Strindberg, som. bägge gått i gam- la Clara skola i det kärvt mörk- | bruna : huset: från 1600-talet . vid västsidan. Den - hette från början . | Clara tvivialskola och" är .Sveri- ges första gossläroverk, grundad 1649 -av magister" Samuel Ham- marinus; "även, kyrkoherde ' i: för- samlingen. Naturligtvis har .sko- lan : minnestavla på. latin som an- står. en gammal. latinskola. ' oe itiDe "båda: Augästarnas': minnen från skoltiden. är, i'varje' fall av vad. som: framgår av. deras, skrif- ter, mycket. olik: muntra och . idylliska, kariske be- lysta' i minnets varma strålglans, vem ” vet.” "Ett'-av" hans "alster bär den skolpojksokynniga titeln ”Djä- vulens i Clara skola”. karskrået, . i "Intill benhuset ligger Löwen. Kielmsk ”Upprest 'till är: kan, man, x vill,” i | årtalen under namnen: "läsa in tragiska levnads- öden. De dog ofta & tiders " "Däben,- född" Löwen- "gick. bort 1841 endast 21 år. gammal, Ett "annat namn" på stener är: Julia. Emereritia' Aker- hielm;'. död'-1837 vid .26 års ålder, och under hennes Agn. Jul. Eme- rentia : Åkerhielm, född och död samma år... Dog den ' unga mar- man i: barnsäng med sin nyfödda dotter? Om en annan tragisk” levnadshi. storia vittnar det nästan bortvitt- rade eftermälet må en. grå- mar- morsten ”Hennes dygder. och mo- derliga förtjänster erkännas tack- samt av efterlevande: make och 8 barn” efter. Anna Sophia Billberg, död. vid 38 års ålder 1826, ' Södra - väggen "liksom ' nOrTvÄg- gen bildar en nästan sammanhäng- ande mur av gravkor, endast bru- ten av södra porten. Här på den- na högprotestantiska kyrkogård :|har också 'ett par katoliker jor- dats. Över. porten till ett diplo- matiskt gravkapell, krönt av dub- belvapen, finner . man : inskrifter som berättar, om" österrikisk-ung- erska sändebudet Christoffer Theo- dor VAntivari, död 1763, och den spanske diplomaten oseph H lor Strindberg betraktade skolan på allvar som ett inferno — av latin och rotting — ”en lärotid. för: hel- vetet och icke: för livet”. Är:det inte i ”Tjänstekvinnans, son” han talar om sina mardrömmar om att han åter befann -sig i Klara skola? I, den stränga byggnaden ryms | man, ati lanches är | Aktuell ' Svenskå Handelsbankens ordfö- -| rande Tore 'Browaldh har inter- vjuats i tidskriften ”Den svenska marknaden”; Svenska Försäljnings- och Reklamförbundets', organ, ” På tål "om BEC-frågan' förklarar han att: vi "inte, i och för sig har nå- got intresse äv att hoppa in i nå- got handelsblock; Vårt land är-li- tet och är beroende av hela. värl- den som marknad och har intres- | se av att sänka alla tullar. på alla -| håll. Det är alltså bättre att från svensk sida kräva mera av gene- I rella itullsänkningar än skapandet av ' speciella handelsblock) / "Synpunkterna är. förnuftiga. Vi kan inte i längden” tjäna på asso- ciering eller medlemskap i EBC och därmed avskärma oss från yt- kraft -på just. fullsänkningar - på alla. håll. : "Skänska, Dagbladet "Frågan är 'om a de människor som så till "den. grad lever: kvar- i tvångsföreställningarnas värld över- huvud taget kan ses som presum- tiva högerväljare. i -den "händelse partiet bytt namn, Och även om det i första. hand gäller” att bara få bort de felaktiga synonymerna måste man fråga sig.om de män- niskor. som -inte har :'förmåga att | se de verkliga förhållandena: låter sig påverkas till det bättre av ett namnbyte? > os oc - Nya Wocmlands-Tidningen 0). I Detta”. i alla tänkbara riktningar splittrade men i” sin holmbergska kärna oföränderligt” mörkblå parti skall nu försöka hitta : på något Ånytt: ord. att dölja eländet med, Kan "någon gissa vilket 1 narr som anses ligga” bäst ' | Samlingspartiet, ÅR tros önska ett presstöd. Mod stats- bidrag skulle - högern » lätt. kunna starta en ny. eftermiddagstidning i Stockholm. ' På den: kanten: anser inget. statsbidrag upplagorna att göra någon "politisk: vinst. med ett: presstöd. .Men .å "andra - sidan skulle tillkomsten av en ny kvälls- tidning "av: ”högerkulör ” betyda en hel. det: för spridning av: höger idéerna.” : i För vår del:anser. vi; "att "ett presstöd vore :: ytterst ' angeläget, om” det skulle resultera :i en ny kvällstidning i Stockholm: och då i en: kvällstidning av sådan art, att den "kunde betyda” en sundare nu ' S:ta ” Clara” ening och — bibliotek, Kyokfriedanda med / kyrkbyggnadsbyrån "och en del andr administrativa institu= tiorrer. . > I den gula längan. utmed” samma sida, "en : vackert . proportionerad 1700-talsbyggnad, " bor: några ' få mångåriga hyresgäster, lyckans -0s- tar, som har bostad :med denna fridens gröna oas utanför sina fönster. i'Visserligen- korsas "den oupphörligt av gående — folk med blicken i grusgången i. brådska till viktiga värv utan fanke på att här sover skalder skönt, fla- nörer' som 'njuter "av trastdrillar till ackompanjemang av dovt tra- fikbrus, - Klaraölgubbar , med röda ansikten och fumlig gång som sö- ker siestaplats, gamla damer på väg till sin favoritbänk, Och bar- nen på väg till lekplatsen, omed- vetna om att de där tillsammans med benhuset utgör en allegori över liv- och död, fi en kommentar tervärlden. Vi bör sätta in all vår : : ringen har. därför” ingen "möjlighet : etik inom "hela'den svenska” kvälls- pressen, : : s Växjöbladet.” Nu 'har statens I hyrearåd föresla- gåt att en ny avvecklingsvåg skall rulla fram över ett 70-tal kom- muner, däribland en rad .städer, Att det blir” hyreshöjningar är ställt utonv allt tvivel. Än värre . kommer ; affärsidkare 'och hant- verkare att drabbas, om -hyresrå- , dets förslag går igenom.' Hyresrå- det föreslår nämligen att lokaler, söm uthyrs till annat ändamål än bostad i(t. ex, butiker, -kontor och hantverkslokaler), , skall undantas från hyresreglering i samtliga kom- muner "utom i de tre storstädernal ' ia "Vår. bostad, HSB. |; En rishög i allmän trafik är fak- . » |tiskt lika trafikfarlig som en ratt-" fyllerist och” efterräkningarna' för - körning av ett. trafikfarligt fordon borde därför ' vara lika, kännbara: ' Det vore i varje fall 'en möjlighet att stävja ofoget med de här;”nö-" jesresorna” i' rullande likkistor, de . må sedan kallas dollargrin, hitler- : Helsingborgs T Da gblad.” "Trots ökad information om ”sjuk-” domsriskerna ..via'. massmedia, och respekten ' för . könssjukdomarna ' minskar. Till detta kan givetvis . bidra att botemedlen, i den- mån : behandlingen sätts in tidigt, är ef-"' fektiva men även på det området : har” läkarna. tvingats. konstatera har s samma effekt som "tidigare 2 Sydsvenska ' Dagblade | dänga och ”kuäder” med! check" lönekontön.. kan. inte' få ut ' sina pengar." Vi "vill" därför + uppmana alla" dessa” människor att. ta ut! alla sina pengar ; I behöver ' ändå holms-Tidningon- (5)." Förstår inte kollegan vant "det hela” skulle, kun- na leda — "till onödigt slöseri med uttagna” -pengar? Allmänheten bör. vara tacksari för att ha sina me- del i” verkligt' betryggande förvar under "åtminstone två veckodagar, Man ” kan ” rent: av undra om det inte .”vore : lyckligast att bara: ha planera och” "sanera sin. ekonomi - bättre. : Dagens Nyheter. . hälle .i längden "dömt att gå bak. åt. Lämnar vi från oss åt en makt-. | fullkomlig 'överhet "våra. skyldig- heter "som medborgare, därför att vi är för bekväma föratt : bära rått | framtiden. Är' vi villiga att avsäga oss friheten som en rät- "I tighet, då måste. den "ges oss: till” baka: som skyldighet. Friheten är inte en leksak. Den är ett pund att förvalta, > Nordvästra - Skånes" Tiäningar: ” gammal herre på - bänken bred- | vid mi EM filosofisk kan man bli på en bänk på S:ta Clara kyrkogård, | Un "Lillie Fischer.” : 4 - 4 | Text: Joh. 15: 1-9." Det högsta och skönaste som kan komma er människa till del är att' få bli och vara en Jesu' lärjunge, Vårt textord talar om denna stora förmån. Den kan. uttryckas med: orden: att leva i Jesu gamenskap, att förbliva i honom, För att klar- göra en lärjunges ställning till ho- nom, använder. han en bild. Han liknar sig själv vid vinträdet, och hans: lärjungar är 'grenarna. Gre- narna får. stöd och näring från själva "stammen, 'Utan denna nä- ting skulle de ej kunna växa och bära frukt, Det är ett -livsbehov hos grenen att sluta sig allt mär- mare intill stammen. Vi som vill vara Jesu lärjungar, är grenar i det sanna wminträdet. Vi får söka oss och växa oss allt djupare in i gemenskapen med Jesus, Där får vi stöd och hjälp. Det är tryggt för 'oss att kunna lita på honom, I livets stormar och frestelser är det välsignat att få hjälp av ho- nom, Hans kärlek och omsorg räc- ker till för oss alla. Om vi med han vill giva oss, skall han göra 'oss starka och segerrika emot synd och frestelse, , Jesus anvisar dem, som vill för- bara -värld, Att bedja är en lär- jungées stora förmån, Jesus upp- - Imanar- Oss at. använda. denna föra... tacksamma hjärtan tar:emot vad]. bliva hos honom, bönens under-|'-. [ TREFALDIGHETSSONDAGEN | För Laholms Tidning av kyrkoherde Axel I Sköld, Rök, - . ve, Linköpings stift, mån. Hane ä när det gäller att bedja. Han lär- ' de' oss att:likt barn nalkas den himmelske Fadern. - Inför honom får vi lägga fram allt. väd .som rör sig därinne i hjärtat. Vi får bedja om både andligt och lekam- ligt gott. Då vi i ödmjukhet och | förtröstan använder . börens väg, skall vi också få uppleva bö N relsens välsignelse, I ordet förbliva ligger också lär. jungaskapets förpl? ktelse.'t Jesus ' väntar av oss, att vi ekalr stanna' kvar hos honom, Vi kan inte växa till och bära helgelsens "rika fruk- ter med "mindre vi förblir i Jesu" gemenskap. Det gäller för oss att å st het och ' trohet. hålla vid honom. Själviskhet och - egenkärlek will sli [ honora. Må vi va ta: bandet med Må: vi hålla oss ger. Då skall wi en med honom för evigt. ot Jesus är vin hägnad., järtas få - Jesus hör min ssdgnad, Efter dig Blott äl ja. längtar, > För mig låtit blodet rinna: : Oc din kärlek brdeninna kälkar, hundkojor eller något, an« broschyrer. förefaller :'det : som om + banköppet . en "dag 'i veckan, så | cheoklöntagarna ; fick ' lära sig att . tan: frihet är ett ”kulbursam NN | det offentliga . livets bördor . och dela dess ansvar, då har vi för. T vårt föredöme också. | ra. på vår vakt, .. gång få vara att t ex. penicillinet inte - längre «= ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.