LAHOLMS. TIDNING. ; | Mändagen den 14 Junt 1965 4 ' i I vårriksdagens slutfas behand- lades ett viktigt föfslag, väckt ” från bl a centerhåll angående låg. lönegruppernas ställning i väl- färdssamhället. I motionen krävdes en. kartläggning av ' denna stora grupps ' situation och ' utredning om möjligheterna till bättre eko- smiska förhålland Rilksd. "parter att ävtalsvägen fräf ser får inte å x Men självfallef bör man drev i i fe dra den konsekvensen”"att 'öc! så : missförhållanden - av - den art” « som" ”låginkomstgrupperna ”' och: ; är :något .som bara får fortsätta . eftersom r kti biföll motionen och beslutet blev alltså en hemställan till regerin- : : inte förmår att eliminera dem. Den av riksdagen "nu beställda '. utred. på området ; bör. där. gen om en Låglöneproblemet har tidigare | påtalats från centerhåll, där man .Å olika framstötar sökt att -få en allsidig. undersökning! av de mån- ga” dard, som enligt. statistiska "uppgifter" omfattar. ca 36 procent av alla in> komsttagare, Till stor del hänför sig "låginkomsttagarna till företa-- : gargrupper Inom låglönegruprer= na återfinns större delen'he : LO;. > men inte heller så, få inom TCO. Som ett argument för att i lång- liga tider skjuta åt sidan den yt- terst besvärande frågan "öm' låg- inkomsttagarnas ställning har från - regeringshåll anförts att det en gång för alla är arbetsmarknads- organisationernas uppgift, att skös |. ta lönepolitiken, Det är: ett I och ' för sig riktigt argument men blir knappast så hållbart som det vid |": första anblicken kan synas, när samma regeringsparti i stolta pa-. roller utanför riksdagen : dekla-" rerar.: sitt ”,omutliga intresse för lågink Eländet ' kvarstår och deklaratio=" ”nerna om den goda viljan faller därmed platt till marken. TT Vad, statsmakterna utan' störs: ningar "kunde medverka till. är bl.a en minskning av 'de stora , löneskillnader som nu' råder inom : den statliga lönesektorn, Där finns - nämligen alltför många av landets ca 1,2 miljoner personer med års- : inkomst under 10.000 kronor, Vä-' sentligt "större möjligheter har, statsmakterna att genom aktiv nä- : ringspolitik, bereda. ökad självför- |: sörjningsförmåga :bland de lågin=" komstfågare som tillhör företagar=,. gruppe; : inse > För lädtakomsttägarna känns det -: N inte bara bittert när man i sam- hällsdebatten diskuterar" de höga löner: som "den ena "eller "andra parten i avtalsrörelser lyckats dri- va igenom och som de själva in. facto inte kommit i åtnjutande av. De har också rätt att kräva dräg-' ligare ' ekonomiska förhållanden. Och sådana lär inte kunna skapas genom "”procentuella” lika-höjnin- gar; Klyftan: mellan låginkomst-" grupperna. och ;andra: har sedan länge ; varit alltför djup' för "att man med ett enkelt penndrag kän. fylla ut den, M ' Friheten 'för ärhatomorkriadena ” Uppenbart" ger den nya ättningen av ” försv ör : möjligheterna” att än en gång be]! . vara enigheten kring försvarsfrå- |« gorna,'skriver Sy d svens Dagbladet, men tillfoga . Det.kan inte heller gagna fö svarets sak om man — som "den nyvalde förste vice ordföranden "i högerpartiet, riksdagsman Gösta Bohman, gjorde vid riksstämman — uttalar farhågor för-att oehig- .het även skall uppstå bland före- trädarna för oppositionspartierna. Ett sådant uttalande, särskilt när det kombineras med en :uppma- " ning: till högerpartiets medlem- mar att,-vara beredda. till .vand- ring på .”ensamhetens väg”, kan inte utan skäl av övriga parter tolkas som att högerledningen är "beredd att göra profilpolitik på försvarsfrågan, Avser regeringspartiet - -— "något man ogärna vill tro — att bryta försvarsenigheten är det dess- utom viktigare än någonsin att oppositionen kan samla sig kring en ' handlingslinje, Uppträder de tre — partiernas nämligen stor risk för att rege- ringspartiet. även i denna fråga kan säga sig inneha det enda rea- listiska alternativet, hur illa det än tillgodoser försvarets behov. : Ett sådant läge bör på 'allt vis » undvikas, men -det. betyder- inte att de båda andra partierna bara har att säga ja till allt vad hö- . gern vill, kan man tillägga. FÖR EN RADIKAL POLITIKER ÄR DET NATURLIGT : att ständigt vilja ompröva och . förändra, skriver SSU-ordföran- den Ingvar Carlsson. Hans parti- |- kollega i Sydöstra. .Sve- rmigesDagbla d kommer med ett tillrättaläggande: ' Den centerpartister — om högern, ' Och han finns inte bara inom rikspolitikernas krets utan också i lika stort antal bland kommu- nalpolitikerna. "representanter splittrade inom kommittén är det ”radikale” politiker," som Ingvar Carlsson beskriver, är. i själva verket en modern svensk konstruktiv politiker, Han finns ingalunda bara inom SSU eller bland den politiskt aktiva ungdo- men utan är mycket vanligt före- kommande inte minst bland äldre » politiker och det både bland so- cialdemokrater, folkpartister och och han är inte heller någon sällsynt främling i in- | för” arbeta- skyndsamt" —. utan att för: den skull bli ett ytterligare = så ” argument för att man redan" tiex å vinterns-avtalsrörelse inte skulle "kunna ägna särskilt intresse 'åt' de". i inkomsthänseendeé genant: miss-N, "gynnade ” . De under. va blemet måste någon gång infria: : När nu en utredning skall kart='. lägga hela : i: .problemkomplexet ; . borde det. vara ett prestigeintres- - "se för "ansvariga : tex inom LÖ v och TCO att'skrida” från ord still > handling. d - tets långtidsbudget: "skulle'3 vi myc; ket snart halatt: äk Sunt. Förnutf ; verkligen' kunde . lösa ' de. brist- - problem: som: föreligger inom den . offentliga sektorn; menar tidskrif. : ten. Men så är inte fallet. Tvärt- om 'pekar. allt ; på att bristproble- menh kommer att förvärras ytter= I- ligare: som, :en + följd av arbets- » kraftsläget i landet, Det ofruktba- raj hittillsvarande bristavveck- n "som nu föreligger och kän-förut- ses för den. närmaste tiden. Vi "måste utgå från arbetskrattssitua- " tionen sådan den: är och försöka något politiskt. ; vara beredd att | Som utvecklingstendenserna av- : Ackra sig. i "finansdepartemen- . - Det vore lättare: at svälja: en N . sådan. ny. skattehöjning: om. den I. "från "Leipzig till Litzen be åkrarna i det ödsliga Hätlanddkar pet och utbrister: =" = - : '— Här Har” tyskar, fransmän, fyssär,” Svenskar och många andra ;blafidat sitt blod. Men nu är det väl slut: med slagsmålen vid Lätzen för tid och evighet, : "Alldeles intill landsvägen” ligger ;inom. svensk-ön en minnessten på det ställe är Gustav II Adolf sköts gs till döds, och den tb t:järnmonument: i gö- ; stisk' stil frå 1837, : - Den ' obearbetade. "stenen väl an des fraåm”av kungens kalfaktor, och ; på "den skrovliga ytan ristades in initialerna” GA och årtalet. 1632. En staty av kungen till häst och Vasa ; kärvar "pryder framsidan 'på det , minneskapell 'som på sin tid békos- -tadés av konsul Oscar, Ekman i Gö- teborg och hans maka och som. « vigdes 6 november .1907. ,. "+= Kungafiguren är. i naturlig sto lek; dvs" 161" centimeter hög, ”Hjäl= 'tekonungen”. var. med nutida mått en föga reslig' gestalt, även om ro- > I mäantiserande ” bataljmålare försökt bidra till.en annan uppfattning. Ota BA REX MUSEUM I DPALASTUGA Inne i kapellet, vars takstolar for-' " mats 'efter förebild från ett vikin- är tet i -Sreskeön. vid: tron | ”Schweden -Ingel” "På östtysk mark finns vid Litzen ett par mil sydväst om Leipzig ett område, som alltjämt 'är' i svensk ' ägo. ' Denna | ”svensk-ö” — även officiellt kal- lad ,Schweden-Insel — omfattar en minnessten över Gustav HH Adolf, ett minneskapell och ett "museum med vapen m m; från slaget vid Liitzen 1632. Inne i den lilla staden är ett av. rum-' men i ett gammalt slott också ägnat GA-minnet.,.- ' Varje år kommer besökare i stora ''skaror . till ”svensk-ön”, särskilt i samband med g no- vemberfirandet.: "2 Minnesstenen i förgrunden på bilden ovan ligger exakt på den plats där Gustav II Adolf stu- pade: och vältrades dit av kun- gens kalfaktor med efternamnet Eriksson, I. bakgrunden ses ka- pellets framsida med en GA- staty i”en nisch och Vasa-kär- var i fönstergluggarna. , : I iockså kunnat utvidga: ”svensk-bn” med ett: litet område, på andra si- "dan - landsvägen, -så ”att man kan -hindra framtida bebyggelse, som inkräktar på. miljön. GUSTAV-ADOLF-RUM I 1 SLOTT ” Mitt i den lilla staden, som räk- nar ca 6.000 invånare, reser sig ett gammalt. bastant slott med 60 me- ter högt torn, Klättrar man uppför de trånga och vindlande trapporna finner. man ett hembygdsmuseum, som speglar både stads- och krigs= historia; Ett av rumman har ägs nats slaget vid Grossgörschen 6 km söder om Litzen 1813 då Napoleons härar besegrade ryssar och preus- ”sare; ett annat Gustav II Adolfs drabbning med - Wallenstein . och Pappenheim, som trots kungens död . slutade med svensk seger. HN Här ser man också åtskilliga va= pen och andra föremål, som under seklernas lopp hittats på de:forna slagfälten,” Svenska experter 'är dock ej helt övertygade om att en del av de värjor som uppges här? från slaget 1632 verkligen fonden i i Göteborg, v. vars styrelse ut= "ses av släkten Ekman och av Riks- föreningen för svenskhetens beva= rande i i utlandet, : «cc — Fonden 'bidrar med ungefär 9.000 kr per år till vården och för- valtningen av . minneskapellet och lar man på Riksföre=" sl , hänger. sv "och fin- "ska fanor, En flagga är skänkt av ; staden: Göteborg, och en annan har ät konstverk av Olle. Hjortzberg, ka” härföråres. vapensköldar + Invid kapellet står 'en timmerstu- sga=fråns Dalarna, som rymmer. ett museum - med' - vapen, kanonkulor och .mycket annat från det blodiga laget vid Lätzen,'- På. väggarna hänger reproduktioner av de ”väl- kändå konstverk' som återger ' kun- gens fall från hästen och likfärden: fönkader på golvet står 'en hög .en-.modell över de svenska och "de "kejserliga trupper= näs formerifig vid Lätzenslaget. - na:rser:-man to m slenslönsor ibland Jär ha varit lika ef-. : fektiva som andra vapen, då det tog "rundlig "tid att ladda med kulor och "BLAND BESÖKARNA - "och:.vi sberäknar:-att, ca , 1.500 är: e berö' ar förvaltare Karl, Till svensk- SM kommer i ge-' nomsnitt: 20.000 besökare om året,” ningens kansli. Tack 'vare en sär- skild donation från en dotter till framlidne . konsul Ekman har" vi är av så gammalt datum, +. Fortfarande är 6 november en av årets höjdpunkter 'i Lätzen. Myc- ket folk från trakten deltar då till= sammans ”med gäster från Sverige och andra länder'i minneshögtid- ligheterna. Ibland blir tillströmnin= gen så ' stor, att man måste 'anlita extra poliser, för övervakning . av trafiken. "John-Beröil Vedin I en aldrig” sinande” 'ström- går nationella marknaden, där de 'up; rättar fabriker, kontor och stö många är .en aldrig så nadsbearbetning än wad” kan erbjuda.” -. "Det är många problem & som upp- det påtänkta landets . lagstiftning, vilka skatteförhållanden råder, hu- rudan är. arbetsmarknadsbilden, vilken bolagsform & är lämplig i just det : landet? .-.. Det" finns . frågor i långå rader, Det kan givetvis också vara finansieringsfrågar' som neg ör att k hand Affärsbankerna har under; ;senare tid börjat ägna etableringsfrågorna. allt. livligare intresse; de större av dem delar: i ständigt ökad :-omfatt- ning. med sig av sitt know-how”, 13 genom utländ- j; "däribland många amé kaner; britter 'och fransmän. Förvaltaren avlönas' genom int savgifterna och genom Litzen- försöl att: aka" ” dutver RUTT tLA nr nod ":r Möjligen kommer man att, ta det "i måttligt tempo, bl.a, imed tanke om industrins ringa vilja att -ö) ” dustriförbundets och den enskilda | skogsindustrins' sida. Det är ock-; utredningen kan verka dämpande en tid på köplusten., Men frånsett” detta vore det ju många gånger ett märkligt företagsekonomiskt händlånde' om man inte försökte | att stärka sin. råvarubas . genom förvärv av'skogsmark:; + ! Detta" sagt varken som skrä selpropaganda eller försök 'att må la hin på väggen, utan bara” som” ett enkelt konstaterande 'av den troliga : framtid, som det enskilda] - jord= och fcesbruket i Vad & som: är. brottsligt i bemär: 'kelsen' lagstridigt kan bara dom: "stolarna avgöra; ochi fallet Lun- "dahl lär 'väl den" eventuella. kri- minaliteten i varje fall i Inte” ha de SE - .Proportioner som både ällmänhe- |" den och polisen förmodade efter bomben å Expressen,. Slutomdö- met får anstå, men ett par reflex= ioner "tränger" sig på "redan nu, att skydda sina sagesmän, men de bör i "konsekvens härmed. anses ha en moralisk skyldighet att för- "vissa sig om 'vad det är för per- soner de ger sig .i lag med. Det ligger: också i deras. eget intresse” på . de. deklarationer som; gjorts, a sina skogsinnehav från t. ex In-; så tänkbart att den nya" skogliga, - Holmberg: cyklar. ” Ne Vardagsem ; Trämligens att Y. H. cyklar Tidningarna är lagligen” skyldiga | har, den, lake debatten: domi- nerats äv wvad som "hände (och inite hände), på högerns & riksstäm- ma häromsistens. : nyheter; Alla visste ju att Yngve Holmberg: skulle” efterträda Heck- scher som — vilket visserligen hänt förut — under-dramatiska deklara-. tioner förklarat sitt. beslut ' om att, avgå som högerledare. i Allt” var "alltså i förväg" klappat och: 'klart' för partisekreteraren att kliva ,ett 'pinnhål :högre' i -sin ko- metkarriär; som den ibland kallats- "Men det dröjde ett bra tag in- nån; der nyvalde högerledaren dök Upp iuTV-rutan. Man började näs- temj-tro, att allt inte klaffat, > >. Efterdebatten har skingrat oviss heter: på denna Joch. andra punk-' farsträdandet i TV had ingenting - med" ordförande- resp 'viceordförandeval att "skaffa. Nej, nu vet -man - "mer: or Yngve ” Ska. en högerordförende trampa på. sin. "gamla cykel > bland ' andra : "Mer > det var kanske” ändå fel "tänkt. En: initierad reporter i Syd- svenska: Dagbladet (Mb5S). omtalar ör han Jar sven rationell inställning”. | Det "går "lättare" att ta” sig fram på” tykel' än i bil.genom' stan. > SDS:s' "reporter - försäkrar också att. cyklandet inte. alls beror på någon fdåtsas-folklighet. Bara som sagt på sationellt tänkesätt, man så hör att "också JA Hjälmäreon cyklade på sin tid som "högerledare undrar man igen. var "ju inte så många som tog den say Jarlen och hans : I ska korrespondentbanker . ch' and- ra kontakter ' gränser. tv Ce ; ”Etableringsavdel: har olika namn: men, låt oss, kalla dem så — arbetar i bä ningarna, d v s de hj Iper både svenska "företag :' med etablering utomlands och . utländska ., firmor ilsom vill; in på den svenska mark- d a , + Motivet? - | Vad det gäller utländska" firmors etablering här — f ö den. gren av. verksamheten : som "är : äldst. — är den. nästan naturligare än :.att hjälpa Svenskar som vill" komma utomlands, "Nästan det första det utländska företaget behöver är ett konto — banken kan stå till tjänst och samtidigt skaffa. sig en ny kund. Det är ett väsentligt svenskt intresse att hjälpa till. med etable- "I ring här i landet och det. är inte he'ler ovikligt att de som vill bör- ja en verksamhet här får förut- ja ningarna klara för sig från bör- VP Äntedningen” ul att bankerna hjälper svenska företag att komma in på utländska marknader är inte heller svår att finna; det är ett in- tresse både: för bankerna" . själva och Sverige som helhet att utlands- etablering kommer till stånd'— gi- vetvis' under förutsättning att den direkt eller indirekt bidrar till att öka svenskt handelsutbyte med ut- landet.” nos Det finns även andra institutio- ner. som kan ge hjälp i etablerings- frågor, ' det gäller inte minst ut- landshandelskamrarna. Dessa sak- "nar emellertid ofta de nödvändiga resurserna — både 'personellt. och ekonomiskt — för att ge hjälp, åt- minstone i någon större ' och bankerna har ett gott samarbe- te med handelskamrarna. Detta gäller i än högre. grad de utländska korrespondentbankerna . och ' ban- tanter utomlands. När kunden kommer till etable- ringsavdelningen vet han ' inte mycket om de bolags- hand a om sina ir : Adel skor riktigt på allvar. Så han cyklar numera i. Gävle (som es upp- "gifter, så har, de inte bara myc- :ket att. vinna utan också mycket "att förlora, -Ati saluföra ankor be- : kommer i ingen tidning v väli i läng- "den L 2) «Nej, ska man cykla sig fram, så får man nog allt lita på egen Och det är nog därför man har så svårt att tro på Yngve Holm- bergs och högerns. möjligheter i pykelpolitiken, Men ho vet. . svenska företag ut på den inter- : punkter; För ett land som är så '. beroende av sin utrikeshandel som Sverige är etablering i främmande : se land ofta en:nödvändighet — för > lyckad ; "lagentförsäljning . inte nog” när de behöver t,' ex. intensivare . mark- : . agenten ställer. sig när det blir'aktuellt att ''- : grunda ett dotterbolag; vad säger : uppsöker, sin; ind + « rikt! omfatt- tt ning. I stället har de' värdefulla” kunskaper genom, att sitta i det ' land där etableringen är aktuell - kernas egna permanenta represen=. > | oftast och "- — Utlandsetablering ofta hödvändig. = om svenska” företag vill hänga med Portugal är. tillsammans med / Spanien just nu populärast bland de länder där svenska företag etable- "rar sig utomlands, ; - skatterättsliga .: villkoren på den marknad han. skall ge sig . in på Han är givetvis" övertygad 'om” att in: hans vara är möjlig att:avsätta' det främmande landet,” han = här kunskap --om . distributionskanaler och - marknadsföringsprinciper för sin speoiella 4 var "I förstas omgången vill han veta vad som gäller iom .etableringstill- stånd i" det aktuella landet, hur landets valutabestämmelser är ut- formade och vilka skatteregler som finns, 'Just'skattefrågan kan ibland, komma upp separat — det kan gäl- la. förhållandet; mellan : firman och en agent, — och leda till.att intres- set för en etablering väcks, cv | När man kommit 'så långt i för- handlingarna. brukar det vara dags att övergå «till: frågan; vilken bo- lagsform man' skall välja och vil-| ka arbetsmarknadsförhållanden som råder i landet — hur tillgången: på arbetskraft är, hur högt . lönerna ligger etc. : Genom banken får affärsmannen också rätt på lämp!ga kontakter. i i etableringslandet' tch när han re- ser 'dit för att rekognoscera på ort och ställe är han oftast väl förbe-. redd. Span! en och Portugal populära oc De flesta förfrågningarna ” : från svenska företag gä ler givetvis Eu- ropa, särskilt är Spanien och Por- tugal popu'ära länder just nu. Det är ju också europeiska förhållanden som är Jättast att hålla reda på för bankerna. USA är också ' ganska ofta. på tapeten — 50 stater med delvis olika regler för". etablering gör emellert'd landet till en myc- ket svåröverskådlig marknad, De svenska storbankerna ger ut skrifter som presenterar Sverige ur- etableringssynpunkt . —” företrädes-" vis skrifter på engelska. För 'de utländska intressenterna räcker det givetvis inte med -”Lesefrächte” dessa måste kompletteras med be- . denna : nad” på : sin& håll, [Aktuell Juridiskt sett -har nazistaffären blivit något. av en västgötaklimax och för den breda - allmänheten framstår . den: vid det här laget säkert mest som en hårt pumpad nyhetsballong, varur Juften hela tiden pyst ut. Orsaken till detta torde främst kunna sökas i sättet för ligans avslöjande. Sydsvenska” Dagbladet Hr" Strängs kritik. mot Bygg- branschen riktar sig inte 'åt rätt håll. Hur vore' det om hr. Sträng jäv medwerkade till att man fick en byggnadsverksamhet, ' som drev en normal prisbildning, en fri kon- kurrens på "lika, villkor "och en sund ekonomisk :- verksamhet på detta ' område. Ett .brev betyder så mycket, säger posten. Men det skall vara rätt adress på brevet, hr r Sträng! . ". Företagaren . Den debattstorm som upph it med" anledninÉ "av förslaget ' om statligt stöd - till. pressen kan till stor del spåras "till de- grupper som ser. sin' ekonomiska vinning hotad. c Förbundsordförande Elve Ellerud i Klart Grönt (Centerns Student- -: - I förbund) Gymnasieutredningon råkade på sin tid oavsiktligt sammanfatta den lati betygsättni - probl i en ryktbar nonsensformulering, enligt vilken läraren för att ga- ranbera betygens likvärdighet skul- le ”åläggas” att jämföra sina be- "kommentar | envar -ser : därl, att det betygsfördelning av inte är känd, ej ens förellgger, vid betygssä Ing tillfället; Om återigen föregåe. års resultat åsyftas, bör ju detta, om systemet fungerat enligt rit- just vara den normal-= kurva till vilken läraren icke ' skulle känna sig bunden: På den villrådige lärarens fråga sveradé. utredninger: för sin del alltså god- dag yxskaft. Läroplanen tycks inite int mer kl nde. : s . Svenska Dagblidet | ligger som aktuella årets naturliga , skäl vara nä la Av landets : 'sextonåringar söker i år 35 procent eller 42.000 till gymnasiet. 'Av dem kommer unge- fär en' fjärdedel att avvisas. Den stolthet. ' vi kan ha rätt känna över att vara på väg mot gymna- sieutbildning för hälften av folket får. alltså tills vidare gälla ung- domens lust att gå vidare, ' icke samhällets förmåga att tillfréds- av en alltför 'sent insatt planering ifråga « om 'befolkningstal m.m. >" | Bohustäningen . Att söka tå ut de gifta Kvin- norna på arbetsmarknaden genom att laborera med beskattningen eller med subventioner finner wi stötande. Särbeskatining. - endast som ett medel att tvinga ut hem- mafruarna på arbetsmarknaden kan inte accepteras. . Det är rått — : F 'acklig öniognad- bland i ingenjörer |-- "Stockholm (TT); av AT Tyvärr. har-”ingenjörernas . ut präglade ibland : -intolerabelt egocentriska — "individualism ' lett till. ett” sent fackligt" uppvaknande och en . kvardröjande: facklig omog- skriver : Civil- rförbundets - tidskrift, ' Det = tid, för. ingenjörerna att att” sammanhållning och: indi- Vidal 4 är förenliga och att mah ur "den - föreningen kan. ,wutvinna mycken. nyttig kraft. MA oa Individualismen räcker ej: var- ken" som. mål. eller medel, djung- elns lag ' passar ej ' som. norm i vår tids ' värld: och "samhälle. Den mänskliga samlevnadens . krav har skapat nya” former .— humanitet, demokrati etc.:— som väl inte ens de” mest konsekventa individualis- ter numera vill förneka. Tyvärr ' måste . vi. dock konsta- j téra, fortsätter tidskriften," att ut- vecklingens: pendel: i: dagens. kol- lektiviserade' och . -överorganiserade | samhälle svängt ut så långt mot "niveHering, likriktning ;och -hän- syn till det gemensamma” att in- pv «kerts And 7 sök på platsen; När affärsmännen kommer hit är de trots läsn! ngen inte särskilt väl förberedda; enda undantaget, säger bankmän "som sysslar med dessa frågor, är ame- rikanarna — de kommer rustade till" tänderna, inte minst vad : -det gäller. kunskap om marknads-' och konkurrensfrågor. Bankerna hjä per till så långt. de kan — åtminstone fram t H dess att "I själva bolagsbildn ngen blir aktuell. Även .om -praxis växlar på detta] område tycks. det vanligaste vara att bankerna i detta skede slussar kunden vidare till en advokat; ett juridiskt ombud måste han i. sälla fall ha förr eller senare? . Btabler. ngsavde'ninga:na & vi tid gare påpekat en ny företsel- se för bankvärlden — men de är klart expanderande. De banker som sysslar med dessa frågor har funnit ett behovet av hjälp är mycket stort. Man: anser sig inte heller ha någon anledning förmoda att in- tresset skall avta; tvärtom tror man att utlandsetableringen skall. fort- sälta att växa — oavsett den nu be- ror på integrat'onssträvandena 'i Europa eller har andra orsaker, ' - Bankertia säljer lika gärna sitt kunnande till utlänningar « som. - vill etablera. sig här i lande det, tyg prel Hä: fördelni för d hela" riket. Det > meningslösa i ip dation bättre” också politiskt omöjligt — abt i ett slag drämma till med en kraftig "skattehöjning ' för alla familjer, där hustrun är hemma- fru och inte har. barn. under. .16 > d.v.s. straffbeskatta familjer där” Sunt Förnuft : "Redan de första” "dagarna kon fronteras der värnpliktige med ett umgängesreglerna "upphör att gälla, Han ' får ' lära 'sig att. på order ögonblickligen inta vissa 'ställning- ar, ' gå” och springa i takt," göra anhållanden och. framför allt, bland - I mycket annat, att inta "en respekt- fylld och underdånig ' attityd mot befäl, Från ett' samhälle där upp- fattningen. om individernas lika värde , oavsett ställning har böfjat intränga - har hamn. förflyttats”. 4ill ett där gradbeteckningen är avgö- rande för den ' aktning man. en "medmänniska, - Ekon. "stud. Lars Erik Karlsson ; : i D: "N. : lägre. utbildningsnivå s man står. på, desto mer vänsterbetonad blir den politiska ståndpunkten. Men det är förstås inte säkert at de. 'gamla.. klassfördomarna - "kommer att "bestå i detta, nya samhälle, inte: ens om Högern satsar hälften av. "sina vesurser.. på propaganda bland tonåringar, ”Händelstiäningen leda till en allmän nedbusniäg, men. "man måste tyvärr notera" att vi är på .god. :'vVÄäg mot € Det behöver man ' inte ' lärare för att "konstatera. Helsingborgs. Dagblad [ETT ORD. | PÅ VÄGEN I oc kärlek. förutbestämd! han arnaskap hos sig. Jesus Aer Kristus, efter sin vijas be- ute EF Vi får hä k in] eviga nd är en inblick. i Guds d Orst sägs d Lå fritt. 12 a SEA delta”. råd var åNsyn. Ingen och ingenting d honom till ett bestämt beslut: Bara ken ad att han älskade, Men 'kärle- en gör, att det beslut han fattade var det allra bästa, I. sin kärlek bestämde han, att vi" a -fnänniskor "skulle. å b os honom... Vi fick alla rättigheter och : till sist räd till att ärva själva himmelen, ' Gläd dig, 'du kära själ! Gud har jä. sr mt, dig till barnaskap, är in MM som det fält barnet Av idel måg I hör du br "din ibroder' ENE nom sla död berett" dig "tillgång till him. melens' alla: skatter och gett” dig löv att kalla. är i ing Rd din Fader! Du ig, Herre G i; 9 - och Ka Än ingen i nåd ög gäcver alla och över alla du bjuder. hela världen” till öppen och var a en -k kallar. ömt MR a kommilty ao ställa : deras önskningar. Skolbyg= . gande och lärarutbildning släpat . alltjämt efter — följdverkningar. på 'grundval "av givna faktorer . ustrun mått '40—50-årsåldern. - system där, de flesta av de civila ' : Daltet med A vår ungdom får inte | inte, ta någon - r genom sin . ,' visar N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.