, | LAHOLMS MTONING- « —=LT. "Delade meningar c om-sa vå har sin. upprinnelse i Van r den diskussfon som under ett par år förts om samverkan mellan - Fredagen den 18 juni 1965 : inverkan gmanland och: siktar till: vidgat. het detreskb Li partierna har partiledningarna of- ta beskyllts för ovilja eller oför- ; måga att åstadkomma positiva re-. . . sultat, Sådena har sndast kunnat : noteras i någon enstaka fråga då det gällt samtliga tre' partier, men på något bredare bas beträffan-' - de mellanpartierna. Men en så vital politisk fråga berör givet- mellan . samtliga? tre borgerliga partier där det går att vid senaste valet, Slutligen före- ligger en motion från Gotland, där man har praktiska och posi- tiva erfarenheter av mitte verkan mellan centern och. folk=.. förhandlingsmässigt komma övers! ens samt ett bannlysande av ”det i olustiga käbbel” som förekom " I Senare. åra: |. forskning. har allt i tydligare klargjort: att vid diabe- . Denna står nu i centrum för diabetesforskningen, då den är det allvarligaste hotet "mot: en diabe- tikers , framtida, hälsa, sedan man med” insulinet & n reglera 2 ämnes. omsättni - med idast partiled och. pårtiet.: Som. bekant gick de got" mä tyeelsen ue för. all . Jändska center- och folkpartister: partimedlemmarna, Just därför är « na fram med gemensam partibe= ” det angeläget att i första hand ' teckning i senaste riksdagsman= partistämmorna säger sin mening" navalet, vilket gav: till resultat att partistyrelser, utan framför. allt om saken. : Inför årets centerstämma, som vecka, kan konstateras att detyrå- der starkt varierande uppfattnin- gar om ett sådant samarbete. Des- ' sa "ett socialdemokratiskt mandat er " övrades, Det är inte heller ovä hålls i Gävle i början av nästa ' tat att gotlandsmotionärerna re: kommenderar ett vidgat samar. bete mellan .center= och folkpår: "terna såväl politiskt s som organi- H den första av dem, 3om emane- rar från Stockholm, framhålles centerpartiets givna plats i svensk politik som ett fritt och obundet ' parti, vilket dock inte betyder att". det inte kan samarbeta med alla i tre ti IS 4 Dessa tre motioner bör r rimligt- vis. ge upphov . till en. intressant v man. Det finns ej anledning dölja,” att det inom centerpartiet — och , speciellt bland dess-talrika välja- > : partier och befolkningsgrupper il i re bland jordbrukarna . —; finns. konkreta frågor. Motion' ,', starka betänklighet . ARTUR LUNDKVIST HAR .- ÄTER SLAGIT SIG PÅ. politisk polemik, och resultatet . är , förödande, skriver H a n- delstidningen:" . Två gånger under 'loppet av några dagar försvarar han. för- . budet för ryska judar att ut- > vandra med att det är bäst för judarna så Om kanske "några tiotusental skulle använda sig av » möjligheten bleve enligt allas vittnesbörd situationen outhärd- lig för den kvarlevande huvud- massan av judar i Sovjet”;' En vilja att utvandra uppfattas näm- , ligen som ett ”svek mot deras > nuvarande hemland - ' Sovjetunio= nen”; Med -”allas” vittnesbörd” avser hr Lundkvist ”de . sovjef- personer som jag diskuterat frå- gan med”. Han. har helt enkelt svalt den officiellä advokatyren ; och märker- inte att den är en : intellektuell öredlighet :av värsta . slag. Om en" utvandring skulle ' ge antisemitismen "förstärkt. wind i seglen” så beror. det på att den ansvariga ledningen utbreder den omänskliga" föreställningen att ut- ' vandring är ett svek, De förfölj- da. skall bara hålla sig lugna, an- het har den" liberala” » redan för., | att mer" intimt samarbete med - folkpartiet. "Till denna betänksam- antibiotika -| rg ner infektioner. de två ' Orsaker :: "som - tidigare oftast blev ödesdigra. för de sjuka, » Vid den .diabetiska. kärlsjukdo- kärlen.. Tidigare trodde. man ' att endast ögon: och njurar drabba- des, men.de sista årens forskning "har klargjort, att samma typ av kärlförändringar. finns - i — flera ndras. jörgan,. exempelvis : hud, muskler joch nerver. "Så" ,omåning- il men angrips i första hand de små | eller tiindre svårläkta « sår på reträdesvis fötter och ben kän tes "föreligger en speciell kärlsjuk- luppstå. . Förutom förändringarna i ögo- nen . är sårbildning på ben och fötter den -”kärlkomplikation” dia- betikern ' är mest förtrogen - med, - Ibland. är. enbart de små kärlen i huden angripna, I andra är även de: större 'benkärlen ' förändrade. Dessa sår orsakade, av :' bristande blodtillförsel kallas gangrän eller kallbrand. Förändringar ' i hjärtats krans- kärl och hjärtinfarkt är vanliga hos diabetiker, Sjudomsbilden vi vid dessa tillstånd är d Den. diabetsta ärsjukdomen Av'Svén-Erik” Fagerberg NN - Behandling. Däremot kan man gi- vetvis behandla sjukdomens olika organsymptom, men . det skall ej beröras här. Kan man på något sätt påverka förloppet av sjukdo. men? Det' föreligger. analyser av tillräckligt många olikartade pa- tientgrupper för att visa att god diabeteskontroll har en viss häm- mande inverkan" på utvecklingen av kärlsjukdomen, Liksom wid alla mar med, okänd orsak har olika behandlingstyper — mer el- ler mindre wväl teoretiskt grunda- de — försökts, Någon större, fram- gång har ej nåtts med dessa, >! is är de flesta hos den "icke diabetessjuke; Kven sympbtomgivande kärlförändningar i hjärnan - förekommer oftare hos diabetiker, -. . se SS - Orsal till kärlsjukdomen kän- av de små kärlen finner + man ägg- vitebundna- kolhydrater - inlagrade li kärlväggarna, . vilka förtjockas, varvid kärlen förträngs, ledande till en bristfällig : blodförsörjning. Utvecklingen . av kärlsjukdomen Järäntimt knuten till hur länge in- "Idividen' varit. diabetiker; Efter 15 -—20 "års sjukdom finns i olika re- dovisade undersökningar: cirka 25 pressen ner man ej. Alltmer är man dock av den fattningen att st forskare : numera av den åsikten att vid diabetes föreligger en ty- pisk kärlsjukdom, och den är ge- nerell.. Den - angriper primärt - de minsta kärlen. Om förändringarna i de stora kärlen är en ' följd "av de - förstnämnda till den är nedärvd på gamma sätt som svagheten i der insulinpro- ducerande' apparaten i: bukspott- körteln. Man talar mu inte längre om den och . den -komplikationen till sockersjuka, utan i stället ses de olika' sjukdomsmantifestationer- na vid diabetes såsom utgående från en gemensam central rubb- ning som ekrarna på ett hjul, Vil- ken eller vilka faktorer, som sedan en teori, Kärlsjukdomens utveck. ling är starkt influerad av sjuk- domstidens' längd, men man wet också att den kan påvisas i.sina tidigaste stadier, redan innan kol- hydratomsättningen” är rubbad, Orsaken är okänd , men. sannolikt är anlaget nedärvt och sedan bi- drager många faktörer. till dess utveckling... Någon specifik - be- handling finns'för närvarande ej, riktad på den till d faran. Det växande hotet från Ki- na förklarar mycket av den ame- är hittills” bara]. Ur amerikansk "synvinkel är det föga Fillfredsställande ' att. kine- serna håller på "att 'upprätta ett kämvapen, söm 'i: framtiden . kan komma "att sättas in mot USA el- ler detta lands ' baser och strids- krafter i Stilla h Aktuell: RER kommentar. | att t dessa inte” ke uppvägas” av, de" nya stora utgifter de skulle. "De" " skulle tvingas , avstå Den let. amerikanska . varningen till Kina ger klart besked om att. USA för närvarande har uppmänksamheten I Skånska "Dagbladet. - Det måste klast fastelås” av pres- rikanska politiken. i . nuvarande skede, även om denna politik i åt- skilliga stycken kunde föras på ett mindre utmanande sätt, Sydsvenska Dagbladet, Tydligen finns det all anledning att med största. sens egna änte i sitt. journalistiska nit får gå så långt som Journalistförbundets ordförande "gjort. Hur angeläget det är med ett klargörande visas av följande” enkla" fråga: Anser hr Michanek, att en ung reporter bör sådas att under liknande. omstän- digheter uppträda som hr Micha- nek gjort? Svaret på den frågan ,. att man de. för fört dsördför följa skogsutredningens arbete, En viss socialistisk underton är onek- ligen märkbar i direktiven för'ut- redningen. Denna. är samtidigt väl förankrad i Kanslihuset, Enligt vanan numera — eller rättare sagt enligt ovanan. — har: som - ordfö- är n randens möjligheter att rida ut krisen, fn - "Örebro- Kuriren. "Skall det: vara . någon mening ' med reformer, måste wi ha möj- ligheter" aut" förverkliga . dem, att ge dem" levande innehåll. Och. det är. i högste grad på tiden att wvi inventerar också våra personella resurser, ”dnänniskor är när "allt än kring” viktigare torstad: t njur- och 70 it ögon | bidragit till utvecklingen av kärl | men en god diabeteskontroll ver- rände” ola en slatssekrbt 2eg genom hävd. bottenförö : 30 procent för Ta känner. ma inbe kens i rr av: den me a re, statsmini: hr Paut $i - Iringar i benen och 40'heller Oo ar :sjukdomsti- 'ör. att wi inom' en' rimlig ti , : + ” fa Konsumentintressen då Jord- i procent 1. bjärtats kranskärl. Hos|dens längd och kontrollen av den | skall få mer kunskaper om den |digare statssekreterare i å jordbruks? "brukets livsfrå "diskut Ber, den venskilde patienten kar. man betydelse, . diabetiska kärlsjukdomen ' behövs departementet; | . ets livsfrågor diskuteras. träffa på dessa förändringar i ettj Eftersonv vi inte" ivet 'orsaken dill betydligt . ökade" ekonomiska . och Ss ka Dagbladet, träffande intimare trep artisamver-. eller''flera', kärlområden, ' och ' de | den - - diabetiska '. kärlsjukdomen | personella . resurser till denna . TV kan är väl ovissheten om. hög kan vara ner eller ' mindre ' 'utta- | finns det' ej heller mågon specifik | forskning, :> : or : RSS skrivbordskonstruktionor. partiets framtida. politik större . lade Su ed 8 - — De jordbrukarnas än - någonsin” tidigare.” Den « nya tAVI och till: "upptäcks. ät bet r — ik 1 för den arbets- | ? partiledningen är oprövad i polis Jgenom - någon - - "kärlmanifestation, krävande betodlingen; , . synes ha -tiska — ställni lvis, ett sår på. foten eller "frågar sig om : till exem; "eocialpolitiska ' linje blir p "Många siv eller om inslag liknande dem : som dök upp i 1962 och 1964 års valrörelser återkommer. Det finns Inger » > anledning; att tillvita.den nya högerledningen- något sådant 1. förhand, men: försiktiga iaktta- gare vill säkert vänta och se' "nan de bildlikt; talat ”köper g sen i säcken”, ' Det : finns även--många al Intressanta" frågor -bland :de över , "trettio: : motioner, ' som; föreligger : vid årets centerstämma. Men des- ' sa om, , samverkan .: kommer sår ä rampljuset. på ett alldeles. särskilt ” sätt eftersom de" berör" aktuella problem ' som” intresserar.” hela” ka folket. Partilednt ” nars blir förföljarna Argumenteringen är så" kor- rupt att Artur Lundkvist” borde inlägga en bestämd gensaga; I stället för han den vidare som sin egen. +. Dr , i KORENSC SAMLING 66 I Görksord | 3 är ett påhitt av. ern precis som var fallet på sin tdja Mbs i /Ävsstadskreisen, Sjuhärad s, Bb I , 4 ) i « Högerstä bör vid 'stämman ' kunna få en: klar, bild av vad partifolket" tänker c och” tycker i' denna fråga och "sam . digt erhålla 'en -arbetshypotes £ «den: närmasté framtiden; en ögårnibottenförändring. Detta ibe- "Ityder inte att sjukdorstidens längd ej. har betydelse” för utvecklingen av. "kärlförändringarna. Det" förkål- ler sig nämligen: så att hos äldre människor . kan., diabetes förlöpa "Thelt symptomfr Soch ' upptäckas tillfälligtvis. + vid exempelvis urinundersökning. I- dessa - fall är det : omöjligt -att: datera ' sjukdom" ens :debut, . 'och ” det: är i: denna grupp ;patienter; som sjukdomen först > ybtrar "sig med symptom. ty- = dände påtkdålig blodcirkulation; >" "Då ra ” betydelse” sjukdoms- d har för .utvecklingen betiska ' kärlsjukdomen. okumentenad.. Genom nktionsundersökningar att, nedan; i. sjukdo- nelse- föreligger -avvi- kelser i" de” minsta, "kärlens reak- Li "talar + elektromikro- SS Märell förändeina f sättningeir.. blivit. rubbad. ena : Förändringarna, LÅ ögonbottnaria startar, som; nytt nämnts med små snarare om den har någon upp- gift alls efter de stora, skolrefop= + merna. rå :med' Uppgifter: även i framti- åderbråckslikmande :: utbuktningar ärlen. kan" gå sönder d Om, dalen” i Ränneslöv har jag skrivit, , kanske mer än en gång förut, mén om det som är vackert kan. man aldrig. tala. för mycket om.. Det var ett program i.TV för en” tid. sedan om fritidsområden, och det råder, efter. vad . som framkori, en stor brist: på sådana. Det: finns. ”bara” "3.000 och det kommer - vatt behövas > 70—80.000. När jag såg och hörde vilket skri- ande" behov det var, så: kom jag osökt att. tänka på dalen. utmed Smedjeån, 'som" så | vackert utbre- der sig, .om man" står uppe på grustaget:----ovanför. -- Ränneslövs kvarn, Det är, tycker jag, en den vackraste och' mest lämpliga plats för vett > fritidsområde '.4 Halland. Det är” många” projekt som värit på”, förslag, om denna. dalgång. En kanal. eller” vad "det skulle: blivit en gång, kan" man älnfå "se" kon- .|turema vav, en; bit iovånför' Vä- restorps, kvarn, Sedan: yar .det" ett konsortium som hade tänkt ', slå ihop: alla "de ' tre kvarnarna och bygga” en kraftstation, men : även ige upphov” Hill : vilka? sugas 'upp "men" kvarlämnar ofta vitaktiga ärr. Beroende på var dessa " sitter - nedsätts - synskärpan. mer eller - mindre, ;Undersökningat I' av ä narna med jämna. mel. den” skriver: folkt :tör Gösta "Vestlund i en ledare i' den nyvalde partichefen' "Yngve Holmbergs tillfredsställelse : med aktionen visar precis hur illa det ; är beställt inom högern och hur långt det gått med splittringen : inom detta parti, Låt oss en gång » för alla säga att det finns ingen som helst anledning för mitten- partierna att bry sig om sådana . här löjliga och , barnsliga aktio- "ner. . För vår del finner vi det "inte alls märkvärdigt att redaktör Ha- ty Hjörne i Göteborgs-Posten med liv och själ engagerat sig för Samling 66, Den mannen tycks bli allt mer stockkonservativ på äldre dar och han synes dessutom " ha lierat sig med ett garde som fått sin skolning inom den s.k. mörkblå” högern, På senare tid har också GP 1 en rad frågor agerat så att vi ofta varit betänk- ta att sätta h som partitillhörig= he för tidningen” Styrelsen i Samling 66 i Gö- teborg består av en borgmästare, en bankdirektör, två direktörer, en byråchef och en redaktör. Vil- ken fin sammansättning på en styrelse för en partisamling som skall vinna proselyter bland små- folket och mellanskikten i rikets andra stad. Att det finns, cen- . derpartister och folkpartister som fallit för högern och hr Hjörnes krokar är beklagligt. "+ Nej, en samling av oppositio- nen måste växa fram inifrån, Det duger inte att några klåpare i toppen sätter sina namn på en lista och säger: ”Så här vill vi , ha det.” Och det hela blir inte ' bättre om storfinansen ” vinkar med kalla handen om inte par- tierna snällt vill foga sig efter vederbörandes pekpinnar, s Sådana tongångar lär ha före- , kommit i Göteborg — och 'för- håller det sig så är det djupt beklägligt, Sådana metoder vitt- nar inte om någon större grad av demokratisk och politisk mog- nad, SITUATIONEN FÖR FOLKHÖK- SKOLORNA . är för närvarande ganska egen- domlig, menar V ästerbot- tens-Kuriren 30- och 60-talet har präglats av ” en enastående stor elevtillström- . ning och en snabb utbyggnad av skolornas resurser. Samtidigt har debatten kretsat kring frågan om folkhögskolans plats i det fram- 1 ' formativa'. uppgift; > på som inte: "är. direkt' målinriktade, Detta är säkert. en: riktig teo- ri,. Den "snabba :samhällsutveck- lingen har, ökat "kravet på kon- ; tinverlig information: Stora" grup- per :j samhället har behov av re- gelbundna” kurser för :att' kunna | följa med” den utveckling som sker inom industri, "handel, skola, föreningsverksamhet. | och + - hem. halen.: De. Jämpar sig: vi "för många slag av vidareutbild-.j ning eller omskolning, mer vikti-. : gast blir kanske dess ällmänt in- områden” Kurs- och -konferensverk + llanrum: "Ber. läkaren upplysning om graden . av . den: diabetiska kärl- sjukdomen; ., De " flesta patienter med "långvarig diabetes' har "dessa ögonböttenförändringar, » men .. en- dast ett , fåtal > får allva ringar Ner njurärna. symptom” behöver ej : inställa sig, men ”4, svåra -fall fås en fortskri- dande: "nedsättning av ”njurfunkti ner m med: surinförgiftning som följd. ten ökar oavbrutet, Folkhögskolorna som : förfogar : över lärare 'med erfarenhet från vuxenutbildning ” och « har tillgång till internat, 'är väl ruståde att fylla en uppgift som centra för enna stadigt .växan- de - utbildningsform." LUFTFÖRGIFTN IN GEN HAR ; : TAGITS UPP ' "id ett inlägg 1 visar att grunder: . , Är det en” "tröst," "att -vi ännu har gott om frisk Tuft på lands- bygden, och att vi delar den med stadsflyende' : fritids. folk? Tröst för- ett tigerbjärta! Förutom. att den reflexionen, är gement cynisk, får vi tänka på dels. att strömmen -till städerna rinner fort och strid. (man beräk- nar att 116 milj. människor kom- mer att flytta in till städerna un- der de kommande 20 åren), dels att vi nog får räkna med en lik- nande "utveckling som i USA: att jordbruket alltmer- industrialise- ras med arbetarna boende i i | stäc der och tätorter: : Vår skrytcivilisation i är ur "den synpunkten inte mycket att yvas slutar JF-skribenten - -sin somrarnas ' över, vidräkning, — Det enda som tycks. kunna |- hålla ihop mänskligheten nu för ti- den är kampen om parkeringsplat= Isert ent - Joräabå r 0 i karnas Förenings bladav JUF-rörelsens skåpa- TE agronom Sigurd, Örjangård, Han” refererar informationer: som storstäderna drabbas . värst: och : söker » sedan” | > dessutom ! röster AN "råder om "dessa är -orsa- ke till. Symptomen från Nervsy- stemet,-: sär v kr det ; ; beroende på, som det visade sig, den ltför ringa” vattentillgången. i "År 1919 köptes. Värestorps kvarn för byggande av ett kraftverk; som skulle förse Ränneslöv-/ med elekt- riskt ljus, Det war : bristen på fo :Ränneslövsdalen än en en gång N bogen” som utlöste detta. beslut! så bildades iRänneslövs ' kraft-" och kvarnförening.: Dess" mening'' och mål, var att förse 'samhället 'med ljus "och ' för Jo Ta arma 08 utom” möjlighet till .förmalni aktualiserat ” frågan öm-denna od- lingsgren' bör "behålla den mono- polställning'; den har och.” som + på ett så "avsevärt: sätt fördyrar SoC- set..var medio maj sv kr 36: 23, men den svenska noteringen tack vare säd, "Det blev' således en kornbi- nation "av ' jordbrukare ' och : ”hu- sare”, som linte slog så väl ut, när resurserna började tryta. Det mest känsliga momentet var, när wvatt- net vid vissa tillfällen hade be- nägenhet att torka bort. En kvarn längre” upp hade också möjlighet stänga tillrinningen. Det som kun- de lagras i dammen skulle ju räc- ka till både elkraft och förmal- ning, . En schism. uppstod mellan de: båda lägren, jordbrukarna an- att för sitt behov nästan helt av-]: införsel gif 5 ej « mindre . "än 12:50. Jordbruksministern syns undra om! vi behöver skydda: den: na vita ko; som inte fått Töras un- der.” så många år, Ar jur, C R. Pokörny.» Den. nye 7 högerledaren Yngve | Holmberg «talade "vid högermns- ung- om. personligt och kollektivt ägan= de.' Han ansåg” att det” personliga såg att de: hade' den största rät-]s tigheten »i:: företaget, då: de-”flesta andelarna vilade på jordbruket, och så kom : namnet , husanna/' till, det ' ansågs. att dessa . var komna med nästan av ren välgärning. Men husarna svarade med att jordbru- käre som” "valdes Hill styrelse" och som således' var "självbestä — fick 10 procent på förmalning- én; vilket "inte" kom 'elabonnenter- ria tillgodo, Husarna "ilsknade' till, och ' vid én "kupp röstades en icke jobdbrukäre in i styrelsen, NW var enväldet brutet och en ny tid in- Vid lutningen med äl l skolan i Båstad mutdelades följan- de premier och stipendier: Catharina. Carlsson, årets.- bästa realexamen för kvinnlig elev: bok- handlare David Wesströms heders- premie. 4 form av: bokverk samt skolans - jubileumsbok. - . Sven' Åkerud, årets bästa reale för manlig elev: "bokhand- stickningar, "kramper" "och. dom- rniingskänsla. i- benen och vid un= dersökning" finner mar börtfall av vissa: känselkvaliteter och . avsak- nad av, reflexer. I" regel är dessa besvär för patienten mycket ringa. "Kombinationen nerv. och kärlska- da bidrager emellertid till att mer lare' David Wesströms hederspre- mie i form av bokverk samt skor lans jubileumsbok, . I övrigt inom klass A:4a: Eva Johansson, bokverk, Eva Löfström, bokverk, - Sven Åkerud, - Marianne Holmberg, bokverk, Marganeta Lindström: - Västra Karups spar- gi jsa "och "å imo- » raliska Jagar, .somi föräldrar — "då de' varit som bäst —. själva sökt överleva och sedan låter fort- "Jeva i sina barn och ättlingar till dessa, förhånas och undergräves, + Vem lär vad. som är rätt och ch. vem kan ge. oss män- > niskor, som både. vill, får och kan bygga upp något positivt? Den” fruktansvärda kampen för att radera ut det som borde -ha sitt djupaste fäste i oss :— vår tro på religiösa. och etiska värl den = leder till en vilsenhet, som ingen vill ta ansvar för. Man gömmer sig :bakom intetsägande fraser om att tiden är sådan OSV. Borde det :inte-vara tid att först se till, att man har något full- gott i stället för det man vill ha I bört? ex : Nordvästra ; Skånes. Tidningar) banks P I övrigt inom "klass äl :4b: ” Catha- rina Carlsson, bokverk, Birgitta Svensson, bokverk, . Birgit Petters- son, Båstad, - Lions I premium, - Ulla Fredriksson, bokverk, Irene 'Hå- kansson, Västra Kanups sparbanks premium, Ann-Christine Fransson, Båstad, Lions premium, Klass 3:4a: Magnus Boström, Bå- H Jstad Rotary klubbs premium, John Olav" Wesström, " bokverk,. Marga- ”Ireta Hallind, Båstad Rotary klubbs premium, "Marianne Svensson, bok- verk, Lennart Bengtsson, bokverk, Åsa "Lilja, Hem och skolas premi- um för framsteg och gott allmän. uppträdande, - Ingrid Holm, bok- verk, Klass 3:4b: Stefan Yard, bok- verk, Harald Lindström, Hem och skolas son "dass kän tilldelades bok- verk, gåva av kyrkoherde Samnu- «Tel Adrian. - Det av Fredrika "Bremerförbun- dets. Båstadskrets skänkta premiss et i svenska språket och litteratu- ren samt historia : med ' samhälls- lära tilldelades Eva Löfström + 4:4a och Ulla Fredriksson 4:4b, ”-. Proövinsialläkare Ivar - Ströbecks stipendier tilldelades Paul Ebbes-: son 4:4a och Anders Pettersson 4:4b, : Läroverksadjunkt Folke "Olanders premium i matematik tilldelades Catharina Carlsson 4:4b. Teaterpremium skänkt av okänd. givare tilldelades: Yvonne Johns- son 2:4b, bokverk, ” Premium i teckning tilldelades i klass" 4:4a: Eva Johansson, Eli- sabeth . Johanssony Ann-Charlotte Hjorth, Bertil Bengtsson, i klass 4:4b .' Lars-Ola = Trollér, "Annika Johnsson, i klass 3:4a Margareta Hallin, 'Kerstin Reidarsen, i klass 3:4b Stefan Yard, Eva Larsson, Solveig Sjunnesson, .i klass 2:42 Manon de Richelieu, i klass 2:4b Ann-Margret Paulsson, I klass 1:4a Mia Lilja, Elisabeth Tuvesson, Lars-Erik Friberg. I klass 1:4b Anette Malmgren. Premium för kännedom om mu- sikaliska verk (ur soaré-medel): tilldelades: "Margareta Fre 4:4a, Eva Johansson 4:42, Eva Löf- ström 4:42, Catharina ' Carlsson 4:4b, Ann-Christine Fransson samt för. musik och sång, Margaretha t 4:4a, Paul Ebbesson premium. Klass 2:4a:' Eva Lundgren, Bå-|F: stal sparbanks; premium, Lena Stenberg, Båstad sparbanks pre- mium, Ann-Louise Pettersson, bok. verk, Birgitta Petersson, bokverk, Britt-Marie Pettersson, bokverk. > Klass 2:4b: Liselotte Paulsson, bokverk, Bom Sellgren, hem och skolas premium, Ing-Britt Nilsson, bokverk. ' Klass 1:4a: Tommy Lilja, bok- verk, Ann-Margret Green, bok- verk, Bo To hem och skolas premium, ” Bergman, bok- verk, Lars-Erik Friberg, bokverk, Mia Lilja, bokverk, Klass 1:4b: Bengt Lundell, bok- verk, Bodil Stef; 4:42, Catharina Carlsson 4:4b, Bir- git "Pettersson ' 4:4b, Gunvi Gun- narsson 4:4b, Claes Bredvad-Jen- sen 3:43, Astrid” Steen 2:4a, Bodil Sellgren 2:4b, Tommy Lilja d:4a, Marita Nilsson 1:4b, Elisabeth Dock 1:4b.' Premier i gymnastik tilldelades följande: Ann-Charlotte -- Hjorth, Margareta Li 4:4a, Lars- Ola Trollér, Ingrid Lindeberg 4:4b, Jerker gneta - 3:4a, Läselott Paulsson 2:4b, Karin Ligner 1:4b. Premier i trä. och . metallslöjd ,”< tilldelades: Lennart = Be öm, John Olav Wes- Dan . Stefansson, bokverk. Elisa remium. erud, Marianne Nilsson Sven Åkeru i klass 4:42. samt Gunvi Gunnars. ström 3:42, Harald Lin Kenneth Lennartsson, S R På > (Forts. å sid, 7 karna, ,— det: var endast: jordbru-]” Janet kommer alltfler "i åtnjutan Om mans skulle sl 1ja den sevvativa linjen,” och göra nedskär- ningar. på det sociala området, vill ke hr ' Holmbetg' gör sig till tolk kulle det personliga” ägandet dick. Det blev nya. bestämmelser i och. upprensning. inom” olika; om- och -' så -. småningom måste, de söka sig till: Södra Hal? lands kraftförening. > Denna 'före- ning hade". tidigare gjort ' sonde- tingar för att.få. Ränneslöv. med inom"”sitt mät men alltid blivit av- visade, 1958 övertog nämnda före- ning den' elektriska distributionen inom Ränneslöv och kvarnen över- gick åter /i privat ägo. «Det var något om det som va- rit och nu kan man undra' om ett fritidsområde med -: bebyggelse skulle "kunna överleva. Jag tror nästan mig veta, att det idoga syd- halländska. folket inte gillar såda- na nymodigheter — ”sådana som bara går och latar sig vill vi inte ha här”, Men så är det nog ändå inte, det 'är. en fullt uppriktig känsla och "önskan hos, dessa att på sin fritid få en: bit jord att rota i. Fritiden blir kanske inom en inte allt för avlägsen tid en faktor att wäkna med. Människan av i dag dever till en stor del för]. fritiden, förr var arbetet det enda väsentliga. Inte så: att nutidsmän- miskan skulle känna olust för ar- betet som sådant." Nej, -men: hon har så många tekniska hjälpmedel att den egentliga arbetsglädjen försvinner, och .då kommer i stäl- let ett vitalt fritidsintresse, Luffa- rens filsofi att ”arbete är nog bra men det tar så mycken tid” är Jkanske ändå ganska förnuftigt, det talas ju" jämt omy kortare' ar- betstid., Fritidsområden , är ingen 'yschuss | utopi, tvärtom det kan skapa bätt- re trivsel, eliminera den oro;'för- virring och splittring, som” råder i världen. Ett försök att få en små-|' stugeägare att” lyssna på någon propaganda av. vad -slag det ,vara månde, när han 'planlägger' sitt område, eller när gräsmattan skall klippas för att inte nämna när po- tatisen skall skördas, skulle ' vara ett hopplöst "företag, då har han inte öron eller ögon för något an- "Öh den" som inte älskar jor- den är ingen riktig människa, han är missanpassad, ett flarn för .vin- "den, lätt mottaglig för "falsk pro- paganda som ikänslokalla personer, , (mycket farliga individer) trugar - på dem Ge människorna en bit jord, som de Kan ansa och slösa sin omsorg på, och vi skäll få ett samhälle av ” mera lyckliga och harmoniska medborgare, som accepterar sitt "arbete och använder sin fritid på sett rätt sätt! - Cen, | kerpriset.” Det” frånska :sockerpri- Ic "| felaktiga domsförbunds, stämma. i Göteborg] | Det blir: svårt att organise vid 'moderuniversiteten;: oci svårare blir det vid filialerna, med deras små. resurser och små elev- grupper. Vad.U 63" sagt i isatt splittra "forskning- ens fesurser kan sägas” "lika väl om den” akademiska utbildn de'av; "personligt ägande vilket "vis k städer-é är "givetvis av” betydel många sammanhätrig. . Mza sammanhanget sinte glöms av” att. ungdomärna har någe nstans ' ätt > ta. vägen: liksom att alla? fa- hemmet, iom de så "Därigenom kan kräven på sarnhällets:"- medverkan - i - dylika sammänhang ” kanske reduceras. i någon mån, Viv el Sundsvalls -Tidnin I kikhot "med "Vilhelm Moberg, : docent Bertil Molde 'm, fl. anser vi också allt det krävs: ett mera nyanserat "och fantasifullt sväran- de. Vanför skall. vi t, "ex, hålla. på med alla dessa slöa rutinsvordo- . mar när det. finns kraftuttryck scm ”järnvägar”, kors i Kristinehamn” etc; Sveriges Radio skulle” kunna göra en behjärtansvärd insats .ge- nom att ordna en =ttbotygskurs. i ”våra vanligaste fula ord”. 4 en Upsala. Nya Tidning. ” ) ETT: ORD . PÅ VÄGEN Genom sin ”makts Ord bär han allt. 'HEBR. 1: 3. Gud är stark! ve styck kan mäta den allsmäktiges -Allt, allt som 'är till, hela. jor- den och alla synliga och da dor solsystem bärs av honom, I hans Skapar and är allt vad som är inneslutet och uppehåll. Men är det rd att' han: bär allt I makts ord, k Sa på än han "också kan bad r orimli att tvivla på "Guds Ar set inte Han som . bä mä synd. allg skall: också /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.