lämnade” sedermera” ;också - FFC a 'e Na | 4 "LAHOLMS TIDNING . Kan man i Finlana skönja slu= tet på den långvariga splittringen inom fackföreningsrörelsen? Inför höstens: kollektivavtalsförhandlin- gar har en vädjan om samgående mellan de 'rivaliserande - fraktio-' nerna gjorts på ett sätt som tys der på att det nu finns större möj- ligheter till försoning än tidigare. Förra veckan föreslog nämligen 18 ledande fackföreningsmän att ' man gemensamt bör söka vägar” som leder till enhet och en cen- tral Jönerörelse i höst, | ba De fackföreningsledare, som un=, dertecknat deklarationen, återfinns i de tre fraktioner som bildar da- gens fackföreningsrörelse i Fin=. - - land, Den största och äldsta cen" . tralorganisationen ” är Finlands Fäckföreningars” » Centralförbund + (FFC) medan Finlands Landsor- ganisaton (FLO) har bildats av aÄror'i hög grad: på" de framsteg förbund som utträtt ur FFC/ Dess= "utom finns en rad. fackförbuhd som inte är anslutna vare sig till FFC eller FLO. Förhandlingarna mellan ”de adertom” har förts he- la våren och deras deklaration har. både I fackliga och politiska kret-" " sar uppfattats som ett betydande steg mot samgående inom fack- föreningsrörelsen, Även om det i-' "deklarationen framhålles att man har sammanträtt för att."”privat: diskutera” fackföreningsrörelsens aktuella -problem, kan "man inte . förbigå'det faktum att de aderton - representerar en majoritet av! de” fackliga, anslutna i landet; I sina . förbund har de drygt 250.000 med-' lemmar' --:60 procent av fäck- föreningsrörelsens. totala med- + lemsantal, ” : Splittringen I inom fackförenings- H rörelsen i Finland är snartitio år gammal. Den är till stora delar en återspegling av schismen i inom 80--" | Skogfalangen " - - - greppet om - "socialdemokratiska partiet vid 1957 års partikongress" häde sitt starkaste stöd inom fack-' förenirigsrörelsen, Mellan de stri-: "dande " socialdeniokratiska fålan-" gerna blev samarbete snart .omöj- ligt. inom »FFC, 1 arbetsutskottet - bröts, den . soclaldehokratiska '. : frönten. och. Skogfalangen kom g nom, samarbete med, kommuni terna i majoritet. Schismens sta skede kulminerade då FFC:s ' generalsekreterare ' Olavi Lind= blom avskedades. Flera förbund ; utträdde under denna-tid som prös ” "test mot ”politiserandet. inom FFC”.. och blev stommen i den nya cen-' ;tralörganisationen FLOS oc ” "Alla strävanden att överbry; ga, "motsättningarna har ..sedan. dess” "slagit slint.; De försoningsförsö .som tex "gjordes under..den id, FFC-bag Hugade på dor social "demokratiska ”oppositionsgruppens ovilja "att'ge upp, sin ”maktposi< tion i "centralorganisat!onens "ar. betsutskott,'' Heinonens. , förbund UNDERSÖKNINGAR, STICKPROVSMÄSSIGT i GJORTS : > Då ns lA inom :LO-området ;' under '- de senaste" åren har visat, att antä- let 'oofgahiserade 1 på sina "håll var "rit "betydligt större än man vän- tat .sig och man har också fun- nit, oorganiserade inom områden där, man traditionellt vant sig .vid att räkna med en ”hundråproceri- tig - facklig — anslutning,- skriver "LO:s Fackförenings- rörelsen . : Vissa undersökningar har också gjorts som kan tyda på att det finns ett samband mellan ålder och ' organisationsmedvetande. De unga,' som inte'har personlig er- SN ä farenhet av otrygghet och arbets- ”löshet, kan naturligtvis inte vän- tas ha samma känslomässiga en- gagemang för rörelsen som de äldre, I och för sig behöver det inte innebära att deras intresse för organisationen skulle vara mindre, men man har en känsla av att det måhända skulle behö- vas andra argument än de tidi- gare. för "att övertyga dem .om att 'de bör gå med. I länder med en svag fackför- eningsrörelse är det som bekant vanligt att: man har avtal med olika slag av: organi sklau- > FFC. hade tre man med: 1» rege- ” "försoning ! inom fackföreningsrö vänta £ augusti då man enligt de ”tral lönerörelse är mycket vunnet, kratiska partiopposltioriens tidning Päivän AS som började a bund gick 4 strejk sanntidigt som : eningsrörelsens "krafter har'1 år förts. fram” flera gånger. ”De ade tons. "deklatation.' är ett "tydligt tecken på att en fortsalt splittring ; inte längre "accepteras. Efter den= f na vädjan, gjorde” FFC:s fullmäk- ' et tige senaste. veckoskifte” ett. ”utta- lande till förmån för en försoninj Hur lång är 'då vägen" nu" relsen? Svaret:på den frågan :be- som kan nås' i konkreta frågor”. före. böstens . avtalsförhandlinga Fortsatt utspel är. tydligen att adertons förslag s skall, ha inbördes infria förhoppningarna. om en cen= Om en "svensk tidni "Hon dagligen : översvämmades - "med omkring . 2.000: brev från läsek n, ' skulle” redakti NN: rundrad och kanske förtviv- att alla brev 'måste besvaras åter antalet: otroligt när vice hefredaktören för Isvostija $& Moskva, Grigorij Osheverov be- rättar, att detta är normal dags- anson för”hans tidning. Men: vet man samtidigt att Isvestija "Xx För närvarande är världens Upplagemässigt "sett ' 'största ctidning + med 8.,330.000 : exem- plar" pr: dag, reduceras genast iffran” till rimliga proportioner, Detvblir inte mer än ett brev på cirka 4.500 tidningsexemplar och det är vad som kan hända” ) ledningen förmodligen bli både ” ad,: särskilt om det vore praxis ... N Marken ptö rsta tidning ” är. 2000 brev. om: dagen På bilden syns tv vinjetten till Isvestija, som utkommer i i en upplaga'.' på 8.330.000 med en up; och laga på cirka I miljon. Veckotidningen har 24 sidor mot dagsti pti 8 på en'svensk 1 dsortstidni; stora da f som väl Isvestija är organ för den sovjet- se ryska regeringen och högsta sovjet " och "tidningen 1 har gjort en komet- dan: var ” upplagan 17: miljoner exemplar pr. dag: Årets ökning: ut- sinte:-mindre' än -1.3 miljoner, Lägj gger. man därtill att cirka 5.5 mil- . dJoneriär: helårsprenumeranter kan man knappast: undgå att bli impo- rad, av . Utvecklingen.” Tidningen «7 utkommer med 2.3 miljoner 'exem- plar. Moskva och den närmaste i "och därtill i 30 städer mot resonemanget a vårt; jordbruk «ligger .skapssynpunkten, f "stianstads vi cha. kvar, ett jordbruk. här. i . lande :som "vid, en .Avspärrning. försörjning. lära oss. . mycket. grundligt under det andra världs- kriget. ';: ;- Det. finns- också. andra skäl för attivi skall försöka hålla kvar. det. svenska .jordbruket: ön: skemålet - öm, en; levande : lands- .bygd,, orimlighéten +" att. koncen-' "trera "ett lands befolkning till "ett fåtal. tätorter och låta landet mel: -på' orröbällsplaner och krasst räknat världen i "dag: är, sådant attvi + kan ;struntar i. beredskapsmotive- ingen; lägga: ner "svenska konstruera? ett Iket: vi. kati: säga jningen: er: er. ävspärrningsperiod DE skulle vi rått" över; väder och" vind. .ock-' så): och! det” gör: vi ännu; inte - iF UIivsmedelsbranschen- + som "vi tycker? vi: vill: köpa utifrån, så nä , marginal. inom. vi tier åt 088 ; själva! delbar” insats DER SKULLE HA LÄM NA Tidnin cr Författaren ''”Rudolph:. Piilipp, som genom -åren- fört : tal: Raoul. Wallenbergs mor, gö; suler, Det innebär en form av tvångsanslutning till 'fackföre- ningarna, som man haft mycket litet till övers för i Sverige, På sina håll i världen har man un- der senare år experiment lig sensationspratare, det var bla; uppenbarligen han 'som tilt sist fick "svenska . regeringen, att på allvar :& "med överenskommelser, "som in- neburit att de oorganiserade ge- nom löneavdrag fått vara med. o. betåla en del av kostnaderna för den "fackliga verksamheten. Allt större uppgifter läggs . på de fackliga ' organisationerna . med ökade kostnader som följd. Det kan därför på sina håll te sig lockande att på det sättet slå ut kostnaderna på alla som drar nyt- ta av ärbetet. . Det bästa är om man kan und- - vika detta, säger Fackföreningsrö- relsen och tillägger:, En viss ut- tunning av de band som känslo- läst binder dl na är sannolikt ofrånkomlig ju längre man avlägsnar sig från kampåren, ansett' sig sitta inne" med dope ningar, som visat att ryssarna — "för att uttrycka sig odiplomatiskt |: » Om: hr Erlander. Ändrat: mening |: "på den puänkten' eller om han inz te ändrat mening,' så "lägga Papperen på sk 6 | ..Centerpartisterna "Torsten Ever- hed och Paul: Holstmark i Göte- Den |. ” io tidigare a antagits har "sätskilt | "utmärkt" avtal med "KF; sam går. « sättningen mindre" hätsk 'än den i i avtalsvägen" "och" utan > att behöva hjälp, vi skapar , samti gt garan” . : butikstängningslagen i avvecklas, ATT STATSMINISTER "ERLAN- ” HN mäktige.: Visserligen har centern en H tidningsartikel denna och liknan- de anklagelser. Han är ingen. van- f muner relativt snart” kommer att | > slås samman ined Göteborg blir ; dock: förutsättningarna för. cen- nionen i övrigt. Detta möjliggö- res genom "att .Isvestija är kvälls- idning i Moskva och morgontid- ; ning i övriga” utgivningsorter. Ef- ter tryckningen :i' Moskva | sänds . materialet ut till de övriga tryck- ; orterna där. det. användes i viss ut- ”strä "samt komplett me 2 -”lokalt stoff”, vilket är ett annorlun- "da. begrepp; i Sovjet än' hos oss "med dess stora. delrepubliker och , miljonstäder: . EN ; Vad ; jär år orsaken: till denna slång” "arbetstid jämfört med många andra.' Meh framförs allt” har” de' | lyckats! få till: stånd ett tydligen Fdem' kg dtagbara" garantier i: frå åga öm: ekonomisk gottgörelse.” ” Delta, kan göra debatten i fort” ofta? varit” hittills. "Det -visar sig »-"liknande frammarsch. För sju år se- |- inte har någon motsvarighet i den västliga världen? Vi ställer frågan till chefredaktör Osheverov:', =; : Våra läsare'ser sina intressen avspeglade 1 tidningen, Passiva lä- sare förvandlas "till aktiva. sådana bla genom att vi från redaktio- nens sida' noga studerar: alla. brev vi får, ' Genom dem får. vi veta folkstämningen. En del brev: blir upphov till artiklar av tidningens egna : medarbetare och till, ledar- kommentarer. Andra publiceras di- rekt i tidningen. Vi är också myc- ket noga med att alla brev besva- ras inom en, vecka, Detta stärker ytterligare - kontakten mellan tid- ningen och läsekretsen. Men sär- Vvs ningens. normalt 4 sidor, ; meration och två kopele > — om- kring 12 öre — i lösnummer, I re- gel är sidantalet fyra, utom sön=- dagar: då man trycker sex. sidor. Papperstillgången i Sovjet är näms ligen alltjämt begränsad, vilket fö klarar det, ringa uttymmet i' tid- ningarna jämfört med exempelvis svenska tidningar. ne .Redaktionsstyrkan : på huvudre- daktionen i Moskva" är inte: sär- skilt stor, — 200 skapande journa- lister, säger chefredaktören.” Där- till kommer åtskilliga sekreterare, som "bl a är redaktionen behjälp- lig med att besvara alla breven m m, Dessutom har tidningen ett 40-tal korrespondenter på olika platser i Sovjet och ett 20-tal ut= t Medarbetar- skilt viktigt är att ned- ifrån och uppåt förmedlas på detta sätt, .En del brev 'är berättande, andra ' kritiska, ja, to m mycket kritiska. . Redaktionen " informerar och förklarar sovjetledningens 'åt- gärder och målsättningar, | -— Kan ri ge några: exempel på frågor; som "väckt 'livlig ” "debatt, i Isvestija? ” ” Det" är till "exempel" aktuellt n ny sovjetlag om skilsmäs- Chefredaktör Ha jik ' jan i Sovjet "Armenien var en frispråkig herre, som inte var rädd för att sätta fingret på ömma punkter | i se samhället, Sön sor. Den kommenteras och "kommer att k teras livligt just i pres- : glädjande nog. -att de handel «ställda ! kan: klara upp problemen " lita” till någon” Tagstiftning,” -Kanske kan'så Småningom hela "(Sto ck holms "Tidningen" NN Det är troligt att de. både drab- i bats av defaitism efter att under > flera? valrörelser:- gjort ' lovvärda och energiska" insatser men ändå inte kunnat '-tillräkna sig någon plats ' i riksdagen eller :stadsfull- gjort stora :. Jöstmässiga , fram- gångar, men något mandat . har - ännu inte: erhålli; "Genom ' att flera” förökisköm- : ? terrepresentation . i. stadsfullmäk- - i tige -betydligt- bättre. ">. H Det "är fel att tro ätt en bor- ' gerlig - sämling- av. typ ”Samling , 66” kar, nå önskat resultat — att » försätta socialdemokraterna imi ; noritet.”." En samling där högern med, även .om inte detta par- | i' är: dominerande,: kan inte te : sig lockande. för dem som över- ämna :socialdemokra- : Hr Everhed och Hans likasin- "nade torde' komma ihåg att ska - oppositionen kunna öka sitt rös- reagerar, "Alla brev. kan givetvis | inte publiceras, men de synpunk- ter" som: finns i'dem vidarebefod- . kommer att fortsätta. ”terträdare ”Stepakov kallades helt till" en, viktig - post i centralkom- för pr ” Beträffande Chrusjtjovs svärson "har nämligen olika avdelningar för "a till exempel handel; industri, jord- . Svarar för publiciteten härom i tid- sen, Härigenom får regeringen god kännedom ' om" hur medborgarna ras ändå till regeringen. >”. Lr : Även på.andra. sätt ger vi ut- rymme för aktuella frågor och så- dant som rör. sig i samhället, un- derstryker . redaktör Osheverov. Han hävdar även bestämt, att pres- sen spelar allt större 'roll i Sovjet som " opinionsbildare. ' Friheten ' att debattera : samhällsspörsmålen har blivit större och den utvecklingen +: I CHRUSJTJOVS SVÄRSON > var som" bekant chefredaktör för na betalas utöver den fasta lönen via ett premiesystem som bygger på publicerat material. Hur mycket en normal journalistlön är i Sovjet är svårt att säga, men summorna 140— 220 rubel pr månad nämndes för duktiga skribenter... - Under. sämtalet. kom vi en in på tidningarnas:, lönsamhet, 'Över= skottet från Isvestija går. dels till investeringar i maskiner :och, fas= tigheter, dels till sociala välfärds nordningar för personalen. Resten hamnar i statskåssan, " i Vi har löst, Pressti det / på 'så sätt . här i Sovjet, säger redaktör 'Osheverov, att tidningar "som . går med överskott levererar pengar till statskassan, och mindre provinstid=+ "ningar som inte är ' ekonomiskt självbärande, får pengar” därifrån. : Om redaktionsperonalen "inte är särskilt stor till antalet, så arbetar böcker. Många: kvinnor: arbetar" i sätteriet : Både jvid sättmaskinerna : : och rubrikmaskinerna > och ' även "som ombrytare.. .Tryckptessarna' är en” imponerande . anläggning, :'som "bla" trycker” moskvaupplagan på 2, 3 miljoner exempla Intrycket från Isvestifa att 'jour= ” nalistiken 'i Sovjet är på väg mot "modernare former, även om steget är "mycket långt" till "västerländsk sådan, förstärktes vid ett besök på "nyhetsbyrån APN. Den grundades - för fyra år sedan och avsikten var att göra den:annorlunda än Tass, APN drivs även. efter affärsmässi- ga grunder, Den' har representan- ter i 62 länder och kontakt med pres- i 102. APN förmedlar åtskilligt ” Utlandsmaterial- till :: sovjetpressen både ifråga. om text och, "bilder, Dessutom utger byrån. inte. mindre än 29 olika tidskrifter och sex tid- ningar utomlands. På APN träffade så perfekt, 'att vi: först ;trodde-vi talade med en landsman. Han var ' emellertid -infödd ryss, men ägnade sig. åtskilligt åt nyheter från och till vårt land. APN tillverkar även film och vid vårt besök där fick vi bl a se den första rymdpromenaden, som skild= rade hur kosmonauten tog sig ur rymdkapseln och - hans vistelse i rymden samt återgången till kap- seln, Några bilder ur filmen visa= des i svensk TV: då nyheten 'of- fentliggjordes,' Så småningom får vi ”desto fler: på tryckeriet; 'eller' cirka I 2.000: Men på Isvestija trycks äve 3 för. den ligger ju så nära i tiden i vi en journalist, som talade svenska |: Aktuell : . Praktiskt taget hela den wvästli- ga "världen reagerar " med olust och” ögillande mot. Lyndon :John- sons Vietnam-politik. Den brittis- ka' regeringen har pliktskyldigast ställt sig ' solidarisk, '" men, Wilson” har växande bekymmer "med , en allt mer hetsigt ogillande opinion inom och wmutom. sitt eget parti Den låsta situationen sträcker dessutom 'sina- . verkningar | åt många håll," Det. "internationella förhandlingsklimatet " kärvar” > till, Risken växer att USA:s Vietnam- politik kan torpedera hela FN-or- ganisationen, . vilket ' skulle ”, få vöverskådliga konsekvenser . för det internationella samarbetet på olika' fält. Lyndon Johnsons hals- starriga + utrikespolitik håller / på att utveckla sig till en stor slycka för hela västvärlden.» . Se Västerbottens-Kuriren Vi vet att Sverige under den ett årligt arbetskraftstillskott " på minst 50000 individer, Samhället kan då inte nöja sig '-med att undanröja hinder”. för: de kvin- nor som önskar arbete. ' Arbets- marknadspolitikens syfte. : skall vara att stimulera gifta kvinnors yrkesarbete och tillvarata det ar- betskraftsutbud som nu går till spillo. Utredningen har genom sin resignerade attityd svikit såväl kvinnorna, sonr samhället, mn : Dagens Nyheter " Storindustrierna = ämnar ” ett särskilt bolag för att producera bostäder för egen' räkning, ”I da- gens läge bör varje initiativ för att förbättrå bostadsförsörjningen, uppmuntras, "kommenterar " ' Han- delstidningen .".. (fp). > . Tidningen i. tycks : inte förstå : problematiken. Hur / många ' bostadsbyggnadsbolag mån” än bildar, går det inte 'att p Juni månad - Denna "månad var ju! under normala " fall "full ”sommarmånad, men den blev.'i stället fär sval.: Under derma månad ” även ' två ”stora” helger, nämligen | h > midsemmar. : ; Pinest- ända ”upp: till 25 ”plusgradet, MA sommar blev däremot raka. mot. . satsen, den blev” ovanligt trist och blåsig och . kall som vi alla. minns nu. Den varmaste dagen, blev 'den .10 med + 28 grader i skuggan. Ärvets första åska. hördes 'den 12. Sedan kan vi minnas'den' hårda |! västliga - stormen den: 17 och 18, med åtföljande stor skadegörelse Lå trädgårdar” och andra ”hyutslagna lövhult, där de vackra "nyutslagna löven - blev . svarta "sö trasade, Nu är det den "tiden då de. första av våra flyttfåglar åter> vänder till södern och under sin färd söderut möter de senaste, av. de norrut återvändande fåglarna.. Det är ju: nästan. vanvördigt ” att tala "om ' höst nu, men" faktum kvarstår” ändå, - Gunnar Svensson > fjol ; kritiserade Sovjet " Armenien, ”missförhållandena vid det nybygg- da flygfältet, i Jerevan. Inte mind-- re: än fyra ministrar: i' republiken råkade. i. skottgluggen. -Partisekre-" teraren kallade omgående till: sam- manträde mellan dessa och. redak- tionsledningen, och resultatet” här- "av blev: att 'ministrarna ålades att inom två månader avhjälpa de kri- tiserade bristerna. I Vid ett annat tillfälle publicerad bilda | - ligen | kom i: "kommentar | bygga fler bostäder än vad våra resurser 'medger, och dessa jär re= dan nu, ansträngda till bristnings- gränsen,” : Skånska : Dagbladet Förklaringen till det "hittills visade ' svala: intresset för kollektiv- avtal om hyrorna är måhända att fastighetsägareförbundets - med- lemmar ännu icke är beredda att acceptera att uppgörelser. om äv in- ror och, hyresvillkor" med dande , verkan träffas av. deras egna. organisationer. Organisatio- nerna på hyresmarknaden. mäste självfallet vara utrustade" med vissa befogenheter, innan förhand- lingar om kollektivavtal kan tän- kas' ifråga om "den" — privatägda hyreshussektorn. , Vi är emellertid övertygade om att även hyres- marknaden” i framtiden kommer att regleras av. koHektivavtal . Vår bostad (HSB), | Skall den bostadspolitiska ekva- tionen -kunna lösas inom en över- skådlig . framtid torde ” det inte kunna bli fråga om: ett ”an- tingen-eller” utan ” om ett ”både- och”, vilket säkerligen ytterligare klarläggs när det omfattande -ut- redningskomplexet på detta om- råde ' föreligger färdigt +: någon gång i slutet av året. Då om inte förr, blir det uppenbart att bo- stadsfrågan i huvudsak rör - sig om en politisk ”viljeakt. - . Sydsvenska Dagbladet - Man får "ver igen . hoppas, att änkningen i "av — körkortsåldern ställs på” framtiden.” -Sextohåring- ivrare för: en "reform" en tanke- I ställare. Ytterligare" ett pal gångar bilister 4”. sför resten" leda. "Hill ett. fullstä digt. kaes efter gator - och "vägar. pekulanterna ” på ; fordon firms i de yngre åldrarna [Kan] det” "vara : dat fel?” Om. elektr orken klicka i Kalmar ' får | ingen ,, nattklvbb, därför att man på Jänsstyrelsen opplar ihop nattklubb med stripi ”sexuell tkohol tease och" ex atmosfär av snaskighet, bland” Re av I "Konungens - 2 € borde snarast ta .koplak : i "Stockholms-T dningen" rn » Bensinhandelå: 'har' ofta te - sig söm en djungel. Kanske finns det träda fram" och . förklara det: måste vara straffbart f enskilde att handla kontant? :' arför” den kritiska brev -mot domstolsväsen- det i Jerevan för att rättegångarna drog långt ut på tiden.:Domstols- kollegiet och åklagare kallades till redaktioner för att klarlägga or- saken, ' Efter de diskussioner som uppstod kring frågan blev. det. en påtagligt snabbare. handläggning av kanske även se hela: den' film här i Sverige som togs -under' denna d. Den var & Isvestija ' fram - till svärfaderns fall den 15 oktober förra året. Hans ef- nyligen från ' chefsredaktörsposten upplystes vi om att denne nume- ra är avdelningschef för en' annan moskvatidning, : Sovjettidningarna bruk, ekonomi o sv. Dessa före- stås av avdelningschefer, som följer utvecklingen inom området och Isvestija är en ekohomiskt bärig tidning ' trots. frånvaron "av annon- Ber. Den: "kostar sex rubel — något utomordentligt intressant och för- bluffande välfotograferad med tan- ke på de omständigheter under vil- ka den spelades i intas c oc VÅRA INTRYCK av-att sovjetpressen fått större "från het under de senare åren förstärk= tes vid ett samtal några dagar se- nare med chefredaktören för den största tidningen i Armenien, Hat- Jjik Ovakimjan, Den heter ' Sovjet Armenien och utges från huvud- staden Jerevan på armeniska språ=. ket i en upplaga på 155.000 exem- plar dagligen. Redaktör Ovakim=. jan var en av de mest frispråkiga män vi -träffade . under vår resa. över 30 "kronor — i helårsprenu- de bl a för "oss att I "sovjet för Armenien. . rättegångarna. ' Även polisen . fick" uppbära ' kritik för 'dess 'sätt att handlägga : trafikolyckor;- med för allmänheten gott resultat'som följd. Detta, att ställa ledande perso- ner i förvaltning och domstolsvä- sende öga-mot öga med kritikerna och, i pressen: offentliggöra de ar-: gument som därvid anfördes, före- föll att vara särskilt utvecklat: just i Jerevan och av chefredaktören för Sovjet Armenien. Förklaringen till detta och att resultaten härav blev så. framgångsrika fick vi i”att chefredaktör Hatjik Ovakimjan in- te var: vilken journalist som helst. Han tillhörde nämligen centralkom- mittén och var deputerad i högsta Eller "med andra ord: Han .var en mäktig man och från sin post: som chefredak- tör för republikens största tidning hade han även tagit till sin uppgift att hålla en tumme på ögat på de ledande män och kvinnor inom oli- I tetal 'så "måste dessa nya väljare | : korima = från "socialdemokraterna: : Med! vårt nuvarande höga valdel- H tagande" så finns det i ingen reserv- borg får "en åthutning i:'Ung c en t e ert för: att: de: under-. $ trupp söm suttit hemma och bara "väntat på en borgerlig samling. '- om det känns människor är överkänsliga för kallt | våt baddräkt utan - byt. till vatten och bör konsultera” läkare. — Håll dig i rörelse i vattnet. Fry- Bada I med förstånd. -— Låt bli, de. En del thönd. ser du, är det signalen till att du [4 delbart bör gå upp. Gå inte i ka områden, som råkade ut för all- mänhetens kritiska brev till redak- tionen. Så vitt vi kunde bedöma var detta även ett synnerligen posi- ferT ORD. PA. VÄ (CE Den som: icke häller sig. "till gärningar," utan tror” på”: honom, som' gör den -ogudaktige rättfär- dig, honom - rå hans tro till rättfärdighet, M Rom, å 5 - Han gör den . ogudaktige:' rä t- färdigt >. | Krassare kunde' det inte ha sagts, Den ogudaktige = förklaras rättfärdig utan att ha. förbättrat sig eller visat tecken till ett för” ändrat liv — bara därför, att han tror, Den ogudaktige! - Men härligare kunde' d heller ha sagts — mer od mer 'hoppfullt.' Den | ogudaktige,' den som inte har några goda gär- ningar, ingenting som håller. måttet inför Guds ögon, han som” utrannsakar motiv och sinnelag — denne ogudakti ras fri och rättfärdig, I'sin hjälp. löshet och ängslan tar han sin tl flykt till Guds" nåd, och. där iblir: han : gömd i: Kristi .rättfä färdighet, Själv vet: han "inte ens, att | har "det Skriften kallar "bor Men han suckar hjälplöst efter' rädd-' ning, Och det är tro. Och då han. frälst, Denne :ogudaktigs syndare, han som inga goda gär- rättfärdig inför Gud för Kristi sk EN underbara nåd! skull 0, torra | tivt inslag i samhällsbilden 4. re Tslaste träl SN kläder. Rp ri publiken Armenien. ot som ären själ v rt . IA a - or Thure Mattsson --I du: har- friköpt likväl-- ec . i I arnag oförtrutna : "lekar med:. mo- : peder må väl kunna: ge. många N trafiken skulle” och framför: allt: de. aktivaste. bil- | gB framförallt.” "Kättre. e€ farenh er. av. . .Jsena krogbesök, ” Helsingborgs ' Dagblad ; ige syndare förkla " "någon djungelmänniska ? som” . vill -.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.