"Tisdagen den-8 full 19657 | Den an Holkpariistisk” botock-] "nade Dagens Nyheter har i en iledare tågit' upp problemet. med de långa: restid " holmsområdet... Nyinflyttade s tvingas "där. bosätta sig på av- = stånd från” -arbetsplats' och” cent- rum som bara för några år se- dan betraktades som "näst ' intill l. det orimliga, skriver tidningen.” : - De långa 'och dyrbara TeSOr= "na, ill och från arbetet, som. är . en realitet ”för många stockhol- nare och andra storstadsbor,' ut- | gör en av nackdelarna med den = ” finna ”mågon annan - lösning av . de här problemen än: subventio- nering av kostnaderna för : de långa ” resorna. Hur ” dessa” sub: . Det -könoentrationstänkande, som "är så "utbrett | inom tongi- vande", kretsar I regeringspartiet ”och> inom. det centrala LO och som ' omhuldas "lika : varmt” > BV stockholmstidningarna" : av. olika politisk färg, kan inte leda, fram till: någon! löst ing" av inde allt större : problemen i storstadsom- rådena. Det enda” verkningsfulla medlet ati komma till 'rätta med dem 'är en mera gealistisk" 1 kaliseringspolitik. "Man : mera: .- helhjärtat” satsa ru de "Den: politik. "som. oénterpartiet förordar” i detta” "avseende: "fram: "står" för . -värje "dag som ”alltméra ventioner skulle mutf går tidningen emellertid: inte närma” re in på. . [| I och för sig kan. det nog vara motiverat med någon form av . utjämning av resekostnaderna. . En såden löser ” emellertid inga- "hunda problemen. Det går inte "att göra resorna kortare genom subventioner; de = förblir lika långa och påfrestande, .Redan nu : finns det, många som måste” off- va ett par. timmar -om,, dagen "för att komma till och från ar: + päst” heller råda mågon”tvekan )' "betet. Ökad inflyttning vill stor- : stadsområdena måste "medföra ännu längre restider och för dem som drabbas kan en” eventuell arbetstidsförkortning inte bli till så stor glädje. Det kan knap- ÖMSHÖJNINGEN FICK EN ' river ”H el "singborgs' Dagblad (hj rien on nn ' Konsum , beslöt. , nämligen - att » pålla fast "vid ' de. tidigare; pri- serna på livsmedel och, alltså :själva . betala 'hr' Sträng” de 324 procent extra” som han 'begärt. Detta utlöste: "mycket snabbt. ett formligt priskrig i; kungliga Jur gick till varuhuskedjor” och" pri vathandeln -att följa exemplet. o. ; dessa : följdes - också - sträckning. ' Följden” blev alltså att de livsmedelshandlande" stock= . holmsfruarna inte fick någon kän- « ning alls av omshöjningen. Hu- . ruvida - priskriget » alt or - kommer" -att' fortsätta'.är -ovisst,- Enbart--Kon" sum” räknar för sin”del med en förlust på 15 miljoner, om året pe- fö " nom beslutet att företaget : Själv |: -" skall. stå för den; höjda” ' Man" räknar emellertid iman genom höjda -försä gs- « siffror 'skall ta - igen den åförlus- ten. De. stora 'affärskedjorna- ute. i landet 'ahar: ugglor. i. mossen, Man «tror att Konsuma beslutat | "sig för'att hålla fast vid de gam- la" priserna och i' stället slopa återbäringen på-tre procent; vil- : ket emellertid förnekas av Kon- sum, Tydligt” är emellertid att det blir konkurrensen om del shoppande - 'husmödrarna som | » kommer : ätt avgöra "vem ' som i I » fortsättningen 'skall betala omsen:” --Exemplet väntas, komma - att följas även i övriga delar. av: lan- + det: och, följden skulle alltså . bli, allmänheten-konsumenten | .. slipper undan den strängska' ext- . raskatten,. Det. rör. sig visserligen i nuvarande läge” bara om” liv5- medlen, men det är ju den post i den svenska husmoderns - bud= get som är mest bet d »-stor--ut=1 DE: VERKLIGA .KOSTNADER;' : ” som bilismen: åsamkar : samhäl- "Jet; skall" enligt! finansmi åndp en RR inkt beträf. 1 vid, den hitintills” rd politi- | a livskraftiga örterna uteé.i ländet, : ir. dan, 4 ;början "av augusti växter ; kan "bereda si på hår-: dare: konkurrens inom kort; Re-' börjar : så smått 'produktionen i det dan- ' skar företaget ”Den ' gamle hawve”' jättelika drivhusanläggning i: fande” alkokölbeskattningéns I nivå, (IOGT; och nykter cikoina "mitten ställa 4 upp en utgiftsberäk? ning för, alkoholen: -beräkna hur -mycket; :socialbudgeten ökar på grund av ”alkoholskadorna, : hur -mycket- de- alkoholbetingade tra= fikolyckorna : kostar, : vad” der brottslighet 'som' orsakas. avs al- | . kobolen "kostar samhället - o.s.v; - Och hur' kommer" vågskålen: att tyngas” av .den -allra ' största: ut- - giftsposten, nämligen att. omkring ”en tiondel. av- valla : -rätt många- > därutöver /mer ellér . mindre skadade: i fråga ”om . ar- ämpas : på "en så positiv fa or i samhället som ? bilismen; - bör. det t också kunna” användas för att än de! tofåla” als kan. klara? sig: utan; Ä andra fal: ” let: ett 'njutningsmedel; s0l behandling" av. sant "Fungdomsorganisatio- ” om! anför ”allt "högern ; driver, att "det är något skurät och ohe a "SY debatten om” "dessa - anslags- ”hågor- demonstrerade” "högern sin ” vanliga” négativism "mot ungdo- men. Så” långt $om till: att yrkå . avsläg "på i alla - bidrag till .ung- LAT GÅRDEN. VÄXA. 1 var mottot fören. upplysnings- "kampanj. som. jord- : och skogs- brukets föreningsrörelse . bedrev förra vintern med stor! aktivitet. Till vintern blir det en ny; sådan kampanj som syftar till att öka intresset för tillköp, av” jord och | skog', på" lantbruk” som "behöver detta,” "Det "är, -understryker Jordbrukarnas För .enin:gsbla d, ett angeläget ärende. som 'man' är ute' i:. 7; Angelägenheten skärps ytter gare av den nya förvärvslagstift= ning som tillkommit. sedan förra vinterns kampanj. konsekvenser för den, lantbrukaren behöver "ordentligt . belysas, Framförallt behöver det framhållas att — såsom kommit-, tén uttrycker det — anledning i inZ te finns att kasta yxan i sjön. Man kan i stället trots allt se ganska. . optimistiskt på - läget. . Svenskt lantbruk har stora till- gångar. Det gäller bara att se till att man: vid ägarbyten och ge- nerationsskiften förfar så att mes- ta: möjliga av tillgångarna blir kvar i: lantbruket. Härför krävs det ekonomiska resurser som för det mesta överstiger vad som kan uppbringas kontant, . "Det är inte onaturligt att lant- brukarna tror mera på uppma- ningarna att öka sin: areal, när > det sem här är de egna organi- . sationerna . som förebringar skäl . hänför, tillägger. JF. on Denna -lags F' a enskilde | domsor gick'> fnan inte, även om någon högerrepre- sentant erkände' att detta 'skulle varit mest konsekvent. :I-stället sköt "man in'sig på de politiska ungdomsförbunden och sökte" på . alla sätt ”. misstänkliggöra: :dem: Till och 'med den blivande HUF- ordföranden ' -' Eric: Krönmark framträdde som ”en talesmar för den . doktrin : som. säger,. ati” det är något skumt; och ohederligt över der ungdomsfostrande 'verk-: samhet som bedrives.i; ett, poliv » tiskt; "ungdomsförbund. « Istället är det nödvi hänsyn. till de allvårliga, odemno= fu mer. "debatt och: a ktivitet + vi kan få hallo stånd itforma d upp- |5 >skattas' av mångå; men" som "också B har : förödande ' sociala” effekter: )- FN mm e-r; - granskar dar Ung. Center, inte minst. med | Kr drygt 45000 -- kvadratmeter drivhusglas kalkylerar.. man , med : att driva upp över 1 miljor: 'väx- ter. per år” och få em omsättning å drygt. 25 miljoner svenska kronor. - Anläggningen - : utbyggs i etappvis "och man har” gott om" mark :för ändamålet. Över 85: tunnland varav" dock 15 tunn-; land" är. skog, At REON ; Med ' rent amerikansk fant har danskarna ' forcerat by. gnationen : och till jul är man. med i försälj- : -.1966 är ' både" strations- : och | >" helt; L ; ”Den gamle have” hår i ”ratio-. er-i'de-länder som är de största kunderna. Den:svenska är bara ett ed: i. den. utveckling som företa- dj Tyskland finns redan" "ed" :anläggning om c:a tanför Mariestad. Un-; naliseringssyfte ' byggt stora filia-t" 1 ykvadratmeter,: i England en”; la baköra i Skövde. hängde, smed -i. att) det :aktuella markom- | ; 85. tunnland där. devis, an äggningen”. vill de, äte" avslöja. Men att: det" rör? sig” om ”stera” är inte: svårt att' förstå. öpet var Jtklart i" januari i år. Nu står; redan: tre stora drivhus- «+ sÄr det anständigt (frågar icke okände "advokaten Hugo (L'nd- berg':iv ett: brev till Expressen) « att ävbetalningsköparen skall be- höva :schavottera ' offentligt. Ad- reagerar därmed ti mot 'meddelan- tt 'en/ grupp, . inkassobyråer -tid skall "publiceras. vv "Avsikten är, förklarade ' en av döm 'som':står bakom uppslaget, | "att, brännmärka de försumliga 0. | tvinga "dem" att betala av "rädsla för, en "obehaglig -publicitet. :" : + Hugo, Lindberg kö rar: efter” "att hos medlemmarna ska- pa demokratiska attityder och re< spekt för” andras åsikter; har 1dé- Medan. pressen "humanitetens namn 'som regel" icke”. namnger . rstagångsförbrytaré; "villkorligt dömda eller” dern .som ” ådömts "fängelse under ett år, och sålun- "da beträffande . dessa” "avskaffat er. och. en spå" sams hällsområdet sin- givna 'plats.. ” Det är ingen tvekan om att den som är "aktiv" "medlem i en poli- tisk ungdomsörgahisation vet mer även om andra. politiska 'organi- sationers' program och" ning, än ungdomar ; som står utan- för det politiska livet; ålsätt- |. ska affet skall nu "genom in- '.kässobyråernas ', 'Kreditdata i-ett skamstraff drabba dem, som 'res- "terar: för två avbetalningar. på "hemmet, böckerna i bilen” utanför på möblerna me faktiskt: är ute. på olagli som : häller på att växa fram, 2 Andersen ; block. färdiga Cock. Sett ' "fjärde å iv det närmaste ir byggt en: stor ed i» 3 soNeeldning - med Ielioert ” uppladt "för "stör- ett a av de stora: drivhusblocken: Som synes är det "miljoner |z . kommer - att få: ' ; ner mängder av tid, . fraktkostnaderna och får snabba- en, imponerande ; anläggnin g ani inskar re distribution, Driften kommer : självfallet att pågå kontinuerligt året om, Dessutom lägger. vi upp det hela som engrosförsäljning och kommer ätt få våra egna bilar som levererar till kunderna - i Mellart-Sverige. . Maristadstrakten ; ligger centralt och fint till för att täcka Stockholm, andra mell ensl Den svenska filialen här kommer dock inte att heta ”Den gamle have” mutan får ett annat namn, Vilket vet vi ännu inte... Man syftar alltså till :att öka den svenska försäljningen? Självfallet. " ' - Möjligheterna ökar . också genom det här läget Göteborg och : och de resurser” som vi delvis re- dan har och som: vi inom» Kort . Den : svenska marknaden för krukväxter är ut märkt och jag tror att där finns mycket för. oss' att” hämta.” Dess- utom. får huvudföretaget chansen att bearbeta nya "marknader ' då " andra :. länder. ' speft lisera, sig på särskilt. ”tack- a ; krukväxter som hibiscus, Man kommer: Leksberg. + att pelargoner, fikus, . be- goniör” etc. Samt .ha -en särskild kaktusodling” under. överinseende av en dansk specialist, "Krukväxter -. för miljoner . 0 Utan tvekan -. kalkylerar danskar- na: med -att- det finns” mycket>ati hämta ' för: dem , på (den svenska marknaden och med den kapacitet och de summor . som lagts ned på Leksb gsanläggningen » måste bi vatt "en "man ska 3 sköta: 1000 kym. Men. med "hjälp kjavit termostatreglerade -drivhus värmen ' hålls ; på . konstant, skvärd . nivå.. rent : mekaniskt och med dito under. och över- Kevattning hv: drivbänkarna så bör det inte” vara . någon omöj- lighet. i s sot de” också driva upp fö jningen intensivt nästa år. Och nog är de jättelika drivhusen' en i impone- rande; Syn. och. hur: kommer !de i "Tilläggas sbör:-att man främst kommer "att ta arbetskraften: från länet. : Bara > ett - ; fåtal-: danskar kommer” att' arbeta i'-+ Lekeberg. Det - administrativa - leds av "en dansk "direktör och chefsträdgårds- - Värme och bevalint S3y här hitintills — och då är, ändå -[inte alla 45000. -kvadratmetrarna drivhus ;färdiga — krävt 3 (tre) |" mil. rörledningar. Chef.: för anläggningen: är träd- |: gårdsmästare Villy; Fugl- Ander- sen och han berättar följande: . - -. Självfallet. är "den här an- läggningen: mycket välmotiverad för vårt företag. Sverige här se- dan länge varit en av våra största kunder- av krukväxter och' var- för då 'inte bygga en'drivanlägg- mästaren - har 7 också . Köpenhamn som hemort. | ' . Villy Andersen tillägger" ISen- d : mn Jag vet inte. om vi kommer : att kosta” på oss ett orangeri, men" det är inte otroligt, Hur "som h ver så är vem som helst ”vä kommen hit när vi är klara med anläggningen, - w : Det var danskt gemyt och "dansk ”snack” i. Leksberg.' Men (energin var > rent amerikansk. ; : vin- i" Arne öijen : ning gå” svensk mark? Vi Förekommer det verkligen fort- farande 'alt förvärvsarbetande ung- domar som bör hemma. ”slipper” betala för sig och får ha hela lönen rarnå vill vara generösa — missrik- tad generositet! -— eller i fall;där ungdomarna själva inte vill betala för. mat:'och husrum och 'annan service i hemmet med motiveringen att föräldrarna har så hög inkomst att de: inte. behöver mer penga Det kan. ju vara. intressant att känna , till, att man i sådana fall | Missriktad föräldravälvilja sr låta tonåring. bo: hyresfritt senterar här huvuddragen i i tre av dessa förslag...» -- a » Nummer : ett avsér . en: a ställd : tonårsflicka'' som ' tjänar: 655 kronor i månaden, Hon betalar 300 | kronor för sitt uppehälle hemma och kommer'då ändå lindrigt undan ' Det ' är högst tvivelaktigt, om”; en politik, som fortsätter att snabbt avfolka ' . det .”' svenska jordbruket 4-en tid då” livsme- delsbehovet i världen ökar snabbt, över huvud taget kan" göra 'an- språk på att betraktas som för- muftig: | - > Västerbotfens-Kuriren " Ett - särskilt "bolag - ämnar. våra 'storindustrier ' bilda” för att: pro- ducera :bostäder' fö, egen räkning, I dagens. läge bör varje - initiativ för att förbättra ' bostadsförsörj- ningen” uppmuntras, Men samti- digt' bör' man göra klart att bo- stadsbyggandet inte är . att fler anställda ' knyts till "sina företag, genom ett :slags bostads- band, är vinsten / "diskutabel. , Iolstidnin | Aktuell ; kommen .« deras |: uppgift, Leder detta ånitiativ tilll: tar Sjukvården är det största, köns- rollsreservatet i dagens, yrkesliv, men kan ”ej' så för! "Termen sjukvårdsbiträde, är into” könsbun- deny det: är. bra. : Döp: ni också om ”sjuksköterska"” till ”sjukvår- dare”. och stimulera utbildningen av. manliga sjukvårdare, .- sn . Sedan kommer, även Jåglönerna att försvinna, arbetsvillkoren för- bättras, avgången ur yrket mins- kas, Och man behöver inte lägs ga fram så orealistiska behovs- Pr att de « måste sprida defaitism -i stället föratt aktivera planering och. utbildning. förr Dagens: "Nyheter, ” kulteterna kommer inte i och för sig 'att” bli någon av de. svårare frihelsinskränkningar ” som ” drab- Enligt en undersökning med ti- teln Dagspressen och, den politis- | ka opinionsbildningen 'av profes- sor Jörgen Westerståhl skulle den politiska effekten, av tidningsläs- ningen vara mycket ringa. Slutsatsen är . förmodligen rik- tig, vilket ' inte betyder att tid- ningarnas roll för den politiska opinionsbildningen skulle ' vara ringa. Undersökningen - visar nämligen också att en liten grupp politiskt informerade håller sig med 'sin ”egen” press. De poli- tiskt intresserade är opinionsför- medlare och får bl. a. inblick i de politiska frågorna genom tid- ningarnas - tedare. och" blir. för- sa. Även om” ' dagstidningarna I up alltså inte har. någon större po- litisk påverkan. på genomsnitts- läsaren är deras indirekta påver- kan så mycket. större. ST ee : Skånska Dagbladet - i Natal S finns ”inteina Bård" ; i en del -polisdistrikt. Men flera &kulle'automatiskt lösas: upp med en "ökande tillgång” på per- sonal, vilket skulle” möjliggöra en större "flexibilitet "i organisationen. Det senare vore en vinning ' för landsbyg gden "där "iman ; inte” utan ig åsidosatt... Den personalpolitiska” "sidan? "får inte heller 'förbises" av .. arbetsgivaren- staten. . - Polistidningen . . . skriver ”att f. mn är arbetsbelastningen in- te bara sådan, att:den skapat irriz tation bland "personalen utan ock så att många" befattningshavare genom” den oerhörda pressen; DO på I sig/sätter sin hälsa på spel". Bryts inte” den” utvecklingen finns - skäl frukta avgångar: från yrket! i ett läge" som fordrar det motsatta, 7 «. Sundsvalls ; Tidning- I jämfört: med om "hon Skulle "hyra rum och äta ute. Reskostnaderna, — 135 kronor i månaden är dryga, men eftersom de är. avdragsgilla” vidi. " beskattningen är den verkliga kost- |], "naden 29 procent lägre: (marginal !skatten 29 procent), kronor ' om "året. Till kläder, fick- pengar, hårvård må ri. disponerar den här flickan 105 kronor i måna: den vilket är mer än vad .många föräldrar kan kosta på sig till klä- der och personliga utgifter. Hon sätter in 50 kronor per. månad till semester." - Nummer två är en flicka som ar: betar på kontor och har 900 -kro- nor i månadslön. Hon betalar. 350 kronor hemma och får, sedan skat- ten på 220 kronor dragits, således 330 kronor till alla övriga utgifter. Härav går 95 kronor till resor. och lunch på arbetet, '10 kronor till en försäkring och 30 kronor till -tid- : ningar och diverse småutgifter, 60 "kronor sätts varje månad in på ett I sparkonto, Det återstår 139 kronor it ofForts åå sid. fv. heter. Det är lag på att ungdomar så snart de har egen. inkomst — av förmögen- het eler förvärvsarbete — ska med en skälig summa bidra till sin egen försörjning. Skäligt att betala för uppehället . hemma, är, mellan 250 och 330 kronor i månaden beroen- de på förmånernas art. :'”" ” Den här lagbestämmelsén ä är > hog utan tvivel av karaktären - ”uppfost- rande” och kän rentav, ses som en omtanke om der unga människan: för' hur 'ska man någonsin kunna lära sig att' handskas. med pengar och /klara av, alla de kvistliga si- tuationer man som vuxen kan råka i.när. det gäller. att få' ekonomin att gå ihop om man inte från allra första. början — från första lönen alltså "— får börja öva sig? I Sunt: Förnuft, - skattebetalarnas tidning, har man rälmat ut vad o- lika förmåner i hemmet kan anses vara. värda och gjort upp budget- (TT). "Mycket talar för: att 'man nu- mera . inte. bör. utgå från längre varaktighetstid hos "ett bostadshus än 50—60 år, vilket ger en av- skrivni av. 1,67 ut år, skriver Svensk Fastighetstid- ning i en artikel där man hävdar att värdeminskningsavdraget mås- te höjas. "En - kraftig örskjutning. mellan stomkostnader + och övriga bygg- nadskostnader ' har: inträtt. bu under. 1930-talet kom omkring 80 procent av "den totala byggnads- kostnaden på byggnadsstommen, men numera utgör stomkostnader- na endast omkring 40 procent” äv totalkostnaden, ' 5 -Att de inre. byggn ten: saken, det ökade: avskrivningsbehovet skall kunna tillgodoses måste man därför antingen tillåta ' att ytter- ligare delar får skiljas "nt :;och skattemässigt. behandlas ' för ' sig eller också medge en höjning: av värdeminskningsavdraget för bygg- naden. : Även "husens totala livslängd blir kortare än förr undér' nuva- rande förhållanden... Två. faktorer samverkar till. detta. Den ena är att de. senaste åntiondenas änd- ringar » ib" byggnadstekniken och höjda krav på bostadens standard försvårar ombyggnad av hus till. komna : från 30-talet. Dessas eko- nomiska " varaktighetstid kan där- för bli förhållandevis" kort; Den andra 'fal kar hu- andel har ökat så starkt, är, av väsentlig - betydelse eftersom de- ras fysiska" och ekonomiska var- aktighet är avsevärt kortare, än själva stommens.. En stor del av dem' är sådana vilkas. kostnader 'i avskri "förslag för några. för- i rsärlnde -ungdomar. Vi pre? som sens livslängd, är ' att bilismens krav, både när det gäller: gatu- breddningar och . uppställnings- platser, kan framtvinga rivningar ”i förtid”. Den senaste tidens wut- veckling inte minst i , Stockholm inte får brytas” ut” från - byggnadens. Om har gett åtskilliga exempel på detta möodligen också påverkade av des- jr således 300 | uppå hele jorden, . bar dt , men den kom- mer. att "dra med "sig pris- och prestigestegringar på :wviss arbets- kraft, förstärka de meritokratiska tendenser som ' följer. en ransone- ring av 'utbildningsplatserna” "i spåren. Därför är det desto an- gelägnare att bostadsspärren, en låtgå-spärr som slår socialt enett, och den generella : betygsspärren, en "formalistisk. spärr, . förkastas. Kombinationen vilja och, förmåga de, inte slämparlade” listiska faktorer... 2 Stockholms Tidningen i polio "Dagens Sverige - har. ined-' . all rätt blivit , -kallat för. ett utbild> uppenbart, "att om. ett ] som Sverige även i fortsättni skall. kunna hävda” sig" i "konkur- rensen . genternot . 'de' stora” vindu? strinationerna, "vilka satsar enor- ma belopp just -på. utbildning och "läven' forskning, - måste”. vårt : land handla så att "beteckningen /ut- ena da > ytter ss alutbildr ing, : och” tidigare” för vårt land” komma” +. blickpunkten, vuxenutbildningen; men måste Kraftigt . utvecklas. 85, miltörpol ser” på s. plocka "reda ' på sprit hedsövda rden " har - warit Engelbrekt ' eller Gustav + Vasa dag som. kan' hyfsa: till. midsom- kolleki ivanslitningen ulägöras: ty det är inte värdigt svenska arbe- tarrörelsen av i dag att ha kvar en + sådan anslutningsmetod. a : : Lantarbetaren |: "PÅ VÄ (CEN ; Dävid sade: . Mefiboset skall äta av. konungens söner. — - -- Själv snodde Mefiboset i Je rusalem, "eftersom han. bestå skulle äta vid konungens ” ändigt Och han: var - halt: på. båda" föt- terna. ' 1 Sam. 9: 11, 23 "Detta & är, inte bara Mefibosets hi storia,' I andligt avseende är det många som . har” upplevt (detsam? ma . = Att: vara halt räknas so olycka.. Och. ändå blev det: män bosets lyc! för därigenom blev han likställd :med k ha "söner "och - fick alltid äta konungens. bord. : Också din sva zhet kö lycka, Hade iden i fa Bu aim du "Ingt r gått dina gar lång rt från slott... Nu ger han dig san fn som 'sina. egna söne; äg att Rn vid" sitt bord. bjuser ur nädig "är inte wår ' tore Konung: ”Och tjänarna gingo ut på vägarna och . samlade otillhopa alla ”'som "de träffade på, onda 2 2 ba och bröllopssalen av siter” 20 Tr Isgäster”, (Matt, Sådan är Konungen! Också 4ö alltid äta vid egna vä- dig är plats mid h d OR ans bord; 1 de Här är rum, många rum, dukade: stå: borden för var själ — märk det wi En spärr framför de fria” tar a vid mitt bord, såsom vore han. en” inte varit, skulle ” både '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.