. tionalisering '-i 7 wid bemärkelse . höra - uttalanden, där det påstås . läggning av jordbruk, saimman- så jord till skogsmark, ; | .En. tationalisering inom jog. : ;bruket är ju: ofta" . förbättringen av själva fastighe-] lit en av Ide' grundläggande åt- ” "sannerligen. inte-ha nått iden sto= VS "rationalisering, men den största - delen av rationaliseringsåtgärder- . enide, från ebrukturförändrade åt- LAHOLMS TIDNING »- Det heter ibland i i såväl mänt- ; liga som skriftliga framställning. Ordens” I Det hele är som sagt om Dö greppsförvirring: Om" de olika” i 'ori "ar å den pågå debatten att t: ex, vissa ”jordbrukare går emot rationaliserinigen”. Den: som till äventyrs inte klart vet. vad det är fråga om blir naturligtvis |. ; lätt chockad och & varje fall för- måste vare till fördel 4 första hand för den som arbetar inom att - ”rationaliseringen= går för fot”, ' Även detta låter naturligt- + vis lika befängt, eftersom en ra- tionalisering " naturligtvis I. van- "liga fall bör gå fort; såvida 'den erforderliga Spaniens "marinminister, amiral. Nieto "Antunez, 'har på sista tiden; fått värltdsoffentlighetens intresse riktat på sin personlighet av skilda I Spanien, utpekas han av, Praktidot taget ingen' "jordbru- kare är emot rationalisering, men den ene. eller den andre kan ha åsikten ifråga om, "sättet för:ra- tionaliseringen' som "avviker från andras åsikter, Den enskilde kan alltså vara” --ybberst ” vatiönalise- ringsvänlig, men han "kanske hav stora” möjligheter utan struktur- ; kill posten som statsminister och som eventuell efterträdare till ge-: nerak :Franco den, dag. denne fal-; ler ifrån "Just i dessa dagar har i amiral Antunez : avlagt ett offi- diellt besök i Portugals huvudstad, och: världspressen har haft åtskäl- liga » spekulationer " rörande detta besöks "bakgrund: ock: reella. poli= tiska ännebörd.:' . Amiral: Antunez'. Dlötsliga upp- ed Lissabon 'skulle, ha kun- ofattas: som ett vent rutin-' komst. hade blivit mete framstår för honom inte! för med 'sig willa. är: direkt ogynnsamma och ! dette 4 sådan, omfattning att en , annan takt vore att föredraga. - Förklaringen till de : citerade "uttalandena är helt enkelt en-be- inring, Ordet ”rationa- ”lisering” har "kommit att slarvigt användas som liktydigt med ned- Jäggning av brukningsenheter och ;omdisponering av sämre åker- "Det förefaller” värd "högeligen imer till: stånd ifråga om språk bruket... Vi behöver kunna tala om rationaliserin ij "ket utan att det i själva” ordet skall ligga inbyggt. någonting abe över: Sordets egentliga" innebörd." : " Ännmä "stolligare blir” språkbru- ot; då man "kommer över” till |fad . med struktunrationatisering. ;Struktunrationaliseringen, dv. 5 joma har som bekant länge wa- :gärderna, när det gäller att an- passa jordbruket och möjliggöra 'den 'ment tekniska pffektivise- ringen, Däremot är: inte struk- tunrati dig el- jler "någon viktig ' komponent , i varje sammanhang. Om: så vare seringery, ” ant den; kan väntas nedgå fortare, om” ” raftionalise- ringen" "påskyndas etc. Självfal- let kan; man bli konfunderad för "så, Det påtalade är eit klart; bevis. på en ologis minologi, ; Underförstått är i det fallot skulle - den « 1 40, 3 = snndherdet | ingen i 7 "| tera fi ringen som någonting, vilket kan] ta önskvärt att" en 'sanering: kom- | betyd: 2 Spårbanketidekoift publicerar pro- | högskolan i Stockholm, em' beräk- ra omfabtning som den har. Ra- lad tav regeringschefen Salazar i åfallande + : mellan Lissabon | General Franco blott att bar dagar tidigare bet " relationer Will NATO och till Pa- "nia politik: . tärnligeri ningen O Seculo i &amband . med vs besök publicerade en: > .Iderade för Portugals 'wutträde ur [1] Vastingten 'T "om upprättandet av en fransk ma- rinstation och 'observationspost på ögruppen Azorerna, Självfallet kom härvid Portugals strategiska och politiska problem jjoch Lissabons - ris-regeringen på stal, och det är ingen hemlighet, att portugisernas missbelåtenihlet med sing wvästallie. rade — och då i synnerhet med Washington — kom till öppet ut- tryck, medan däremot förståelsen för de Gaulles planer och allmän- oförbehåll- samt ådagalades på portugisisk sil "da - Det var således ingen ”illfällig- het; att den stora Lissabon-tid- Messmiers ledarartikel, vilken icke blott plä- FN utan också klant gav wttryck åt det portugisiska missnöjet över Wi och Lond nega- en. alldeles : särskild jelse, som: ytterligare munder- strukits, av det 'faltum, att den Åsle "för imistere Mi vara helt'frikopplat från föränd. långvarig ' speoial- fann . sig i Lissabon pocb : hade askinot ring 4 fostighetsbildningen "eller |g Detta Ove agan bronigen där med pc HiSiS- | tiva hållné r 2 idoverkningar, | brukni storlek” ete och 7 giviftuden "spanske : sjöminis- Den -konkreta 'anledni 5 ill till "de - händel sm 2 gum i Portugals afrikan- Messmers Pontugal-besök war dis- kussion; med ken portugisiske fn , "Angola och Mo- sambique. Frankrikes 'kungjorda beslut att” Toke deltaga i NATO:s y och under. år: 1966. ställde i lorsladsomrdena hr; ste-. numret -' av Svensk fessor "Gunnar Arpi vid Handels- ning av” 'befolkningsutvecklingern i samtliga” . landets - ' kommunblock | mellan åren .:1960 ' och 1964, : Den visar . att . den snabbaste folkök- ningen 'är begränsad till komnmyun- block "kring storstäderna. Även medelstora städers" block"; hår i allmänhet ökning. - Mycket stora delar. av landet" har” minskning | i så.. gott... som ' alla: al flkökning: =" Flera sladsregioner' kan bli mel lömgelv | bör utan svå- |righet kunna inräkna Hallstaham- mar och Köping, kanske Eskils- kduna, i det. område, inom vilket man söker sina kunder. . Det synes således inte orimligt, menar professor Arpi, att. räkna med stadsområden, t, ex. bestå- ende av. en' storstad. jämte ett antal kringliggande "mindre städer och orter inom nära räckhåll, el- ler av två nära varandra liggande ungefär : lika ' stora » städer . med gar. Mellan de Särskilt ' gäller”, det: huvuddelen av norrå Sverige - och, delar av -syd- östra Sverige. +... Totalt, var ökningen i samtliga ökande; kommunblock 214.000 per- soner i; och "mot detta svarade: en i -.minskni med -Isoring, lägger ned bruksenhöter, till sk k eller bete eté; Allt är alltså” ofta med ellen beroende av struktur. nå torde under de 'serare åren likväl ha tillkommit" helt” fristå- gärder, - Nn Sionärernas” " ”de tidigare gällande ? i manslutningar”. NorralV '" har förvandlat den till i hög grad tigt sätt. SVERIGES FOLKPENSIONÄ-,;' " RERS RIKSORGANISATION. : skall ändra namnet till Pen- riksorganisation” Sverige, I de nya stadgarna kvar- står. oförändrade, som Jet höter, na" om- att orga! vara. neutral i förhållande; till alla politiska partier; nykterhets organisationer och "religiösa sam- terbotten kommenterar: . Det vore ju utmärkt, om or- . också bleve neutral i förhållande till de politiska partierna. Det | 'har der sannerligen inte varit hit- "tills, utan ledarna med riksdags- |: man Axel E. Svensson i spetsen «en stödorganisation till regerings- partiet. När det nu ändå svänger så wore det som sagt lyckligt om en omsvängning även sker så att organisationen verkligen ' uppfyl- ler sina egna stadgars krav på neutralitet. ” Det . blir liksom trevligare då för folkpensionärer av annan po- . av'de' Prisstegringar, på kött. söm . av vårt gränsskydd.. Prisökningen : detta kan naturligtvis minska ton talprodultiorven genoni:-. att i lertid inte lätta för den: att: förstå Det. låter konstigt: för vanligt! och 'sunt folk; då någon. ” stiger" upp och vittnar! om "att ”om ' blott ”rationaliseringen : kan « drivas: på tillräckligt; 'så ' minskar produktionen ”och underlättas av- F AIlsår lät 08 använd ;0,. 8; N . fandet är till väsentlig dele en följa under: senare år skett inom and- ra länder och på den sik, världs- marknaden och ingalunda resul-' tatet av fationaliseringstakten”. i jordbruket. eller” större ändringar under de senaste'tre. åren beror Inporiskydd men till 3/4 : på litisk åskådning än hr $ att vara med, och sammanslut- ningen är ju i och för sig myc- ket behjärtansvärd. MINST 10.000 FAMILJER FLER ÄN NORMALT : "har i. år måst tacka "nej till av bostadsförmedlingen erbjuden bostad, därför att de inte haft möjlighet att skaffa pengar till insatsen, På sina håll, uppges det, har åtta av hio som erbjudits | : insatslägenhet måst avstå, skri- wer Aftonbladet Vi är inte särskilt förtjusta i systemet med insatslä iserna: höjning, "Genom att köttprodulktionen; i Västeuropa inte kunnat öka | i samma takt som efterfrågan' har Priserna pressats uppåt. Då : vårt prissystem är så uppbyggt, att för- ändringar i värl rknadspri- serna -— såväl i stigande som; i sjunkande, riktning - — inom; vis-. sa. gränser: får slå igenom i pris- ra köttpriser stigit; " Prisutvecklingen :på tydligt,” att ' prisregeln "om" till: gång och efterfrågan även har sin giltighet på livsmedel; så . Detta är kanske något att tänka på för alla dem som ivrar för en radikal” nedskärning av vår Jjord-]: Men wi kan förstå varför de kom- |. mit till och varför det breder ut |. 7 sig mer och mer, Vad vi däremot inte. kan.förstå är att t.ex. hyres-. gästförbundet har kunnat undgå att upptäcka, att insatssystemet |- är en sådan ”ransonering med brukspr dub tion "utöver" den som UT:I SKOGEN 25: kommer statssekreterare "frid "Paulsson! och sju andra ut- lånboken” som förbund ra sammanhang säger ae vara orubblig motståndare till. Med motiveringen än det är synd "om de mindre inkomstta- garna har man i årtionden avvi- sat en förnuftig hyrespolitik, utan vars hjälp wi aldrig kan reda ut de alltmer kaotiska förhållandena på bostadsmarknaden. Men sam- tidigt godtar man att de mind- re inkomsttagarna hårdhänt knuffas undan med hjälp av hö- ga insatser. Låt oss inte låtsas att vi har avstått från att ”: med i and=.h d att nu gå för att på ra en samlad ' översyn av "de framtida skogspolitiska ”riktlinjer- |: Man får: hoppas att Berrarna då också håller god kontakt med de övriga fyra skogsutredningar som samtidigt” arbetar. Om alla utredare går bort sig i skogen så kan ju. resultatet bli en" alltför : oroande skogspolitisk förvirring. - I direktiven framhåller 'jord- plånboken”, Vi har bara avstått från att göra det på ett förnuf- bruk att. det :i "detta hang inte finns anl a | na. Desså" åtta relativt” 'begränsa- ; i vice: eller varor från anläggningar sätt. kan... det -- vara « nämligen till endast 1/4 på ändrat |. nivån inom landet har också våz |: jordbruksministerns” "uppdrag gö- 1" na, skriver R LF tidning | 82.000 Av. ökningen föll omkring 4/5 på .de re 'storstadsområdena och Vitesligare fem områden med minst ” 100.000 "invånare," d. v.7& Norfrköpings-, .; Västerås-, Gävle-, lÖrebro=: och Jönkö 18r- 'omgi olika punkterna i ett sådant stads- område kan. kommunikationerna vara' billiga, snabba och bekväma, » lunder diskussion: och gav råg Å 9 - ylitilc Tyggen”. åt de ,kretsar inom den portugisiska vegeringen, vilka är e mot ett fortsatt poli- biskit och . militärt samarbete med | iman de - ran kom i Moskva & är man "uppenbarligen pessimistisk inför alla uktslag av I tionsvarorna, Men det rimligt att med stigande oväder inentar an dard följer större” efterfrågan Kinas ' ofö Acemolitik. Tecknen på en ny | krissituation i Berlin kommer "därför icke över- raskande. Att öka. oron kring Ber- lin tycks vara en av de få utvä- gar Moskva anser återstå då det gäller attt avleda världens upp- mmärksamhet från det som sker. i Sydöstasiert, ” Svenska Dägbladet. "Det är fortfarande alltför van- ligt i USA att uppfatta FN som en : visserligen - svårmanövrerad men när det gället wmästliga pa mwoller, i stort sett lyhörd försam- ling, ”Vi måste .genonv len sam- fälld och effektiv aktion hålla till- baka dem som ' sätter sina -strä- vänden, ' sina” doktriner . eller sin prestige högre: än -. « världsfreden”, Jelkl, de Joh oP tänkte" främst på Kina -— resone- månget kan också vändas ' mot Förmodligen var det denna ut- veckling; Franco att skicka sin marinminis- skulle kunna lugna ned portugi- sernas antivästliga känslor. Både i Madrid "och Lissabon har "man falkttagit diskret tytstnad om in- nehållet i :Antunez' och Salazars samtal. Men det är ingen hemlig- het, att general Franco vid mer än ett tillfälle sökt dämpa portugi- sernas besvikelse över Washing- tons hållning och bevekt Lissabon att icke bryta med FN och NATO, Madrid har större: erfarenhet och mera tålamod : än Lissabon och sannolikheten talar för, stt Fran- cos medbarroll . här kommer att vara av. positivt värde. . som förmådde general | ter till Lissabon i hopp avt dennel|' oe kan är nödvändig, Detta gäller: t. upph ne Dagens. "Nyheter. En ytterligare” utbyggd . samver- ex. ik genom skogsbruks- områden och liknande inom eko- gen, Om ide enskilda skogsbrukar- na i längden skall kunna hävda sig krävs er fortsatt utbyggd sam- verkari — och att ingen står utan- den tänsnk "som speolalbutikemna kan Av samma skäl kan man vän- ba att många också will betala vad, det kostar att ha en butik i när- heten av bostaden. Priskonkurrérn- sen avgör. inte ensam” vbandelns ' framtida utveckling. ' på vissa linj service och det rikare sor- :Västerboftens-Kuxiren. VI det nya I gymnasiet kommer att er endast förekomma en timme. . gymnastik - per. : "vecka. Den timmen kan knappast vara till någon nybta, tvärtom, den köm- mer ratt motverka idrottsintresset, eftersom en så knapp tid inte är tillräcklig för att bygga upp den nödvändiga grundkonditionen, Trä-. mingsvärk 0. dyl, blir följden. He- varna skulle se "timmen som ett regelbundet , återkommande 'plågo- ris, Det behövs minst två timmar för. att man skall kunna: se: nå- got positivt: i skolornas undervis- ning.” | "Helsingborgs "Dagblad. Hemliga handlingar. rande försvaret — måste . finnas, om också tyvärr det spionage som bedrives. gör att ingem” egentligen vet vad scm är hemligt för främ- mande makt. : Qud. 1 hladet.- D. för denna. Den, som är in vad av att förbättra det ekono- miska utbytet från skogen och av ett hib hållet enskilt bk doc 'bruk, kan inte stå utanför en' kol- lektiv produltioris- och försälj- och det kan te sig fyllt: för individen, . företaget och samhället att, i sin "planering räkna med he- la sådana stadsområden.' >> : Självfallet är det svårt att” upp- ställa klara kriterier vid ett sam- manförande av orter eller städer till .stadsregioner,. I en tabell. i sin artikel i Svensk Sparbankstidskrift de-2-ontråden > hyser - tillsammans hälften av landets folkmängd, - -- Det förefaller i dag inte: rimligt att-nöja sig med planering (kom- | munvis”eller'- ens: I professor . Arpi' ett. så- dant sammanförande mtan' preten- tion på att mwara det enda tänk- bara eller 'ens det. bästa, I varje område: ingår” ett eller. flera ” kommunblock. +: vis," skriver "professor: Arpi., Den ökade rörligheten. medför att 'per- soner ''och ' verksamheter inte nöd- vändigtwis..måste ha. all: önskad service just - inom. den egna orten. Exempelvis inom ' Storstockholm kan "mån ha inemot" en ti : Till - "Stockt oIm områ har utom: mona än räknats ' förorts- ämte ' k ker Uppsala; ; Enköping - "och". Sö- 5 dertälje, :söm mer och": mer: växer samman med" Stockholm. och resa , mellan "bostad : och « arbets- plats, 2 och'x, på > samma”; sätt; är många” företag - beroende av ser= inom;-en-- helt "annan. del" av, stor- städsområdet, Att: här begränsa planeringen enbart till Stöckhol "jämte. trestadsgruppen- I Vd devalla"- Vänersborg — Irollhättan "Alingsås 'och Borås, :' Skånes del avskiljes Väst- Skåne som. ett, stadsområde; även 2 | artikel 4 I schen, En: kommitté har kommit 1 Växlarna Iopas vid bilaffärer? Stockholm ATT). Inom ' bilbranschen. : "diskuterar man möjligheterna att genom slo- pande . av växlarna . vid bilaffärer ratiorialisera arbetsrutinerna,' om- talar direktör. Sven Johansson i en tidskriften . Motorbran- fram till art överväganide skäl ta- lar 7 att man försöker” komma ett ”Tväxlar arsle med köpekontralktet vissa fördelar, kon- statterar direktör Johamnsson.- Font. farande torde det vara en realitet att många kunder har en särskild |" respekt. för ”mäxeln, Man "är rädd för att ”komma”i Justitia” för en protesterad växel, Dock har ingå. ende unc da mnblock, som omfattar Stock- holms"stad men: inga andra. kom- muner, ' vore orimligt. På. samma skäl > att-- vid planering : i stort. också -i andra | områden gå utöver kommunblocks. å Btt servic eföretag i ex- i ex- Ryska diplomater i London och Paris" började; häromdage plöts- häpna” journalister, En "av, deras . antydningar var. bevis- "ligen felaktig) nämligen att Mosk- "va. skulle komma att ta emot Sämväldets” fredsdelegation. - Men "T varande. tendenser "håller Ii » | skulle ådet,:, ' Vä Gäleomnådet och Örebroområdet har'tillagts. ett flertal block, (Man kan diskutera rimligheten härav, säger 'pröfessor Amrpi). I övrigt be- 3 står de mindre folkrika av de-ur- skilda, områdena av ett.eller två kommunblock vantdera: = .. . i Man: kan göra tankeexperimen- | tet, skriver professor Arpi, att lan- dets totalbefolkning :ökar med. 1,5 —2 ' miljoner människor "under ti- den fram; till sekelskiftet, Om nu- - Sig, de: tre. storstadsområdena under samma tid öka med, minst denna siffra, d. v. s, få sin nuva- rande befolkning ökad från 2,9 till 4,5—5,0 miljoner :-människor, 'en ökning med över. 50 procent. Med i all : Över protest. institutets "betydelse i praktilven. För närvaramide torde pnotesteran- de av 'personbilsväxlar endast" för de som regel höga administrations- kostnad: örknippade därmed, - Detta : gäller : inte enbart arbetet i samband: med utfärdan= det av växlarna utan väl så myc- ket det ständiga ”plockandet”. med växlarna under hela avbetalnings- tiden. = Härtill "kommer : att det i och för sig inte dvan anses fill- fredsställande att' det för ett och samma 'skuldförhållande — nämli- gen den westerande köpes illingen — krävs att kunder tar på 'sig två 'betalni tfästelser " parallellt, ; en ökad -: utr d » behöver man kanske då ta i anspråk minst dubbelt så stor yta som.i dag. för |" bebyggelse, trafikapparat m, Det "är: emellertid sannolikt, att ytterligare ett antal av de mest expansiva men något mindre. stads- områdena: kommer: att få en stark ökning under de kommande : de- cennierna, ' De kommer/ att växa ut till storstadsområden; Å viss ut- ig må ibel ad av traka "resten : "av 'konv 5 var näppeligen . mindre" sensationell. - En --av'-diplomaterna tyckte att "amerikanska ,trupper borde för- segla: gränsen mellan Nord- och . Sydvietnam, : varpå USA borde kunna. gör upp med "Vietcong. .Han kunde” till. och . med tänka > Sig «att - fortsatta amerikanska "bombningar skulle : vara. nyttiga ANA dessa besynnerli ga, och del vis” motsägande” yttranden skall förvisso inte tolkas efter . orda- latt diplomaterna | börjar läcka som på kommando, Det är som om de "ville Säga, tro inte att vi inte "vill ha slut på "kriget, (andelstidningen). hade en" rätt frambär ställning: Förenklat kan väl sägas att stats- : skogsbrukets företrädare dekla- : rerade att man' inte såg något hen uket ; skogsbruket. Från andra håll må- ! lade man upp en hotande sociali- i sering av. skogen som statsmak- ; ternas yttersta syfte. - och walt. att- göra” som att ”ingå.. på . statssk rag och örganisationn Id de- batter Präfömvärvslagen = | katteh med den. heta gröten; lagen.” Det intressanta: ligger il- "> Tydligen har nu jordbruksde- bb I Dartenientet funnit - frågan - för | ter, som redan nu- förlorar: folk, Det förefaller. troligt, att. man. inom flera sådana områden har att räkna med en folkökning om "mellan '50 och 100 "procent. på: ett fåtal de- cennier, och man bör därför, re- dan på ett tidigt stadium: planera långsiktigt, ' så att man" icke 'väl- jer kortsiktigt goda planlösningar, —-: eller kortsiktiga nödlösningar som motverkar det göda långsikts- mönstret inom hela stadsregionen, Den här 'skisserade framtidsvisio- nen rörande vissa delstora 'stä- genom: Sröpekonitralitet och en. ger > Kontakt har: tagits med : "vissa banker och finansieringsinstitut och man har härvid konstaterat att man även bland kreditgivarna tycks mer och mer komma kill ingar visat abt' man] "| ex, .15 växlar. ersätts "med en re- | : ; RLF- tidningen. | Vad ligger det för "underligt i j att landets " överbefälhavare "sin äm- betsplik likmätigt yttrar sig om de militära kraven ' på., Sveriges försvar?, Skall, man "föregripa "det politiska avgörandet och Jåta' för- stå att vi har' generaler som be- höver sättas - på plats? Att spela ut. de. politlieka . instanserna ' mot de militära är särskilt. olustigt när man ändå: snuddar wid det'allbe- kanta sakförhållandet, att. "här för Handelslidningen. ” Mycket. schematiskt ka : teoretisera .om' en” fortsatt. ökning för varuhusen, ;. när det gäller” han deln med” de snabba” konsum- växlarna sköälls ”inebära betydan- de' .rationaliserningsvinster för både avbetalningssäljarna och finansiä- rerna, Flertalet affärsbanker är nu i princip beredda att för cina kun- der lägga upp ”växellösa” system. Man kräver emellertid i vissa fall att kunden istället : för: växlarna undertecknar ett: ”löpande”-"skull debrev, Detta önskemål torde bero på att ett 'sådant skuldebrev mur juridisk -llekniska synpunkter. i vissa "lägen kan vara - fördelakti- gare för finansiärer än ett van- ligt köpekontrakt; vt w Även om - det : ur . . bildetaljhan- delns synvinkel: är en inte ovä- sentlig maticnaliseringsvinet att +. vers, : måste man emellertid kon- statera, framhåller 'direktör Jo- hansson, att. ett bibehållande av en revers parallellt. med köpe- kontralkbet trots allt måste betrak- tas som något av en halvmesyr. Motorbransct riksförbund har den uppfattningen ått slopandet av ders tillväxt kan förefalla utopisk. Den torde inte vara idet, Den kan dessutom '-— så underligt det än kan låta — vara något, att sträva efter i wissa landsändar, som; nu slåss i ett småkommunalt ställ- ningskrig. Det förefaller önskvärt, att landet utanför de tre muvaran- de storstadsområdena på lång sikt inte blir sett. ”slavarbetsområde”, Ett verksamt medel torde vara att anlägga moteld genom att skapa flera -' slagkraftiga joner med stor och mångsidig service och | stor . befolkningsmässig och å Isen, Sy Svansen" kring Janne "Lundqvist har höjt honom. till skyarna, när han vunnit, utan att han egentli- gen själv förstått varför, När ham har stämt sitt instrument fll be- låtenhet,” har "han " spelat. Iysande tennis och ofta segrat, därför att segern för : honom ibland är en självklar sak, men sin plikt "har han” ingen tanke på att göra Sin plikt gör en ambitiös. hanltverka-,; re; inte. em, konstnär, och det” är den »oförliknelige . Jannes ' oblida öde' abt 'vara just konstnär, Att klandra bollgeniet” för." bristande pliktkänsla & är lika . -intell: han förlorade många ”ténnisv . Skånska Dagbladet. | | "När det duelleras i TV och ra- dio. eller polemiseras i Ridningar och på, atidra vädjobeanier: sär det som; en "form. av" "kudde nig. Vi pangar ill,” 'mén med bolitrar och örngott > — mera för syns skull än med. ”krigarens vällovl'; ga "avsikter. Till en' svisg. gräns "visserligen, men innerst inne 'her nog även. de med de” bistraste minerna och de stra- maste. åtbördorna ofta en. känsla riva upp. gatstenar och bygga. bar- rikader.' 'Och har: de” inte" den känslan, så-tonde > de-wvara. isen be- kymmersam - bristsitu: ion .. beträf- famde änsiktsfullhet, i "värsta fall humor, . . a 4 'H-journalen, slag och en ofta felstavad entrecé- te. är vanligare på krogmatsedlar- na än ärtsoppa" 'och stekt silk, ot Ä Keklam-nyheterna. därför a it åt rätt: lig expentis att undersöka om man kam kongbruera en handling som i sig är både ett köpekontrakt och ett löpande skuldebrev, Om detta "är ' praktiskt genomförbart kan ännu inte bedömas, ) tyngd, i ont. i en fortsatt ökning av stats- |: ,.. hårt inför fjolårets val I. President Johnson. traskar på i ; den Goldwaterska utrikespolitik som han fördömde. så . sedan ' . mar Varerida Kom, Helge "Ande, till mi; (ETT ORD . I skolen förnyås genom: Anden. som bor i edert . sinne, | Många kristna lever på. något garmalt. Det flyter ingen frisk ström 'av «det levande vattnet ge- nom derag hjärtan. Böner är ba- . Och ovdets läsning bara ; form. Det är ingen eld i deras inre, Inget källsprång. Ingen nöd och ingen frälsningsåröj la deras kristna Viv har Skalet. är hårt, Men Men det tomhet. fen Gud ske lov! Det går att Örja på nytt i »”I skolen förnyas Inatt. innanför .ska- : genom. Anden : som bor ' å edert | Det cr Inifrån” förnyelse måste komm är inte nog wtt for- åstadkomma. Men han kom, Gå till honom i så som Ten gick demn' första gängen," Vi q föröäfdd än äta dig + grund helt och hållet Och får du aldrig glöm- nyelse ske, »I skolen: förnyas: ge. 7 Ämnden som bor 4 ne”; Hence, förnya mig! edert sin upplys min g gin, | Jä upptänd mitt io sion” av, att det änte. är mån: "jobb att Scampi. fråkta orépes av ” "olika han förnya dig” dag måste denna för='
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.