> Tisdagen den" . o |. 2” älståndet” - En debatt med” så pretentiös] krafter” har TV-tittarna rätt att ställa höga krav på. Man will ha information om de olika parti- torer man på var sitt håll till- mäter betydelse i ett välstånd. I. dag och å framtiden. MI | På en och en kvarts timma blev "det inte lätt ens för så skickli- samlats kring TV-bordet att på fullödigt sätt reda ut frågorna. " Helt naturligt föll man in: i en partipolitisk 'jargöng, som. inte attraherar, för denna ' avgjort negativa sida - debatten stod » framförallt hrr Palme" och Her- mansson-- med. - sina - mer” eller mindre -misslyckade . försök tilll. statsmannadeklarationer över 60- REDAKTÖR K. a. MICHANEKS ROLL Coc i samband 'med avslöjandet av nazistligart ” hår vägt ' mycket tungt noterar t o ck holm a Ti idningen: . + (Han har varit känd som en se- riög journalist med goda politis- ka kontakter: Att polis och rege-| ring raskt ingrep — häktade folk etc, — på basen av Expressens sk. undersökningar kan inte, ha varit oavhängigt av att 'under- sökningarna letts av journalist- förbundets ordförande, ' én 'jour- nalist vars goda omdöme — inte minst i kraft av hans ställning — måste anses höjt över allt tvi- vel, "Att hela den svenska och . internationella pressen följde i spåret "hängde i betydande mån ihop med att red. Michanek var 15 juni 1965. ahdra och tiden; lets ” blev,” fe Bär I fändet i allmänhet och : dess förträfflighet ”$' synnerhet; "De två debattörerna fann var- ett" socialistiskt famntag "vidareutvecklade. de: si> na tankegångar som på : ett, be- drövligt sätt kom' att "dominera debatten, Så långt" var man inte ledsen för den Inappt tilltagna |. Ett välgörande inslag i' debat- ten som” höll på "att helt hamna på socialismens och” partikäbb- hället," Samhället "är, "menade hi Nilsson, en tare och längre sikt. 'karak rade han på ett ypperligt. sätt: så goda förutsättningar som" ligt "för "självverksamhet; pt journalisternas ordförande, a Det är nu bekant att hr Micha- nek skrev ett rekommendations- brev för Granquist till ordföran= den i «Israels journalistförbund list. Men hur” går det med j kårens anseende om vicinte. tar avstånd inte bara från godtrogen- het: utan också ' från den : rent ohederliga journalistik som” Ex- pressen bedrivit genom att kon- sekvent framställa: hr Granquist som en ängel och som ett oförvit- Net sanningsvittne? UNIVERSITET I RADIO ' . Den enorma anslutningen till radions akademiska ettbetygskurs i statskunskap .— den .har.' av- lyssnatsi "av cirka 50 000 personer, och mer än 6300 har anmält sig till tentamen .— visar att det finns ett tort uppdämt:', behov av "vidareutbildning, ' N Sundsvalls: Tidning” Detta gäller säkerligen , i "stor utsträckning personer: som kom- mit litet upp i åldrarna, och som. det? under sin uppväxttid: inte hade möjlighet, råd eller lust att stu" dera något utöver vad den obli- gatoriska skolan hade att bjuda. Det finns säkert många sådana personer. i vårt land. De vill nog ha möjlighet attt studera i ännu flera - ämnen. Sådana ges också: i radio kan man med fördel stu- dera" t.ex, historia, kristendoms- kunskap, litteraturhistoria, språk; filosofi, och med hjälp av TV kan man vidga ämnesområdet till geo- grafi, konsthistoria, kanske även matematik m.m. . Tidningen erinrar | detta sam- manhang om den kritik som rik- tats mot att. endast personer med student- eller lärarexamen skall ha rätt att inskrivas vid univer- sitet och få tentera,' Givetvis bör detta formella hinder snarast av- "lägsnas, heter det. EXPRESSENS CHEFREDAKTÖR Per Wrigstad hade i onsdagens pressfönster en svår uppgift att försvara tidningens handlingssätt vid uppspårandet av den nazist- grupp, som i maj gjordes till ett sådant jättenummer i tidningar- na, skriver Västerbot- tens-Kuriren (fp): Att det var bra att allmänheten fick reda på att gruppen existe- rade är självklart, liksom.att Ex- pressens aktion innebar en nyttig påminnelse om nazismens vålds- gärningar. Det enda försvar hr Wrigstad presterade på frågan om varför tidningen väntade j sju veckor med att ge polisen en vink om de brottsliga handlingar den an- såg sig vara på spåren, var att så skett därför. att tidningen vill vara så oändligt noggrann i sin kontroll av uppgifternas sannfär- dighet, . Det var ett försvar, som ät föga övertygande. Om "Expressen verkligen varit så angelägen om att få en kontroll på att här verk- "ligen förelåg ett brott, måste po- Jlsen Irimligtvis ha haft större möjligheter att kontrollera . den saken än de två Expressen-re- portrarna, =" -Det skulle se snyggare ut om Expressen öppet erkände, att de metoder som den använde för att komma åt och den oerhörda pub- licitet den gav avslöjandet av de nazistiska stollarna. inte var vi- dare snygga. "a tid, att. barn;; framhåller |” malt;” i Välständer rr ken föratt inse dettar Men " bryllande ' ter : sig: sifffornaj” ersättni för barn. på tal. Visserligen framhålls all skötseln innebä - också är ett arbete. ner träda i kräft, k an tis- ten "Jan-Ivan Nilssons sympatiskt framförda "uppfattning - om” sam- hällets ' uppgift "i 'välståndssam- ”förutsättningsska- pande” "faktor i sammanhanget. , Miljöns betydelse både på kor- " ”Välstånd är inte bara ekono- mi —i djupaste mening är det en fråga om; kvalitet, "en' fråga om en: samhällsmiljö där: "alla 15 kan' trivas, — Den primära driv- | "själv! — inte en socialistisk di- rigering av, människan. ' 'Samhäl- lets: uppgift är: att medverka” "till " Jan-Ivan Nilsson. var också den ende som ' drog. upp” "rögeringens bristande” handlingskraft i, kam- |: pen, mot” inflationen: Han efter- lyste den i Lrundabordskonfereris : där. man tillsammans” "med 'nä- Kunde barn i'sitt hem betyde; både ökat ! ansvär och mer arbete — man be- | höver inte själv: ha prövat på sa- skall tas emot intel] r "pengarnas, skull" — "det skall 4 ske" av i intresse eller. vänlighet. - Men i ingen kah: väl påstå annat än 2 d banksbok.” ing,'större bundenhet 'o. 5: Y. : På barnkoloni räknar. män "med: att kostnaderna per barn och dag - uppgår till omkring 15 kr, medan privathemmen får nöja sig med en ersättning av "7 kr.::En höj-. ning äv -ersättringen. till: åtmin- stone 10' kr lär vara påtänkt, men "innan en sådan bestämmelse hin-: Den danske statsministern Jens Otto Krag och hans utrikesminis- - ter Per Haekkerup har avlagt ett officiellt tvådagarsbesök i Bonn, "där de' diskuterat marknadspro- - blem med den västtyska regerin- "gen. Det ansågs redan iöre be= sökets avisering, att Krag hade för avsikt att i Bonn dra' upp huvudlinjerna för Danmarks eko- nomiska europapolitik och att hr - Haekkerups främsta angelägenhet var att klargöra Danmarks eko- , nomiska svårigheter . sådana. de . framgått som resultat av konkur- : rensen mellan-de två ekonomiska - "blockbildningarna EEC och Efta. Den danska regeringens tämli-' gen klart fixerade mål på längre 2 sikt är att söka åstadkomma en . brobyggnad mellan Efta och EEC. - Krag är "realist nog att inse, att . förhållandet ' mellan ” Storbritan- nien” och: Frankrike" först: måste ändras grundligt, innan något så= "dant skall kunna förverkligas. För att jämna väg för. en dylik .to- », tallösning strävar Krag därför att > hålla ändig. kontakt mellan de "båda- 'handelsblocken . genom öm- ; sesidiga diplomatiska kanaler "och, -. 'genor » ten; - De danska gästerna kom ' till. Bonn 4 den. välgrundade överty- | gelsen att. förbundskansler Lud- wig Erhard delar derås principiel- : la uppfattning. Båda parter. hy- ser: nämligen fruktan för att den . ekonomiska klyftan i Europa kan "få negativa politiska verkningar = icke minst beträffande samar- "betet i Nato. '' -. Europas '' ekonomiska uppdel - ning 1 två block. har, som Haek- » kerup' nyligen uttryckte det, tvin- gat” "Danmark "att samtidigt rida” r tala export till europeiska, länder. på 'två hästar. Av Danmarks to-'| förmak tr handelspolitik eller " Danmarks statsminister Jens Otto Krag. : | Efta-s stater och 48 procent till” EEC-; - Vilken ek "grupp i Europa Danmark än till- - hör, nödgas danskarna erfara de' diskriminerande ' verkningarna av "den andra gruppens marknads- - ordning. Framför allt . EEC. har enligt dansk. uppfattning försett sin marknadsordning med alltför besvärande: protektionistiska ele- ment. Det traditionella varuflödet har på grund därav icke erhållit "den säkerhet, som från dansk si- > da anses nödvändig. - rarproduktionsexporten" till me efter de nya agrarklausulerna i "kom Lä tin skall vara ut- q, k EEC:s marknad: med omkring 12 procent. Den ut- gör nu 48 procent. : Haekkerup bemödar sig "under + sina talrika resor ivrigt att finna en utväg för Danmark ur det nu- varande tvångsläget, Ännu ' för : några dagar sedan . var han i Brissel, där han enligt 'egen upp- fattning mötte större vilja till för- ståelse och tillmötesgående hos EEC-myndigheterna än han förut ' "rönt. I det stora hela kan väl sä- gas, att det för Danmark är och förblir ' en "livsnödvändighet att uppnå ett intimare förhållande till EEC- än vad Pfta-binduingen hit- tills möjliggjort. 2 N, P. S. PÅ TAL OM 'O. "SYSSELSÄTTNING: FN-statisti- ken visar att sysselsättningen inom industrin sedan; 1958 har ökat kraf. tigast i Tarael — — med omkring 60 länder För . Efta-landet :P: har - det därför blivit en: ekonomisk ”. livsfråga att ernå en modus, vi-- vendi med EEC, Den danska sta= « tistiken ' uppvisar - en deficit för utrikeshandeln ' under «år 1964 - uppgående till 3,5 miljarder: kr, varav icke mindre än 2,4 miljar- . der belöper sig på handeln med EEC-länderna... Den ” danska iné : "dustrin har i det/stora hela kun=" - nat övervinna de svårigheter, som : uppstått till följd av de inre tull- sänkningar som skett mellan EEC och- utomstående stater. Däremot : - gick, förlidet” år. 47 procent” till lbs rr at har den danska andelen av ag-. Fr "De "västtyska 'spararn "har ett nytt; rekord i. fjol. De i spar- .banksböckerna ” antecknade 'belop- Många ' sparare tär räntorna , med i beräkningen och föredrar en mera lönande : penningplacering "än : det som sparkontot: erbjuder.” Värde- papper” med : fast ränta -— "olika per går upp till 99,9 miljarder DM. De på ; ning insatta medlen. har stigit mot; : fjolåret; med: 17,7: miljarder DM — äxtkvot på: 21,5 pros: Västtyskland har: På men ' år 1948, "Två världskrig med heller : d'det av" 'melseyis 11 procent — undan som” :sparslant, 5 Av! tio? tyskar, äger sex en. Par- På. varje sparkoöpi :Men,; det. finns nya. former. för . penningplacering . utom det tradi- dan -valutarefor-'" slags - obli, "— har" redan börjat, sitt. segertåg "i Tyskland. Även .'investmentoertifikatet : är i stigande, grad efterfrågade, medan "menige man” inte gärna vågar sig på” köp ' av 'al issionen av Vfolksaktied”? Egeringen '. här "överfört statsägda företag till pri- radikala. inflationer har inte rub- 1 vategendom. 'o. sålt dessa aktier till |. bat: tyskårnas' sparvilja,: och inte” medborgare: med lägre inkomster — 'jorde :”aktiesparandet”, dock me- populärt. Nästan 50 procent av igger:iidag i. genomsnitt vid, fjolårets .penhingplaceringar, : upp- ti gående till: 32. miljarder - DM, 'ut- | gjordes av köp av. värdepapper. "Inte bara drömmen om sett eget . ; är” litet hus . förmår ' - många att "även -genomshittligen. "1.600 "DM : insatta, nsätta si Lämnas 20 miljoner sparbanksböc- ;sparkassa. Hög" förräntning .. och ker” med "insättning " upp till bara statligt stöd bidrar också: mycket '300:DM 'ur räkning, : blir genom-' till "det ständigt stigande" antalet snittet för "de: andra 15 miljoner; åv. byggsparkontrakt. År 1964 öka- sparkontona 3.400: DM. 'Och' mera: de antalet sådana": kontrakt med än 800.000 konton uppvisar spar-:22 Procent till: 5,8 miljoner, Sum-= medel" på mer än 10.000 DM ' vart. lman av alla: fram till årets .mut- pengar på någon bygg- gång ingångna. byggsparkontralkt gick upp till 108,5 miljarder. DM. itag- ligen - många: lantbrukarfamilje ex, har 6—7 kr i timmen; . som görs åt utomstående I men in: lägre? . h Hr Heck: att säga: vi har varken råd eller lust att ta emot inackorderingar : till: underpris.. En. hemsamarit t. : Varför måste: ett vårdarbete om ' eget hem taxeras så mycket v Betydelsefullaré än” namnet. => även om det är viktigt — är vad högerpartiet ' vill > göra,. "vad det syftar till i sin politiska. vandel. tionella "insättandet på sparkonto. r 1 Anslag i:på ” sammanlagt 114000 kronor har utdelats: ur Försäk- -ringsaktiebolaget Fylgias 80-årsfond för vetenskaplig forskning, Det var 15: forskare. och åtta forsknings- uppgifter, i' huvudsak" kring tra- fiksäkerhetsfrågor, som tilldelad Trafiksäkerhetsforskningen stöds av Fylgias 80-årsfond Var sjätte västtysk” lever i'ett i Principen för konstruktionen av: hastighetskontrollen är klar, berättar. professor Lecksell. ' Det återstår att finna en praktisk kon- struktion som inte är. för dyr och som i form av en plomberad dosa kan pl vid h ätar- | bidrag i år. Den. forskning som tilldrar" sig särskilt intresse är hjärnkirurgin i samband med fart- registrering. Professor. Lars Leck- sell, Karolinska sjukhuset, fick ett anslag på 15000 kronor: för att bygga ut metod för ständig fart- H registrering. i — Det kan förefalla vara ett långt ' hopp . från hjärnkirurgi till tekniken : kring hastighet wiren. Dessa problem överlämnas nu till teknisk expertis att under- söka. : Kemiska analysmetoder som gör det möjligt att. lab «4 Storbritannien och Frankrike med Jge med 7, Visar I Hallon en ökning med 23 procent, Västtyskland med 15 samt 4, Japan har haft en ökning med 34 procent, USA med 8 och Sveri- "TURISTER: Vilket land tjänar miest på turisterna? Italien tar emot 23 miljoner. resande om året, Spa- nien I miljoner. Ändå visar Spa- nien ett större överskott än Ita- lien och toppar därmed tabellen, En bidragande orsak till att Spa nien ; kommer först trots att så många fler reser till Italien är att spanjorerna själva nästan ' inte re- ser alls — man räknar fram vins- ten" eller förlusten på ett lands turism genom att jämföra vad ut- länmingarria spenderar i i landet med vad landets egna invånare för med sig utomlands, "BILPRISER: Tänker n ni köpa en Volkswagen: —'då bör ni kanske skynda på. 1964 var ett wekordår för Volkswagen-verken både ifråga om omsättningen, vinst och utdel- ning. Kostnaderna "ökar. emellertid så snabbt att företagsledningen tror sig: ibli tvingad att höja priserna på sina produkter. Bly och kop- panpriserna har ökat, stålet följer troligen: efter. Därtill väntar man kraftiga löneökningar. gu "GLASS: ' Glass börjar mer "och mer att bli en" året-runt-vara och konsumtionen: stiger snabbt, 1953 åt svensken .. genomsnittligt I :: liter glass om året, i dag äter vi 5,5. Vi ligger därmed på andra plats i' Europa-statistiken efter Stor- britannien . där . konsumtionen per capita är 8 liter, Värst är givetvis USA med 15 liter per person och år. Även ' om - vi äter glass året rumt' äter "vi givetvis "mest under sommarmånaderna - — Glace-Bola- get.t. ex, sålde 74 procent av sin produktion. 1 en .under månaderna april—augusti U- LÄNDER och PENGAR: Sedan |' .| strängda transportmedel etc. MH redd till hösten. Hur det skall gå till är svårt att se: Ingenting ty- der på att läget klarnat i i den par- 'kom- mittén. Även 'om man, som hr Er- lander har gjort,' går tillbaka till Weimamnrepubliken och 'fö zh en mentar: ningom tycks "undan, nämligen det com beror på att kon binder skö- tare och ' ägare: till em orimligt lång och" 'semesterfri arbetstid. oo ordbrukarnas Föreningsblad. / Regeringen verkar warje ” gång : landshé tol blir ledig slingrar gig fram genom historien är det svårt abt.finna de exakt rätta argumenten för att väljarna samtidigt "måste ta” ställning till de statliga 'skatteskalorna - och Storgatans - breddning.” = Ppsala Nya Tidning! + Hr. Hjörne i. Göteborgs-Posten | (fp), som blivit. eld och lågor för trepartisamarbete : genom Samling 66, var för inte ens två' år sedan emot sådant, Värst av, allp är när någon börjar tala om, att: man skall organisera” de tre borgerliga partierna till ett parti eller block, menade , han och slog fast att splittringen - mellan partierna . och inom partierna' aldrig är så stor som när under en längre tid en debatt om samling pågått. Sedan det skrevs 'har högern blivit allt mörkblåare varför tre- Pårtisamarbete blivit: allt mindre 5 aktuellt. Och hr Hjörne tycks ha blivit politiskt "naiv, | Skånska Dagbladet. ”Jördbruksproduktionens Iokalisel ring är ur beredskapssynpunkt av betydande intresse. : Det är" själv- klart. abt en spridning” av ”resur- serna: för livsmedelsproduktion (den odlade jorden). över stora delar av landet är en avgjord för- del "med tanke på ockupation; strålningsskador. genom, radioaktivt avfall, . förstörda : eller hårt. an- "Nordvästra ; Skåne Den svenska kons kanske något skamfilade "rykte ' som frationalise- ringsobjelt. : har .. blivit bättre. Dj ägarna har jälva sva- ir. Det torde: inte: heller råda :tvekan om att de sista res- terna av det dåliga ryktet s så små- / länderna erhållit a nära 300 miljarder ' kr, i "gåvor, ; under den senaste .femårsperioden |- uppgår dessa länders valutainkoms- ter till mer än det tredubbla, Den ekonomiska utvecklingen fortsätter att vara "ogynnsam, kapitalbehovet kommer i framtiden att vara minst lika stort och samtidigt börjär de stora givarländerna — USA, Eng- land, Frankrike och Västtyskland svarar för 80 procent av det totala biståndet — att av olika skäl. inta en mer restriktiv : hållning gent- emot « u-länderna, rv "Stockholm (TT) : :D ide :vid frikallelse » från militärtjönet - är psykiska sjukdomar och nerysjuk: 1 3, hushåll där minst. ett byggspars- LV kontrakt ingåtts. ' :j- » De 12.000 västtyska institutens styrelser har klart för sig att den framtida. affärsrörelsen i hög grad är; beroende på sparverksamheten, Den 'som här . vinner försprång, kan sedan" slå ut konkurrenten: i den lönande' kreditaffären: :Staten har givit denna konkurrens en ny accent: sedan 50 år war i Tysk- land tesat: fastställa graden och omfattningen av akuta hjärnskador är ett. forsk. förordning. Denna fö g änd- ningsobjekt för. laborator Bertil | rades nyli Maximi för Åberg, Veterinä och do- Ira, dt: steg med 1/4 eller 1/2 för med ä stid upp till fyra år fastställd genom en särskild Psykbesvär är vanligast ” | som. orsak; till. frisedel dömar; konstaterar förste byråläka- re. Olof Kylin i Försvarets. sjuk- vårdsstyrelse som : resultat av en undersökning, för vilken 'han redo- gör i Tidskrift för militär .hälso- vård. Undersökningarna har analyserat frikallelserna på grund av sjukdom åren 1962 och 1963. Antalet frikalla= de var omkring 5 000 per år och 43 procent av dessa led av psykiska sjukdomar och nervsjukdomar. In- om denna grupp utgjorde psykopa- ti, psykoneuros m, m. den största delen med 30 procent . av samtliga frikallelser. Som näst största grupp kommer rörelse, ' och stödjeorganens sjuk- domar med 18,6 procent av samtli-: ga frikallelser följda av matsmält- (ganens sjukdomar med 9,8 cent Ulf Lindblom Karolinska men i kirurgin är elektronik och teknisk. metodik en viktig del och vi har likartade" registreringspro. blem, framhåller professor Leck- a | sell." Vi måste inte minst inom utspel i Ö: det." Destrueringen..av - förra. valsommaren för. tillgodo- seende” av småfolkets, behov. av: inkomstförstärkning genom -: del . ektighet i "ATP-fondarnas . mil- jardtillgångar' verkade rätt tänkt. Men det höll inte: vid närmare "granskning. En utdelning skulle ytterligare försämrat penningvär= hjärnkirungin vidareutveckla våra instrument och kommer då in på oss in in pe Massdödandet på vägarna ter sig särskilt skrämmand värde vid bedömningen av hjärn- skador om man vet fordonens hastighet” mer exakt än vad som nu är möjligt med ledning såv vitt ifter. En' sådan ”: värdet fortgår dagligen: Och som vanligt är det småfolket som lider "mest' av den utvecklingen, Den som föga har, från den skall tagas även det han har, heter det i i i bir ban. Och så kom signalen från- fel håll Kunde man tro på:att just I högern, com alltid varit de rikag parti, skulle gå. i spetsen för sen. 'socialisering” om den var | ” uppriktigt menad eller bara val- fiske, Det verkade misstänkt. Hr Heckscher misslyckades med valet och fick' gå. Skall hr Holmberg de 'sista 300 meterna av' färden och suddar ut den tidigare regi- streringen skulle säkert också ha betydelse för trafiksäkerheten. Vetskapen om att den sista väg- -;|sträckan alltid är registrerad kan och Närmed. minsk oh a olycksfallsfre- bli lyckligare? Det beror kanske främst på om han kan samla de Pupproriska - : kycklingarna ' kring "storstäderna under sina” vingar. : (Oscar Sjunneson i - Svenska Landsbygden). tekniska frågor som vi måste sätta | ' hjärnkirurg. Det kunde -wara av|-.. | hela tiden registrerar hastigheten | väntas ha en återhållande effekt | Anslaget ' "till dem : på 27.000 kronor är det största fonden utdelar i år til en särskild forsk- procent alltefter uppsägningstiden. Räntor för sparmedel som bindes på minst 2 12 å år får nu fritt över- ningsuppgift.. ” mellan kunden och frikallade visar att den övervägan- procent och tuberkulos med 5,8 procent. En fördelning på ålder bland de de delen av frikallelserna äger: rum (Fors. å sid; 7) ' . "Eberhard Lindner, : HJÄLP TILL ATT. AVSKAFFA DEN GRYMMA LAG " utförts på ett- den svårast brän bränningen Pen bränningen, var Fördelning a av bränningarna Bränning av rakade kaniner ” "med brännjärn upphettat till 90"- har ' Svänskt sjukhus. För ja gruppen varade min. Under själva djuren . bedövade ' . smärtorna, tills däden . . befriade dem, (Ur Acta la 2 ica, . Scandinavica årg, 2 sid, 158-170) som nu tillåfer hur svårt o som helst för försöksdjuren, blott, det anses gagna: vetenskapen. . Frågan skall snart upp I riksdagen. ch hur långvarigt lidande "Stöd vår namninsamling genom at + skriva på våra Iistor., - VI kräver där: att plågsamma djurförsök förbjuds i 1ag;” 1 lead. att minst hälften "av skall vara lek att håller rätt handsånmälan, m. m. Listor rekvireras från NO BEKÄMPANDE AV PLÅG Restadsvägen 15, Bromma, bara | :.> - Istycke "som ”åte gripas i panik och lyckas först i sista stund skaka fram en an— vändbar kandidat; Ändå är det så lätt att konstatera precis på da- : gen när de olika landshövdingar" na ska gå i pension. Det kan eke i hur långt s som helst i förväg. . : Expressen. ' "På flera håll har man redan nu : nått den "intagningskwvop till gym- nasiet som hr Edenman satte som mål för år 1970. Men benägenhe- ten att söka. sig dit tycks, bara . växa. Det tycks inte bekomma skolpolitiker att en av de tligaste förutsä för den nya, skolans verksamhet” hål- ler på att slås i stycken. Vi' får bestämt lägga ytterligare en illu- sion till "alla ' de" övriga som det senaste "decenniets reformpolitik givit, ” Hondelstidningen. : "Man gör inte eleverna oemot- tagliga. för totalitära läror genom att ideligen ' mana 7 fram : Hitler, Himmler ' och Streicher och-skapa '- ett outplånligt -hat till- dessa vål- nader, . Vad undervisningen, . fram för allt', bör ge är en översikt av hur det går till: när en' totalitär rörelse och dess ledare tar ten i ett land: NN oFih -mag. Lars Hildingson, Hisings: Kärr ” vägrade på. fre: dagen” acceptera.» » Journalistförbun- dets medlemskort som. legitimation för 'en' kund med checkfönekonto. Det är tydligt, att journalisterna har "dåligt anseende bankerna. Kunde inte hr Michanek, Journa- listförbundets ” ordförande, " skriva ett rekommendationsbrev Hk bar- kerna och gå i godo för sina m med- Iemnmärs” heder? > ” ” Stockho! ms-Tidningén > berättar att .bankerria inte godkänner J our-' ralistförbundets medlemskeon;. som legitimation ' när - man: vill. skriva ut checker. Tidningen drar den slutsatsen att: . bankerna . inte har förtroende för journalister, Stock-' holms-Tidningen har' fel.” Det är inte journalisterna ' utan "det. Ex- pressen-ledda Journalistförbundet | som "bankerna inte har förtroende , förs FÄR AN ns Yvonne de. Geer, journalist... | för att en "statlig anhon- sering förvandlas vill" en nödtorf- tigt maskerad PR-4 ch het för- den” sittande” regeringen skall: inte helt £ rbises, Men det finns ändå en vid informationssektor: där möj- | ligheterna till lovprisning är skäl ligen små, Att 4, ex. meddela upp- gifter. om - gällande hastighetsbe- gränsningar bör gå att klara utan att på ett "otillbörligt sätt popula-' | risera kommunikationsminister - Eakiltana- Kuriren i Ända till. eder ålde: densamme, och intill den: grå, skall jag bä har jag hittills gjort, rdom är jag. dess i vars ära eder; ,så och jag skall a eder uppe; Nada eder, N » 46:14, om” — står oc framgent ; håll. jag "skall hära och g Ända till eder ätderdon Pata Herrens är lika mycket till gamla: : Vär dag kommer - "vå närmare. graven. Vägen Cd underbara ” ”löfj .Zivet till unga söta b ett steg blir ständigt längre ja an det rstå: kortare, Vi förändras, s Utan ata i vet om det, Åren sätter « sina ära ken som aldrig kan, | Sv under & 1 kilan S ” har jag' hi N till Insp utan för. | o framgen SOM jort och jag. kall 7” . jag skall bära och rädda ed et RDISKA SAMFUNDET TILL Bliv an ere SAMMA DJURFÖRSUK.' v måg, 0 Herre, alla da; tel. 08/25 65.45 (kl. 11—16) äm ”Pärar lovat att CE alder FE Mt att hjälpa, Upplyfta ' Hör- mig; 0 Fader fösta. dina, kära,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.