LAHOLMS TIDNING - +. Lördagen den 19: juné 1965: v —=LT i | -. Felaktiga" , Ett ovanligt klumpigt uttalan- I de i en jordbrukspolitisk fråga . inleder en artikel i Göteborgs - Handels- och Sjöfartstidning den 4/6. Artikeln som eljest till sto- Lördagen den 19-juni 1965 v I PT — 1 grunder : KN förkrigsåren. uppgå till i runt tal 60 å 70 procent, Även" vårt grannland Danmark har en myc- ket stor produktionsökning att uppvisa. Den lär röra sig om ci ka 50,p t. I är som Lå "ra delar är välvillig jordbruket har skrivits av dr : dur. Ci.R. Pokormy. En del 'av ' ånledningen "tyder emellertid på att dörfattaren har föga aning « om wvilken utveckling som egent- ; ligen ägt rum inom jordbruket. .« Vi citerar: . "De relativt goda "priser, som kunnat upprätthållas inom Jan- det har lockat lantbruket att öka produktionen över hövan, Ett , Btändigt överskott av smör, fläsk, " ägg och ej sällan även epannmål måste” säljas till .underpris i ut- landet”, -- : Man- "frågar sig gärna "vilket intryck de citerade raderna ger den person :som inte. känner till "Jberörda utveckling inom jord- bruket. . Förmodligen måste wve- » derbörande få den uppfattningen, att' en: "ökning av produktionen " ägt rum inom jordbruket under senare tid. ; Någon annan: upp- fattning kan d:r Pokornys skriv- | ning givetvis inte leda till! Läsaren av det citerade måste också: "få " jen uppfattning att prisläget och . de ekonomiska villkoren, har .va- . mit sådana, att detta har ' lockat "till en "produktionsökning inom näringen. Den initerade däremot | - 'wvet wäl, att produktionen i Svie- riges jordbruk inte har ökat nå- got mämnvärt jämfört med för- "krigsåren. Om man istället jäm- för med början av 1950-talet, lär " vexperterna 'säkert - vilja” räkna in något. 'eller några procents sänk- ning "av produktionsvolymen. , Alltså är upptakten i artikeln så "vilseledande - -som + den: överhu- vudtaget ” kan vara, Det kan ::omellertid wara skäl i att knyta "några reflexioner till den något . snedvridna information som alltså "ges i'artikeln, . i > För' det. första bör då -påmin- nas om att en mycket stor ök. ning I produktionen ' har ' före kommit 4 de flesta andra europe- - iska länder. I Storbritannien, lär produktionsökningen jämför "'$' DEN STORA SUCCEN MED ; RADIONS ETTBETYGSKURS so od statskunskap” ställer bland an- 1 mat universit b med]. - förut - nämnts ökningen jämfört med: förkrigsåren ytterst obetyd- lig. Produktionsvolymen varierar som bekant starkt från år till år men 'i expertkretsar lär man räkna med -att normalläget än: der senare år legat 2-5 procent "över ”förkrigsnivån, När man i civerade artikeln hävdar att ”go- Av: berömda sydhallänningar får vi väl sätta bondeledaren Carl If- varsson' bland de främsta. Sedan har vi prosten Pehr Osbeck i Hass- löv. Hallands biblioteks vänner ut-' gav en utmärkt biografi över ho- nom och detta verk skrevs av re-' daktör Axel Ejwertz. Om vi skall nämna ' andra namnkunniga syd- kyrkoherde Victor Ewald i Östra Karup, en”pionjär för fornminnes- vården och hembygdsarbetet i söd.' ca Halland. Inom folkmusiken kan Sydhalland berömma sig av en person, som betytt oerhört 'mycket .inom, detta område, nämligen Au gust Ysenius, = >: » Otvivelaktigt intog: August Yse- "da priser 'som kunnat upp » hållas” - har- lockat jordbrukarna att öka produktionen "över hö- "vary är väl detta så upp- och nedvänt som någonting ” överhu- ”vudtaget kan vara. I stället för- | pet. mius en särställning inom. folkmu-: sikens . Hans detta område kommer, att bestå väven "i framtiden; Att August Yse- nius tilldragit uppmärksamhet för- står; vi därav, att tre böcker bh: utgivits om fronom och Vippentor. |utsör:det värdefullaste av Ysenius” Sedan "andra märingar har” lockat lant- brukarna: över från jordbruks- näringen till andra näringar, var- igenom lantbrukarna har undvikit att öka produktionen; ” "Ce Nu är naturligtvis. detta fullt i sin ordning” och ingen. har från lantbrukets" sida”. såvitt vi: kän- ner tll klagat över att:'tofal- produktionen ' kunnat begränsas. Tvärtom är man inom jordbru- kets "organisationer. såväl . som bland .de enskilda: ; jordbrukarna: belåten med att det har. varit sen möjligt. att hålla broduktionen vid en praktiskt. taget oförändrad |: nivå, Att detta har varit möj- ligt'. står . naturligtvis främst” i samband med den nämnda eko: ” momiska konkurrensen och drag- ningen på arbetskraften: till and= Ta: : näringar. Kanske ' förtjänar det dock påminnas om att myc- ket beror -på avsiktliga. åtgärder, dh UM s. "direkta ” impulser 7 från na i ds med statsmakterna,-impulser som gått mut på att stimulera jordbrukarfia duktionen på. d ; Varit där det börjat bli svårt med avs sättningen. Flera: sådana: exem- z r: kanske nedgåidgen i mj kproduktionen 'och håller det' sig / ju så, satt den ga starka ek och. de -högre inkomsterna . i att så långt "möjligt inrikta pro- |. av. musik. har" 'ett- häfte utgetts om Vippen-: torpet. Nu har ett tredje verk ut- kommit av Joél Wangö med titeln ”Amugust ' Ysenius. En anekesman inom”folkimusiken”. Kanske någon" tycker, att titeln kar. verka pr pre benitiös, Men vi har ingen i våra: i lbygder, som wutfört ett sådant om- fattande samlingsarbete inom folk-' musiker "Som Ysenius. Han kunde' också - framföra denna musik ett sådant sätt, att det blev hög tidsbtunder, , när. han vid otaliga tillfällen medverkade med. sin musik,. Han lade ned hela sin känsla i musiken och levde: med i den: Hans framträdande på Skan- och + Sveriges radio. gjorde att «en - större publik också kom att lyssna på honom. : " När nu Joél Wangö gett ut ”bo- ken om August Ysenius måste det- ta” hälsas ' med stor tillfredsställel- se av alla musikvänner och alla hembygdsintresserade. Boken om- fattar 118 sidor och innehåller 10 kapitel, 'Om man skall förstå Yse- nius'. stora" inlevelse i musiken, måste :man känna till Vippentor- pets särskilda 'anda, där mwusiken och "traditionerna liksom hörde till det dagliga livet, Författaren har hallänningar, kan vi inte glömma . inom' med. LKunnighet och . känsla. skild- August [senins,. [1 härkesman iom folkmusiker ( NY förts i obeskuret skick. Jag tala- de flera gånger om denna skild- ring med Ysenius och han blev rr F, : overksadjunkt Joöl Wanzgö, Halmstad, har i da- garna utkommit med ytterli- gare en bok av intresse speci- ellt för innevånarna i södra Halland. Han skildrar nämligen den kände folkmusikern August Ysenius. Boken, som har titeln ”August Ysenius, En märkes- man inom folkmusiken” -och kostar kr.: 9:50, recenseras här av fil d:r Bror Jansson, Hel- sjön, även han som a bekant syd- hallänning. - rat "Ysenius' shem, hans barndom och ungdom. Eftersom författaren kände Ysenius ända sedan ungdo- men; så har han, såsom han själv säger, fått mycken kunskap all- deles gratis. Genom rikliga citat har införts i boken är ”Hur vi fi- gaste spelmännen i Halland : De .ros och ris framföres och för- » sina omdömen om Ysenius. Detta har | och vä Itid rörd och glad över den Han tyck att denna skildring var rade - julen "å "mitt föräldrahem Vippentorpet”.. Detta har Ysenius själv nedtecknat och han framför- de detta många gånger bl. a. i ra- dio. Det är ' värdefullt att. denna allmogeskildring nu har kommit i tryck och: sålunda bevaras, . Ysenius hade : samarbete och kontakt med några av de skicklis allra främstå var säkerligen Pet ter Kungs Otto och Petter Kungs Neta. Det vilar ännu i våra byg- der ett skimmer över dessa för- mågor inom musiken, . Ysenius gjorde värdefulla uppteckningar efter dem och räddade sålunda en del av dessa: bygdespelmäns mu- sikskatt åt eftervärlden. = - I inledningen säger författaren, att han vill vara rättvis i sin be dömning av Ysenius” insats, Både fattaren söker, såsom han själv säger, : fördela ljus och mörker i kan vara värdefullt för framtiden, att en person får framträda som han är och inte enbart förskönad. Ett kapitel handlar om Ysenius som folkskollärare i. Eldsberga och detta kapitel utgör också ett styc- ke skolhistoria, där wi får en bild av en folkskollärares arbete och ställning just efter sekelskiftet. Ysenius hade :som : alla männi- skor sina svaga sidor men det är klart, att den innerliga värmen h till: Ysenius fram- ur Ysenius egna anb författaren lyckats få med atmos- fären och miljön, där Ysenius fick sina impulser till sitt' arbete inom | Ysenius och ge honom den väl- folkmusiken, . Skildringen: ”Johan- nes på Vippentorpet” av pastor Jöns Petter Gunnarsson har in- träder tydligt i boken, Författa- ren har velat hylla vännen August förtjänta hyllning, som hans per- son och arbete berättigar honom till. > s Lf Under: intryck av. "spänningen inom den, världskommunistiska rö- relsen" och det -s. kk, -socialistiska - Samarbete mellan öst och väst : de blocket söker nu folkdemokrati- erna etablera. ett fördelaktigt elko- nomiskt samarbete med :'wvästeuro- Stockholm (TT): "Prat, ofog, nonchalans och upp- studsighet "har; alltid” funnits" inom skolans väggat.: Men dessa före- teelser har tilltagig 21 ning, som verkar . "Det fen öoddUk avd ” : stämmelser” i rämpljusot. konsta- |. terar B o havs lä ningen. - Skall ”en person , som” > klarar en - 'akademisk kurs I "inte kunna fål nvolik jet hade bett sig; betydllåt enkläre om man) hade haft. en > sådan? situation, att . man; | betyg enbalt i av den: nledr » att. han inte bar studentexamen, undrar tidningen:?' « Det är möjligt, att'de.akade- |; miska radiokurserna blir drop- pen, som får bägaren. att rinna över, Det framstår som orimligt att tusentals personer skall. stå |. där vackert utan att kunna få betyg på en genomgången kurs, därför att de faller under strec- ket vid. intagningsprövningen. Och eftersom radioexperimentet slog väl ut kan man anta, att det blir en fortsättning — skall då skaran som har klarat en kurs men trots det inte får betyg bara växa och | växa? Nej, det tror vi inte, Det ligger så mycket av framstegskraft i enskildas ambitiösa" insatser, att man inte kan hålla tillbaka dem enbart med hjälp av "statuter". Det är inte en angelägenhet en- bart för de tusental, som inte kan få dolta i examination i dag att intagningsreglerna vid universi- tet och högskolor bör ses över, Det är en samhällets sak, att se till, att hindret avlägsnas för de framsteg, enskildas och därmed samhällets, som nu ligger ogjorda. MER KUSLIGT - + En 44-årig man” som sedan barndomen ansetts vara sinnes- slö kommer av en slump ifrån .vårdhemmet till ett lasarett, där man upptäcker att hans handikap inte är förståndsbristen utan en 'cp-skada som förlamat ' hans tunga, skriver F alu - Ku ri- ren . .. Nu, ett år senare, kan han ef- ter behandling göra sig förstådd och har visat att han i själva ver- ket är intelligent och fullt kapa- bet att klara sig bra ute i sam- hället, Hur många sådana okända fall finns det här i landet? Det vet ingen, men säkert är det åtskil- liga som inte får någon adekvat behandling därför att de en gång etiketterats som obotliga och stoppats undan eller glömts bort någonstans, Ingen lokal eller cen- tral instans för register över de handikappade, ansvaret ligger li- tet eller , Någ- len nya- ken och de nya tekniska hjälp! : medlen till att öka” produktio-" nen. Detta" hade varit den. tek niskt' ”lättaste.: vägen. . Den. har. emellertid. - inte; - varit :. tillrådlig och "rentav inte vanit mö. SAG beträda” på grund" av; "de tidvis gr engrepp mot lärare, otillständiga” tilltal, trakas- serier, vandalisering" av lokaler- "och materiel, skriver tidskriften Skol | världen som: påtalar - det försäm- befogenheter är begränsade: talitet, som hänsynslöst bortser. från ansvar. och hederlighet. I en" tid när arbetshygien är 'en självklarhet skall "arbeta "under ' villkor, som ' i skogsmark kan uppnås, hur åter- > växt kan säkras bäst och hur av- | kastningen kan ökas. Gent emot ' dessa' faktorer ter sig ägarförhål- h land. :sekundära: " förek ”svåri tätt "till "realistiska ' priser » finna -av- sättning "inom 'andra'' lä partiella överskott. : ' S Alltså: ingen på: jordbrukarsi- dan har klagat över den stagna- "tion i produktionsvolymen. som man varit tvingad att inrikta sig på, men det är ju också rimligt att man då "i behandli :av ngen En väsentlig organisatorisk frå | ga. är. om skogsbrukets rationali- 'seringsorgan skall slås samman -med.-de” nya lantbruksnämnder- ma Sn Nea " Under ' våren tvekade : jord- "bruksministern och lät frågan gå - till denna utredning. Så mycket står klart att skall en effektivare "dessa ' problem skriver ' ungefär | söm "detär och inte” så: gom doktor Pokorny gjort: i de 'cite- rade raderna ur Göteborgs Han- dels- och: Sjöfartstidning. ; ' Naturligtvis har man anledning | ” ett i sammanhanget anställa en stilla fundering över, , huvuvida ett sådant uttalande är gjort. på grund av okunnighet eller om det är rena tanklösheten, Vilken] orsaken nu än kan vara, 'är det I . oförsvarligt att grunda en arti- kel på ett påstående som är dia. metralt motsatt till de verkliga förhållandena, Tyvärr är detta fallet i mycket av det som skri- ves i de fordbrukspolitiska frå gorna, . VID VARJE DEBATT OM EN .. NY SKOGSPOLITIK ': ri visar de enskilda skogsägarna tecken till oro och sätter sig gär- na i harnesk, skriver A r b e- tarbladet med anledning av den nytillsatta utredningen om . skogen, Tidningen tillägger: : Om de sköter sin skog lika ef- » fektivt som övriga ägare, stat och bolag, finns 'inget skäl att tro att staten skulle med ' tvångsmedel |' försöka kväva det enskilda skogs- bruket, ' Centerns och RLF-om- hall ra möjligheter för en systematisk "omprövning av fallen finns inte På grund av oredan, + Den undersökning av hur myn- digheterna -fungerar på det här .området som begärts bör ske utan tioner i den vägen är av rin "sakligt värde: Däremot finns starkt behov av bättre samverkan och samordning mellan de skilda ägarkategorierna när nu en mo- dernare skogspolitik skall utfor- kogspolitik åstadkommas måste de: centrala och regionala orga- " nen härför vara effektiva och in- te hä ovidk ” döktrinära eller äganderättsliga Synpunkter. : : Efter dessa klara ord om att äganderättssynpunkterna är se- kundära 'och näst intill ovidkom- 'mande är det verkligen inte för- vånansvärt om de enskilda skogs- ägarna visar tecken till oro inför » den "nya.skogspolitiken, Avsikten - är. tydligen att i skydd av effek- " tivitelsresonemang ändra på ägan- : a Min politiska uppfattning över- ensstämmer med nye partileda- H ren: Yngve Holmbergs, meddela- de: Högerns ungdomsförbunds > ordförande ” riksdagsman. ” Erik "Krönmark i en intervju i TV-ak- tuellt, skriver Expressen: .Det var så sant som det var sagt, Han sade sig gilla det olyck- saliga ATP-utspelet förra ' som- maren, han var i princip för bor- gerlig samling någon gång men ansåg att högern bör driva en egen utpräglad linje som ett klart alternativ till socialdemo- kratin och de båda mittenpartier- na (vilket alltså omöjliggör sam- ling). Det var kort sagt Husbon- dens röst. », Hur betryggande måste det in- te kännas för högern och dess . nye partiledare att inte behöva vänta sig någon opposition eller självständighet från sitt ungdoms- mas. Riktpunkten bör vara effek- dröjsmål, förbund och dess nye ordföran- | Pisiplinupplösningen | ger. lärarna” vantrivsel På, andra arbetsplatser kan det" inte vara rimligt, att man i skolan : derätisförhållandena och varför |: "inte socialisera skogen. : HUSBONDENS RÖST | . > Hviteten, hur bästa användning avide oo cr många fall "är förnedrande och i vissa fall hälsovådliga. -- "Det är en vanlig föreställning att klimatet i klassrummet enbart be- ror på .Åden' undervisande läraren. Lärarna : vill inte 3 undandra : sig ansvaret men ” tidskriften finner tiden mogen att ta död på den gamla .myten. En lärare befinner sig allt; oftare i en situation där han: inte rår på kollektivet. Hans att stilla stormen i ett upprört hav med enbart. pedagogiska korrek=- tionsmetoder: kräver: mera . än vad måste använ- das "till disciplinlära småtterier .el- ler allvarliga, : tidsödande utred- ningar. om. störande 'intermezzon, Varken "läraren. eller klassen 'får fullfölja sitt egentliga arbete, Lä- raren' finner sin insats meningslös — en högst deprimerande: erfaren- jet. — och många elever som vill få ut något av. sin skoldag, kän- ner sig uttråkade och bedragna. "Tidskriften - konstaterar - att - en |. bidragande orsak till den föränd- rade situationen i dagens skola är att söka i den” somdaningspro- cess, som skolan: försatts i och som i många avseenden förvandlat skolmiljön. Nyheter kan: verka förvirrande, särskilt när de kom- ner plötsligt. Men det som fram- för . allt bidragit till att lärarna i så stor utsträckning börjat kän. na vantrivsel är den disciplinupp- lösning, som hastigt spritt sig i klassrum och korridorer, - Aftonbladet. påstår att. centern har fel i fråga om att en av or- sakerna till bostadsbristen = till stor del beror på att folk tvingas "flytta till städerna. ' Det finns inget överskott av beboeliga bo- städer på landet, menar AB. . » AB har fått detta, som så många andra problem, om bakfoten. Det är ju så att de som tvingas flytta in till en storstadsregion lämnar sina bostäder, som an- tingen får förfalla eller blir som- marnöjen. Likaså löser staten in osäljbara egnahem. Lokaliseras industrier till tätorter kan män- " niskorna bo kvar inom mycket "stora områden omkring dem och med bil ta sig till sina arbeten, då ju motorismen, har upphävt avståndet. De flesta tycks inte heller. ha något emot en sådan tingens ordning, Därigenom min- skas också behovet av nya bo- städer. i (Skånska Dagbladet) peiska ind utan att för den skull behöva pruta på kraven på ekonomisk hjälp från Bovjetunio- nen. - Det främsta resultatet av: dessa strävanden är det samarbete mel- lan Kruppkoncernen 3 Västtysk- land och: den' polska staten, som lett till att Krupp under en följd av år kommer att etablera sig i polskt näringsliv. : Den .starka' och . inflytelserika västtyska ' koncernen ska ide östra områdena ' i Polen"! ppföra bl. a. »ett stålverk. och andra in- dustrier, ' vilka . skall arbeta med produktion för koncernens väst- tyska industrier, '' Den" polska” staten skall efter förslagsvis tjugo. år. överta- fabri- kerna, men till dess drivs företa- gen i tysk regi med tyska direk- tioner : men med polska arbetare och 'tekniker.- De mpolska- myndig- heterna söker på detta sätt att genom utländska investeringar rå- da bot .på bristen” på realkapital och möjliggöra skapandet av nya arbetstillfällen: Polen har numera en viss arbetslöshet, men denna befaras "öka under den närmaste tioårsperioden, och": runt "tal måste: de” polska myndigheterna kapa en miljon nya arbetstillfäl- Eruppkongernen. har + or im lär mycket större än i de flesta Kom Investeningsbehovet i vårt land andra industriländer på grund av den: ogynnsamma”. tendensen när det gäller arbetskraft. Man får ån- te glömma bort att industriinves- teringarmna = och -arbetskraftstill- gången är två frågor, som hänger intimt samman. Samtidigt som man ordnar importen av arbetskraft måste man se till, att skattereg- lerna utformas på sådant sätt, att je stimulerar till självfi och. därmed också till investe- ringar. of Företagaren. | I och för sig bör den nya skogs- bruksu "Det är visserligen en något. bakvänd ordning, att regeringen genomdri- vit nya förvärvslagar, innan den nen ntar : ta andra länders. Förutsättningen är dock en prispolitik, som ger: ekonomiska möjligheter | sund rationalisering. En sådan litik är också både intonation och nationellt försvarbar , och ger på, köpet" en levande dandsbygd, där fritidsfolket . från ;. tätörtema” och bönderna kan göra livet, ti- kare för varandra. "för. en; . Vår Näring. får "Aspliig äviserar en utred ning om extra stöd till 'pensionä- rer som har bara folkpension el- - ler en mycket, låg, ATP-pension att lita till. Sannolikt får man tols ka sovialministern så att utrym- met ” för standardförbättringar "av folkpensionen efter 1968 i första hand skall. disponeras; för. ökat ' stöd åt dessa kategorier. "Blir nu detta epil "till "högerns ”ATP- bestämt sig för en" skogsbrukspo- litik; Men tydligen finns "det en socialdemokratisk :avsikt bakom | denna 'turordiing. Den allvartt- gaste "risken ' är '- emellertid, : jordbruksministern ' genom ' sina utredningen så många och be- svärliga problem, att 'utrednings- arbetet kommer att sträcka wt sig över mycket lång tid. Man kan befara, 'att vi nu kommer att få en skogsbrukspolitik i provisori- ets tecken under kanske ett årti- onde framåt, medan vi väntar ' på yviga direktiv lastat på den nya|l: itspel? Partiet har visat sådana omsorger om de gamla" "ätt: det knappast kan dra sig tillbaka, när skall' inlösas. ; : Haridelstidninigen. "Högern har velat lägga ungefär hället 'i fråga om pensionsförstärk- ning ' som folkpartiet.” Samtidigt uppträder högern som om' "den en- sam. representerade det' ekonomis- ka förnuftet och motståndet :mot' en ' politik, som leder till "planlös duktion med änk ar. och "oreda på marknaden som följd. Inte heller tror vi på en politik, som på något sädt "hämmar en naturlig och. normal rationali- seringstakt, : Men ' vi "tror på :de svenska” jordbrukarnas goda vilja att frivilligt rusta upp sin näring i ännu snabbare tempo än, hittills och ännu mera överlägset de fles- ing- resultatet av denna fattan- | en de utredning. > - NS aa Västerbottens-Kuriren. vis är r givetvis inte anhängare av |. 2 | Eller: kansh iv utgiftspolitik, Det: går inte att undvika” ordet hållningslös då partiets kurs skall beskrivas. "Dagens Nyheter, i ” Centerns ' kvinnoförbund motio-; nerar om , familjevänligare' -sunder- hållningsprogram" i: TV. Detta lå- | ter bra — bara TV-producenterna jer och hela familjer, Mor: vill se ett trivsamt hemprogram.- Far vill se en rysare. -Sonen Pelle vill < se långhåriga pöppojkar. Dottern Je- anne will se korthåriga :popflickor. tvärtom, 'Småbarnen lyckats" ötverka, att de polska)ar- betarna skall avlönas efter väst- tyska normer. ; Företaget ' vinner : vill se Cartwrights. Och. så vidare Lätt kan det inte vara. Nu hoppas .: vi, att sossarnas RN - genom. att. det inte «behö im. portera larbetskiraft., till. anlägg- [+ ningarna i Västtyskland och söker | sig i stället till ett land med över-. muntrad av. de polska framgång- arna söker nu andra folkdemokra- tier att etablera ett liknande sam- arbete- med de kapitalistiska "län, derna, Såväl Sovjetunionen 'som andra folkdemokratier. har. .anslu- tit sig till "konventionen om pa- tenträtt, vilket skapat nya möj- ligheter = för « tekniskt. samarbete mellan västeuropeiska och östeuro- peiska företag... bean Sålunda har det ungerska : rikeshandelsministeriet - fört ”Jlång= variga förhandlingar ”med franska, västtyska och engelska banker och koncerner, om. investering av: ka: pital i Ungern, företrädesvis ' gäll detta inom; livsmedelsindustri' Förlust på banklön kanv vara motiverad Även. om löneutbetalningsverk- samheten ' vid en mera fullstän- dig beräkning skulle wisa sig ge ett underskott i dag, synes det sannolikt att kapplöpningen om löneutbetalningarna mellan bank- instituten - tills vidare. fortsä viss fi kanisk tillverkning. '. ' Enligt + inflytelserika ungerska tidningar förhandlar. ungerska fir- mor om avtal med i: runt tal 200 västeuropiska företag om 'startan- det av "tekniskt ' och ekonomiskt samarbete, "Ingenting :har hittills sagts om dessa förehavanden som tyder på att den ungerska" sta- ten skulle betrakta detta' slag av samarbete som kortvariga experi- ment. flöd på- billig arbetskraft;.:Upp-|' den ' färmacevtiska ' industrin och. livet kan vi ) j som' en förklering -lekssystemet : är mindre: inom, dam. "än inom herrmodet. En 'rationa konferensen. rätiorralisening '—' under: den be- sikte på. ; konfektionen, inte på de cr att den dågen' kommer, då växlarna . tio gånger så stor börda på sam- - ring ”efterlystes vid Stämda (föritsättningen | att den tar med ' oförminskad kraft, skriver civilekonom Jan OQO. Berg . i' en artike! om banklön och räntabili- tet i senaste amret av. Svensk Sparbankstidskri Vid: en ängdetig - bedömning kommer nämligen ytterligare as- pekter på frågan in i bilden. Ban- kerna måste beakta konkurrensen och kan 'då tänkas komma till slu att d het: även om dess mätbara resultat. är me- gativt, måste fortsättas för att ic- ke ge det möjligen ännu mera ne- gativa resultatet " att marknaden går helt förlorad till konkurren- terna, Det kan också förefalla rimligt att man jämställer en för- |alla? Iust på löneutbetalningsverksamhe- ten -.med PR- och reklamkostna. der som man ju tar på sig i för- hoppningen att de indirekt skall ge upphov, till intäkter, även om dessa är. svåra att mäta Vidare kan man — i varje fall på spar- bankssidan '— tänkas betrakta lö- neutbetalningsverksamheten som en sparfrämjande åtgärd som det lig- ger i linje med den allmännyttiga företagsfornren, att upprätthålla, även om den är förlustbringande. Slutligen - finns det "sannolikt ark. 133 | Mari. kom gärna still Jesus med sina spörsmål ' förelade man - honom - i tro på att han visste råd för allt. Många lämnade honom med sina åter 'med en lärorik maning visa des bort, Var han, då inte lika mot ? Förvisso, men människorna hade icke lärt sig konsten att skil- ja på wäsentligt . och oväsentligt i hans lära och. gärning, För de många war han blott en vis och skicklig man, som borde rätta sig tänkte blott på sig själva och lyss- nade alls icke till kravet på om- Vigdelse och tro. De var att likna vid mannen, som ville b större lador.. ' ye sig "Huru lika är icke vi nutidsmän- niskor denne oförståndige. Varje även på kort sikt möjligheter att förbättra räntabiliteten, om det" verkligen behövs. " Avgiftsbelägg- ningen har avförts- från dagord- ningen på affärsbankshåll och på sparbankssidan har man- aldrig drivit denna linje. Möjligheterna att åstadkomma kostnadsbesparing- . ar kan istället väntas bli ytter- ligare undersökta, varvid i första hand den diskutabla räntegottgö.- relsen på ,checklönekontona - bör komma & blickpunkten, tillfälle till framgång i livet ut- nyttjas. Man omger sig med gär- ningar, vilka likt stora förrådshus lig | vittnar om wälstånd, men där in- nanför- murarna, inne i själen, är fattigdom och tomhet. För all yttre OmSOrg ger man sig icke tid-att samla in den Eröda, som spirar upp i kristentrons mark och som ger frukt still evigt liv. Dag efter , dag tänker man mést På omsor- gerna om sitt hus, sitt anseende. sin tryggade' framtid, "Trollguld håller man på att samla in. En- dag 1 För. Laholms Tidning. a av kyrkoherde” Karl ve na > Klosters församling. 1. - visar de önskningar uppfyllda medan andra |kett so; efter deras egna önskningar. De |besi Prefaldighet Erik Wolf, Eskilstuna, i H värde, ord och efte talag om detta sista kamp. livet : tan d Spärren. lig mark, till livet. den vägen i lydnad rojiske Fader, I Uppsökande je - manar . jan oss till efterföljd. kyrka för att vi i dess få M å en fristad till allvarlig och är- ” redom. och en kraft- ligger de sant kristenli I raseringens återgå till de Z tak; UV "vägarna, . ”Gå troget och stadigt" i spår, och iraft äl din; av honom du får”, det s sig Nara vissna löv utan Kristen kallar man si; g, men utan kärna och utan förankring i Jesu rföljd är man ingen ' sann kristen, Vilken annan eti- m helst kanske Passar. Det idealitet, om storsinthet och människokärlek, men "intet av enbart hjälper själen i dess Det är en resa genom iljett ant visa upp vid" s ! Med' dessa "drastisk ord vill Mästaren ” väcka 055 mn . Sök dig icke ut på far- . En är vägen, som leder Själv har han gådt” och utstakat,. Upprättat sin tess hägn skall av. ordets ämentens nådegåvor. Däri a grunden för varje i 4 , kan finna. den . form av familje- ' vänlighet,..som » »spassar: "alla .famil- nämligen. att i i fråga. om. familje - nämnda variationerna och kom- : : plikationerna, : tidevarv måste vi amla beprövade av
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.