hh tingat ja "på- frågan" m Sverige " .>, Generaldirektör Hans a Löwbeer i' Skolöverstyrelsen kom : förra : veckan i TV. med ett lugnande . " besked till' de många elever som möttes av kalla. handen vid gym- kholm: Det skall bli mr möjligt även för yrkes- : skoleelver att i en snar framtid få tillträde till universitetsstudier. , Yrkesskolorna skulle med andra versiteten ch I bögskoloma. Allt fler spärrar har måst införas. Bac ra detta vittnar om ett behovet = av 'en allsidig utredning om uni-« - versitetsentreerna är påkallat. Och :det skall inte förnekas att vägen till högre studier måste breddas. Ju fortare detta sker desto bättre. De ansvarigas am= -: bititioner i denna, riktning är att ord mycket väl kunna ersätta de : hälsa'med tillfredsställelse, — . iga” g i Men att . denna .. allmänna - He Löwbeer p de ' även. ”breddning” kunde": tänkas. vara : betydelsen av praktik i samman- = verklighet redan om JA år för hanget. .. ' —.. refaller. orimligt, Än orimligare "Omedelbart efter detta a uttalande '- lät ecklesiastikminister Edenman meddela att en utredning om des- sa spörsmål skall tillsättas £ höst. " Man fick en stark känsla av att det här liksom'i så många andra” fall är fråga om en av de beryk=, :- tade beställningsutredningar, vars regiltat är fastställt "på förhand. Därmed ingalunda sagt att ut- : redningen "skulle vara obefogad. 'Tvärtom!- Redan nu har studen-., terna svårt att själva få välja stu- > diebana på grund av bristande re- surser, hos de mottagande uni- : - styrelsen gör sig skyldig till dy-; är det att chefen' för: skolöver- - lika luftiga löften. Syftet var: dock välmant: det gällde att u na ner tusentals oroliga och led. na elever och föräldrar.” > wi Sådana goda tankar har 4 em Jertid under de senaste skolrefor> : ”"mernas tid" visat sig vara högst” olyckliga.” En saklig och allsidig information - har alltför ofta e satts med just förespeglingar av den art. som. hr Löwbeer pres- ” terade i sitt TV-uttalande,”I stäl- let för att vägleda vilseleder man. . PROPAGÄNDASKEPPET VASA "HAR BLIVIT EN FIN AFFÄR, konstaterar Östgöta Correspondenten: Störst har framgångarna blivit 1. USA, där de utställningar som ordnats kring Vasa besökts'av nio miljoner människor. - och : givit upphov till ett sextiotal IV-pro- gram, Vasa har blivit något mer än ett vanligt museiföremål. Det > har "blivit en omfattande” affär, som av det senäste - årets ”entré- avgifter att döma tycks kunna bli självförsörjande i fortsättning- en, och ett ovanligt verksamt och billigt medel i den nationella re- klamen med "en verkningskrets över hela världen, =” - SåT nog kan man svara ett obe- fått valuta för vasamiljonerna:;'Vi har. fått ' det sett både från "rent kulturell : och . från affärsmässig synpunkt - - Riksdagen "kan känna tillfreds - ställelse över att det var 'så :för- , svinnande ' få :nejsägare” när det |: "gällde statsanslagen "till: detta” retag, DE OFFENTLIGA, IN INRÄTT . NINGARNAS ”STÄNGNINGS- : DILLE” : : För: inte så Hal sedan : trodde man att dessa - inrättningar är till för, allmänhetens skull, men. de är: tydligen alldeles "fel, Allm heten är till för deras skull;”Vill någon utnyttja: deras tjänster, måste han studera tiderna' 5 öppethållandet, ta ledigt från Job- I bet: och ställa sig i kön. De' fria |, 12 lördagarna -kan han inte använd fö ningar, ty då är de så tillbom made som, någonting kan” vara. Men inte nog med det: Höga ve- derbörande: har' också blivit på " det klara med att dag före helg- dagsafton inte lämpar sig för ar- bete, i varje fall inte hela dagen, : ty man: slår igen butiken efter lunch och flyr ut till landet och fåglarna. Snart blir 'de väl också på det klara med att dag efter helgdag lämpligen bör vara ar- betsfri i det moderna servicesam- hället, =: fö Ingen missunnar dem .som har extralång ledighet från”, jobbet, men i de offentliga inrättningarna borde man begripa att denna le- dighet inte får innebära att all- mänheten får. en ständigt försäm- rad. service. Varför fria lördagar till varje pris, när det finns yt- 'terligare fem vardagar i veckan som man kan vara ' ledig på! Stängningsraseriet 'måste stävjas. Det går helt enkelt inte att fort- sätta så här. ETT KLARARE MEDVETANDE - om nödvändigheten av en star- kare internationell inriktning ha- de man önskat, skriver J ö n- köpings-Posten' iien kommeéntar till. de 'nu . avslutade frikyrkokonferensenna: ; FA Vad.. man vidare saknade . vid dessa. storsamlingar, var starkare vittnesbörd om den kristna inter- - nationalismen, Samfunden är in- ternationellt inriktade, "genom mMissionsarbete i utvecklingslän- derna, Denna gärning är givetvis både fredsfrämjande och sam- hällsuppbyggande. Men förutsätt- ningar. föreligger för att även i andra sammanhang ta initiativ i syfte att främja strävanden, vill ka år ut på att undanröja mot- sättningar stärka de uppbyg- gande krafterna, Samfunden. (med motsvarande rörelse i olika län- der) representerar en kristen be- tydelse, ” Siktar dessa positiva ” "krafter mot sådana uppgifter, skall må- hända "de Iokala frågorna ' om samverkan och gemenskap sam- tidigt Jå sin lösning. , DET: -IDEBURNA UNGDOMS- ARBETET ma L ärdas till månen Att "kämpat "mot: stora + problem,” samtidigt Som: "man från " samhällets. sida +: olika” samman” hang kraftigt: understrukit bety- . delsen av 0) ganisationernas verk- samhet ur ungdomsfostrande syn- punkt;” "heter det 'i ett. uttalande beträffande samhällets: stöd, till na livet att te: sig år 20007 Det skulle: allt vara bra in- tressant abt'veta — eller hur? Det finns ett enkelt sätt att få” reda å' Get Da med 'eh brass science- an slitteråtur (eller SF som del trogna" -.amhängarna kallar - + den) till--sommarstugan :som en ovanlig och bra mycket intressantare se- SRA än” ni (kanske tror, De . framtid pekti- 3 r ett projekt som alltid sysselsatt science fiction-författarnas fantasi. Verk- ' i ligheten hänger efter s så "gott den "kan och i dettå fall håller den god: tlakt:" det dröjer väl inte så H > länge förrän den första människan landar på I månen. - i : : tjur och tönkan vid elt kontrollbord. Råvarorna transporteras automatiskt in rörsystem och stora tankar. = Ni ser inte vad som tillverkas och ni förstår inte hur det sker. Den färdiga produkten .pumpas: bort. i rörledningar — ni . vet, inte vart, Ingen rör: sig br de spökliknande salarna? Inom kort landår den första kan på månen och det vet i vid SGU: S . kongress. i Lund: Föreningarna "häri iden 'om-. välvning : av / :samhället som. ägt | se rum, ' och ”alltjämt - pågår, - - bety- dande svårigheter . på ' grund "av otillräckliga "ekonomiska resurser. Det fordras en 'hårdare' satsning —" både” ;Personellt ” och : ekono- E : uppfattning att ungdomsorganisa- tionerna utför. ett. betydelsefullt ' arbete ;måse”; vara att stat, lands- ting; och 'komniuner lämnar : stöd i. den" omfattning -att det blir möj- ligt för organisationerna. att fun- gera” effektivt: N Om- behovet Kraftigt . ökat: stöd ' är nära nog samtliga ungdonfsorganisationer, eniga. :SGU har för -sin-del antagit 'en plan för en effektivare tätortsverksam-. het, som för att kunna genomfö- 1 latt katta. år. Vem trodde på Ju- oraturen är ingenting les ' Vernes'; fantasier för hundra år sedan? Men i dag vär flygpten och. ubåtar..rena trivialiteter. Och månfärden blir av när som helst, Det är bara en sak man måste hålla. i minnet när "man läser SF —' man ska : trot: med förstånd. Jules Verne är faktiskt en idea- lisk inkörsport till genren som han grundlade. långt innan den > fick sitt namn, Med: utgångspunkt från sin! tids : vetenskapliga och" tek- niska" kunriande, sökte han. förutse utvecklingen" på vissa. områden, Han. ;extrapolerade : framtide . Ta detaljerna 'med en. nypa ko salt: - i Den: som eventuellt trodde på framtida; luft-, undervattens- och rymdfärder när ' man läste Jules Verne. var: bra mycket mera förut- sende än den” som". viftade bort ras ställer stora -:ek krav ll som” rena 'äventyrs- på organisationen. och; HH därmed. Fv skriver: ”När Tändsticksbolaget. i i Indien sysselsätter. 10000 man och ger I bröd” "åt totalt "50 000 ' indier, då är. det effektivare: u-hjälp än sändningar” av livsmedel , «från svensk överskottsproduktion.. kan bli I Det är ju inte dét saken - Ingen har invänt mot att vi hjäl- per till att industrialisera” u-län- derna, Men märk väl: Även om vi skulle kunna: ge varenda män- niska i u-länderna? arbete'i indä- strier och bygga” upp deras jord- bruk till: att bli högavkastande, skulle dessa gigantiska åtgärder ändå inte räcka till: föratt hålla svälten: borta; eftersom jord u-ländernas:; mätta, huri mycket som än Pro- duceras; tionir sn fl på ett hölt ann: sj tänkt sig. Detiärp Jinde förkasta: bara" för att de "Ina: kring dem: gör vi klokt i. att "rå inbtressanta frågor, - | falle; ”" [som. vi” kanskå bara:med - knapp : | ske hamnar i.: - svältande miljoner |- kommer aldrig att kunna äta sig under sådand' för- hållanden.ä är det elt brott att un- dandra' världen | Hivsmedelsproduk- (Skånska Dagbladet” all berättelser och sagor. Det vet" vi til nes förytsägels örståndet måste : komma fantastiska — I morgon kanskerde' inte längre är det. Men - detaljer- ta "med fen nypa salt: - Tekniken ål framåt och. utvecklingen kan ta. en" vändning. som. vi anar," : Å De tekniska: 'spekulationet - kanske, det; som först faller, den i SF.icke bevandrade i tankarna när han: hör : genren nämnas, Det är sant. att. de intar en mycket vä- sentlig plats, i -denna ' litteratur. Men den 'som inte är intresserad av "teknik skall inte låta sig avi skräckas 'därav.. Den moderna SF- litteraturen. behandlar många and= så många att”hela genren egentligen sönder- mängd underavdelning- Då skall ' inte "förnekas - att” en stor: del:är ren "äventyrslitteratur. Den skall vi: här förbigå' helt '— inte av snobberi;' den kan: erbjuda mycket” spännande "och avkopplan- de "läsning, utan " helt" enkelt för att den just som" / fr: amtidsvision saknar större intress PA Men mycket är skrivet med andra 'ämbitioner än att bara un derhålla, Bland SF:s ”stora” åter- finns ; flera internationellt kända fysiker, astronomer, matematiker och sociologer... :' "Det finns SF-författare som spe- cialiserat sig på att försöka disku- tera. :mänmiskans villkor 'i samhäll. len som är. ippbyggda efter andra principer> än "vårt + eget. i George Orwells 1984” "är "en klassiker i det ”facke en studie 'i' grått av den totalitära statens seger 'över individen. I em. skildring - som den finns det ingen anledning att fästa sig vid tekniska detaljer och grubbla över: om. det är möjligt diskuteras, ett alternativt samhälle nöd kommer” att. undgå, € eller kan- Mäånniskor: och foboten ; Människans ställning i det hel- automatiserade , samhället, hennes förhållande "till roboten diskuteras av' den: amerikanske " SF-författa- ren: Isaac Asimov, Detta "är ' ett problem som är mycket:aktuella- re; är vi kanske föreställer oss. Inom alla industribranscher/över- tar maskinerna allt fler och. fler : | funktioner, som tidigare skötts av människor: Automationen har på TESTA » LJUSET ” . > BROMSARNA sina: håll skapat rädsla för arbets- lös! et. Är:vi beredda för den dag då våra händers arbete blir; över- flödjet? ' BPller ' kommer vi attt för- ;klara måskinerna som vi själva skapat krig? .. - "Om ni tycker att frågeställning- sen: är fantastisk så besök -- nån gång em kemisk industri, t ex. Hela: arbetsskiftet i den 'stora fa- | " har under de | r AN een see An varje barn att färder bill andra planeter om några år eller årtion- den blir möjliga. Vem vill i dag längre påstå att vi inte förr eller senare kanske kommer i kontakt med undra intelligenta varelser. Hur kommer det fantastiska mötet att gestalta sig? Den kände hbrit- tiske astroromen . och matemati- kern Fred. Hoyle har. diskuterat problemet i en bok. Mötet kan bli en katastrof även om "det inte är någob illvilligt "n monstrum: vi råkar ut för.” : Samma idé — men olika? lösning; Långa rymdfärder, kolonisation av "månen och andra "planeter, tänkande maskiner, allt detta som ännu för några. decennier sedan betraktades som rena utopier bör- jar i dag rvcka skrämmande n ra. Och. allt har för länge sen för- utsagts i SF-litteraturen, Men det är givet att många' lösningar. bli- vit helt olika dem: som. SF-för- fattarna tänkte sig — wrecis som våra flygplan ogh ubåtar skiljer sig "från Jules Veries, . Mycket av. vad "SF-författatna hittat på har nåtuxligtvis aldrig blivit förverkligat Sch kommer hetter aldrig att bli det." Kanske inte:'så. . mycket ;för att det "är ”en gtr. Att konsiruera : flyg- plan tyngre än :luften, att företa rymdfärder och sända upp konst- gjorda satelliter var: också ”omöj- ligt”: Men en heli'del av! deras d maskiner skapelser kommer helt enkelt att vara onödiga: De kan inte i dag veta "vilken riktning utvecklingen kommer att ta. Och den en, ut- vecklingsniktningen förkväver av nödtvång den andra. Man kan t. ex. i framtiden lön- ka sig att telekommunikationssy- stemet utvecklas till fulländning så att var och en genom någon li- ten bärbar tv på handleden som ett armbandsur kan sätta sig i för- bindelse med vem som helst med ett enkelt handgrepp. Man kan också tänka sig att transportsyste- met ' utvecklas så att var och en på någon bråkdel av en sekund kan förflytta sig vart som helst. I så fall behövs aldrig armbands- tv:n och kommer ' mlårig alk. ut- vecklas. " Maskinen. Kloka e. människan? - : Men hur. kommer då "de rärr maste 150 åren att te sig? Den Det går inte 4 dag att "knyta konkreta förhoppningar till ryska möjligheter och rysk . medverkan när : det gäller ' att 'skapa något slags förhandlingssituation i Viet- nam, inte minst därför 'att 'de många signalerna från Moskwa ter sig dunkla. Men det. avgörande blir att över huvud taget signaler fortsätter att gå fram, I båda rikt- ningarna, S . "Dagens, Nyheter 4 ' | Marseilles borgmästare, . Gaston Deferre) har länge varit de Gaul- les motpol i fransk politik: Han har emellertid, fordrat, dels att an« tigaullismen . inte. får bli kommu- nistanstucken och dels att 'alla antigaullistiska ” grupper” utanför ister och fascister ' skall sammanslutas” till. ett - enda. stort demokratiskt block, Han fick med sig en del av socialisterna ' fast med tvekan. Han fick med sig ka- tolikerna' fast också med tvekan: Men nu har hela samlingen spruc- kit. > Deferre' har: rest ..hem. till Marseilles och avsagt sig kandida- turen, och de Gaulle står där i ensamt majestät på '' valplatsen. Den" ende motkandidat, soni han nu har emot sig är 'parisadvokaten Tixier 'Vignancourt, - Det "är en gammal medarbetare 'till marskalk Pétain, "Han har nu” öppet” sagt, att han inte har några chanser. . Nordvästra Skånes | Tidningar "Det är angeläget att staten "och formation om ' hur” vår socialvård fungerar och om. vilka” möjligheter och rättigheter " den erbjuder "åt medborgarna, I alltför hög grad har : samhället litat på att dags- pressen utan ersättning "skall påta brittiske vetenskapsmannen Arthur | sig denna” "informationsskyldighet; ce Clarke, som 18 1945 förutsade an-' Betydligt mer kan göras både 'ge- satelliter för ” värld ännande | NOM ” och? u tv-överföring och''1947 : ;: korrekt trycksaker. Ne or förutsåg: att det ' första... lyckade sr ”Västerböttens-Kuriren ; månskottet skulle ske 1959 'har| : Slefre lA V gjort en extrapolering. Här är För” tjugo år >sedan” "tvivlåde några av hans förutsägelser: » 1970-talet: Första människan på månen, ,Atomenergin utnyttjas för raketmotorer. - Lagring av elström. : 1980-talet, Bemannade planetfär- der. Gravitationens'” gåta löses. "1990-talet: Intelligenta maskiner, Trådlös : kraftöverföring. 2000-talet: Planeterna koloniseras. 2010-talet: ' Jordsonder sänds + ner till. jordens centrum. Lokal kon- troll över väderleken. : 2020-talet: .. Robotar, . "2030-talet: Kontakt med utom- jordiska intelligenta varelser. . - 2040-talet: - Intelligenta djurarter In terstellära : sonder. och, förståeligt nog, mest på som- maren. Men- det finns ju så många andra, värden. att uppskatta, som t.' ex, den ' senaste. prognosen, att det ser ut att' bli ett rekordår ifråga om bärtillgången, vilket vi alla. gläder. oss åtAtt, det också förutspås . ett ”gott” getingår får vi ta med jämnmod, de är inte :lalls så farliga som vi tror, läste jag i en tidning, De är lika Hit- ler, anfaller ' "aldrig utan de för- svarar sig, så nu vet vi det. Det är inte" bara bär och" getingar, som "vi -blir välsignade med, för bara lite längre” fram : kommer” äpple," päron, : körsbär ' och - alla aridra odlade godsaker, ' Köks- trädgårdens 'ljuvligheter Änte vatt förglömma vilka nu står i sin bästa tillväxt. Allt på ängar och gärden sväller ut i sin - gröna färgprakt och ' lovar fin” "skörd, När vi: så ser alla dessa jordens håvor, skulle det då göra något om vädret ”vilar” sig någon: gång. Det kan bli ansträngande. med för mycket. solsken också. Ett härligt en régn är - det wäl ingen förnuftig människa som kan misstycka till, och en lite grådisig dag är fak- tiskt vilsamt på något sätt. Så det gäller bara att anpassa sig efter de olika variationerna . I väderleken. Här på Östgötaslät- ten ser skörden mycket lovande ut, men för all del allting kan hända, det är ju inte säkerställt innan det är bärgat, och till dess kan vi beskåda alla de wvaskra sädesfälten: i olika färgnyanser. Det är också så mycket annat i naturen som vi kan vara glada åt att det finns till, wåra skogar, sjöar, floder och bäckar (som än- nu inte är förstörda). Vi gjorde:en tur till Omberg, och på vägen dit passerar man sjön Tåkern, som är känd för sitt rika fågelliv, och de som häckar där verkar. inte ha haft känning av den tragiska fågeldöden, det är stor ' säsong därute för närvarande. Man kom- mer också förbi Vadstena med alla dess minnesmärken från gam- la tider. Vad jag tycker är mest fängslande av alla de stora och små byggnaderna från forna da- gar är Vadstena slott, ”och som man inte kan undvika att re- flektera" över. Det är klart att för oss senare. tiders människor är det intressant att få se och riken, består. kanske av.en man höra om denna kolossala bygg- | "Brev från Östergötland ” Det taläs så "mycket om vädret ja nad, men för dem som levde och! arbetade” på den tiden - var ' det nog inte så roligt alltid. Jag frå- gade' en : guide : efter trappan: som Karl XI red. uppför en gång, när han besökte slottet; men den ;var borttagen. Hur; han klarade" att rida ner: hade hon inte hört talas om, Det'är' kanske bara en -sä- gen och att rida på en häst ned- för en hög trappa de na Jea09 till andra våningen. vara ett företag. som "omö. 2 att - genomföra. : Gustav : Vasa var inte dem ende om' att skapa- Vad-' stena slott, Johan- den tredje och Karl den. nionde. var: också” herrar - här, Man får veta : . + - a Alvastra kloster och:två kyrkor:i]: Skänninge blev = nerrivna, . och forslade till Vadstena för, att an- knappast någon ' på att det 'stora problemet för såmhället" skulle" bli att motarbeta arbetslösheten: " För den närmaste överblickbara perio- det gäller, att skaffa, ; den erforder- har "framodlats. 2050-talet: Kontroll . tationen. NM 2060-talet: Artificiell ”lv.slG 2070-talet: ., Klimatkontroll. "Has tigheter som närmar sig ljusets. : 2080-talet: Maskiner som är in- telligentare än mänmiskan. M . 2090-talet: - Materiaöverföring.. "2100-talet: Första mötet." utomjordiska intelligenta ” : Obegränsad livslängd.: Tro gärna : på det - ver” gravi- | (te rmentar. Wallenberg nu skall gen - må. =. de sociala organen "ökar sin' in-|i den är: svårigheten - den --mo'satta:- man hoppas. att den tar. vid, re . dan när "affären . började, det vill . säga 'då den svenske: diplomaten togs till fånga. "Det kräver full- ständigheten.' En vitbok som, hop: , par in i handlingen senare ' kan ” inte fylla de krav man har rätt att ställa på den. Man bör väl också. kunna utgå ifrån "att. "den , de . vitboken att uppfylla dem; Den allmänna ; .opi- nionen är säkert överens i en öns-, kan”att iden tragiska affärens alla : faser. blir klart och. opartiskt , be” lysta. N | Helsingborgs Dagblad”, Konsumenten behöver fakta och: information om varan, . och även” om. VDN 'varufakta, Ingenting av detta, som är konsumentens rättig- het, .kan. genomföras om inte sta=- ten. gör en. enorm uppryckning: och bestämmer sig för att helhjär- : tat "satsa på” Varudeklarations- nämnden. . . Den bör få ett, rejält ekonomiskt” stöd : och . personella .; resurser. Det är hög. tid att, nämn- - dens underkapacitet bl. a redningssidan elimineras. . | En demokrati kan. aldrig byggas. på en troslöshetsideologi. Däremot. : bygger den på erkännandet, att; normernas innehåll ., och . stycka - ytterst vilar på di kildes överväganden, och önskvärt och "den sociala kontrollens ' därmed: .relativt' försvagas, : . En sådan ökning av den person-, liga. "medvetenheten: om" grunderna i för. det” egna ' handlandet d inte" ansvaret; Den ökar di or Eskilstuna"Kuriren folkgrupper någorlunda kan" kom- penkera ' sej” för ”prisstegringarnäy "| något 'som” enligt alla nationaleko i andra nomiska: lagar innebär måste dra än tyngre lass. « Folkpensionärer . och barnfamt jer får sina. dusörer — två grup- per som: utgör vårt moderna sam” hälles skattefrälse —-men för. "Den" nuvarande '. amerikanska presidenten förstår i lika hög grad som” sin närmaste "företrädare, . att en nation mår bäst av att skatter- ha” hålles inom ' rimliga gränser. . En' skattesänkning befordrar 'eko- hos med förstånd. - äs lingen.'i Efesus, sitter han:i fäng- else, Det framgår av orden i Mis- predikotext: ”Fönden- vändas tilll. by; ud: terial för. slottet. Men ” hur många dagars | slavarbete som har' utförts talas inte om, Det var. på detta. slott som gamle Gösta 60 år:gifte sig Ef med den 16-åriga Katarina Sten- bock i den s. k.; bröltopssalen. . Från Ombergs hjässa har man i betagande - utsikt, Slätten lig- ger jämn: och wacker : ' så > långt ögat når, man kan; räkna till sju kyrkor ut i periferien. Fortsätter vi så vägen utmed Vättern är det många sevärdheter som möter oss, Vi gör anhalt vid Västra Väggar, det är inte bara :ett hisnande stup med , storslagen mtsikt över sjön, ' utan den har sin tragiska historia. Här var en gång i ti- den något som kallades ättestupa. Uppslagsboken upplyser oss : om - latt ättestupa . var en plats där åldringar störtade sig utför. Men jag har talat med äldre personer som påstår att de gamla blev störtade utför branten... Det war kanske en form av åldringsvård, eller var det en åtgärd som wid- togs för att bli av med dessa män- niskor? Min sagesman hade hört omtalas att de gamla och ”lytta” ställdes. upp på kanten och: så utan vidare föstes ner i djupet. I detta ”skådespel” ' skulle många som möjligt deltaga. T.o.m. barn fick bevista tillställningen. Så berättades det, vad som är sanning och vad som är dikt, får vi lg veta Borghamn var nästa rastställe och där finns bl. a. ett stensliperi, och det är mycket intressant att se när dessa stora stenblock sli- pas, Företaget skulle visst inte så | till Afrika eller Asien för att fin- (Foris. å sid. 7), -omvändag till tro skull böjer jag mina "knän, jag Paulus, som till gagn för Eder. I hedningar, är Kristi Jesu fånge”. FL : "Det var ingalunda" "något. "risk fritt företag, som Paulus gav sig in. på, då han :förkunnade evan- gelium om . Jesus” Kristus . och kämpade mot avgudar och .män- niskoförgudning, "Der , kampen förde honom in i martyret. Så har . martyrfum det. sedan varit i historia, Mission. o har ofta följts åt! " Missionens uppgift nu är "deni samma -som på . Paulus tid. Det gäller att förkunna evangelium för alla folk.-Det gäller att bekämpa avguderiet och: ersätta det med [| dyrkan av den sanne Guden,' han som skapat himmel och jord och som skapar nya människor i och genom Jesus Kristus, Det är ingen |en lätt sak missionen" tagit sig för. Ja, från mänsklig svnpunkt är det om ligt verk. Men missionärerna går dock ' frimodigt åstad. De vet,' att 'arbetet inte är deras. De står i en högre Herres tjänst. Vad som är omöjligt för människor, det är möjligt för Gud. Man behöver givetvis inte fara na exempel på avguderi, 'Det blomstrar förvisso också här hem- ma. I det fallet är det ingen skill- nad på de kristna folken och-hed- nafolken, Huru mycket avguderi finns det inte . vårt Tand! Ty allt, som sätter Gud å sido, är avgude- ri, Må vi rannsaka oss själva och driva ut avgudarna ur. våra hjär- tan. Må vi dyrka Skaparen 4 stäl let för det skapade: och låta oss a | isslonsdagen. Ifö : uppenbarat si för oss i Jesus Kristus -och "geno: Honom utfört allt, som "behöves fc vår frälsning. Det” kristen budskap Vi är alla i behöv av "Hans fräls: ning, Hans måd i Jesus" Kristus.” Så finns det då inte för evangeliet några gränslinjer mellan vita och färgade. Missionen vill medverka till "att 'evangeliets framtidssyn blir - verklighet: "Alla" äro 1: bröder, som: på Jörden bo” 3 bygga” + . ' Ett oerhört - intensivt missions- arbete är i- gång. ven” Sverige medverkar. Men i förhållandet i våra" måteriella' resurser is bol våra insatser. vara betydligt döree än de är. Vi vet att i denna tid går allting så hastigt, Det är ju - d utv SO; vi kan bevittna t. ex..i da gonå Afrika "med det myller av Nya | självständiga stater, som dä ti dagens ljus. I detta läge Krävs en utbyggnad av missionens "resiirser, om" vi skall hinna: med: i..s id snabba utveckli r mate Hella nå lingen. . Den mate- n är stor Den måste Det- förstår - de festa, 5 de inte tillfullo hörsam. Sh DN sak, som rverklig js - tids en av I broderlig sämja mel. folk och raser, är evangelium om Jesus Kristus, om Honom, som är en frälsare för alla, avhjälpas, Även. om mar 7! måste till för att tidssyn tro på den levande sak är fast växten, +: . ot I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.