D så isdagen den 22 Juni 19657” —= LT. > Tisdagen den 22 juni 1965 - L T = Dragkampen Att sovjetregeringen tar till va- sa varje tillfälle att. söka utså splittring och misstro mellan självklart, Ett nytt ' bevis på den- nå taktik Jevererade mutrikesmi- nister Gromyko under statsför- dragsjubileef, i Wien genom att . föranstalta en stor bankett' till den franske = utrikesministern Couve de Murvilles ära — vid en tidpunkt då de andra västmakts- "representanterna, Rusk från USA och Stewart från Storbritannien, redan hade lämnat Wien och be- - givit sig till sina resp. hemlän- dee esse rr Ke Från Wien reste i sinom tid också: Gromyko -men inte hem till Moskva utan till den turkiska huvudstaden Ankara. Man kan ta för givet, att han också där var ute på spaning efjer en-chans "att locka ut Turkiet ur NATO- " alliansen, En av de viktigaste hävstängerna för en dylik politik . utgör Cypemfrågan, . Här 'har ” Sovjetunionen 'så tillvida ett be- svärligt handicap, som Chrusjtjov alltför länge och alltför, demon- strativt satsade på "ärkebiskop Makarios och lovade denne mili- tärt stöd i form av vapen och tärde mu kräva, att ryssarna slutar upp med att skicka åt- minstone moderna. vapen till Cy- vid Bosporen +: s tiden inträffat åtskilliga bakslag 'Galo'Plazas tappont hade en fe- .deration och delning av ön: Cy- ENOSIS-lösning, d v.s. ' förening med Grekland, sistnämnda dock tydligen blott med. -tidsbötingati förbehåll. Turkiet fasthåller vid -sin ståndpunkt att Cypern: ej får "förerag med Grekland, -men det är, ännu inte fullt klarlagt, om Turkiets regering skulle komma att ge med sig, därest Athénre- geringen å sin sida ginge med på motprestationer av något slag. Några ' sådana eftergifter från grekisk sida, vare sig de nu vore .av territoriell eller "annan art, | vill emellertid Cyperns 'envetne! och stridbare "president och är- kebiskop "inte . höra. talas . om. "Därför betvivlar man 'också ära "ligheten 'i hans senaste deklara- tion; söm går aut på att öns före- ning med Grekland vore den en- da. riktiga lösningen. Hittills . har han snarare bevisat,.att han inte "alls: är angelägen om en lösning "i den riktningen utan: tvärtom . helst ser, att Cypern får behålla” . full självständighet; "Man må' här- till ha i åtanke, att större delen av de grek-oypriotiska affärsmän. nen även de förordar öng 'egen- statlighet, -enär' de fruktar, att .ENOSIS skulle leda still "sänkt pern och att de dessutom ' ger levnadsstandard: för "dem själva. både diplomatiskt och moraliskt stöd' åt den turkiska ståndpunk- ten, d.v.s. i första hand en garanti för turkcyprioternas livs- intressen och kanske också där- utöver ett ryskt förord för: en federal lösning av Cypernfrågan. Överläggningarna i Ankara mellan Gromyko och den tur- kiska utrikesministerwv Ischik er- håller en ökad: betydelse" däri- genom, att den sistnämnde kort . Då nu både Sovjet, Turkiet och de alliansfria staterna 'är inbres- "serade av ett självständigt Cy- pern, och t.o.m i Athén vissa tvivel uppstått 'om möjligheten av en återförening med Cyperr, så skulle ' egentligen ” förutsätt- "ningar finnas för ett samförstånd. Men tyvärr vägrar Makarios fort- farande att ge turkarna och de- ras landsmän på Cypern till- fyllestgörand ier. för en förut, under NATO-mötet i Lon= don, hade haft: tillfälle till ett meningsutbyte .. med . sin. grekiske kollega. Det visade sig därvid, att både Grekland och "Turkiet hade ' intresse av '" direkta för- handlingar sinsemellan, rättare sagt: att de fortsättningsvis hav ett sådant intresse, Ty i. själva verket giok utvecklingen i den riktningen vedan för ett par må- nadér sedan, även om det under SAMHÄLLET OCH NÄRINGS- Det var bra att behovet av sam- verkan - mellan. » näringsliv - och samhälle så starkt markerades som det skedde vid en idékonfe- rens i Skövde, skriver J 0 r d- bruka rana s Före ningsbladg "et Näringslivets initiativ och dess företrädares sakkunskap 'är' väl till sist avgörande för hur eller . Om vi skall finna en rimlig ba- lans mellan olika sektorer av nä- ringslivet och mellan olika lands- | delar, mellan tätort och glesbygd. Det behövs givetvis också känsla » för solidaritet mellan olika områ- den, såsom inriksministern un- derströk, men solidaritet behövs också mellan näringslivets olika . grenar och mellan olika grupper i samhället, det har framförallt jordbruket under senare tid haft anledning att erinra sig och and- ra om. Myndigheterna kan påver- ka, uppmuntra, hålla tillbaka för att nå en önskvärd anpassning, så långt förstånd och prognoser sä- ger att det är förnuftigt, men om både medel och omfattning här- vidlag skär sig meningårna natur- ligtvis. En sak borde man dock kunna enas om: vad inrik ini . lösning imom "sådan ram, Turkey- "prioternas -krav att, få garantier för. en tillvaro . utan .. nöd. och "fruktan är så elementärt, att det icke går att. komma förbi,” Om "ej "detta krav "uppfylles, så kom- kvarstå. Makarios vill. tydligen icke inse, abt! hans kortsynta och egocentriska politik bara -är till "fördel för den makt; som ined förkärlek "fiskar +' grumligt vat- ten, d.v.s. Moskva. För ryssarna har «det i alla tider värit:iett intresse : att -- underblåsa motsätt- - ningarna vid Bosporen. Men om samförstånd i, Cypernfrågan nu för en gångs. skully kunde: vara möjligt att: uppnå mellan Athén; ” Ankara och Moskva, så vore det . en. historiens ironi,, om en lös- "ning ändå 'skulle stranda på jär- -kebiskop : Makarios obeveklighet. SJUKHUSEN ÖVERSVÄMMAS , AV HYPOKONDRIKER : | CC "I Människor som ständigt ängsligt . jakttar sin kropps funktioner. och därvid oupphörligt tycker sig märka oroande avvikelser från det normala, kallade vi. förr med Moliéres ... term; inbillningssjuka, Läkarna kallar dem hypokondri- ker, skriver universitetslektor Sven Rydenfelt i Sun t För- nuft a - Så länge patienterna i vårt land fick betala relativt höga konsul- tationsavgifter, bromsades till- strömningen effektivt härav, men sedan vårt nuvarande system med i praktiken nära nog fri sjukvård tern sade om att tvång bör und- vikas i möjligaste mån, Det be- höver väl inte ligga någon motsä- gelse, i detta och att sammtidigt samhällets myndigheter ' måste sörja för en planering med total. syn. Med inrikesministern kan man dock fråga, om inte de som i vissa glesbygder är bundnä av att ' tillvarata naturtillgångarna. där också har rätt till likvärdiga vill- kor i service och annat, Därför måste avfolkningen bromsas. Lo- kaliseringsstimulansen träder in. Men vilket i näringslivet skall stimuleras och vilket hållas till- baka? Hur långt är. det ekonox miskt försvarligt att centralisera och koncentrera: "> "ti a4e0 0 Hur långt skall hänsyn tas till människorna, skall de flyttas eller företagen? Lyssnaren till vad som sades var kanske inte alltid-säker på att man vid bedömningen av företagsamhetens lönsamhet -som "företagsamhet betraktad alltid ser : till den totala samhällskostnaden, d. v. s. till vad de enskilda också kan belastas med. Man kan fråga, om det tillräckligt beaktas vad allmänheten, & ria, be- lastas med i tidsförlust och ut- » gifter, 2 d « Om hundra personer exempel- vis var dag får offra femton mi- nuter. mer på resorna till arbetet genom det allmänna & ika- införts, över vår sjukvård av hypokondriker. I alla köer och på alla väntelistor trängs de med de allvarligt sjuka, och som en följd härav får de senare vänta i månader och ibland år, innan de kommer under behandling. Enligt en inspektionsrapport från 'medicinälstyrelsen (februari 1962) — ett enda exempel plockat i en stor hög — avled 41 patien- ter upptagna på väntelistorna vid Lunds lasaretts neurdkjrurgiska klinik, innan de hunnifl omhän- dertagas för behandling.- : - Sjukvården är tydligen ett om- råde, där vi inte utan de allvarli- : gaste konsekvenser kan avskaffa prismekanismen, fastslår Ryden- felt > ven sn : (Oe venre tg 2 NT Fer RATTFYLLERIET ÖKAR : Det behövs en ny kampanj mot alkoholen i trafiken. Det behövs ökad upplysning om alkoholens effekt på funktioner varav trafik- säkerheten beror och alla behö och förhinder. I FN-förmedlaren ; pern avvisats liksom också en! ” I musikrummet . Hur kommer det att gå för folk- högskolan i' framtiden när grundas skolan, . är - genomförd och de nio skolåren och efter dem påbyggna- den i fackskolor och ” annan' ut- bildning på gymnasienivå är en verklighet? no AR Den frågan har under 'de gångna åren stått i oentrum för folkhög- skolans "interna debatt. För bara två, tre år. sedan fanns det en hel: del pessimistiska röster . som menade att hr Edenmans 'honnörs- ord inte kunde dölja det bittra faktum, att fackskolorna 'framdeles skulle ' överta folkhögskolans roll och att denna gick en s ligen å Lunnevads folkhö ” - vid cellon Margareta Jansson från Stockholm : träning på högre kvalitativ nivå än tidigare: ” Sedan har vi den ef- tergy iala undervisnin; där det kan bli. fråga om en utbild- ning som löper parallellt med den som ges wid universitet och hög- skolor. Det är närmast vissa sam- hällsvetenskapliga, kulturhistoriska och estetiska ämnesområden sol kan bli aktuella, Cl cor Egna initiativ lh Det har sagts på ledande folk- högskolehåll att problemet 'folk- högskola — ' fackskola' endast är ett problem 'så länge man räknar med folkhögskol bara som: en oviss framtid till mötes. På sistone har dock stämningen lättat något och : ten försiktig optimism: kan spåras även - hos . dem som' är skeptiska mot skolpolitikernas löf- ten: ' 1964 kom : gymmasieproposi- tionen, utredningen om socionom. utbildningen; 'det nya stadgeförsla- get för folkhögskolan och sist men inte' minst skolöverstyrelsens wutlå- tande över gymmasie-' och fack- skoleutredningarnas betänkanden — en: mycket. uppmuntrande remiss, där man trycker på mnödvändig- heten av folkhögskolan som ett likvärdigt alternativ till den nya fackskolan: cv. - fat Skolöverstyrelseng chef - Hans Löwbeer sammanfattade i fjol sin syn på frågan om -mydaningen av det svenska skolväsendet är ett hot mot folkhögskolan på ett både realistiskt och uppmuntrande" sätt. Ända" fram till 1980,-framhöll han, kommer folkhögskolan att ha stora uppgifter, på den '”förgymnasiala utbildningens ; område, . Men redan nu anmäler isig viktiga nya behöv. Folkhögskolorna "skulle - jämsides med 'sina längre kurser: kunna fungera som smidigt arbetande de- batt- och informationscentraler till tjänst för det: ständigt växande antal ' människor” som måste in- hämta nytt kunskapsstoff. - Vidare bör folkhögskolan kunna bli en serviceinstitution för vissa typer av kommunal information och göra en betydelsefull insats på ungdomsledarutbildningens om- råde, där. det numera behövs en 1965 antyder att vi i år når en ny och >oroväckande toppnotering, när det gäller analyser av blod- prov. Hittills i år har antalet in- sända blodprov från misstänkta - rattfyllerister ökat cirka 10 pro- cent. jämfört med förra året. : En- "ligt uppgift från Statens rättske- miska laboratorium kommer man att få analysera över 18 000 blod- prov eller 2 000 fler än 1964, intressant iakttagelse i sam- del av en grundutbildning. ':Folk- högskolan måste ta egna initiativ och visa att den kan anpassa sig efter det nya samhället och dess krav. Dem bör först och främst bli en ' vidareutbildning på högnivå och en skolform med sepecialinrikt- ning inte minst på samhällslivets och det estetiska. livets områden, Mycket är "redan i gång, mer kommer undah för undan. Antalet folkhögskolor med inbyggda spe- ciallinjer . för.” musik, konst och teater ökar kontinuerligt, 'Två sko- lor- som förstått tidedAs tecken och är villiga att medverka till folk; högskolans inre förnyelse är. Lun mevad, och Marieborg; i Östergöt- land, +" ÄR mA » Lunnevad har en mnektor- som själv tagit kantorsexamen och öm- mar ' för musikbildning, Jan-Eskil Löfqvist. För några år sedan gjorde han" musikdirektör - Rolf Karlberg till. ledare för skolans nystartade musiklinje, Landstinget måste tro på den här kombinationen; när jag besöker skolan är byggnationen i. full gång. Fyra miljoner kostar nybyggena och även ,det- välsor- terade diskoteket, det representa- tiva notbiblioteket och de många instrumenten som skolan förfogar över visar alt den är materiellt väl tillgodosedd. N Folkhögskolan behöver PR — Vi vet ännu" inte hur 'det kommer - att gå med. musiklinjen, framhåller vektor Löfqvist. Men vi hoppas att småningom kunne byg- ga ut den till en musikinstruktörs- linje. F.n. fungerar. den som ett slags ikalisk grundutbildning. Det kommer nog inte att fattas uppgifter för folkhögskolan i fram- tiden. Men vad som bekymrar mig är att antalet riksdagsmän - nved folkhögskolan som enda skolunder- byggnad småningom kommer satt bli färre. Vem skall då föra folk- högskolang talan? Vad vi framför allt behövde vore en målmedveten PRE-verksamhet, Vi är jen liten mi ”manhangen är att mopedfylleriet inte längre synes spela samma roll som tidigare, - Nt - . Orsakerna till den beklagliga ökningen av. rattfyllerifrekvensen går inte att enkelt: förklara. De kan emellertid knappast bero på någon speciell ökning av polisens insatser, då omorganisationen av polisväsendet ännu inte.kan ha s avsatt resultat på detta område” i . trafiken. Vi har visserligen fått fler bilister, men 'inte Keller det räcker som förklaring." Vi "kan endast . konstatera ' att det . före- kommit så många fler tydligt Spritpåverkade förare i trafiken att polisen har funnit anledning ingripa, ee ee 'I detta sammanhang finns' det anledning att kritisera att någon ingående bearbetning av de" till Statens rättskemiska laboratorium insända protokollen jämte resul- tat av blodprovsanalyserna, inte gjorts eller kunnat göras, Om man undantar de av Andréasson och Bonnichsen publicerade arbetena, har materialet hittills förblivit o- arbetat, Ändå erbjuder materialet viktig inf ion som kunde om- veta, vad, ett rattfyllerifall kan kosta och hur löst körkortet sitter, säger Motorföraren Under. 1964 avkunnades 14778 domar gällande brott mot trafik- nykterhetsreglerna. Under samma tid insändes till Statens rättske- tionsmedlets rationalisering, så är det 'väl ändå en större förlust än vad inbesparingen av en: buss- miska lab 16143 blod- prov för analys. . ass Antalet insända blodprov är bl. sättas 'i effektiva åtgärder mot rattfylleriet. Statsmakternas snål- het lägger hinder i vägen. för .be- arbetning och utnyttjande av ma- terialet. Frågan om anslag har prövats både i kanslihuset och av Statens trafiksäkerhetsråd, ' men utan resultat, : | ” Kanske den nya Rikspolissty- relsen har intresse av en konti- nuerlig bearbetning och uppfölj- a. en mätare på. frekvensen av trafiknykterhetsbrott... Utvecklin- chaufför motsvarar, gen under de första månaderna ning av materialet för att få väg- . ledning för trafikövervakningens " Bort med fackföreningarna! lär inte bli: någon samlande pa- roll här. Hur skulle, den svenska arbetsmarknaden se ut och kunna fungera utan . fackföreningarna? Det skulle bli ett praktfullt kaos. Men därför är naturligtvis inte - allting bra som. det är, Vissa mo- nopolsträvanden gör sig breda särskilt inom byggnadsbranschen och den tilltagande centraliserin- "gen och byråkratiseringen upp- muntrar just inte till ökad akti- .vitet och större intresse från de enskilda medlemmarnas sida. Den fackliga ledningen befinner sig i . dilemmat att samtidigt som den Påstår sig vilja ha större fack- lig aktivitet bland medlemmarna gör den egentligen allt för att minska densamma genom allt - större avdelningar och mera re- presentation genom ombud. Däri ligger en fara för ytterligare lik- giltighet, - : | (Göteborgs (Tidningen) ' gskola ses. vid cembalon Ann-Britt Nilsson från Mjölby och moritet och måste göra oss hörda, Stockholmspressen 'är så gott som helt ointresserad av wvåra problem och det är främst landsortspressen som kan hjälpa oss att etablera kontakt med, våra folkvalda om- bud, : | | Rektor Löfqvist har svårt 'att glömma att ingen wepresentant för folkhögskolan var med när fack- skolan utreddes, , ”Fackskolefolk- högskola” kallar han den nya skol- formen: för att poängtera att den tagit sin grundidé från folkhög- skolan. Men även - Jan-Eskil Löf- qvist är i grund och botten opti- mist, eftersom han vet. att nya uppgifter väntar på Lunnevad och landstinget slår vakt om sin skola. > När jag går husesyn tillsammans med Rolf Karlberg berättar han att det nya studiebidragssystemet inverkar gynnsamt på wekrybering- en till musiklinjen. Eleverna får under 8 1/2 månaders tid 175 kr. i månaden, av vilka 148 kr. går till helinackordering, På detta sätt kan många ungdomar klara sina förberedande studier utan betung- ande. förvärvsarbete, +. > > : SS "Musikalisk grundutbildning "—- Vi siktar till att lägga grun- « kom N : Mit mentar.. Herrarna i Moskva kommer med diverse synpunkter på Sveriges ut- rikespolitik, men om fallet Wal- lenberg har de mycket litet att säga när hr Erlander frågar dem. Vilken beklämmande situation. 20 år efteråt vet man inte om Raoul Wallenberg är levande eller död, men' väl att han varit vid liv efter det att han förklarats död, Från svenskt håll har krävts förnyade ryska undersökningar, Vad är sva- ret? Tydligen negativt. Det borde dock -med hänsyn till vad som tidigare passerat vara ett självklart krav att ryska regeringen gör allt vad det i dess förmåga står för att bringa klarhet och dessutom av« lägger full offentlig räkenskap. ” Handelstidningen Vi måste avsevärt öka investe- ringarna i nya arbetskraftsbespa- rande maskiner, vi måste på alla sätt använda oss av automatiornien. Den maskinella utr för inför svensk opiniow stå som en garanti för öppenhet och pålitlig- het och internt skall han ha en: sådan ställning att hans aultoritet, icke minst gentemot regeringen, är tillräckligt stark. Man kan med skäl tveka om hr Sundviks kapa-. citet för denna uppgift. Men själv- klart borde vara att uppgiften som - hr Erlanders upplysnings- och pro- pagandaman respektive chefskapet i beredskapsnämnden icke får sam- mankopplas. Den ene är nationens man, den andre hr Erlanders. Mot denna bakgrund är utnämningen närmast skandalös. ert rv Svenska Dagbladet Begäret efter andras "egendom" borde avta i takt med det stigande välståndet men det förefaller tvärt- om, Kanske även bovarna vill ha sin del av standardhöjningen.: ”. > oo : GHT > Att exempelvis som en Västerås- en arbetsplats som nu kanske inkl. byggnadskostnaderna uppgår till 50.000 å 70.000 kr. per anställd kommer i fortsättningen att kosta tre eller fyra gånger så mycket. Varifrån ta allt detta kapital .om inte genom sparande och en klok finanspolitik? | D:r jur, C. R, Pokorny: i Företagaren : Redaktör Ivar Sundvik utnämn- des för någon tid sedan till press- sekreterare åt statsministern, Nu har han också blivit ordförande i beredskapsnämnden = för ' psykolo- giskt - försvar. Tanklöst att göra honom till chef för det psykolo- giska försvaret. Denne skall alltså piano och anser den undervisning han får på Lunnevad vara början till en yrkesutbildning. Han ' ber att få hälsa alla popmusikfantaster mellam 15 och 20 år att de bör för- söka upptäcka mågot bättre. Själv var. han för inte så länge sedan motståndare till den seriösa musi- ken, men har kommit på bättre tankar, Leo Svensson, 21 år och lantbrukarson, spelar "piano och blockflöjt och vill bli yrkespeda- gog. Birgitta : Kristi > 22 : år, dem tilldn som sedan gör det möjligt för ele- wema att. söka sig widare itill exempelvig » musiki jörskur- serna : på Ingesund och Framnäs säger hr Karlberg. Vi betraktar oss m.a.o. som en förskola till dessa skolor,” även om wi hoppas att småningom själva få tjäna som utbildningsanstalt av det slag mu- sikledarutnedningen skisserat. På vår rumdvandring möter vi både stråkgrupper och blockflöjter som sammusicerar med gitarr. Det är en ganska krävande litteratur jag wupptäcker på notställen och det verkar som om renässans- och barockmusiken även här på Öst- götaslätten höll på att slå igenom. .Jatt bli lärare." - , : : Fri har vuxit upp ett hantverkarhem, där äldre, vyskon spelade och sjöng och stiftellerade hennes musikgläd- je in”. : Sa | — Jag hade först. tänkt mig musiken :-här på Lunnevad som en avkoppling, säger hon. Men nu har jag fått blodad tand och vill komma till Örebros musikpedago- giska institut eller- Ingesund, för - Det är inget fel att vara yrkes- medveten, Folkhögskolan har tram- pat ut sina barnskor och har inte längre” råd" att leva på ideologisk skåpmat . och ' utnötta fracser om »” liohotefräm ; | pensc eg skap”. m.m, Besöket på Lunnevad bekräftede vad man visste förut: att de inbyggda estetiska linjerna har en stor praktisk uppgift att fylla inom folkbildningens ram, . Elevröster a Lars ' Olsson, 22 år, är son till hantverkare, spelar ' fiol och en Herbert Connor ' Metallarbetareförbundetis ordfö rande Åke Nilssons uttalade önske- mål om ökad jordbruksimport från Danmark är om man ställer krav på saklighet till stora delar ett slag i luften. Ham tar ingen hänsyn till 'kostnadsskillnaderna i Sverige och Danmark, Lönenivån vid det sven- ska jordbruket ligger ca 60 procent över det danska. Om hänsyn tas till detta, är de svenska producent- priserna ej höga jämfört med de danska, Skillnaderna i' lönenivån gäller inte endast jordbruket. Lö- nerna är överhuvudtaget väsentligt lägre i Danmark än i Sverige. Det- ta inverkar självfallet på jordbru- kets ' servicekostnader i Sverige jämfört med motsvarande kostnader i Danmarks jordbruk, : Därmed är vi emellertid inne på en ytterst svag punkt i metallche- fens argumentering. Han angriper jordbruket, trots att det inte är jordbruket som är ansvarigt för de stora prisstegringarna på livsmed- len. under senare år. Redan detta är naturligtvis ett grundläggande misstag i hr Nilssons påståenden. Men därtill bortser han från det faktum, att. mer än hälften av pri- set i konsumentledet numera går till industri, handel och distribu- tion. Eftersom detta är den största andelen i livsmedelspriserna och då denna andel även visar den star- kaste prisstegringen, missar hr Nilsson egentligen poängen. Ty den största vinsten kunde han uppen- barligen göra, om han istället kun- de flytta serviceverksamheten över till Danmark; Detta är naturligtvis praktiskt sett en befängd tanke, men den duger väl att ställa upp mot hr Nilssons propåer. Om man hävdar, att vi inte har råd att kö- pa svenska livsmedel beroende på högre produktionskostnader i Sve- rige än i Danmark, så kan vi med lika rätt peka på servicenäringar och andra tillverkningar än 'jord- bruksproduktionen, som också kan göras billigare i Danmark än i Sve- rige — på grund av Iöneskillnader- Danmark och de svenska livsmedlen -ut den nordiska tanken, uppburen alla de åtgärder som kunde leda till en utjämning av lönenivån i de nordiska länderna, vore hans-argu- mentering åtskilligt starkare, . Den :' socialdemokratiska Nya Norrland har i dessa frågor nyligen anfört andra tongångar än metall- chefen: t : bank avtala med en tobaksaffär om checkinlösen på lördagar är, det framgick ju av branschveak- tionen, en illojal: konkurrens helt i strid med vad välordnad fri. för: retagsamhet, kräver. Men kan mån inte, i stället tänka sig att ban-: kerna, utan att behöva rubba på sin principståndpunkt, sätter upp, små växlingsstånd utanför bank- lokalerna" på den” sjätte dagen? Visserligen = uppstod då kanske samma personal- och kostnadspro- -: blem som nu maturligtvis förhind-' rar lördagsservioen. : ” Dagens Nyheter - . is "Då Sträng reser på semester. wekommenderar vi "honom att tå med. i bagaget bostadsbyggnads- kommitténs betänkande ”Höjd bo: stadsstandard”, Denna utred smular sönder hr Strängs reaktio- ten av att bygga mindre lägen-” heter. Me Folket (s). 7 Man bör wäl bli mindre" förvå- nad, om ' vänner av fullständig al-' koholfrihet .ekulle rekommendera, att kravet på nykterhet vid ratten" blir -upphävt -- under. högertrafik- omläggningen, Kan man inte tän- ka, 'att nervositeten" blir måttligare"” med . promille. i blodet? Allt kan ju tänkas i samband med alkohol : På! i Västerbottens-Kuriren Polisen har ett svårt och" hårt jobb, och dess arbete är verkligen — om det. utförs” med det goda omdöme. som. det i så hög grad kräver. — förtjänt .av tacksamhet Vi måste ju alla vara beredda på att någon gång hamnå i en situa- tion, där vi måste ropa på polis. Om polisen. begick övergrepp det självklart. beivras. "Men, man bör också akta sig för att skapa borgerlig rättighet att trotsa till- sägelser från polisens sida. Det finns som 'sagt andra och bättre och " rättigheterna, Gefle Dagblad velat döpa bostadsköerna till väl. tånidet förhållandevis lågt och att det är Ikonsumentpriset som rusat i höj- den. Bönderna har sålunda inte fått större standardstegring än andra grupper, snarare svärtom, Det är mellanhänderna som rakat åt sig det mesta. Om vi nu importerar mera livsmedel från Danmark, är det svårt att tänka sig att mellan- händerna” blir rimligare i sina an- språk och ser till att konsumenter- na slipper lindrigare undan, För- tjänsten på en sådan import ser ut att bli begränsad till det lägre pro- ducentpriset, ett pris som kan hål- las därför att Danmark i motsats till Sverige är ett jordbruksland.” Man kunde naturligtvis till den sista meningen lägga att orsaken egemtligen i huvudsak inte är att Danmark är ett jordbruksland. Or- saken till prisskillnaderna - ligger huvudsakligen i arbetslönerna. Med hänsyn till beredskapsfrågan säger den citerade tidningen bl, a. ”Men eftersom risken för krig och avspärming mänskligt att dö- ma inte kan elimineras i brådrasket, så måste vi hålla oss med en egen jordbruksproduktion och se till att den fungerar under hyggliga villkor och är av tillräckligt format”, Egentligen är det föga genom- tänkt, då man i diskussionen spelar av moraliska skäl (Danmark behö- ver exportera etc.”), samtidigt som man blottar att huvudintresset för den svenska fackföreningsrörelsen och 'socialdemokratien är att köpa billiga livsmedel, medan man hop- Pas på att i utbyte få en ökad in- dustriexport På Danmark. När har ;”Det bör dock 1 ärk 3 öer. På det sättet lär den: alt producentpriset' på svenska] med en oförändrad | stadspolitik jordbruksprodukter också ' ligger |kunna bibehålla ”välståndet” myc- ket länge, = so. Upsala Nya Tidning |IETT ORD . PÅ VÄGEN "I Varen fria: från trät ir het. och ifrån. begär efter fåtänglig. ter. Fasthellre må | mjukhet akta sig själv. var och en i öd- den andre förmer Trätgirighet är så ful, att näs- tan alla känner sig fria från Och ändå är det inte få som ser ' den i sin barm, Det är det- Samma som kärlekslös "oppositions- oa, den ständiga Iusten att säga . Fåfänglig ära är det väl heller inte mänga 'som strävar efter, Man ar , nämligen svårt för att inse, att den ära man får genom äre- är - fåfänglig. Man hy- girig strävan sitt väsen genom ' id försök; vara människor till bana ” Byt bort allt - detta mjukt och kärleksfullt sinne. Kret. Snninte Så" mycket omkring dig själv, Både 'Oppositionslusten och äregirigheten; har sin grund i ett tot jag 'och ett självupptaget sin- EN änk mindre på dig själv — ch om dig Själv. Öch akta andra gre. Så skall ditt liv bli rikare, mitt eget tycke wara mot "ett öd- nä » - Om hr Nilsson ville vara med på (Forts, & sid. .7) ibland” syskonen; i det sinnet mig bevara, ' du min dyre själavänt nära uttalanden om nödvändighe- 7 mot de anhållna på Hötorget bör: föreställningen att det är en med-' sätt att hävda de' personliga” fri- - Män kan. förstå att regeringen - änglig äras ” blir dförytligad, blir lätt osann i i H I i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.