Den. häftiga Ideologiska striden '.mellan de ryska och kinesiska " "kommunistpartierna tog en paus « efter” Chrusjtjovs "fall. Kineserna ; ville vänta och 'se vilken håll- ' - ning de nya ryska makthavarna "skulle inta i denna konflikt. Det . dröjde emellertid inte länge, in- nan polemiken återigen togs upp " från. kinesisk sida. Den nya rys- "ka regimen visade inga tecken ”på'att I sak vilja inta en annan hållning" än Chrusjtjov, fastän ”den tog "avstånd från hans me- - toder, I fortsättningen blev den' - ideologiska trätan tämligen ensi- . dig,. den kinesiska propagandan, : : har riktat våldsam trumeld mot . ryssarna, medan dessa antingen -: "inte. svarat alls. eller, lindat in ” polemiken i mjuka tonfall. Sedan USA utvidgat kriget. i, Iujat 'b genom i i i mot Nordvietnam har de' kinesiska i : ryssårna förhållit & sig" våhane: värt passiva gent emot händelser : "na i Vietnam, Moskva har män; gånger 1 ord gett uttryck å Stöt > med ”r Nordvietnam men har gjortipå= Servis Joulkde de a hudsj Till na — som jag behandlat i en tidiga" artikel — räknas ett annat ofta Allergi; är en dyrbar folk> sjukdom, " konstaterar ' professor, det. Sven Hellerström vid Karolin- fallande litet för att' ialisera utslag närali denna -''solidaritet, :" Vissa: leve-, stmaeksermet. SBöjvecksel ranser av; krigsmateriel. har , San") |.” met" som det. även kallas" har nolikt ägt rum , men. hur: "stora kvantiteter. det rört. sig om och hur: de fördelar sig på olika var. pentyper, är : -okänt.' Om" kineser, il: na nekat ryssarna transitering" av . 1 över; k Il ters . ritorium till .« : Nordvietnam, sori > också ovisst. ”ibland : Det -ringa: materiell, . Nord-vietnam från rysk sida torr knappast. - met bero. på. de Jånga avstånden .' "utan därpå att "Sovjetunionen var rit osäker på" vilken kurs 'den' borde följa ifråga om Sydöstasien.' de. påståtts, är > främsta : rum>= . mot” Sovj: . tilltagit i styrka. I. kinesisk press' och radio hamras ständigt in,' att - Sovj står i maskopi med . Förenta Staterna. Dessa: båda. stormakter vill behärska . .världen, -. heter det, och därför söker Sov- «- jetunionen förhindra, ' "vietnamesiska folket får hjälp för! "att driva -ut amerikanerna ; ur » ank att det :. Blindskä ga: dels gällde "det" för : :ryssarna” ' kunde ; har varit och är må ika -risken för: en sam-. manstötning med USA, dels gäll-, "de' det att hävda. Sovj etunionens ställning i kampen. med Kina om" tiska' delen av "världen, och'; dels” gällde” det att. a hänsyn. till vi ionella i 7 Sydöstasien. Den hk iska ' pro-. ” pagandan vill ge folken i Asien” och Afrika det intrycket, : att Sov- " jetunionen -' spelar under täcke. :med Förenta Staterna och att en-. sn :,dast Kina är att lita på nät; det +; hek ” ; Nu” har "ryssarna år eller decennier, Det är 'som Ei ukhusets : hudklini vid denna, klinik ;.ca'-1200. fall slerst. -förlopp, 'som ofta sträcker sig över MN gel förenat. med svår. klåda, som gare hudsjukdomarna. Vid en spe-i elalutidersökning 1954 å Karolinska "var: frekven- > .sen äckar mindré, än; 17--18. proc, :-Under fåren. ':1953-—59 behandlades" sjukdomen. ifråga. vilket vittnar om! ”skä sjukt i denna sin andra - artikel om de allergiska hud- sjukdomarna. . Forskningen -. om dessa sjukdomar har också ti- digare tvingats bedrivas. imind- re. skala,' eftersom man "saknat medel, Riksförbundet mot aller- gl," som . just nu bedriver. sin upplysnings- och -insamlings- driv, Kampanj 65, hoppas emel- lertid : råda bot härför, genom att skaffa medel att ställa till forskarnas förfogande, Allergi- hjälpen '- "har " kontrollpostgiro 90 09 06 under: adress 'Riksför- "bundet, ' mot. Allergi, Sturegatan 8, "Stockholm c . ett' re-, av ga. frekvens i fatt likliniskt. 10-årsmaterial, Sh a och. rra”delarna av. Sverige: I ett' po-, | egentligen. ganska ' litet; , Man ' kan : emellertid k a, att patienter- "domar var; frekvensen 7,3 proc. modas "delvis bero gäller a ä ism” +: - och ”nykolonialism”, - starkt. känsloladdade - : "den färgade världen, " Den kinesiska propagandan mot ” sovjetunionen har också kunnat dra fördelar av det faktum, att” , två mycket ': ord i ' — dagspressen göres sig "inte | bej undrar, detsamma; uni NÄR PRINSESSAN MARGA? 7 ”"RETHA FÖRLOVADE SIG: > med "John 'Ambler etablerade 'sigl I svenska - ambassaden" i: Lon> don .som, PR-byrå åt hr” Ambler med; ”pressekréterarén, ambassad- rådet” Fagrell; som verkställande ledamot;' en syssla & söm den sedan troget skött i alla väder, medde- lat” Handelstidnins- ene ve UA Te - Presskonferenser -har ? ordnats när så "ansetts. påkallat: och ge- nom ambassadens förmedling har bilder: av det lilla: barnet Ambler Nu gäller. det : alltsi ningen. till lantstället, denna” för det svenska folket och: 'Sveriges intressen" 'i ”vårlden 7 så viktiga händelse. En representant" för det stora ” veckotidningsförlaget , Stockholm. har med Mr Ambler slutit ett avtal,' som lär.ge för laget rätt att sända m rbetare | svär — till villan i Aylesbury. för att -sedan «distribuera .mäterialet till hugade spekulanter. Mr Amb:, ler har: givetvis. fält att; "sluta vilka . avtal han /' vill. "Men: Tor undrar man om det ingå! pressattachés . uppgifter äl medla dylika affärer ”— vtålet undertecknades - på : ämbassaden.' |., ; :Vem vet, hr Fagrell som under s r tid i Göteborg hade föga” till övers för . kungligheter + kanske är LEDAREN ACCEPTERAD? . Un g Cente r. ställer sig bestärnt sig för" ett" SR "utspel sden; xal si ati ”industrialiseringen” vars syfte är att bryta udden "a "ock därvå d möjligen". den "ökade kontak iska ämnen i at mosfäre joch i själva ar "flytändet: bland ”kommunistpar' betsmiljö d erna i' Åsien och. Afrika, 1! en' TÅ Sjukdomen" uttalat ärftlig” 'och : stort! ' uppslagen” artikel -i' Pravda; a manar tiet till allmän enighet "i kom det ryska kommunistpar” a » gorna.- samlas 'j sheller; n att' flikten t kaväl: likaväl tande av de ideologiska tvistefrå- på imperi smen, ; Artikeln i Pra na kan; ryssårna gent. emot "Kina "använda. samma; slags "propagan- Kina. är som. många gånger sagts inte "endast. en. ideologisk :kamp utan en maktkamp. Ett av Kinas . väsentliga utrikespolitiska, mål är "att: förhindra att: Sovjetunionen får ökat! inflyfände' i Asléen! Li" ! ryssarna kommer in 1 stället, med =” j Iden ”Krafterna : skall ii stället i en' germensanr äktion" för | sidgen” "anledning tro anna ryssarna räknar rätt; Kon 7 ton”; de” årens 195160 'vid Karolinska . sjukhusets .poliklinik : för hudsjuk- r.. Den tilltagande fre If Tinér : ökande stressen, "! "ci- i en viss ”allergisk-konstitu- där-astina och. hösnuva utgör na förutom sin allergiskt ' ärftliga konstitution har så att säga aller- giska register i huden som varierar mot olika ämnen i olika åldrar t ex födoämnen ' såsom "mjöl, ägg . och fisk, eller” damm; pollen, hår, fjäd- rar '0's Vv. Den kemiska 'samman- sättningen av den' verksamma prin- cipen” i+ hithörande' "allergen är ok " En på I VAR FÖDA Kan ge "andra , allergiska hi Av professor Sven alder, Karolinska sjukhuset .. det besvärligt” vid. kontakteksem att de llande ämnena, då t ex en arbetare syss= lar med oerhört många ä ämnen, ; ; NÄR DET GÄLLER så framgår det 'av ovan sagda, att det” säkraste sättet att bli fri från är att undvika "Aktuell Med god vilja på ömse sidor är de svårigheter, som möter ut- det av > brukspolitik, inte större än att de bör. kunna övervinnas, När det i sinom tid ' tillkommer de parla- mentariska instanserna att pröva de resultat, 'vartill. utredningarna kommit, gäller det att inte skärpa id, de ämnen,.,man är "känslig för, Ibland går'detta utmärkt, Om t'ex en person är överkänslig för hum= mer, är det ingen svårighet att und= vika detta, > . ..En person, som får eksem av i ex formalin, kan naturligtvis försöka undvika beröringen med ' ämnen, som är formalinbehandlade." Detta är dock synnerligen svårt, då" fors malin ändes för imp av många moderna industriprodulk=" ter, "sis .: Det möter alltså" praktiska” "svås righeter alt undvika de ämnen som man är känslig för. Man försöker för den skull' behandla med de äm= nen, som framkallar en persons al+ lergiska symptom, Vid kontakteks+' sem ger dock denna behandlings=+ metod tyvärr inget resultat, Beträf= fanide behandlingen är förebyggan=" de åtgärder, generella och indivi- duella, av stor betydelse t ex inom industrier. Allergiska eksematiker är således som 'regel inga "lämpliga . industriarbetare, : Gängse åtgärder . för ark kydd bör rel tom än eksem. I de allra flesta fall ras t ex skyddskläder, masker och dsk i är det fråga om äggvi och desså "måste. vara - artfrämmande d:v's. härstamma från ”en'annan djurart, men” även äggvita, ' som ra andra väsentliga hör hett ungefär. 20 proc "saknar ärftli håvd .angripes ansiktet o = sker "Spridning till | tremiteterna, me Små na med viss förk ” böjvecken" är” ofta: "särskilt ” utsat en 2—6inånaderna” efter. "födelsen. ramför allt Kinderhå: I "flertalet fall första hand ex- en ul bålen! fortsättning" på det föregående eller | "sjukdomen". debuterar" härmed; : Ex= |" Ar ärlek till »Klådan"och' rivningen är icke sällan uttalade liksom även" en för omgiv- ; ningen ytterst besvärande oro, rast: vit från grö , får anses som ;. artfrämmande. Man räknar med att de äggviteämnen, vi förtär, nedbrytes i. mag-tarmkanalen till oskadliga ämnen. Ibland händer det ig" . God hygien är . önskvärd, men å andra sidan inne- bär 'alltför flitigt användande av. tvål och andra tvättmedel risker. Diet kan icke sällan vara till nyt- ta. Lokalbehandlingen får icke så- som betydelsefull form av terapi överskugga utforskandet av” orsa= ken till eksemet ifråga och dess änbet dling," - dock :—' och; säskilt vid sjukd i mag-tarmkanalen — att ofullstän- digt: nedbruten : äggvita" sugs upp från tarmen "och in i' blodet, vilket -| kan ge" upphov till allérgiska' sjuk- domar +t. ex nässelutslag.' Praktiskt taget kan alla' maträtter vi förtär, ge upphov. till allergiska symptom av: denna' typ, men vanligast synes hönsägg, vete, bönor, . nötter,' fisk, ch kräftor, : hummer, : choklad, 'jord- ' en | gubbar; smultron, päron och apel siner vara. . -” Läkemedel av "lika slag. förorsa- kar' inte sällan allergiska "tillstånd; t: ex läkemedelsutslag hos. "därför disponerade personer, Da ta. a allergiskt sjuka ä ä "öka en myc- ket oöallata sak" Formerna här- AN FORSKNINGSINRIKTNING - + Allérgiforskningen har med tiden ' fått ett alltmer ökat inflytande in= om medicinens olika grenar. Prak= tiskt taget varje medicinsk specia='. litet har inom sitt område allergis= ka åkommor.” : Allergi ä är en dyrbar folksjukdom. - De allergiska sjukdomarna äger så= lunda stor" social-medicinsk bety- delse både genom deras avsevärda - frekvens inom de arbetsföra ål-' dersgrupperna och mången "gång" synnerligen invalidiserande natur. : Beträffande 'de allergiska yrkesek="" semen har :' enligt amerikansk upp=. gift 1 proc av industriarbetarna dy= lika och detta är säkerligen ingen - för högt beräknad siffra. Enbart vid Karolinska ” sjukhusets hudklinik händertas som tidigare nämnts forsk- att: "säkerställa; alt: en" person': är ; | överkänslig utför man's k-testnin- på denna teknik, då den är' alltför mellan "S Sovji som kineserna” vill : driva... ut amerikanerna - Ur” 'Sydöstasten! vill de se” till; a kritisk till en ledare i RLF-tid- ningen.” om jordförvärvslagen, SJordförvärvslagen accepterad”: ” Var, stod detta att läsa? I Stockholms-Tidningen eller Af- tonbladet, förstås! Nej då — or- den fanns som överskrift på:en ledare -..i - RLF-tidningen . efter jordförvärvslagens genomtrum- fande av den socialistiska. riks- dagsmajoriteten. ' - Är ; verkligen > Ru tidningen förvissad om att man har männen i de djupa leden bakom sig, när man slätar över och uppmanar folket. att inte gråta över ”spilld mjölk”? Vad säger RLF-aren 0, småbrukaren Johansson på det lilla familjejordbruket, "han som varje. dag får höra regeringsleda- möternas tal om hur obehövlig han är? Eller vad säger bondso- nen som nu får. kämpa mot ka- pitalstarka ”. bolagsintressen, , när han vill köpa en jordbit att för- sörja sig på i en framtid? ' . Rollen som den fackliga gård- varen spelar RLF-tidningen då- ligt i nuläget, om man jämför med LO-jyckarna som sännerli- gen inte låter någon komma för- nära sin husbonde. Eller — väntar RLF-tidningen att få en med- hårsstrykning av någon annan herre? Vi bara undrar, Svaret kommer kanske. SANT 'oM DANSKA IMPOR- TEN ar ae . En reporter i Dagens Nyheter har båvisat: att man inte kan vänta sig billigare mat genom ökad livsmedelsimport från Dan- mark, i varje fall inte på längre sikt Jordbrukarnas Föreningsblad ger DN en "välförtjänt applåd för denna sakliga belysning av ett aktuellt |' spörsmål: .och konstaterar: För jordbruket är det av stort | värde det är i varje i vårt någorl Även ; "TILL BLINDA 2 is JA att det i ”Jandets' "största morgontidning klart "och / tydligt slås fast att dyrt jordbruk skall stå inom "citationstecken "och ätt en' önskedröm och 'ingen- ting annat 'att räkna: -med billig mat: från Danmark, om" man inte | : ser bara för dagen. Utjämningen |' "är i gång och kommer att fort- "sätta. sin väg. Lika värdefullt är |. det att DN inte drar 'sig för, att |. tala. om för . :sina läsare." att "av krona som speciell! ”Man' "måste ven mycket noggrant ”utfråga' patienterna om deras yrke, levnadsvanor m m "för att finna en 'möjlighet att komma fram till de allergien orsakade äm- nena. Genom samtal 'och "diskussion med patienterna söker man sig fram. Läkaren "har att genom” ett :minu- ten är satt. herrarna. nu utrusta land lägger ut på livsme- del går endast 25—30 öre till be- talning 'av- det. svenska ' jordbru- .kets insatser. För sin. del får jordbrukaren I både” Sverige och H » Danmark "arbeta ”ytterst hårt” 'o. varar enastående skicklig för ; att a upp i'en inkomst söm är junda jämförbar med and; ras, Snart är dessutom de som sysselsätts i med förädling" och ”di> stribution av livsmedel lika många som de i jordbruket ärbetande: de”. förstnämnda” 200 000 skall a ker ANG ritat" gr " Tycker man: sedan alltjämt att |: maten ä är för dyr? så skall, under- stryker - JF, : jordbrukspolitiken i i varje fall in- te bära” större” del av "skulder än | de andra som” arbetar. med den; jordbrukarna” öch | ”SOLGÅVAN io 900326 med telefon i ignifikativt, > imed"> en: illustration.” av” socialmi Senast e "nytt f från statsrådsfron- ” tjänst ebilarna, en stalsrådsstandard tyd- |]. "nog försågs ”bilra ion av en 'stockhölmstidning jälster "Sven: Aspling” ”mixtrande tiöst utforskande +; av" patientens :sjukhistoria : "försöka. komma ” det "| skadliga ämnet' på spåret. Man bör tänka på allt, 'som över huvud ta- get kan vara "möjligt och 'sätta sig in i patientens yrke och dess skad- ligheter samt taga nödig "hänsyn till den" sjukes levnadsomständigheter, blir det :nästan' ett slags detektiv- "arbete läkaren får utföra under sitt . sökande - efter I ”.orsaksmomentet. ”Härvidlag fordras kunskap, tid” och tålamod, "+: "Ibland kan orsalkssammanhanget vara klart, tex om'en. trädgårds- mästare 7 får: hand= ' och/eller ”an- siktseksem under arbete med vissa "lökväxter och inga besvär, när han "undviker dem eller när ett nässel- "utslag -försvinner så snart en viss. ts årligen” mer än! 3.000. allergiska åkommor.” TT Hot " Kampen mot allergien kräver yt . terligare ökade resurser så att sam- arbetet : mellan experimentell 'och klinisk forskning kan målmedvetet ' intensifieras” och därigenom åstad=" komma ' ett :verkligt framåtskridan= ' de av vårt medicinska' -kunnande inom ' de. allergiska sjukd Målet för. beslu- ten måste. vara att i samverkan skapa Ngsådana ekonomiska" villkor för landsbygdsnäringarna som ger en fast grund för deras insats att trygga hela folkets försörjning, I den ' uppgiften ingår. såsom en ofrånkomlig förutsättning en all- män, förståelse ' för. jordbrukets betydelse "icke endast från ekono- miska ' och. folkhushållsmässiga synpunkter. -Ser man problemet i större socialt och" politiskt sam- manhang är det frågan om. bes wvarandet av en omistlig :stabili- serande : faktor ' i vårt samhällsliv. : Nordvästra . Skånes Tidningar, At ett ökat öppethållande med obekvä ö ”att dra ökade kostnader är själv klart —' det blir i sista hand: den enskilda företagareng sak: att 'be- hetstid | döma i vad mån det lönar sig för honom: att ta "chansen eller att avstå. : Köpmannen. Hur stor prisköjningen. som följd av' förlängd butikstid blir är svårt -latt förutse. Ökat öppethållande le- der inte, automatiskt till :större|, försäljning — det torde vara en mycket ringa köpkraft, som hålls tillbaka av begränsningarna å bur Västerbottens-Kuriren; mu särskilt skäl "Hill a att just a nu med . större eftertryck än” I tidi- gare kräva restriktivitet vid upp- rättandet av kommunbolag hör samman med den. statliga lokaliz seringspolitiken.” Vid " riksdagens beslut : denna fråga rådde "det stor enighet om att "det allmän- nas aktivitet på detta område för- '] utsatte ett: stopp för” de kommu- nala "subventioner som, då och då använts i syfte att locka industrier bolav. erbjuda 10kal gärna: vill; ”basunera” aut. Mei på tre skilda" sätt. Det: det ; samhälls korioimiska av symtomen på. en änflatio: område, Detta kan leda till att de så vunna arbetsresultaten kommer till rätt användning för den aller= Kosthåll "och ' miljö. Många gånger - giskt sjuka människans bästa, : Vad i menar vi med arbötskraftsbrist - Den: nu omdebatterade” arbets- kraftsprognoser > för 0—80 är grovt förförisk, eftersom den en=- bart .visar' de kvantitativa: netto- förändringarna och inte de betyd- ligt väsentligare kvalitativa och kvantitativa bruttoförändringarna. Skulle man ta hänsyn till dessa kan på den te sig annorlunda. Faktum är att man för' närvarande talar om den allvarliga bristen på arbets- aft utan att någon egentligen bal För ” det : an kan” bristen betraktas utifrån. €å- dana företags- och hushållsekono- miska faktorer, vilka” direkt. be- rör "arbetsmarknadens ' domäner; Det gäller. bl. a.' lörepolitikens 'och inkomstbeskattninigens , utformning. För. det. tredje .«kan' bristen supp- fattas som: knads- kommentar. "jord- 1 ellör andra förmåner som: Saman? ; officiellt inte = 3 : sä | minskar givetvis inte mwiskerna för felgrepp eller för (konsekvenser äv det slag som man på Fikspla- net vill undvika, ; Sydsvenska Dagbladet jr ; Den orimliga och för rättsmed. |'vetandet upprörande - ”piratradio- lagen” har wid ett: par tillfällen kriminaliserat en innehavare av en oförarglig musiksändare i Öre” sund. Nu har” turen kommit till de människor som haft djärvhe- ten att annonsera i de sändningar som i sig själva inte är olagliga; det ' är : av "någon | anledning bara innehavet av sändaren som den socialdemokratiska "regeringen har bestämt ' skall "vara brottsligt.” "Men att klämma ' åt innehavaren av sändaren och annonsörerna kan ju aldrig bli något" annat än en halvmesyr. När” skall regeringen gripa. tilt ' radikalmedlet att fö ré klata | att också lyssnarna ”är brobtsliga? Det är ju ändå det som saken går ut på: Of : Kvällsposte a Utländska undersökningar visat, att trötthet vid: ratten kan inställa sig redan” efter tre tim mars sträckkörning. Men här har ju den enskilde bilisten möjlighet till en wiss självkorstroll: och: den: na blir kanske effektivare om det finns en lagparagraf iv bakgrun- den, , re - Helsingborgs Dagblad . Det kan vara” "besvärligt nog att. föra ett begripligt ' samtal "med j dem gör 'sig ingen- större . möda för att arbeta bort den svårartade dialekt som” de: tillägnar ” sig vid fakulteten. ör patienten kam den vara lika. P vande som. en. bryt- ning på ett vilt- främmande” tungo-. nalstyrelsen” också" "bör 'ägna' "en tanke 'åt, som den nu vill slå. ett slag för. bättre. -svenska - på lä- ” Radictelefo ar de fem” 'statsrådsbilarna S Harpsund - "och fyra i andra” väglatande: sim” med av” em tillsats ot -bilr väcka” motsvarande intress dock Vara” cbetydlig.: ska 'drömmålet' var verkligen” fur, särskilt fö honom själv. Eftersom han. är - proffs , får han ' nämligen behåll på imperfekticner av 'gkilda slag. Här gäller det "arbetskraftens och : fö- retagens .. bristandé ” geografiska rörtighet, , "svårigheterna och bdids- åtgången för utbildning och om- flyttning . av arbetskraft liksom att ersätta. arbetskraft med kapi- talinvesteringar,” Den sociala kon- instiftade” pris, värt 2.000. kr. Ha- de en svensk amatör gjont. -målet, hade' han inte" fått något pris, Om. vi införde. proffsfotboll' Sverige, kunde vi: ; kanske dockas att göra. mer, än d ale lanc servatismen "på lö spelar 'också in, .: KANSKE INGEN BRIST. '— Den absoluta bristsiffram, t. ex, 243.000 'otillsatta' platser år 1964," behöver met den bakgrun- den inte alls tyda på någon per- sonalbrist utan kan i stället helt och hållet” vara ett' mått på im- Af "roll! ;på ” arbets- gjort klant för sig innebörden .'av maträtt eller krydda undvik Men i> | 1 andra fall kan orsak pbnist, Skriver : sekreterare Per av Indust förbundets Tidskrift, rig get vara dunkelt. Framför. allt är Ur principiella Synpunkter kan med den nya tel ten? fav känslihusets, bilar. aturen :idetektivkommissarien vår | ; Där ser «man vad TV kan ställa + till med. Vi har så länge matats : Imned skildringar om hur. den tuffe |; - serien | ;”Burkes' Law” far omk ring i sin itraktar; det. som, helt hatusligt” att jäven. ett: statsråd ' skall; ha” till: gång» till” en-sådan äpparat. Enda då ” Stockholm (TT) fn | Trots lysrörets alla oda egen- skaper, —' stor livslängd, "mycket ljus, .Jågt :pris, flera ljusfärger — finns, det fortfarande- kvar hos en del ; Personer en viss negativ in- K ativa ånd. -välförsett" barskåp" inbyggt: > Rolls -Röyeen.: Men: det "kommer : kanske "det: också, - för. sådan är Hu Burkes Läw: : Äran "statsministern : torde väl efter .idetta vara att den förre, också har n "(Helstägborgs” Nykter ungdom -": framtidsingdom al Hlad för KFF. Detta bottnar i de första lysrörens kalla ljus, som skilde sig för mycket från glödlampsljuset. I dag finns det lysrör med varmare ljusfärger än glödlampans och 'med 'en bättre färgåtergivande förmåga. . » Ett lysrör brinner i 9 000 timmar, under gynnsamma förhållanden be- tydligt Jängre. Det ger 4—6 gånger :Iså mycket ljus 'som motsvarande storlek av glödlampan och 'det kos- tar bara 5—6 kronor, Det är alltså .olinte underligt att lysröret blivit en allvarlig konkurrent.-till glödlam- Pan, Men trots tillkomsten av Ilys- röret "fortsätter även glödlamps- konsumtionen” att öka. Denna ut- i ; I veckling ä är "au tydligt bevis p vå att belysningsstandarden här ' i" landet höjts kraftigt speciellt . de senaste årtiondena. » Trots' lysrörets' eftektivitet” Har det dock långt kvar till — lysmas- kens, d..v. s.. förmågan att alstra ljus praktiskt taget helt utan vär- meutveckling och : till ett mini . roll, marknaden, framhåller - Per. Holm- berg. Övergår "man ' från ett visst!” års absoluta siffra till förändring- arna i hbristindikatom tillkommer ytterligare omständigheter. Under en relativt kort tidsrymd kan be- tydande förändringar äga rum i i arbetsförmedlingens täck- d och i föret sätt att uppleva en och samma "brist >” ; på arbetskraft. . Arbetsmarknadepolitiken: och fö- retagens personalpolitik har be- tydande marginaler watt röra sig inom. -Så skulle exempelvis en ing av invaliditeten — ge- nom” förbättrad rehabilitering ' med er tredjedel, av utvandringen med en fjärdedel, av ' pensionärs- avgången, med en femtondel. eller av energibrukning. Lysmaskens och andra ljusalstrande insekters för- måga har länge intresserat forskar- na, som ' ännu inte kommit gåtans lösning helt på spåren. När den da- gen kommer blir det. kanske aktu- ellt att göra ”kemiska elverk”, -Lysröret är till: sin princip en gammal uppfinning men som prak- tiskt användbar ljuskälla är den av relativt ungt datum. Redan år 1938 konstruktion -:i "laboratorium . vid den svenska fabrik, som fortfarande :är landets -enda' lysrörstillverkare. .'Det .var endast något år efter före-, brann de första lysrören av modern i från förvä till hemarbete med en tjugondel :in- nebära en fördubbling av netto- ökningen i - arbetskraftsutbudet under en tio-årsperiod. Tar Man i Ad raftpr hänsyn ' till den tillkommande ar- betskraftens hö utbild att produktiviteten hos den s. (Forts. .å sid. 7Y ånoc det USA. Den fabrik siga produktionen kom sedan igång år 1943. Nu är dagsproduktionen 8 — 10000 lysrör vilket: gör e:a två miljoner rör om året. - i k.legen kraft, ”kommär” [ETT ORD - På: VÄGEN I som med Guds makt hållens u up - pe genom tron — cc: mv 1 PETR; DE ' Det "är så" mycket som vill (dra. ner — all världsligheten omkri ig och det onda inne i mitt euct | bröst.. Frestelser, bekymmer; vå righeter, onda människ; och besvikelser. Om jag in någon hjälp till att båra bö Sorger te fick rdorna, skulle i jag, . sjunka ; samman." av . Men Gud ske lov: det finns : en sådan hjälp, och det : som duger. Guds ki vf Mi en hjälp Han har : själv lovat tt mig uppe, Och han har su Set : löfte ända tills i dag. "Även? sitt det: som drar ner och förvä sam ligar är. aldrig så starkt, och fä” dorna som läggs på mig är aldri så stora; och mitt: kors, som Jes sus själv har givit" mig att bära är aldrig så fungt, ra, så skall: inte sjunka ner, dag håller mig uppe; : » hans kraft ”Gernom tron”, står är här den hj Iron är I här ) om SS till egen vanmakt och ' mig tin. del i hela a a, Herre, din ki mi Upper 7 raft skall hålla Var ' du vår ee cv = d farort "ins tål . och" Led 'oss på jordli Fader; yi "bedja dan Branta Stig, våra infödda” eskulaper. Många av ' Dennart "Nymans ”special- - 4 hå 3 4 G i Å 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.