+ Vår bostad, HSB:s "och Hyr - , gästernas, riksförbunds organ, tar e upp en allvarlig fråga, den: om idea k slavkontrakten, d.' Nise företagen hyr - bostäder till : de | föreogen Slavkontrakten är "ett I växande problem i Göteborg, där > en hel rad industrier hyr lägen- m heter och möbletaden rum, tillj blir; ockerpriser och sedan återhyr dem till anställda mot ”slavkon- trakt” '— naturligtvis ufan att): - de anställda behöver betala oci kerhyror. "> Vår bostad har många exeni- En ny I man” i Bonn borde” dej om "en jiberal och” social ga Gaulle ' visserligen .: kunna hysa grundad : på ideell - och” .progre större respekt för. Men det "skulle grund.” : - kräva ett tidsödande arbete att lä-| : NN . a innu kansler i ämnet | : Frankrike och "dess: -storhet?. Och', - Alla utan undantag. bör "Ha, rätt - även de Gaulle måste ibland tve- Jatt skriva in sig vid une din ka om han har tid på sig. : För "dem, som vill delta i. bunden ikné- dervisning — - seminarier, räl "Dagens" Nyheteg;”. undervis! 2 - någon. form av prövning: av” ätkunskaperna ske, Reformen kommer inte att betyda” någon katastrofal ökning av till-: Kvällsposten.” fadernt blir". sjuk "och. "inte. kan fortsätta - att /arbeta.' änkor? ställ otdsbo femte S kvällen den ' 18 juni 1815.” "De engelska fyrkanterna anfalls av. Neys kavalleri” och ". Selar Frama tror Då seger Napoleon ensam är orolig. Han vet att han angrips i flanken av - - Blichers preussare, "Enligt. en mälning av Flamenp).” - En förljugenhet hos Expressen: består i, att tidningen med otrolig |) ppt d levde de. u äder som "om de anspråksfullhet gör sin journalis- : Re- sä ini har ” sig äran, lingen inte litet, = ;> => 05 -' pel på den upprörande behand- ling som många av. de genom dna får g 1 gå. Om exempelvis en familje- TURISMEN ocH FRITIDEN har från regeringshåll "erkänts " vara lika betydelsefulla som in- dustrier eller ,'annan ''”nyttig” ' Wverksamhet, skriver J or d br ur karnasFörenings ob 1 a ad: 2 or elr [ - sågt att turismen skall få samma '. möjligheter till. lokaliseringspoli- tiskt stöd som annan industri o, ” att den bör kunna bidra till att bemästra glesbygdsprobl Än vidare har'han avslöjat att'den " pågående kommunrättsliga utred- ningen anser'att. kommunerna bör få möjlighet att med statligt stöd och i egen regi bygga och " driva t.ex, semesterbyar för stug- . uthyrning. "Man kan likväl däri finna 'be- + lägg för att det börjar framstå ; som allt mer orimligt att Iokali- seringsstödet blivit så hårt av- " gränsat till vissa delar & av; lan? det: ding: Per Eckerberg "sällan, för- : summåar inskärpa borde. sådant stöd kunna' sättas in' var .som "helst för. att vi skall. kunna sär gas "ha en riktig och genorätänkt ”Iokaliseringspolitik, " Fritidsutred- - nngen" acoentuerar: detta - genom "att, som :den” stora ,framtidsreser- ven. beteckna inte bara ,'det.sjö- rika skogslandskapet. utan” också det försvi på: "1800-talet;; Att en anställd måste. flytta” ån en” lägenhet; | som "enbart ”skaffats' för att få arbetskraft, inget; att säga om, men vid sjukdo. "borde hänsyn dia "bostäder ? ae "samtidigt irevs "närmare ” 1.800: Om :många "av. ENA köpa gamla fastigheter dyrt, va dem, "bygga nya dyrt och gu sen sänkning av: vatten=, ståndet : med; drygt. halvmetern;. som ,Wallenbergkoncernen .; .ansö- ker, om -hos Söderbygdéns vatten- pet i södra och millersta Sverige. Ft, ' Och så har vi det, på: lång sikt allvarligaste problemet, detta att skydda naturen' för, människans " vandalism, från 'semesterfirare 'o. fritidskonsumenter, . Detta är inte ett påstående med ursprung i. vår | bondska uppfattning. Det sades av”statsrået "Olof" Palme "på -El- |” » mia, och det var bra att Han sade d CN måste "dra, konsek- venserna av människornas egen. planering, Det är inte 'detsanima' . som att vilja” planera 'm nniskor” . has användning av sin LU vi AVVISAR TANKEN PA 'ATOMBEVÄPNING, PE "” sade statsminister « Erlander : vid en presskonferens I Moskva | 4, ' på lördagen. Det är 'ett märkligt]. fö yttrande, menar H a n d € 1:s- tidningen: et on |" De svenska statsmakternas offl- ciella ståndpunkt har hittills an= "ken godtagit eller avvisat tanken på atombeväpning.' Man har. vis- serligen märkt att.regeringen .o. ; den socialdemokratiska partiled- ningen tillämpat denna doktrin i på ett synnerligen ensidigt sätt, o. i sin plan ÖB 65 skrev general I Rapp: ”Vad som menas med I handlingsfrihet ' har aldrig prveci- 1 serats, vilket skapar stor oklar- | het i; kärnladdningsfrågan.”. Nu har överbefälhavaren fått klart | i besked, Det kommer från Mosk- | - i va av alla platser. . >: Man frågar sig Kur de Kretsar inom 1 , som 1 : i till "hr: Erlander "tagit talet om | I handlingsfrihet på killvar, "skall ; reagera på en så å förödmjukande nyhet. DET "RÅDDE NÅGOT DELADE ' MENINGAR om drivkrafterna till välståndet - I TV-debattten nyligen. Dagens Nyheter (fp) tror att de . väla ståndsskapande : krafterna verkar " hur bra eler' dåligt regeringen sköter sig, skriver Skånska Dagbladet: : | I den socialdemokratiska pres-' sen anses att kanslihuset lika . mycket som företagen kan ta åt Man kan väl säga att välstån- det beror på att näringslivet bli-' vit så starkt, och detta i sin tur beror på den politik som samt- liga demokratiska partier'i stort varit eniga om. Låga tullar ex- empelvis har framtvingat ratio- nalisering och ökad konkurrens- | gande. ljuden. Illa, ;vore det. ocks- rdens; ”naturvårdarna menä;, Eller, antor- Junda: Uttrycl Södra Sa Skogsägare! För- Halland, Ett annat mpanj]. som har Skogsägarn ulf teg på naturvårdarhåll, mit: från. så, om .naturvårdsrepresentanters. nas .ättalanden, är ae för en tycks HH bunds planer: att bygga en mässa- | tig! | fabrik Vär så har: faktiskt. något: gott; kom Sv rjan av : året av. sin re- söppdrag, vakt; söka ordria tot vid Waterloo, 18 km sydöet 0 om od den belgiska. Huvudstaden, med balja Sr av. 150-årsminnet.' av / bassadören :: stötte . Fransmännen "det ämdaste att vå Rd som: för dem 'en- dast är ett dystert : minne, Gene- ral dei Gaulle' har ingen som helst anledning ; att "skåla för engels- seger; han- är t. om "engagerad: i" tragedin, hans mors; farfar som fält- slagfältet , plåstrade om appra' krigare, Tyskar- | : av förklarlig anledning, |" det.” r härvarande inte är op- portunt att officiellt hylla” minnet av> Blächer.-. Belgerna. var - tvek- samma, ide har nog av inre mot- sättningar för att, i onödan hurra ”"Tför et franskt nederlag. Men, hur .: I som ' helst, en stor turistinvasion väntas .denna sommar till Water- 100. . : 'D TYSTNADE "MUSIKEN; lust "Hills sola. rann "Upp.- En furst Metternich/med ;vals-' fötter sh 2] kark Han hade kämpat i Indien . ”Kongressen” dansar och der”, sar : heter "del "Det är inte' riktigt sant, Han hade vunnit en betydande se- ger vid Wahlstatt, bidragit till se- gern vid Leipzig, och det var hans preussare som tog Paris 1814, där de» stormade Montmartre, ' i Han började sin karriär. i svensk tjänst, vid Mörners husarer, se- dermera ; Kronprinsens husarrege- mente, som då låg garnisonenat i vår provins Pommern. Awv sina solda- ter kallades han ”Marschall . Vor- wär (marskalk Framåt), - Till stabchefer : hade - han Schamhorst och ' Gneisenau, namn som i 'vår tid skulle gå, igen' som fartygs- namn 'i den tyska marinen.” Att underskatta Blicher var ett: miss- tag av. Napoleon, i. PoE " BLODIG ”UPPTAKT. Som 'sin farligaste motståndare betraktade Napoleon engelsmannen Wellingtoni ” Med 70.000 man. stod han nu i trakten av byn Waterloo (belgerna uttalar. namnet som ”vä= tärlå”).. Wellington, he” "Iron ””duke” (järnhertigen))," som » hans" solda- ter kallade honom, . var en. farlig och mot ' fransmännen i "Spanien, där han vann den lysande: segern vid Vitoria,, Han. hade även varit med "om Köpenhamns bombarde- mang 1807, -Upptakten till slaget lod. blev ohyggligt 'blodi; några: timmar: låg. 10.000: döda. på slagfältet, SA och : ji velling- "han. mu förspillde : dyrbåra minuter som kunnat ändra världshistorien. - BLUCHER TILL " UNDSÄTTNING. : När den engelska fronten svik- tade , och. Järnhertigen gett order om - att de blödande: förbanden skulle - hålla : stånd - till sista man, kom Bliicher till undsättning, "Napoleon satte in sina sista re- server.' Den tappre marskalk: Ney, den . tysktalande tunnbindarsonen från Lothringen, som på grund av sitt utomordentliga mod hade upp- höjts till: furste av: Moskva, red med -sina- kyrassiärer och : drago- ner in den sista attacken: : " Vieux "escadrons' célebrés (gam- da ryktbara skvadroner) : ts -et balafrés ; - dande och: ärriga) tv De - ved mot: döden, "Attacken krossades; Ney" fick: fem. . hästar skjutna under sig. w>o ec Den : franska fronten . "började svikta, soldaterna flydde I men. tiska insats till ett 'led i dess kamp för den svenska. 'demokra- tin. De patetiska ord tidningen skrivit om detta blir alltmer tra- gikomiska, ' även om; de stöds . av Hallandsposten. ON Vår: vakthållning mot antilde- mokratiska. ideér. ska. ske, genom till univ spekten för "universiteten: är stor. De som "är ' medvetna 'om sih chanslöshet "kommer inte: att un- derkasta sig kostnader och" besvär ' : |i onödan. FN Nic, iave Fischer, Upsala; tslde grundlig och tidigt insatt i - tior, Den? upprätthålles inte mest effektivt. genom. 'att”dvå reportrar på ' Expressen under sju veckor -| lurar polisen; överlämnar sitt ma- terial i den ordning” tidningen 'be- stämmer, litar på en "mytoman som sedan får chans att avvika utom- lands, låter mtlandet tro att stora seriösa ”kupper är på gång i vårt land, och som därtill försöker gö- ra gällande att kritikerna av det- ta förfarande, -bagatelliserar. nazis- | Stockholms-Tidninge vå För de: enskilda medborgarnas |: rättssäkerhet är det av .utomor- denilig : betydelse: att polis, och åkl e — liksom självfallet. dom- ”Rädda. sig den som. kan?” ” Det sista motståndet bjöds av det” kej- serliga 'gardets weteranbataljon,;' grå skägg" och" björnskinns mössor, de tappraste bland de 4 tappra” De-hade formerat sig i öppen: fyrkant. Mitt i fyrkanten : satt Napoleon ' på vita: häst, omgiven -av gardets' nor... I ledet kämpade med värjan å hand några : av Frankrikes" mest ryktbara generaler: "Ney; tSvult, ton, war - Båda | C. förfogad över. 270.000 - man och vardera & över omkring 200 kanoner. 1 N: tatt” Napo- ed: ett -disk- ret” verkande! gift; åtminstone plac vlägsen :ö med. mör- dande klinia rien har : hade: dock Napoleon var oskadlig-. - För att” vik hade" "därefter der ågsinte :fursten beordrat Österrikes + "skickligaste i ; greve "Aldam: Neip=- Perg,. at. förföra Napoleons. "gemål, 'omäktenskaplige' sonen” Er. Efter” : Napoleons. död::-gifte kejsarinnan ”om' sig: med” "Neippeng nnars hade hon ju: gjort sig HM bigami,' en svår. synd. "Napoleon hade: alltså återvänt! Han hade HTandstigit . vid - Golfe IN, vellan Cannes och Antibes, u. kallades: han. ej längre för sned korsianske människoätaren” som under 20 års tid dränkt Euro- på "i blod. Nu skallade' åter "ropet Byive Tempereur!” s (leve kejsa- ren) ;Trupperna gick över till ho- hah var på marsch mot + Här» gällde det:att handla, Den :' Heliga: Alliansen. förfogade överi omkring -en miljon. man; un- Sm snusk utan ik" råder på många svenska militärförband. De rekryter som .n tycker” in ham- nar i ett ”mi ärt Lort-Sverige” och tvingas” tära örhål å långt under den de upp levt I idigare, Det är inte någon chockad nyinryckt: som konstate- rar, den Saken, utan -arméöverlä- mås Ander: så .motbju- dande förhållanden” sinte kan kän- na någon större entusiasm. för.de "dagsuppgifter” "de:har att genom- före: Etfektiviteten å i den militära utbi Idi kraft varigenom exporten Ik "öka år från år. Men :det finns väl också ett moment som inte ov för några decennier sedan Banoka | "starka sociali pliktiga | går ot i det civila 1- vet-är det många "som 'med' av- smak minns. tiden. ide sjabbiga matsalarna .." eller ; ' Denna har säkerligen gjort siit "till att företagen skärpt sig för + att verkligen visa vad ett fritt . ; näringsliv kan åstadkomma » och det är som visas av utvecks« [: I : toktrnnad = Ven -sak som ”infe bidrar tillät stärka försvärsvil- " Försvaret; kostar fyra och en halv- miljarder: kronor 'öim år och det vore: nog” inte ”så' dumt: om : vari x der det. -att.. Napoleon "beräknades kunna". "Samla ', endast " ” omkring 150. man, men han "hade" ju der trevliga. vanan ' att blixt- snabbt 7 håndla och knäppa först den ena och sen den andra på nä- san inden” to fienden hunnit samla EN "DEN UNDERSKATTADE -. BLUCHER. . I Det var just vad Napoelon även | må hade för avsikt, Den 15 juni H klockan tre på morgonen ”passe- rade han i ilmärsch' den belgiska 'gränsen.. Regnet öste ned, så som | 36. 000 var skulle kunna bli tungs 5 | märs" åvstånd från Waterloo. Mar- 2'j ken ' skalv: av kanonaderi, - Hans - [ stab: bönföll: honom: om : att mar- kejsarinnan "Marie. Louise, resul v7 teranide + att hon nedkommit. med höjden vid La Belle-Alliance och spanade :'i sin Fub efter den 'för- dömde Groucky; som”tru” imed "sina an. på vågskålen; Zattu 'Grouchy hade, tyvärr, fått matt. Han. befann sig på, endast tre tim- schera”. mot. kanondundret,: men Grouchy höll benhårt på den order han fått av' kejsaren. Han skulle förfölja: Blächer..soni : försvunnit i dimman :— tysken . befann; sig "på ilmarsch. ill :undsättande av - Wel- lington::: :Grouchy grymtade och r på sin vita häst satt pål Ve, Bertrand, " Drouot, 'Corbineau, de! Flahaut abödoyer. : re; Gourgaud :. vänstra: armen -avskjuten: av .. en kanonkäula; tog. upp”stumpen från marken, slungade der, upp: i luf-, ten och ropade: "Leve kejsaren, så länge mvi- orkar röra en arml”:. I augusti 194: såg jag som poj- ke på Ladugårdsgärde en bataljon storiska” formation; - öppen -'fyrka t, med tätt” slutna led och. fälld bar ionett som. om kulsprutor" "och bakladdningskanoner " "ännu ”'inté hade : blivit uppfunna”. rv A. rn, Jag minns”'att jag: med ungd "entusiasm tänktes” sie lydde” order, omedveten - om” att Dortmund (LT) ' : " Genom de så kallade sannings- drogerna kommer inte sanningen i dagen. Det är i största korthet re- > |sultatet.av en omfattande krimino- logisk undersökning som i .. Väst- tyskland nyss. publicerats, . Under- sökningens författare, "den - kända kriminologen dr IL. Heinrichs - på Polizeipräsidium Dortmund har i flera år ' sysselsatt sig med san- ningsdrogernas problem, respektive med deras betydelse för krimina- listens arbete, : Läkarna har jämte "narkotika re- da på en -hel del medel som fram- kallar tillstånd. av : likgiltighet och bekymmerslöshet eller tar bort hämningar; Viktigast i detta 'sam- Sanningsdroger" avslöja je ar. ite framkalla ett slag dvala. Man kan utan . vidare komma till' tals” med patienten som ligger i sådan halv>: dvala,: han "lyssnar "till "och: förstår alla frågor och förefaller ge "svar utan någon som' helst hämning på monotont "talesätt. Han ' "utvecklar därvidlag under stundom" till" och med" en viss 'pratsamhet så att det verkligen ser ut som om det är frå- gan-om en y;oförbehållsam ”bikt”. Vid: grundlig omprövning kommer det , emellertid. inte sällan fram att de. genom ; scopolamin . uppnådda ”bekännelserna” blandar ihop 'realt och irrealt,. fantasi, vanföreställ- ningar och önskedrömmar — prec cis som det är fallet med sprit elc ler narkotikarpåverkade"' personer. manhang är den ”pratsamhetssti- Det kan alltså inte alls vara'tal' om mulerande” .. drogen . tien:.. lig ' fr ällning, samt alla därmed kombinerade fastslog dr Heinrich. no preparat, t. ex. narco-scopolamin, I psykiatrin har scopolamin ii :.flera årtionden: använts att lugna schiso- frena eller andra upprörda mental- sjuka patienter med. Hos en annan grupp av patienter kan: scopolamin «Kriminologen i: Dortmund bes gränsade "emellertid sina undersök- ningar inte. till scopolaminet och narco-scopolaminet; Man . gjorde experiment med en hel. rad andra preparat med liknande effekt. Man , |det skulle göra under de |dagarna,; Vägarna var bottenlösa, kandonetna körde fast i leran ' Den 16' juni visade han för första gång- er lejonklon under detta fälttåg, Då slog han vid'Ligny till preus- i I särna, under Blächers - » befäl," så att:dé drog Öronen åt sig. och . vek Sika mot Bryssel. Han gav mar- Ik. Grouchy, en orderbiten me- delmäåtta;' ; befallning att "förfölja Blicher. ch slå honom sönder och $åmman. ” "Napoleon hade' ingen hög” tanke : om: Blicher som ' fältherre. Ännu i denna. dag-.är . han föremål för fransmännens nedvärdering: ”Han fick stryk vid nr Merstaedt, Liibeck, Bautzen, > Hanau, Champaubert, Montmirail, Ligny, först vid Wa- ferloo skulle. han vinna en lager” "Förbundet" vi Un, kam under mottot uber har om målsättning . 500 nya "Vi klubbar. Till den 31 mars hade man nått 97-nya klubbar. och för lagen är antalet uj över . 100; Ppe tå. något -— Vi ser av nybildnin - terna : som fortfarande ertappor- in att distrikten fortsätter kam- pöjon Tubb I 65, säger förbunds- sel k AN n ringa del av de pengarna "off rades på att skapa” ändamålsen- liga "och människovärdiga bostä- der: åt de" värnpliktiga. Skoputs "och storrengöringar till regemen- ”tets dag i all ära,' men vad som : fordras ' är. én genomgripande slumsanering på "våra 'välbevaka- . de regementen. . (Västerbottens Kurir e n). at nybildas klubl - der hela detta år och jer mål- sättning på minst fem hundra snubbar. vi satt upp kommer att förverkligas inom avlägsen framtid. inte alltför — Frågan är nu om. vi skall nå målet. = fl veka klubbar -— ver] - ger hr Söderberg, oksår, sä distrikt har. redan nu mycket fint . med Klubb har t. 2 nya klubbar och Södenta bildat har ökat sitt klubbantat med 16 lyckats Vä vikar är Över 100 nya Vi Ungaklubbar AE a hittills: -resultat av Klubb 65: innebär att det totala an-" talet” fördubblats. "Aven" Gävleborg, Ångermanland och Stockholms län har lyckats bra: - För: Vi: "Unga medför ” inte som- maren någon nedgång i verksam- hetens. intensitet. En skollovskurs anordnas i Flen dagarna S—11 juli och den 20 juli är det dags för sommarens stora Vi Unga-mönst- ting i form av förbundets rikslä- ger. 'Detta- är 3 år ' förlagt till Jämtland, närmare bestämt Gräftå- vallen. Där kommer ungdomarna att samlas för några dagars kam- ratlig samvaro med tävlingar .id- rott och utflykter i den storslagna jämtländska naturen. Vi Ungas förbundsstämma koni- mer i år att förläggas till bösten. Stämman äger rum i Eskilstuna: i slutet av september Å anslutning ec till SLS för kommer inte att medföra att : Vv Unga kommer att saknas i Gävle. Distriktsungdomsledarna samlas i Furuvik dagarna före CUF-stäm- rä denna hitlg Oe stolarna och icke: rycks” med: i häpenhet störmar. och subrikstilar. Med hän- syn härtill är det av:vikt att upp- läggning ide olika instanserna” — nog” finns” det”. rdomar att. dra för framtiden. :"Svenska Dagblad i i Inom: centerpartiet torde le det in- , håller ' huvudet kallt h märksamma Lundahlaffärens hand- ö allt. fler fronter; Det är också nöd- wvändigt i ändringar, där ”den som inte häng- er med i utvecklingen fort: kom mer på efterkälken. ningen är också ' av värde för per- sonlighets- och ,'karaktärsfostran. Den kan då 'gölla :sådana ämnen som inte är. direkt påtagligt mat- nyttiga för " yrke ' och förvärvsliv tydelse för. vår roll. som. männi- skor, . ot "Sundsvalls "Tidning. a > Där, "feddes bl 2 upp på tri bunen en ko för att krönas." "Vad. kunde det. armä djuret göra mer - än" förskrämt bliga när ' Jarl Kulle Varför 'anstränga "Uppenbart tröt- tal semesterbehövande hjärnor. med . ”att i fundera ut” jippon”? Sar måste. det larvas på- det: -hä hus?! Varför inte" försöka” ER kh en "vänlig och "trevlig ”un- te. föreligga: större -. kilj- derhåll in : under bar "himmel; aktigheter i. betsfrå Det övervägande - flertalet. önskar fort satt - samarbete :med .: folkpartiet, men fen eventuell 'bartisatninanslag" ning anses allt för långt avlägsen ör: ätt. "allvarligt diskuteras. Som ti igare påpekat är det en affär på” lång sikt. Det. "bättre att skynda långsamt,; "Samarbeta" i kon- kreta frågor : och avvakta åtmin-' stoné' 1968 års val". " gjort upp: räkningen med Gunnar 'Heckschers ' samverkansfilosofi och ar: fört” högerpärtiet tillbaka | len, ster under. Jarl; Hjalmarsons och Gun- nar" Svärds-tid. Men allt flera! lo kala enheter ino högerpartiet” in- ser;" verkligheten. och, är - beredda att” ka med mit i na kom alltid till samma resultåt.. De olika hämningsfria och dvalliknan- de tillstånd. hade ; visserligen ' till följd att ' försökspersonerna "ofta allt möjligt. Men gick man till bot- ten "med dessa bekännelsers inne- håll och dessa 'självangivelser, :så kom man snart underfund med att man hade att göra med ett ihopkolk |] av påhitt, fantasi och verklighet. " Mycket tydligt var detta vid den illa beryktade sanningsdrogen olio- linqui; någon sydamerikansk brygd |- av vissa frön.. Personer som drie- "| ker denna brygd kommer i en myc- ket upprymd stämning och berät- tar då häpnadsväckande saker och ”] ting. Deras bekymmerslösa sätt för självangivelse får den erfarna kri- minalisten. snart att. bli misstänk- sam. Efter noggrann skärskådning kommer det då alltid fram att de under oliolinquis påverkan ” ”erkänt” brott de omöjligt kunnat begå. — De hittills kända 'och använda medlen är alltså inte några san- ningsdroger i ordets egentliga be- märkelse, för de därigenom upp- nådda viltnesmålen- har. inte myc- ket att göra med den objektiva sanningen; i | . : Friedrich Gnosa . SOLGÅVAN -TILBLINDA 0. 825900326 pratade på och, tycktes skvallra om |... . stod de trakt som = gästast. Skåne måste ER a betydligt” er "origi- nellt - ”ravtistvi mjölkkobsor; z "gäss; Rosendahl joch. «det Gunriär Falk 4. Se tränsistorepparaten, med sig ”ut.i” skogen -är ett helgerån både. mot: 'en' själv: oj mot” andra n jligen också där. 'Sen adio' och; TV i. | måttlig do- telliter ' sam. .cirkule kring 'jord- klotet - och- Tapporierar alt: an- märkningsvärt som” 'eker- på : dess yta,” Och den som. kommer först med manckap till må, n. blir först med- at anlägga- offensiva” raket- baser :där 'och:nå full kontroll av hela jordytari'. Ett hi spektiv ” för rhänsl ig! visst." Vi. får bereda” OSS, Pi tiga - chocker » under | de närmaste åren, : Het i Svenska” Landsbygden! "PÅ VÄGEN N. »väl Horde ' Johannes | intet” ”föc- en, men. allt vad Johannes om "denne (Jesus) var sant”, många . kommo där till. tro på + 7 honom.” JOH, 10: "Jesus kallade" Johannes den, stör! som är: född, Johannes säger om sig själv, att han inte är värd an göra Jesus den ringaste slav. rs att. ta skorna. av. ;hans föt- : Johannes gjorde in et- ve g n De ”stora” gärningarna det, macken, Nea, det underbara , det Som män. c - nkor. -beundrar, låg inte för ho-, ; Men det stilla? ödmjuka wittnes-- frambar han. . Och Människor litade var inte ÅS an bakom tyngd — det rela prakom. orden, Hans Person: var som igt 26 Dectecken efter allt Därför trodde. män- . Kristus, . för Johan-. skull, Och Jesus Iden. störste. inte heller. ; jag. ön gjort är inte något utvärtes värt med mitt t, e också jag få det et, att allt vad jag sa- sant, smitt liv måns ro tro ord så a att måne vår tid "med snabba för Men utbild- . men som ändå är av största be- . Sovjet: god nytta av de” -Epionsa=" ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.