: 300 ”sämhällsplanerare från ett i 30-tal länder har' på en: inter- ! 4 hällsnt. I : rens i Örebro låtit sin ”visdom” . flöda, En del inlägg har varit så orealistiska att man: knappt tror referaten. Exempelvis: att "+ bygga jättestäder: under jorden » på kontinenten. Dvs. förvandla . samhället till en samling termit- ; bon" Man får — förmodligen då | i också ta kemin till hjälp för att t låta ' människorna omvandlas till som önskar ge ”dödshjälp” åt| tionen - lönsam. < Skulle : alla dessa småföretag samma? "Skulle; : plötsligt robotar - utan Frågan är dock om inte prisét " tas ” av >. stadsbyggnadsdirektör Göran Sidenbladh: i Stockholm, i glesbygderna. -.. Endast de - stora i företagen, "de stora. Jlantbruken, |. - !' de "stora fabrikerna, . de ; stora + universiteten ;'och de stora :stä- : derna kan. överleva, menar han, Det verkar som om experter- ” fö : = deras fabriker : stå” tomma : storr >» nå på samhällspl ingens om: fa rdec ie "skulle, :vara”; ruin= - råde ' blivit : människans ' störste "fiende, .De tycks betrakta mäns ”niskorna som boskap, som man kan” fösa ' ihop hur. som" helst, ” medan” de stirrar sig blinda :på ls sina översiktskanrtor och rutar in , ” och "prickar ' in 'och' plockar vin "boskap. i fållorna,: . i 5 Varför. skulle endast de - stora företagen, i lantbruken och. stä- ..derna överleva? Varför lägger "storföretagen ut' legotillverkning till. mindre företag?. De kunde dika: väl etablera nya ”avdelning- "ar, om skötte den tillverkning- en. "Tydligen är det rent prak- tiska orsaker som ligger bakom. ' Skulle "ett storföretag tillverka - varenda : detalj - själv, : skulle. det : blivett” så stort” och - svåradmini- « KANSKE. FINASTE SJÖ åller i rask "takt, på att för- vändlas till en. kloak, ” fastslår Norrköpings: Tid a ingar . FU ""Vattenföroreningen' är én "obot- lig sjukdom, vi känner inget me- - del att återställa ett förstört vat- . tendrag, annat än" "möjligen på . mycket lång sikt till ett pris av "enorma -kostnader.. Här om -nå- ” gonsin är därför förebyggande åt- "gärder på sin plats, "inte minst ur + > ekonomisk synpunkt. - Visserligen - -:medför reningsverk. dryga. inves- . teringar men de utgör den:enda möjligheten om vi vill bevara vå- ' ra vatten. Och förebyggande åt- "gärder är här inte bara bäst och |. +: . billigast - möjliga. Det är i Vättern inte, . ra den berömda rödingen '. som är "i fara, Sjön är en” väsentlig vat- de" "är de: "enda ”t tenreservoar och vi vet inte vilka :- krav på den som sådan vi i fram- - tiden kan bli tvungnä”att ställa, - Vi vet bara att samtidigt som till- "gången, på rent vatten avtar-så tilltar" vårt behov därav. Visser- "ligen slungas varningsrop ut med » täta mellanrum, men därvid ' blir s; det i stort. Det har tydligen än- nu inte kommit att framstå klart att tillgången på rent vatten är en I nationell och än angelägen- het.. Det sätt- på. vilket myndig- . heterna handlägger frågan gör att städer, som naturen : skulle; åter- "vär" barock, Likaså " > Drar: man” ut konsekvenserna av av samhällsplanerarmas galenska- ja > hamnar vi i'ett- samhälle som inte är "ett samhälle utan förnimmer man i dessa dagar inte "denna" envisa tystnad som ett illa varslande tecken i motsats till det "gamla. ordspråket att ”inga nyhe- ;ter; är goda nyheter”, Brezjnevs" och .Kosygins ' tystnad få : "även Vistnamfrågan, trots att ame- 'rikanarna med sina truppförstärk- -ningar:, och stridshandlingar - re- dan överskridit - det: heta krigets Peking + och. krigsutvecklingen :- i i Vietnäm har Moskva råkat in: i" "ett paret. i Kreml. ännu inte hittat É -tystnad,,som är förklarlig ? nog. De "vill: högst. ogärna driva många: nyheter. För många iakt= itagare av 'sovjetpolitiken ter -sig ' tröskel, - Genom . konflikten - med -: ilemma,'. ur: vilket härskar- Vv en. mot amerikanarna till sin Pets för, att icke riskera att hela på s fall; Ty detta arv från Chrusjtjovs dagar : vill 'de inte" vedervåga; det tär) alltjämt nyttigt. 'och 'använd= "bart? Och inte heller vill de kraf- "sa' kastanjerna "ur elden åt kine- serna, vilkas, lömska syften och . Planer, de väl genomskådar. Vad försvar, när - han störtades, Kan man förmoda, att dessa höga mili- tärer är mer tillfreds med ut-' och Kosygins ledning med den fortsatta prestigeförlusten och med den alltmer påfallande Passivite- ten i Kreml? Nej, säkerligen icke, Det är där- vecklingen under herrar Brezjnevs ' "Torsdagen -den-8 Jut-1965 [Aktuell NE : kom mentar Om. ryktet talar sant att en konstitutionell lösning ' mu börjar skymta. i Santo Domingo skulle det innebära någon avlastning för för av t att läsa den artikel i Röda Arméns ' tidning, Krasnaja' Svesda,. som Publicerades den 22 j juni i år, Ar- . tikeln är tydligen riktad både mot Washington och Peking, och dess ton är så skarp att man måste anta, att den inspirerats från hög- sta militära instans, Är det rent. av försvarsministern och marskal- ken Malinovski själv - som" står > bakom den? I artikeln uttalas en - varning till "alla som tror sig bö- Ii den asiatiska och den afrikanska ' världen, Detta med prestigen har för" Moskva blivit en högst all- .varlig fråga” Så allvarlig att man kan förmoda, att det inom Sovjets högsta ledning måste finnas olika uppfattningar om "vad som' bör företas och vad som klokast bör skulle. | glädja ki mer, än om: ryssar och amerikaner på allvar råkade i luven på varandra : för Vietnam, där ryssarna ändå, på "län; "sikt, har så Htet att vin- "Moskväs röst ut sina protester mot , amerikanärnas. fräcka tilltag I i Vietnam, Men 'det är inte svårt "att hö allt är "ganska tvekande i tonen och inte fullt så allvarligt. mena- de,. som: ordalagen tycks" visa, - Men ryta: och protestera måste " Moskva” i' alla fall göra, ty. det "kräver den "ryska prestigen, som "Vissa sovjetologer ' har börjat gissa, att herrar Brezjnev och Koz ”sygin inte längre sitter så fast i sadeln i Kreml, Något absolut sä- kert. härom vet man inte,. mén det kan tas för givet, att Röda ar- "måns marskalkar. och generaler "inte ser med någon större glädje, »hur den. sovjetiska . prestigen : i :världen oavlåtligt minskas och för- . Svagas, medan Kinas växer, Sov= jetmilitärerna lät i det längsta Chrusjtjov fortsätta sin tempera- mentsladdade och nyckfullä en- mansteater,, men de gillade den inte, och de var uppenbarligen inte benägna att ingripa till hans jen" samling bermitbon i ö - sänktes : med fem, eller -kanske med hela tic år. Medicinska 'skäl saknas inte, Man' behövde ju, inte varje "år pröva ,förarskycklighe- ten på nytt. När det gäller mi- nimiåldérn för” ” körkortsinnehav håller utredningen fast vid den faller . välbetänkt med hänsyn till höga andel i i olycks- man. lätt får ken att man ”på ansvarigt håll går. omkring ” och väntar på en lösning som ge- nom en trollformel skall röja be- "kymren ur vägen. På annat sätt - kan' inte det förströdda intresse som visas frågan tolkas. : 'j-Att helt överlåta vattenvården på'dem som smutsar ned vattnet är' emellertid att vända bort an- siktet från problemet, fastslår NT med all rätt, HECKSCHER SOM DIPLOMAT. Professor Gunnar : : Heckscher ” har förordnats till ambassadör i New Delhi efter ambassadör Klas Böök, Inget annat än gott är att "säga om denna utnämning. Man har, understryker' , - G ö t-e- -borgs-Posten, all anled- : ning att tro att den skall bli, till statistiken. "En ' glädjande detalj är att ut- redningen kräver en bättre ut-. bildning av bilskolelärarna, Stan- dardhöjningen .bör inte bara gälla körteknik och trafikkunskap.: :' ” Bilskolornas elever bildar en Hc provkarta' på olika åldrar?o. - temperament, och lärarnå stort behov av. psykologiska” pedagogiska insikter som de långt ifrån alltid har. Det'är brister som i hög grad måste bidra till digt lång och, dyrbar. | UNDER 1961 ÖKADE "ALKO: a HOLKONSUMTIONEN, : överlag "kraftigt. i vårt land. Det var faktiskt inte fråga” om något ut- byte av. starkare drycker, - mot gare! IA öka- fördel både för den id e'o. - ör vår utrikesrepresentation:” Hr Heckscher är för. uppgiften; : väl: kvalificerad, en. man i. sina bästa. år,. mångkunnig, av hög hbildning och med stor ambition. För den svenska regeringen :o. ”utrikesdepartementet torde det ”vara' tacknämligt att på denna ut- satta post få en man med Gunnar 'Heckschers' kvalifikationer. New -Delhi «är: kanske. just nu - den svenska, utrikesförvaltningens vik. ”tigaste :utsiktspunkt. Kinas väx ande makt och de starka motsätt- ningärpa., mellan 'Kina' och Sov-, > .Jetyunionen och 'de kinesiska, as- .piratioherna' på att' vidga , sina . gränser och öka sitt direkta och, ”"indirekta' inflytande '4' den afro=, "asiatiska världen sätter sin prä- -gel :på" Indien och vad gom hän- -der 1 dessa trakter: kan få bety- delse” förs hela världen, - : - fill "de övan uppräknade, kvall- Ufiätiörier 'som Gunnar Heckscher "har för" denna "uppgift." kommer I ospritk de, och det gjorde också vin= 'och rölkonsumtionen, konstaterar A er ce nt, (IOGT och NTO) l 0 Särskilt. -anmärkningsvärt är "att starkölsförbrukningen ;; definitivt tycks ha Jagt sig på én mycket högre nivå än' för ett par år se- dan, ' Men i-intet fal! kan: man iaktta. den utlovade . effekten av en ökad konsumtion av. svagare drycker, nämligen att "de alko- hölstarkare”' ,Bkulle”. Bg till] baka, »önt " - som nykterhetsrörelsen har» bhäv- bineras' med" klar' stegring a av spritbruket. Och, var: finns då” folknykterheten? sö. , Denna' tendens tll, en brant |; stegring av alkoholkonsumtionen slår igenom 'också 1 försäljnings- |" statistiken för "detta års — första månader, - hogre såg dre anande « Låt emellertid experterna le]. I en motsvarande : un grönt” för: förstklassiga förare, gult oe ög andra | klassen” gamla ;;18-årsgränsen. ' Det: före-Ih att göra vägen. till. körkortet. enör . värtom 4 visar: det: sig, precis H dat, att en ökande öl- och vin- |: konsumtion mycket väl kan kom- st " Sninig av : alkoholförbrukningen! Det just nu sitter mycket trångt, både | > Hos: det mentet ligger just nu enligt i tortidningen ” Vi : Bilägare ett ”för- slag som” förordar ..adt.. man. inför år lasser av. körkort. : En- aget,. som . utarbetats av borgmästaren: "Maurice ”Trintignant — tidigare -segrare. i talrika Grand « | Prix-lopp — skulle även körkonts- innehavarnas” fördon "förses . med plakett -i:' färg: och röda pla- ter för klass tre: d. Om; Du: : "Monsieur -Trinti får -.som han: vill i:de skrivelse han lämnat. til antas uppövad. i: relation -till 'an= talet körår, - Eller eventuellt: så- dan- den wise "Sig. vara -om .myn= digheterna vi jer utvägen med återk pröv ningar. : Pgröna” bilförarna "av för- stav a kommer enligt - det ki de . färgpl att få fritt val av hastighet över hela skalan, " medan . de | ”gula” > andra- rangsförarna skulle få köra max 120 km/tim, : De .. ”röda” . tredje- gradsbilisterna . får enligt ” försla> get' inte tillåtas överskrida hast ig- 'km-streck, Förstalklassförarna- skall man vi- dare on fortfarande ' enligt . 'Trin- dounna "känna igen på NIF, som dock "betvivlar Satt ett även på de övriga bilisternas kva- Hifikationer. "baserat I ; och .. utbyggt og förbart. Trafikpolisen skulle knappast - räc- ka till för att' övervaka efterlev- naden, '; Bilskolechefen Bemt Goetzé wid ” S:t" Görans bilskola i . Stockholm varken tror på nybörjarmärke el- der: förarklasskyltar: Medtrafikan- terna bara stjälper istället för. att hjälpa här i Jandet, är hans dyst ra eri et. Cen ra nedvärdera Röda arméns strids-' beredskap. Amerikanarna karakte- riseras som ”arroganta dårar”, som ”smickrar 'sig 'själva med att tro sig vara världens herrar”, Med tyd- . lig adress till Peking som svar på kinesiska anklagelser försäkrar. tid , att. Sovjets k tiska parti och det sovjetiska fol- ket ”inte låter i invagga sig i några illusioner om de fientliga aggres- sionsmakternas styrka.” I denna sats tycker man sig höra en di-' rekt kritik från den röda militär- ledningens sida mot de styrande: i Kreml, vilka '— enligt: genera- lernas uppfattning — icke & är hår- da och realistiska NOG, I net : Hur som helst — € : gen skilda i . Moskva om vad slags politik Sov- . Jetunionen just, nu -bör. föra. I . sådana situationer kan det vara en bekväm utväg att sätta igång av- ledningsmanövrer av skilda slag, politiska ' eller" bådadera på” en . gång, '.som "det skedde i dagarna : kring midsommar i Väst-Berlin.”.' Men om ryssarna föreställer sig, att de. skulle få de i Viet- nam: hårt engagerade". amerika- . narna' att visa en mjukare håll egå ett” misstag. - Både: Stalin och "Chrusjtjov: misslyckades med; den. sortens, avledningsma- növrer, och det: kan fö das, "ning i Väst-Berlin; så "torde del. beg sett Amerika, wars makt visserligen är obruten men vars möjligheter att bruka den på ett förtroende=- ingivande : sätt tagit svårberäkne- lig skada. : : | Handelstiäningen Det ”ävtal: som nyligen ingicks mellan Japan och Sydkorea, har medfört kraftiga känslostormar i båda länderna, I Sydkorea har det av nationalistiska skäl. proteste- rats med' erfarenheterna från den trettiofemåriga' . japanska .Ockupa- tionen i färskt minne, I Japan har oa + ta den anses binda landet..till USA:s politik i "Vietnam, ' där Sydkorea också" har trupper. Även de. ja- panska försöken att etablera han- del med Kina anseg ha omintet- gjorts genom . avtalet, : . Sydsvenska: Dagbladet / De motsättningar samväldeskon- ferensen 'avslöjade "eller '" snarare framhävde, är djupa och svårlösta. rika och fattiga länder. Fredsmis- sionen blev — åtminstone tillfäl- ligt — : ett. misslyckande. ; Trots allt kvarstår det faktum att. ett 20-tal nationer, med ofta mycket skiftande. politiska ideal och mål, värderar denna gemenskap så högt vill sutveckla den 'widare. Det ärj ingen liten: sak, ästerbottens-Kurtren, va jordför ärvslagen in- icke,” att. statsmakferna har blivit mindre "intresserade - än : ti- digare” för "strävandena" att. ratio- att Brezjnev. och. Kösygin +> » inte kommer ; att > lyckas '; bättre . än Det lternationella: botalningssy- | ståmet -grundar. sig på USA-dol- larns inlösbarhet i; .guld till ett fast pr.:s, De flesta är ense om att gul- det” behövs som -hörnsterl i det nuvarande betalningssystemet. Det- ta har. emellertid också utsatts för kritik, Utgångspunkten ' för kriti- ken har varit att den internatio- nella likviditeten tenderar att bli otillräcklig. för den snabbt växan- de handeln, skriver Svenska Han- delsbankens ekonomiska : översikt INDEX i sitt senaste nummer. Det är riktigt att den internatio- nella handeln under efterkrigstiden har vuxit mycket snabbare än vo- Indelningen av. "förarna i dessa tre klasser får man fram genom körbtester, menar Trintignant. Om man avslår från att tillgripa kör kortsomprövningen som ;värdemä- tare på Jkönrutin "och reaktions- förmåga | återstår däremot ; en gröppering”e "efter anitalet år balsom ratten, ; in . JA TILL. "NYBÖJAR- . ; SKYLT: i — De färska körkortsinnehavar- na, borde ha något märke på vag. —'och:;det har: ju även 'varit på tal att män skulle få hyra sådana skyltar hos. polisen: — men: infö- randet av "individuella hastighets- gränser vore . detsamma som: att premiera "vissa förarkategorier och det kan jag inte gilla. ur trafik- säkerhetssynpunkt, Så VATPUA Hang” Hansson i Statens” Trafiksä- kerhetsråd, det”. franska! fö let : för” alm hastighetsbegräns- nt Ett märke för. körkortsdet lebu- tanterna är en lösning som: prak- tiskt. går :abt: realisera, bekräftar även -direktör "Alvar "'Fl i et betar | ånaderna mars-april sökningen, ännu, större nära ,10 cent, för ; ER src .pocent a tyder. da att ; "kommit in”i'en' accelereräd ök- "skulle vara mycket' olyckligt, om 'den"av' "riksdagen: begärda: utred- ningen: om «: mykterhetspolitiken + ånte-agera 1 ett sådant läga. 3, stu; EN AV, orsakerna ;, till ökningar- nen som utmärker dem i trafiken | ” om” individuella fartgränser istäl- | ; skulle". föranleda » regeringen. jatt : de gröna, plaketterna på ' rutorna, lymen av internationella betal- andraklassförarna på de gula, och | ningsmedel, ' Den internationella tredjeklassförarna på de handeln utanför östbl har un- röda ' plaketterna, der den senaste femårsperioden ökat med 8 proc, per år till nära 160 miljarder dollar 1964, Under samma tid har de officiella guld- När något samhällsont skall be- kämpas blir förslaget till lösning ' här i landet ofta; alltför, ofta — ett ämbetsverk; Så tycks' fallet .bli. även med trafiken, Offren för trafikolyckor är skrämmande «många,: det ”bestrides av . ingen, "och alla vill att tänkbara "åtgär- der 'skall vidtas för att reducera antalet. Något patentmedel , finns "inte, olyckor uppstår genom en rad samverkande omständigheter, : där den - mänskliga faktorn, bi- Jarnas : beskaffenhet, äglag "och ;väderleksförhållanden ri: några "av de' utslagsgivande. "Det' gäller satt. "sätta in” lämpliga: ; åtgärder . mot alla dessa faktorer. Men in- He sökas trafiksäkerheten genom ratt vi får ett nytt: mastodontverk |” "med generaldirektör, och tjänste- "män I olika kategorier med kan ske främst uppgiften att rota Åge nom papper och sätta up ta= stistiska protokoll... kön reserverna med 1,5 proc. per. guldet "håller" -de flesta "staten : en betydande” reserv äv utländska va- lutor — i första hand dollar” och pund — och reservvalutornas bety- delse har ökat snabbt. Totalt har volymen av internationella betal- ningsmedel" under den senaste 5- årsperioden. ökat med 4å5 7 per år. va Den. internationella” likviditetens fördelning mellan olika länder spelar också en viktig roll vid si- dan av den totala volymen. .De ka- pitalrörelser som skedde under 50- tälet' innebar i stort sett en gynn- sam "utjämning såtillvida att USA förlorade en del av sina mycket stora likvida tillgångar, medan Eu- ropa kunde stärka sin helt otill- räckliga likviditet. : : De aktuella påfrestningarna för det internationella . betalningssy- stemet sammanhänger dock inte i första hand med brister i själ- va systemet utan återspeglar wis- sa strukturella problem i Stor- britannien och USA, England har under efterkrigstiden . haft stora lersk i betal Konjuriktar uppgå. sina föregångare." Både president FS Vid sidan av |: naliséra -bondejordbruken ' och för-' se dem, "med erforderlig tillskotts- jord. "samt ”husbehovs-'.. och -stöd- Tvärtom: - framstår . dessa a jord. eller skog,” .som > | med - större fördel + för "jordbruks- näringen kan läggas till. ett hbön- ingenting å härligt Som det första mötet. Men det stannar ja tyvärr så sällan” id detta enda. jarder | dollar till: 27 miljarder dol- lar, Dessa stora. amerikanska :be- talningsund tt har > k mit trots en starkt positiv” han- delsbalans, » De, stora . och snabbt ökande utländska - fordringarna "på : har väckt kritik särskilt från franskt håll. Man menar att'det- ta att. USA kan , finansiera 'sina -i - betalningsbalansen med hjälp av billigare krediter, som landet :' -> FSK mot överenskommelsen, därför. att |” Ytterst gäller de kampen mellan |" att man. stannar kvar. i. den. och; Kostnaderna ' för de stora so- ciala uppgifterna uppgick till 11,1 miljarder kronor år 1963, Det in= nebär 16,4 procent av nationalin- komsten eller 1.455 kronor per in= vånare. Staten betalar cirka fem miljarder, kommunerna tre miljar. ” der, anbetsgivarna 2,6 miljarder och de socialförsäkrade själva 2,1 miljarder av totalbeloppet. Det är alltså inte staten som :bär alla utgifterna. för sociala ' ändamål, inte ens huvuddelen av dessa ut- gifter. När nya krav reses 'på för- . bättringar av den sociala omvård- naden ' innebär ' det också ökade utgifter för kommunerna, för ar- betsgivarna och för de enskilda i form av försäkringspremier, ve Nordvästra "Skånes Tidningar : Om något behöver utredas ' just nu 'så är det. mppenbarligen ut- redningsväsendet, fast det vill, till att man ger uppdraget åt sakkun- niga som inte är alltför upptagna - ' av: andra utredningar och '. inte heller är. jäviga. För, säkerhets skull , borde vederbörande ; stats- råd ändå ge. något så när klara direktiv, ' ” Fala-Kurren, Bilförarutredningens hugskott. att låta trafikskolorna ta hand: .om vissa förarprov är obegripligt. Att lägga kontrollen på ännu. fler händer kan rimligtvis inte bidra till. stönre' enhetlighet, i; Proven. Dessutom kan aspiranterna kom- såna i beroende. av det affärsföre- tag. som. både” skalt ' utexaminera och ge” avgiftsbelagda. lektioner, ! ho "Nya trafikmärken kommer. ill) internationella trafiken ökar = = allt fler: övervakare” är säkert... Men” forskning," som ' ger - 085 m lighet att sålla mt dem; som? tav "olika bilförare ” och ett: Fextra” hot för: eftersatt : öch: som 'hotar'.. permanenta "trafikdöden 'som vår tids: stora folksjukdom,” s - Ett par 2 Äringar i Gävle stal för några” "dagar" sedan ett flygplan, som de kraschade. En av deny har erkänt och -han har: . I Vi. förmodar. att ' stöld 'av ett flygplan betraktas av .somliga som én bagadell eller rättare sagt lån”; -J Och för: övrigt bör man inte om-. händerta leklystna” ungdomar — menar också somliga; För allt vad unga lymlar hittar på betraktas ju som barnsliga påhitt! . Bara: man" inte | tillrättavisar : dem + för: hårt stadgar;, de. sig nog, Jo, jo; Att de innan "dess. kan ha orsakat skador för tiotusentals. kronor, måste wi genom ' att wara lett reservvaluta- land feder till att USA "inte be- höver ålägga sig samma monetä- ra . disciplin som : övriga . länder. För att ge eftertryck åt sina syn- punkter - har Frankrike på sis- tone växlat in en betydande del av ' sina :' dollartillgodohavanden i guld.. Även en del andra län- der har företagit 'konverterings- operationer, Detta har bidragit till att USA under de fem första derna i år förlorat 1;1'mil- wissa tillfälliga faktorer och un- derskottet blev 745 milj. pund, motsvarande . 2/3 av Englands guld-' och valutareserv före kri- Usa har sedan 1957 haft: un- kott i sin. betalni på jarder dollar. av sin guldreserv. Om de franska åtgärderna skul- le vinna mera omfattande efter- följd,- skulle detta självfallet” inne- bära stora påfrestningar på USA och på hela det; internationella betalni En sådan ut- mellan 3 och 4 miljarder dollar år. Som: en. följd av detta har. guldreserven minskat : från 22,9 till 15,5 miljarder doltar från 1957 till 1964, Samtidigt har ut- veckling är dock mindre - trolig, skriver INDEX, De flesta länder kommer - troligen; så Jänge" inget omedelbart krishot står för där- ren, att fortsätta att föredra rän- dollartillgodoh ländska ' kortfristiga "= f på USA ökat från cirka 14 mil- framför räntelöst guld, ;Tlllgång. och "efterfrågan på guld 1 världen” NN Exklusive Dätblocket; milj. $ : : 22000 1600 os Produktion OT "försäljning fran - Soviet) | Privata köp samt förbrukning inom industri och hantverk så 1200 800 400 vis ptera, för det har vi ju råd med. När det emeHertid gäller att hjälpa. dem som .oför- skyllt råkat "illa ut, exempelvis handikappade, då måste vi' räkna kronor och ören, då måste vi tän- ka på våra hårt ansträngda. Fesur- ser, vo cs : roeven "Skånska Dagbladet fer oRD ST "PA VÄGEN Hurudant vars och ens verk "är, det skall elden pröva, Om det. byggnadsverk, som någon har! uppfört ' på den grunden, = bliver bestående, så skall han undfå lön; men om hans” verk brännes upp, då skall han gå miste om löne. Själv skall han :dock bli- frälst, men såsom genom eld, ” 1 Kor 3: frä . Besinna det allvarliga . eldprov, som ditt livsverk en gång skall gå igenom. Om du företar "en allvar- lig och genomgripande självpröv= ning i dag, skall det säkert gå dig bättre på å den dagen, - . Det är bdevekelsegrunderna ull ditt arbete som du måste.pröva. Ty det är de som ör avgörande. Har ditt arbete bara dig själv som mål — eller honom?. Drivs du av. Kristi kärlek eller av äregirig- het? Arbetar du för att . vara: Herren till behag, eller söker du människors beröm? Måste drivas till ditt arbete med slav= , piskan — eller går du med bar, oa nets villiga sinne? Ack, h vur måste vi inte alla med tanke på detta sucka: Gud, var” mig syndare nådig! Måtte det på den. dagen ändå du sn De. gör, väl ingen koda a men "öser inga problem." :v' Oelstngbörgs Åd D agbl 3 2 ina rlär. väl: I alla fall vara. klar, salkoholbeskattningens'. eltersläp- ning 1, förhållande till "prisnivån HN I llmänhet, 'menar Accent; bli mågot kvar som får. sin lön, 0 därför att det'hade sin upprin- nelse 4: Kristi kärleks sinnelag. "IHerce, giv. mig tt sinnet ..: due - Under: månaderna” januari-april ökade 'spritförsäljningen. med 6,1 winet med 3,3, procent 'o. starkölet: med inte mindre n 17,9 procent, ”haris "rent journalistiska nyfiken- het och "personliga kontakter från ett mån ' ellt sam- arbete. årigt I inter
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.