N N —=LT' — Hänsynslös propålanda > ga. förutsättningar. på” kostnads sidan producera" still samma pri- ser. som de danska; , ty svenskt jordbruk är i de egentliga I jord Med . anledning av en av mo-] bladet en + ledare den 14 ds. Det gäller 'en mvtion .. från Skara- borgs län, i wilken föreslås och ” kräves åtgärder för" att minska den ytullfria importen ' bl.” Öd samband med de s. k. Öresunds- resorna, "Aftonbladet avfärdar det hela som vanligt men ironi- serar på ett ovanligt fräckt sätt: ”Det wore löjligt att tro att så-| ana åtgärder skulle lösa något enda av jordbrukets problem. Möjligen skulle bönderna slippa en av påminnelserna om att man på andra håll kan producera livs- medel billigare än de själva gör”. Aftonbladets ledarskribent kan inte' vara helt främmande för det werkliga förhållandet, att hela kostnadsläget ligger på en annan nivå 'i Sverige än i Danmark, vilket främst sammanhänger med skillnader i löneläget. Detta på- verkar inte endast själva arbets- |. kostnaderna - utan ala kostna- der för varor och tjänster, i vil- ka arbete ingår som en bety- idande komponent, Särskilt gäl- ler detta hela linjen av service- kostnader, a That 'bruksbygderna lika effektivt "- » Aftonbladets skriverier, 4 dessa frågor : borde motivera, att -tid- mingen också skulle vara villig ett plädera för 'en frå Konkurrens mellan dansk "och svensk arbe kraft! Något 'sådant torde "ha hört (från det hållet: Istället kräver Aftonbladet "och de” and- rå språkrören. för den! svenska ” megeringen' högljutt att” för de grupper, som man önskar' skyd-. day få "tillämpa en järnhård mo-; —' allt "under: det att nopolisn man ifråga" 'om "jordbruket dar;. att vi” skall ha: en jä relsei nied "dé? danska”” Den A algeriske ' alldeles "överraskande, typisk enpartistat med: Ben Bella på; toppen: som. till, synes allsmäk-' tig diktator: Sin "således åväga- bragta ' ;maltställning ernådde : fängsla, ,- fördriva. eller . likvidera alla eventuella rivaler om makter, främst de FLN-ledare som tillsam I mans med. honom hade genomfört” " | upprerskampen mot Frankrike och : därmed Jagt grunden: till Algeriets frihet. och: självständighet. N . i-Den. ende”. av; sina” forma med- arbetare: av betydelse; : som "Ben. Bella.'sparade; eller såg eg nöd- ätt behålla," var Hourari Bourredienne, som -trotg sitt fran- rättroger : ;fnuselman. 'Denne man. är "en, intressant personlighet, so; blivit. föga bekant. för" iden inter-= | nationella publiken. Han föddes år. + Aftonbladets skribenter.” emellertid” förstå att det inte går "att. tillämpa: imonopolism: på. em soch i” De k kan under lika pris- och lönemässi- - måste drivas vidare: gör: en belastning för förbindel- lav flertalet', svenskar "uppfattas och åthär REGERINGEN FÅR INTE AV- VECKLA FALLET RAOUL. WALLENBERG, anser Nerikes Alle h.a'n d a Fallet rymmer så många motsägande , uppgifter till den officiella Tyska förklaringen om: Wallenbergs död, att ärendet Visserligen” är det riktigt ” att fallet" Wallenberg utgjort och -ut- serna mellan: Sovjet: och Sveri- ge. Men dehna belastning kan in- te trollas "bort genom att'rege- ringen förklarar ' ärendet : utage- rat för sin del, Det svenska fol- ket kommer ändå 'att sysselsätta | sig "med gåtan" Wallenberg ” och 'kräva att varje tillfälle att skapa |” . klarhet i den tillvaratas. = v. En ny vitbok förbereds i Wal- lenbergaffären. Men den får inte innebära et regeringen därmed anser sig ha satt :punkt "för: en . sträng b-Fakning av ärendet. Aw- 1. ” görandaf för om fallet. skall. av- I vecklas eller inte är det- faktum att:em rad uppgifter i den ryska förklaringen bevisligen är 'fel- aktiga, rent av falskä.. Det finns en/ rad vittnesmål om att han varit i livet efter 1947. : mål fören "närmare" gransknin "Att bedriva en så ensidig ar- . gumentening och en så hänsyns- lös "pr da: som Aftonblad " borde "inte skulle te. sig sär- deles” snygga ons ide bleve föne- 1925 'i Constantine 'i' östra-Algeriet och ägnade. sig först åt religiösa studier f'Tunis och 'Kairos univer- sitet, varefter - han. blev: skollärare. Är':1955 anslöt han sig till den na- tionella': - befrielsefronbten: : (ALN), il där han” isnabbt:- åvancerade som militär . ledane,. Han. kommendera | diktatorn” " Beir ” Bellas fall kom oväntat, men icke" Under de. tre år han. häde utövat sin makt," hade Algeriet: utvecklats till en” konsoliderade. Ben Bella genom tatt » skå efternamn är en: ren' arab och ' I fiser om” den algeriska Algeriets nye- diktator Hourari .Boumedienne, ter. Även Fidel Castro lär ha hört till : :Boumediennes politiska ido- Jer, men så vitt bekart gick - ju Ben Bellag sympatier i" samma riktning, - Tillsvidare ä det svårt för att Å tom var ständigt ifärd med att .+Jas störtande. ha kommit som ett "som aggressiva ”antikolonialister”. I ">" särskilt intresse blir, (det härvid "Tse-t och" ivrigt "studerat den- | att. iakttaga hur förhållandet mel nes ung och och militära skrif- |lan ' Frankrike och Algeriet forts Marocko och "Tunisien måste Ben Bellas fall innebära: ers politisk lättnad, ty! 'den > algeriske + dikta- intrigera mot regimerna i dessa stater — i all synnerhet mot kung Hassan i Marocko. För. Nasser i "Egypten däremot torde Ben Bel- svårt streck i räkningen, De två var såta vänner och idkade ' eu. wittgående politiskt - - samarbete"! ' Det återstår nu att se, om' det; kommer att lyckas för Boumedi- enne att behålla den ledande 'po- sitior Ben Bella lyckades skaffa åt Algeriet” i:mnordvästra Afrika. Så vitt man hittills kan se, är det Boumediennes - avsikt att i görligaste: mån ' fortsätta 'på Ben Bellas väg i detta avseende, Av sättningsvis kommer avt gestalta sig, Ben Bella skulle denna som- mar ha avlagt ett offioiellt stats-]' : besök hos de” Gaulle. Kommer Boumedienne att mottagas i Benl?” Bellas. ställe? eta ” "ON Pö 8. icke säga omöjligt adt draga någ- dys Kör lnmentar. inb Det är väl 4 och President KK atv till eftervärlden war: den anda ör do sie förklarligt alt. man--inom en närt i, som är hånt trängd av relativ förståelse han lyckad av hårt och lingen, reag M bygga. upp mellan : maktblock men unider efterträdarens egid till- låts dagens krishärdar abt tära på detta förtroendekapital,- FN:s ge- neralsekreterare U iThant gav i sitt tal på jubileumsdagen uttryck för just dessa . farhågor och -påpe- kade att Iget kalla kriget: nu i stället tenderar att' skärpas och t. o, mi; ; misstänksamt mot myndig= som eller "uppfattas fungera som verktyg, : för denna utveckling, Jordbruksministern' har ju' för öv=. rigt i. de” altuella tvistefrågorna drivit. en ' skäligen ensidig” jotd- brukspolitisk "syn och' tillämpat kol toder, varför det sprida sig till avdra åden 'i IPSy iska m Å världen. I det läget är det väl- kommet att Robert Kennedy fram- trätt på det sätt han gjort; hans person behövs. för att samla upp de krafter ä USA som. förstål som står på spel och vill ändra den officiella inställningen i ärd. « Sydsvenska Dagbladet. Alger-konferensen var avsedd ätt bli en /afro-asiatisk general- mönstring, en. symbol för en väx- ande s hållning. Sar upp- le. som överste. Tr Orans nilitärdistrikt och . blev ire- dan > 1960 chef för rebell-armöns genoralstab.v: . Då den: provisoriska regeringen å "Algeriet kom I 'inbördesfejd | 1982, slöt "sig överste Boumedien- né till' Ben Bella, och blev då av- satt av: den sistnämndes motstån. dare. Men Boumedienne : hade faktiskt hela armén: bakom sig, "och tack vare denna, väsentliga Bg. gör, kan endast den framhärda" i; sori har stora malktresurser "ba- kom. och ' som därtill - utnyttjär dessa resurser utan minsta hän- syn till moral och rättvisa ". Det enda goda med Aftonblå Mn iloofrå, dets skriverier ij Tågor- maktfaktor .vkunde..; am . Läkarbrist 4 1 Wicsbaden (LT) . : Västtysklands läkare' befinner sig i en besvärlig och krisartad situa- tion som ' även: berör patienterna. Problemet idet rör sig onv är följan- de; ' Diagnostikens' och terapins starkt. mekaniserade metoder på- 3 lstärke Ben: Bella och föra denne till: makten, Ben Bella: blev 'nu i sin tur”tvungen" att ge Bounvedi- enne "belöning för hans trohet och bördar läkaren en hel del ganska tidsödande 'extraarbeten.' Invärtes- Västtyskland "kongress ' i: Mänchen — blev. det tydligt hur starkt detta. olösta problem sysselsätter Väst läkare. En kongresstalare talade öppet om en förtroendekris som spridit sig kring nutidens läkare, och han ansåg det för ett angelä- get ärende ”att sätta läkarna istånd att ägna mera Hd åt de sjuka m män- läkaren professor Al der Sturm tolkade situationen på en läkarkon- gress i. Wiesb sålunda: : ”Lä- utnämnde - honom till. för mister 3. dém första regering 'Alge- riet . fick: efter att ha vunnit sin antal. läsare. ;-Troligen. un att mar Får frani så'dsakt 1 ligt "och " ohämmat, > att bluffen |Y självsöa dighet. En kort tid där- år 21953, 5 blev > 'Boumedienne förste, .vioe premi- "måste ”genomskådas av: ett stort I. ålede karna har blivit den tekniska me- fångar”, . Flertalet läkare söker hålla takt med de medicinska framstegens svindlande fart eller "med nyhet; -på sitt specialområde vilket i sin tur er- fordrar - delt de i fortbildnings- "den Det" finns många som teser” nu för, tiden och! som. kan femföreda nä och talrika servicefunktioné : ter inoni olika, fack) "vilka i mol "trogna : vid € sida: Personligen har Boumedienine gjort sig känd 'som en: 2 osjälvisk,: sidealist av: nästan as- 1. Han har alltid hyst vid -- Algeriets: socialistiska »upp- byggnad och -överhuvudtaget i det politiska livet. ” Offentligt har ' han varit färm arEen och sällan ex ex- P TT 3 manhang, : Han: lät Ben: Bella ostört "I sköta sin politiska enmansteater : i TY] det: längsta," och' man. frågar: sig, vilken den akuta” anledningen" kan ha varit till der motsättning mel Jan honom" "och" diktatorn, som nu fått" en” så : dramatisk" utlösning. Att med dessa för ögonen bara 2 känn dra "ett streck över ärendet skulle som en regeringens : reträtt inför Moskvas ovilja att diskutera, a an- ser NA. HART OCH” MJUKT . i ;Det är alltid lätt att.ta till enkla schabloner — ibland. allt- |: för lätt, På- vissa håll har t.ex. RLF:s riksförbundsstämma vd Skellefteå setts 'som en uppgö- relse mellan en ”hård” och en ”mjuk” jordbrukspolitisk' - linje, skriver RLF-tidningen: Den ”hårda” kännetecknas av "krav. på krafttag” (utan att det egentligen kommer fram några konstruktiva — förslag till : vad ”krafttagen skulle innebära), den mjuka” av något som har kal- "lats ”en -.mer realistisk hand- lingslinje och vilja till att nå sam- förståndslösningar med andra he (folkningsgrupper”, :För vår del tycker vi att en sådan kanakbtenistik 4 ”hårt” och mjukt” är rätt vilseledande i detta sammanhang. Vad det gäl- ler är för det första RLF:s nä- ringspolitiska målsättning. Här måste observeras 'att . stämman dels godkände det förslag = till handlingsprogram som förelåg o. att detta skedde utan motsätt- ningar kring de väsentliga rikt- linjerna, Vidare godkändes också de principiella filtlinjer som för. bundsordförande Sigge .Oscars- son skisserade i sitt stämmotal. Att ”hårdhet” föreföll att do- Mminera stämmans förhandlingar får väl närmast tillskrivas den vanliga mänskliga svagheten : att fästa största uppmärksamheten vid sådant som tycks dramatiskt och att fastna vid storslagna ord |, vor, Men i sak kan man knappast säga att det här förelåg någon mer markerad oenighet -på stäm- man, Att RLF måste uppträda aktivt. och med kraft hävda sina medlemmars intressen, är ingen kontroversiell fråga, Att det inte här finns någon verklig motsats mellan ”hårt”! och ”mjukt” visas ju också av det förslag till för- stärkt facklig beredskap som centralstyrelsen lagt” fram ” för stämman och som godtogs, fram- håller »RIF-tidningen. f" detta hänseende vilar nu ansvaret 'på de enskilda 'medlemmarna att fullfölja ' stämmans beslut . om stärkningen av den ekonomiska grunden. för fackliga åtgärder. : måste - p företagarna - ta -ut- jordbruket under.senare tid. ska- Par olust, besvikelse, . ja, ibland något av. revoltstämning,. skriver tidskriften Lant manne, i en kommentar till RLF:s Skel- lefteåstämma: Man kan inte komma tillrätta f med . svåra.. och > allvarliga . same ihällsproblem i en sådan atmosfä Sveriges jordbrukare har väldigt > litet kvar av önsketänkande, där-' till har. besvikelserna' under.:'en: följd av år varit alltför. mång: De ser I mera, realistiskt. än .: de flesta på sina egna problem, ; men de" blir starkt” Årriterade” av "dé nålsting och den" osakliga" kritik " som ofta och ibland med "rege=. ringens självklara” auktoritet rik- tats mot näringens utövare under senare tid. " Första förutsättningen för : starka parten lägger. sig den" saklighet” och den realistiska - syn 'söm- borde anstå dem som makten Haver./ DET ÄR INTE EN ONORMAL - . EFTERFRÅGAN. PÅ VAROR som är, det .. väsentliga . skälet » för vår inflation, skriver tidning- | ÖmFöretagaren : På de flesta områden rå köparens marknad och när "kö. » paren är kund kan ingen affä: man göra” ” orimliga" pålägg på na varor” Kuriden "är en bättre prisövervakare' än en . aldrig så ' utbyggd pris- och kartellnämnd.; Loa gp ögetrycket I ligger. i stälr let på bostad "att en ny jordbrukspolitik skall kun- na ge ett resultat, ' som alla ”ef- tersträvar : och ' som "kan; . skapa för framtiden, är att de” som. anser sig vara den I ”wvärldspi rr: > har. det redan anförts . diverse spekulationer om, att ' det skulle ha 'wvanit "maktkam- [pen mellan : Peking - och - Moskva, söm "spelat in, och att de två an- tagonisternå i. Algeriet här skulle hä hållit på" var ' sin” häst” Detta HT förefaller »dock” föga antagligt. Ben Bella . Var, en > ivrig Peking-flirta- beroende "äv. Moskvas stöd och" hjälp: "Vad Boumedienne: be- träffar; är . det. bekant, : att - han war sen ' stor” beundrare ” av Mao "war i högeta kurser och besök på minst tövå sto- ra kongresser årligen. ' .. Arbétsuppgiftexnas mångfald som avsevärt ökar läkarens dagliga ar- betsbörda är på samma gång myc- ket nervpåfrestande. Men :det är inte bara läkaren som blir lidande 'på sådan ”kronisk överbelastning” —" patienterna ' klagar ' allt ' mer: ö-' ver att läkarna -inte vill ägna till- rädklig uppmärksamhet 'åt' deras sjukdom och sjukdomshistoria eller något annat viktigt i deras person- liga liv. Ty nu' för tiden söker” pa- tienten inte:bara ny'hälsa hos sin kikare utan han vill opkså lätta sitt hjärta för honom, han wäntar sig att. läkaren ingående" skall befatta sig med hans krämpor, hans indi- viduella: problem, hans alldeles spe- ciella. fall. Läkarna vet allt. detta myoket väl, men. de, hinner. helt enkelt inte "med att lyssna till" pa-. tienternas ' långrandiga utläggning- ar. Dessutom blir "allt fler läkare övertygade om att nutidens förfi- nade diagnostiska metoder är till den grad tillförlitliga 'att ”patien- tens subjektiva" uppgifter blir allt mindre viktiga: fen... På ' två . stora” "tyska älvarkon- gresser — på invärtesläkarnas kon- igen”. 7 Västtyskland finns det för & ögon- blicket 83 000 läkare, Enligt den se- naste statistiken har varje läkare i genomsnitt 697 invånare att sköta om. Flertalet läkare, främst de på sjukhusen och klinikerna, har för stor arbetsbörda, antalet läkare är för ringa... Därtill ko: "den o- Yl gilt kan den givetvis fylla när den samlag på senhösten — om nu inga nya hinder skulle dyka wupp — men irritationen 1 Alger wid de överläggningar som ägt rum de senaste dagarna har” varit. osed- ds I vanligt häftig och tyder på att sammanhållningen "har ' fått en knäck som” kan' få långtgående konsekvenser, Tre I Hahdelstidningen. "Thorbjörn Fälldin — centerpar- tisten sony å höstens wal åkte ur andra kammaren med några” få rösters marginal '— tycks ha en god chans" att komma tillbaka till dt å första kamma- | jämna fördelningen. Medan stor- städerna kan sägas vara wäl för sedda med prakt läkare, ven. . Vi hoppas att operationen, lyckas. Hr. Fälldin hade -vunnit råder ofta brist på läkare i mindre stora samhällen. Beträffande sjuk- vårdspersonal har situationen däre- mot lättat något. Antalet sjukskö- terskor och sjukvårdare ökade med ca 4000 till i runt tal 110 000 mel- är bristen på sjukvårdspersonal in- te överallt avhjälpt. - «Läkarna fäster stora förhoppning- ar vid ' medicinestudiernas reform som i Västtyskland f. n, är före- tar. till. att studeranidan redan un- der studietiden : skall. få k lan 1960 och 1964. Men därigenom a ik de från :alla partier 'scm en av ' riksdagens duktigaste kraf- ter” —" bra? "debattör, ” ädérik ” och med gott "omdöme. De war: synd att han åkte ut, och han är .väl- "Skellefteå bjöd på "hårda tag 1 debatter; och 'per- mål för diskussion. Reformen” syf- |.:- riksdagen" vid årsskiftet som. Värm- - si jordbrukarmissnöje, som adresse- rar sig mot honom, är förklarligt, . Västerbottens-Kuriren. : Den enda effektiva hjälpen mot bostadsnöden är att bygga precis . så mycket! som resurserna "medger, Går vi utöver den ramen genom en . orealistiskt. stor igångsättning - går byggena långsammare, de blir - dyrare och "uden: samhällsekono-" miska balansen sätts på spel, Följ- den blir på lång sikt. en "lägre; mindre möjligheter att bygga bo- | städer, +. . i Stockholms-Tidningen (5). Det är. en dyster ”trafikstatistik Något effektivt ' botemedel. finns ningen Täcker inte och” polisen räcker inte heller: till för "effektiv " bud "för ' alla" fordon .är wäl. det: helg? . : Helsingborgs Dagblad. "Ett ungt. par gick på Strandbår -- den på midsommarafton.” "Förtärde vardera: : « Tre små sandwiches, kalvfilet + potatis, : en Tuborg," glacs- + åvå jordgubbar och ett kex, kaffe och — ena gästen endast. — rett glas cacao. - Notan med Idinicks: över 200 ir kontakt red patienten. Stockholm" (TT Dataanläggning; & förevagarvärld na att fungera som statussymbolen nummer ett: Den anskaffas mer -av' emotionella n gress i Wiesbaden och kirurgernas utveckling är nödvändig. - Skall |reshuset bli ett alternativ till hy- måste alla som har an- i-:småhr jonsvillor + jär i inte. något bostadsförsörjnings- - a. alternativ." Man - kan lika gärna tala! om "lyxbilar; Tustjakter,:. dyr bara"; sniycken eller exklusiv konst ; som: exempel ' "på + orättvisorna i samhället, skriver tidskriften Väg- och vattenbyggaren, H : för en småhusproduktion i Sverige är i mycket hög grad en- fråga om. produktionsvolym, 1957 "var pro duktionen "av 'emåhus i gruppbe- byggelse' med: mer än 20 hus 2000 hus per år enligt byggforskningens statistik" ”Amdelen har 1962 ökat alk: 4.000 - hus. "Volymen: grupp- framför all)" för: splittrad för att tion, Småhusgrupperna måste göras större och. samordnas" regionsvis. Från, toppåret . 1964 med 27000 2 småhus totalt väntas andelen mins? ka” -under :1965 — främet i stor- Planläggni av . sråhasomnåden. kommer i efter- amd. : Kravet på lämplig markbe- skaffenhet --eftersätts,. iråt och ckononidat byggande även. z tyras i Ke fegioner där förutsätt- ningarna "för stora” serier och kon- tinuitet 'är ' störst. : Med den: ryckighet i planeringen och ringa volym” som hittills kän- naden. 'I. viss mån finns det. väl också på kapitalmarknaden. Bris- | ten på arbetskraft tvingar. före=. tagarna -— framförallt inom bo. | läng stadssektorn - och. inom andra områden, där man inte har ut- ländsk konkurreris — ”att gå med. .: på vga idningar, som leder" till |. ringar. Kan |= sina” man inte motverka denna löne- |- glidning genom ökad rationalise- ring och det går knappast på : grund av kapitalbristen > 0ssa v-Hlatonistiska « ptvedkling. byggandet .: har. förutsättningarna fören snabb än- dustrielt utveckling saknats, I det- ta ävseende, är det tyvärr. än så skillnad mellan t. ex. shus och småhus, En rar byggda hus är alltjämt liten ' men | -. - motivera "en > industriell "produk= SS svar för bostadsförsörjningen hjäl- pas åt och skapa gynnsamma be- tingelser för ' produktionen. . Här har den initierade pressen möjlig- | het att hjälpa till och vrida ub- vecklingen rätt. : 2 a industriell | ' : Det är säkert en enstämmig opinion. inom näringslivet att också det enskilda näringslivet skulle kunna bedrivas' mera ra- tionellt om 'det vore befriat från Omsättningsskatt och all + annan beskattning. Även ' om man” kan diskutera ' avvägningen av skatte- nivån och olika skattetyper' har - man dock -aldrig från. näringsli- " vets sida ifrågasatt att mah helt skulle befrias från .- "skatteplikt; En dylik skattefrihet påkallas en- dast av representanterna för det allmänna, ' d.v.s. xde som i. kraft av... sin riksdagsmajoritet.- ålägger . näringsliv och medborgarna skat. teplikt. Från 'näringslivets sida kräver. vi att likhet skall råda inför lagen och att konkurrens- . och lönsamhetsförhållandena in- "te skall påverkas genom ensidiga eftergifter i fråga om skattebe- ”lastningen, (Hantverk och >. egentliga. orsaken: till dagens in- so Industri): än av lla skäl, skriver Sven Rydenfelt i tidskriften Kontors? världen. : Ingen huvudjägare kan vara stol. tare över sina fiendeskallar, än en svensk" företagare över sin data- anläggning. Man kan inte tala i många minuter med en sådan fö- retagare utan att delges nyheten om MASKINEN, » det oförlikneli- ga underverket, Fr Än så länge har wii ; hela landet endast omkring 250 stycken (USA har. 20. 000) aven ytterligåre elt.par hundra är mlaneradé eller: beställ- da, Hittills har 500 milj. satsats må denna utrustning, beloppet växer "snabbt. Det "värsta med (det hela är, att allt fler experter. — t. ex. vid sjätte nordiska datakon- gressen i Stockholm nyligen — öp- pet hävdar, att en stor del av des. . fena ”felinvesterin- gar, ,ett .gigamtiskt "slöseri; Ganska få. svenska företag har reell ”an- vändning - för, egna dataanläggnin- gar” och "flertalet maskiner brukas för" enkla” rutinuppgifter,” som 'ut- 'kostå endast en bråkdel av. vad. de nu kostar, i Sven Rydenfelt betonar att. hans artikel inte är mågot angrepp på datamaeskinenr som sådan Ratio- nellt använd är. den ett utomor- dentligt tekmiskt hjälpmedel Även om. man . har ' förståelse: för . att svenska företagare har Sammä be- förda på traditionellt sätt skulle |- miljarder” "kronor. Förra året ”sånk. teg- -inkomistskavte milj arder' krön den: a fran ringsfrågor, Det räcker "inte at produktioristekniskt "hinna "i kop den våldsamt ade; efter: hov att hävda sig i statuskonkur- rensen: som, andra människor, kan Tåan- anse, att. de. kan. göra detta med hjälp av lämpligare 'och eko- nomiskt bättre försvarsbara meto- der - än den här angivna, Fortast och enklast får vi slut på här. ut- pekade slöseri med resurser ge- nom att genomskåda och ,rikta strålkastaren på fenomenet ifråga. är fortfarande en > gåtfull sjukdom som är en -epidemisk "leverinflam- mation, Den är mycket 'utbredd och har fått sitt namn efter den gula eller bruna färgen hyn får, Men hyn blir inte alltid "gul." : Gulsoten var det centrala temat på den ”Första internationella kongressen för sjukhushygien” som nyligen hållits i Minchen. Efter- som sjukdomen inte uppträder som epidemi och därför bör betecknas som infektiös, tvivlar man inte på abt det finns en sjukd Istrare: 'Gulsot - :ännir en. stor. gåta” SS " Mänchen (CD). AA | Meddelandet i fråga såg - till en - 'Gulsot eller hepatiti början" my t lovande ut, men beviset att det härvidlag verkligen , var frågan om den infektiösa le- ; verinflammationens = wirus > kunde inte åstadkommas, För när man i Amerika såväl som i Tyskland började överföra det misstänkta virus till försökspersoner, fick de inte alls "gulsot utan bara - någon viremi, det vill säga det. visade sig symtomer på någon virusinfek- tion. Dessutom tiger de: amerikans- ka forskarna numera fullkomligt om sina fortsatta försök, förklarade Haas så att man. nöd- "Trots stora ansträngningar har ing= en bakteriolog lyckats att spåra upp denna sjuk lstrare,. Detta wändigtvis får : förmoda att de varit för tidigt ute med sitt första ide. Man har tyvärr ”osynliga” virus '— 'som inte kan konstateras genom mikroskop an- ses överföras huvuwdsakligast genom dricksvatten; vidare mjölk, sallad, ostron och annan föda, På senaste tid anses till och med böcker kunna överföra sådant "virus. Till de: flesta I nas för- inte kommit ett steg längre: Sjuk- domens uppkomst är fortfarande ens gåta.” : Gulsoten' nådde sin kulmen i Västtyskland ' år 1960” med ' ca 120 000 fall. Sedan dess går 'den tillbaka, 1964 räknades bara 17500 h svåra våning meddelade professor Ric- hard Hass, professor för hygien och bakteriologi vid. universitetet i Freiburg im Breisgau, Västtysk- land, att tre forskare i Detroit för längre tid sedan lyckats att genom odling av - mänskliga celler göra ett virus synligt som skulle kunna enmälningsskyldi infektion ing yldiga fektionssjuk. dom, är. fortfarande ett av medi- cinens svåraste problem, och lä- kamma i hela världen väntar totå- ligt på det ögonblick då det verk- ligen "skall lyckas upptäcka det gåtfulla. virus hepatititis. då Johann Mauthner,' —.I vara det efterletade hepatitis-virus, i a - ndigt at vi rätthålla: västerlandetg'' arv jäv frå ridet. och samhällsanda, förutan - vilken välståndets källor kommer att sinä, Nordvästra Skånés” Tidningar. [ETT ORD - På VÄGEN Genom. Kristus. hava vi fått till: le till den nåd vari vi nu: stå,' ONA ROM, 5: 2: Att vara en "kristen är ”att stå. i nåden” — att leva och. andas och röra sig i nådens luft. Men, ändå har Jä Sann "kristen mörka si ter, då han frå själv: : kan jag ve - å nna sök: ien da a a Guds nåd - -— Sön Ja, hör detta” välsi de - skap: ” Då har AON, byt nåd du 'står i Du som "står Tnå- iden, du har tillträde till, nåden; För alla” behov, för alla synder; för" alla "Nippgifter; för ditt. eget kristna "liv och ' för ditt; arbete utåt, under. alla -förhållanden gäll. ler det: Du har tillträde still Guds nåd — i fritt," öppet, | obegrän- "Vägen till nåden in Ordet Gäger: ju, att du står I ie lär ENE då bara åt dig! Lök lever behöver "andas för att ER vant få Tufte i SV La Tr du i nåden och bil den skall stömmå dis tl Ng > Gud vare. lovad liga tillträde till TA rr S Bergen k annat kunna vika, ej din fria nåd; heter och. personer, som "fungerar HÅ å framstegstakt ' och därmed . bl. & även den här ”midsommarhelgen. - "uppenbarligen ' icke: Fartbegräns-' ” övervakning. 'Ett' generellt' körför--"- enda "effelotiva. Men, , vem” vågar + föreslå ett sådant inför nästa stor-- ne het och självständighet, av. solidar . .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.