" LAHOLMS TIDNING < t 2 tsdagen den 113 -Jvlil 1965 - Tisdagen den —= =LT ! Viktig- resurs" Arbetskraften är -en 'av 'våra : "viktigaste nationella -' tillgångar, - ser ar Rs RR 143 juli 1965 LIT= som i minskar. fektivare Planering | av ocdsält? ” ningen skulle kunna, hjälpa” till > Den utgör i likhet med våra na- : att eliminera åtminstone en' del ” - turtillgångar — underlaget för” produktionen och därmed även -för . vårt = ekonomiska = och måteriella välstånd, I en rapport : från arbetsmarknadsstyrelsen kan utläsas, att vi den 1 maj I år ha- de 3.776.000 personer sysselsatta i cir- ” svårigheter på detta område. Det ' . kan nämligen inte vara vare sig ett samhälls-- eller medborgarin- tresse att människor saknar. bo- städer där de kan Jeva' ett nå= Även! arbetslöshetssiffrorna / är Sverige. Det .var lertid ka 9.000 personer färre än ett år Adigare, vilket visar en tendens -: som kan bli verkligt oroande i framtiden, : . änt; att studera. Rappor-. fen berättar, att antalet arbetslö. sa den 1 maj i år var 44.000" eller 12 procent. Ett "år. tidigare va motsvarande siffra :58.000 och. 15” Utvecklingen är emellertid in-.-- procent. För "män är siffran ' en . te öv Både vets och politikens företrädare är ” medvetna därom, Man har också 4 viss utsträckning satsat på att "öka arbetskraftstillgångarna ge-. nom att engagera fler gifta kvin- nor 4 produktionen. Många -har ' gjort sin insats som barnaföder=- "skor och barnafostrare och har. "inget emot att rycka in i hel-" eller halvtidsarbete på olika om- . råden, Det visar sig också i sta tistiken att antalet gifta kvinnor ökat med 17.000 på ett år, Denna, ökning uppväger emellertid ' inte .den minskning som skett beträf=! fande den: nianliga och -ogifta kvinnliga arbetskraften, Denna ” minskning är emellertid 4 stort ' » gett att” hänföra till jord- "och . skogsbruket, där antalet syssel-. satta manliga - minskade | mied ' "28.000 och antalet kvinnliga med "25.000 under tiden maj 1964 måj, 1965. Och vart gick den arbets-J kraften? Jo, till stadsnäringarna- . och då framför allt till storstä- derna, . inom vars områden ar-' betskraften ökade .: med cirka. + 10.000 under samma tid. Minsk=' ningen faller alltså på övriga de?” lar av landet, Inte heller denna utveckling i är, någon överraskning, Den åter ov speglas bl a utomordentliga svår | ' b 4 1 igh d naden" 4 de stora tätorterna. De hyressö« kandes köer är:långa och: vänte-, tiderna 1: många. fall odrägliga, Man: frågar: :slg:-om” inte-en” cefa » remsornas binära punktspråk, i -DATAMASKINEN HAR AV: i . SKAFFAT ROMANTIKEN, ; "kommer den' också att avskåffa arbetet? frågar sig Stig-A'hl greni Idun/Veckojournalen: 1 USA friställs - varje': vecka 35.000 arbetare på grund äv auto- mationens framsteg och -utnytt< lades denna 1' den utsträdkning |. som redan är möjlig 'skulle'siffs rän stiga till en miljon. Elter.en övergångstid av '”teknisk' arbetsi löshet” skönjer man ett nytt Ede eller rättare ett nytt Hellas; där | slavkasten utgörs « rumsrena, avs miljoner procent och för kvinnor 1,5 ' pros, ; cent. De arbetslösas antal i vårt" land är mycket lågt och'en när-'; . gången analys 'av:. dessa "siffror skulle förmodligen ge: till. resul- | " tat att antalet fullgoda” övare bland detta klientel. är mi- " ” nimalt,- varför det inte-finns nå-" got” att' hämta” härifrån” för "att ' arbetskraffsresurser. måst! d manhang . och också lösas i ett Al behövs, " Det finns” en grundskola i Sve- rige: som inte: reflekterar på den vanliga ostetiska linjen inom 9:an: den estetiska skolan | i Lund,” som is av et f KG. Ljunghill och i många avseenden - skiljer : gig " från ' grundskolans . struktur i det-övriga' landet. Den viktigaste ; skillnaden ' är ' att” det på nians konstlinje (9 k) finns en mera. krävande och: ambitiös un- — Vi vill ge både "den breda fostran och den specialisering som : säger - K. ”-G. - Ljunghill. ” Det är riktigt att” vårt högstadium 7 kommit i-farozonen genom de nya” Iairsplanerna. Men > vår : skolsty- . lrelzse står” oberoende av partigrän- ser "bakom ' den gamla” skolan 'och gäller ju sen del. "schemabundna: timmar! .|sjuan, och åttan som. vi int. ön- skar släppa samt rätten att byge ga på högstadiet med en fri att tänkä oss ätt derina högt kva- lificerade utbildning som ger gym- örighet : hösten ..1966 , helt om. vad "som. örckommit = inom - utredningen är av mindre intres- se, "så: länge" inte, helhetsbilden kan. presenteras, : Detta" kan. .gi- .vetvis, ske först sedan utredning- en sår, småningom, blivit helt fä dig med sitt arbete, ” «Inte förrän" utredning: örslagét i 'sin helhet kunnat. läggas fråm för ' allmänheten” fyller en' offent- "lig "debatt därom" en "verklig upp- gift, "eftersom "1 "man först då hat | enkelt skall: övertas av fackskolan. ” « I Lunds: grundekolor går ' AN 5.400 - elever av wilka 775 elever sysslar 'med - musik och 135 med cirkä : 25" procent av alla elever | väljer estetiska ämnen. Musik kan väljas "redan i trean, I sjuan finns 2, ir åttan 4 -och i" nian '7 este- ämnen omfattar bl, a.- konstnärlig dans (karaktöärsdans, klazcisk dans, |balettövningar, "koreografiska im=. möjlighet. att bedöma fö: la ur alla de aspekter som "här är ak- tuella, » tillägger JFX t "SÄMLING T "MITTE Den, politiska - i: utvecklingen "under senare: tid har” präglats av Provi Fionver),” fram” Ställning och taltelnile (med inle- " samt” ter, .. keramik, "tyg- sioch undervisning - i msikinstrument - på ”team-worki'. Just. nu val "kunde". den, "ka". frammarschen: 'b del tack": vare” 4 bry : ”kratins maktställning: 'och skapa "en ny” ” regeringspolitik,' inriktad någr: rös bröllop”, berättaär på med ihstuderingen av ”gcetier "ur "Mozarts - 7 I dervisning än vad-: den nya grund- : - skolat föreskriver, i dig 10 k joch "IL k Vi. har. svårt dramatik. '' Man räknar med”att.i tiska: ämnen, Högstadiets special-: örelse- : och musikpanto> ” ” improvisationer), ög k hi ikhistoria, :teck-" ning, mätning. modellering, (deko- -Iration), ' "| Estetisk fostran i. É Före 'sin 'tid: är emellertid inte fallet i Lund, där man lyckats bygga upp en musikverksamhet som i hög grad torde vara lämpad att tjäna som modell: för” det: övriga "lanidet." + > - Musiklinjens början går. tillba- ka "till 1944," då den" första: block- flöjtsgruppen . bildades. . Eleverna får sin undervisning skolan tills de är'd4-år' gåmla, sedan flyttås de över till den kommunala, mu- K. G. Ljunghill, skolchef 'i' Lund "och grundare. av ven stadens ”estetiska skola”. lighet" ”Konsumentupplysnår Zz a det 'gäller estetiska värden och andliga . varor,. syns mig . utgöra en viktig uppgift i nutidens sam- hälle..: Faran att ensidigt skatta åt standardisering tycks. lura "på vår. tids. människor, Vi måste. hös fantasin som ' spontant . finns ” och har ett, . uttrycksbehow. hos barn, » Undervisning r "inte. att fungera som ta "Medelius,-: Här. samarke- tadiekören "med. den komz :nrdsikskolans: elevorkester samtidigt > som" teckningsgrupperna gör ; 'dekorerna'"' och > > den'-drama- viska linj lärare f : som "på 'en social-f veckling. "och folkpartiet. samverka. En; y ”terligare” utbyggd "mittensänivej kan -är:”alltså:' angelägen. I dåttär, syfte uttalade: sig centerns riks=,1 ämma ; för ; tillsättandet" air en net: Kommittén skall enligt stäm- ner' och den lilla: torsloden äv. arbete förvandlats? till en tet peltjänst vid svala sälars i sti mentpaneler,' enförtrodd & ev vitrockade liturger, offit de- vid en mässa kom inte för. rättas på kyrklåtin utan på "bål Och vad gör de 'breda massor- na "medan = semestermaskinerna arbetar och producerar en aldrig sinande ström av Narof,” "tjänster |" i och fritid? - De gör som Nalle Puh: ingenting; Fördriver' sin tid som sokratiska cafésnillen eller föses runt på gigantiska nöjesfält av” datamaskiner,' som Pprogräm: merats för rollen som lektanter |” "och fröjdpappor med' alla :värl- dens lustigheter bovarade i sina skrivminnen. Men. ett stigande ' antal ' hälso= detektorer skriver ut sjukintyg för underansträngning och. distri- buerar stresspiller mot apati. ” JORDBRUKSUTREDNINGEN - : I dagspressen har rapporterats |. från jordbruksutredningens'sam- manträde I Ronneby 1 slutet av juni, skriver R LF - tidning en 2 Av tidningsreferaten att döma : så förefaller man vara på väg mot en rätt stor enighet när det gäller den totala jordbrukspro- duktionens omfattning i Sverige, siffror på 80—90 procents själv- försörjningsgrad mot nuvarande drygt 98 har nämnts. Det skulle alltså vara fråga om en viss ned- skärning i den nuvarande pro: duktlonen, pisk vår del ser vi frågorna om B, att mittensamverkan i allt större mans” "och, bereda ' "olika! "åtgärder? ide båd; a? tierna a” "syfte," "Folkpartiets. partistys red är det klart; aktiva soppositionspolitik kort. kommer till. stånd. ",' Det är en realistisk! bedömni ”Utsträckning "bör dra till sig inte "endast de moderata grupper inom c högern," som. protesterar. mot "den nya” högerledningens extrema 'in- tentioner, "utan ” också:' de störa "delar av" "socialdemokratin; ” som i verkligheten inte önskar en socia- listisk” politik.; Någon 'annån väg till .en ny! regeringspolitik finns det inte.” ” > Centern / och: folkpartiet ha - väsentliga "avseenden 'gemensam-' ma; :' målsättningar: 'som utgör. den, naturliga grundvalen för "en ny Tegeringspolitik, ast För. denna uppgift: måste. centern |: samverkanskommitté' på ”rikspla- |; kommitté för” den r regissör, +. > Dag Westi den ende kom- [Sverige en" färgstark personlighet som; målmedvetet: bedriv tion diskutera |teate CI kropp. och: kosten att tamt" | både. organist och: :musiklärarexa- | nvunalt a anställde” ”talpédagogen 't. il > giftafri för: samtliga : elever 9 och "19'år. Särskilt: begåvade har tillfälle att: senare "söka inträde i Lunds stads musikkonservatorium, där: de" under Musikaliska Akade- miens. överinseende - kan avlägga d 125-årsöldern; 1 kom musik- 5 ståndaren: för å trean komaner tillba=-] i. VS känsligt : it de spröt mot yt- tervärlden” och som inifrån : ska- pande , : personlighetsutvecklande krafter "hos. den växande, utan. att Iden balans som :] stilla - vatten, skryta med wädret de haft. Inte heller, kan de julin -fria ns det, träd som "kullen förbi och "mellan kullen 15 torpet On ser” mari en Kyligt, . blåsigt och dag. Låt dem,. som "ör fortsatt semester i jul ev. senare förtrös- ta: efter regn solsken, säger ord- språket, . Att det vid månadsskiftet och efter nymåne inte blivit bätt- re väder behöver ej göra oss leds- na. Det gamla ordet slår väl in, får vi hoppas. Då tröstar vi oss med: bättre sent- än aldrig! - Fritidshus, sommarstuga . eller torp. Människorna söker sig ut på fritiden. Vi jälktade, 'stressade varelser & fabrik, bland dånande ofta skramland trafi- välvårdad bi och "anar ; bakom med. kors vlidna bybor. Lyfter sedan avldna mot iden just wa helade gråa , himlen lyser de vitkai je Väggarna Alen man lilla Gam, a kyr : väl u. PIE. fäst I hembygdshistoria eller hört talas om: att minne från d ka 4 Här har sedan 1100-talet : bönder drängar. kvin- och: OR medel idens” "munkar (Munkagård påminner om " ett kamterna på vägarna i en motori- serad tillvora — allt detta som gör människan till en ”maskin”, som! reglerar, passar, matar och "Istyr, de underligaste produkter av andra eller samma : .- människors hjärna — de på kontor av texter och siffror uttröttade männen, och ett tag, några timmar, några dågar eller veckor från det. vardagliga, från 'produktignsbekymmer;, + från ett dag efter dag, år ut och in ”göra detsamma” eller från varie- -I rande; ofta krävande -uppgifter.— -- . Männliskorna' söker. återfinna bostaden — inte tycks kunna "ge. : Eller är det så att ” hög-levnads-standard-Sverige "| tillåter att med bil eller på annat sätt komma mit — annanstans, De odflesta har ju alltid längtat efter ”något annat” på skilda områden, Så är -människan, . + < De . yngre söker : sig onekligen till andra människor och nöjen. De äldre ofta till ro och ensam- het. > , Torpet och, dess natursköna om- givning, inte den = välvårdade parktiknande, men skog och vild- mark med ibland brusande, ibland klankt som en: gel, mellan höga träd och mi ga i skymningen ofta spökliknan- de gråa klippor mitt i en" över- dådig . grönska,. lockar även mig. Man får sinnesro, "sitter och me- diterar över allt som upplevts' un- der ett redan "längt" liv. Det kan ha : varit ovanligt mycket, alla har väl.upplevt en hel del, — men alla tycks inte minnas, inte detaljerna, fumderar . inte över dem... ' Jag minns — och behöver ingen från dem: trakt” jag . . föddes många tiotal mil härifrån. till Å dag. Otroliga, spännande” upplevelser, och. jag skall försöka berätta. : Naturen, ensamheten, ”tystr len, en plats för, meditation som böné- få stimulans; övning och skolnå ng”. mor | Herbert. Connor: ” huset, kyrkan. :Blickar mean er den ” gröna > Stack SS "musikledaren . "Kjell Åke ärming, . Vi : lägger / särskilt an på. samspel ” :i alla "former... blockflö upper arbetar i ALE arbetar.” ganska, mycket fler är eteverna.. med. hjälp och" "rörelser kan 'ge: ut- tryck för vad de' känner, framhål- ler. hr Westberg. Naturligtvi stärka ” och, frig a: talet.: viktigt är det i denna landsäntda att .bortarbeta” dialektala avarter, Att; vånt. arbete även: fått, erkän< nande - -utifrån + [framgår av. idet faktunv' att i: fjol 20 av våra ele- ver bley. antagna av radions bamn- teater. 'i.- Malmö. Vidare" går varje år ett par' elever från” teaterlin- i jen vidare till någon av. våra” tea- terskiolar: Tyvärr finns det vå många oh t- ser ett '. ödesdigert konkurrensför- hållånde :mellan den” "oblix igatoriska och visning "den . kommunala -mvusikskolan.: Så MG Från och med år 1962 har läns- läkarorganisationen i vårt land va- rit stadd i utbyggnad. Sedan nämna da år har 10 län erhållit biträdan= de länsläkare och den 1 juli i år tillkommer ytterligare tre nya dy- lika tjänster. + Det har mött vissa svårigheter att, hinna med: att få utbildat: ett” tillräckligt antal kom- petenta "aspiranter till de nyinrät- tade tjänsterna, vilket är den wvä- stöd och produktionsvolym som en helhet, säger RLF-tidningen, Att diskutera den totala produk= tionsvolymen isolerat från övri- ga jordbrukspolitiska frågor an- ser vi tämligen meningslöst + Därför avstår vi från en värde- ring av det som sipprat ut från jordbruk sammanträde tills läget inom ut- d klarnat ytterlig: Pe. os EN KRAFTIG ÅEDBANTNING « av det svenska Jordbruket har sentliga' till att fyra av dem nu står: vakanta, Det är dock sannolikt att under året samtliga av dessa tjänster skall kunna besättas med kvalificerade läkare, konstate- |P tar medicinalrådet Hans Bolin i en artikel i senaste numret av Hy- gienisk Revy som utges av. FAR nfö Vakanta” Jänsläkartjänster" = | o.kan besättas: under detta. år. närvarande fyra. vakanta, "vilket c or- sakas” av brist på kvalificerade sö- kanden. "Även ! flertalet av dessa tjänster: torde - dock - kunna till- sättas under året, H > För "länsläkare, Biträdande” läns- äkaré samt. stadsläkare i. städer med' mer. än 40.000 invånare' gäller sedan 1963 samma kompetenskrav. En av ”flaskhalsarna” då det gäl- ler förvärvande av länsläkarkom- petens har varit kurserna vid Nor- diska": hälsovårdshögskolan. - Enligt ffarsrnda fördelningsprinciper skall > varje , kurs fem . -elever från varderå av de nordiska län- derna beredas plats. Genom välvil- ligt. tillmötesgående från - Hälso- och Svenska I fråga om länshälsovårdskonsu- lenttjänster har sedan år 1962 16 nya tjänster inrättats, den 1 juli i år tillkom : ytterligare fyra Här- med har samtliga län i riket u utom styrelse har dock de sista åren tio svenska elever kunnat tagas in per kurs, Intresset här i Sverige för dessa utbildnings- kurser är stort, Det gäller främst kontakt. med. gitanrgrupperna vi har f. n. cirka 425: blockflöjts- elever och ' 100 gitarrister . — och våra 125 orkesberinetrument-elever på . musiklinjen utgör liksom en frösniskola . för: skolans dtolthet, högstadieorlkester', .som - brukar, ha mellan 30 och 40 medl nar. Vi a transporteras - till en Oljan - "kommer under: " örsta hälften av" 1970-talet sannolikt att Mgrgrupper +” förbin låga: byggnadskostnader , "som rrått under :1960- talet varit” av avgörans frakt ungefär: 50 'prooent' under genomsnibted.= för. '1950-talets '.se- nare hälft, skriver Svensk Sjö- favtslidning: on . : Utvecklingen mot stora! enheter ifråga om fartyg har medfört myc- ket avsevända besparingar å tran- vill: gärna få.en:så komplett. or- kesterbesättring som möjligt och det. är därfön eleverna redan i fyran kan anmäla sig till exem- pelvis valthorn, oboe och "altfiol. Brist : på stråkar? ÅA nej. Av 75 anmälningar i - fiol kunde vi i höstas endast ta emot 35. Alla på musiklinjen får - låna” instrument och f.n. har vi. 20 celli och 5 kontrabasar till: elevernas, dispo- sitiom." Lunds : "förnämliga ”etråktraditi- cn, som saknar motstycke i andra städer, är bl. a, vesultatet av ton- sättaren John: Femströms - oför- tröttliga "arbete, Hans" insats för sport der. för oljebolag De långtidshyrda | stora fartygen har, trots. svängningarna på enkelre= semarknaden' och frots att de mindre - rena: tankbåtarna : fortfa- rande svarar för hälften av värl- dens” samlade tanktonnage, pres- sat ide totala transportkostnaderna, . Under senare delen av 1960-ta- let. kommer av allt aft döma gre- ker (och exilgreker) samt. mnorr- män att förfoga över tillsammans en tredjedel av hela världens oce- angåonde itanktonnage. . Det är st något tvivel öm att kon- Nordiska” ungd som tillkommit på hans initiativ, har be för de > betydelse:"" för: den - kraftiga: sänkningen. "tra spontkostna- derna "för & : Ägandet av stor: håller på att konbentreras' till den norska flaggan och: till "Bekväm lighetsflaggorna, : När de”, farty; som nu är [a beställning” har” leve: rerats någon gång år 1967, kommer det ' at "segla cirka 45 . ton d.' w.r tankfartyg ” över" stor- leksgränsen 40.000 ton. Oljebolagen kemmer : att äga”: cirka” "15 miljo- ner. ton. av: xdbebta. tormåge. IS Av de resterande 30: miljonerna tony som år 1967 kommer att' ägas av. privata tankrederier, ' kommer cirka 10 ailj:ton' att föra morsk flagg 'och "cirka 10 milj tön libe- risk eller panamansk flagg. Om- kring 3,5 milj ton för då japansk flagg och resten av 'världen för- fogar över 6,5 milj ton fartyg på (V. kurrensen mellan desea bägge re- över 40.000 ton. tytt musi- kaliska utveckling, enkannerligen återväxten på stråkfronten. När denna sommar åter ett 100-tal ungdomar från de. fem' nordiska länderna ' eammenstrålar för att under fyra veckors tid instudera verk av bl a. Nielsen, Stravin- skij, Sibelius och Dvorak, kom-' blir - Stockholm mer nog många lund e att med tacksamhet minnas stadens första. kommunale musikledare, LEVANDE "SKOLA, : Den skola som K. G. Ljunghill skapat i Lund vräglas förvisso av en- framåtanda av sällsynt stcra mått. . Det märkliga är att den inte sem Sr anycket annat i vårt mönstersamhälle står på Papperet utan är en levande realitet, för- verkligad av en man som är långt före sin' tid . har Sin estetiska trosbekännel: hill "avlagt i en liten 1957 Hoa vår ”, : (Norstedts) där han” gör det att genom- den kurs' som idemiologi och omgivningshygien. fyra fått var sin länshä sulent. Någon svårighet att besätta tjänsterna I har icke förelegat. Den Jordbr t. för, påstår flera stockholmstidningar, Jordbrukarnas För: enihgsblad kommenterar: Vad som än | kan ha fiiskuterats som .för dessa tjänste- män varit anordnad vid. den Nor- a hä ögskolan i Göte- borg har varit ytterst värdefull. Man överväger nu att bredda och effektiv era utbildningen ' Tenom att inom jordbr vi emellertid påpeka att frågan om produktionens storlek endast är en del i ett stort problemk På flera olika delkurser. En fullständig utbildning till länshälsovårdskonsulent skulle plex, där prispolitiken, rationali- seringsverksamhet m.m. är andra minst lika betydelsefulla delar. vn två eller tre dels Av "läkartjänster i städer med mer än 40.000 invånare står för Speciellt till denna kurs söker ock- så ett stort antal veterinärer, vilket ökar konkurrensen om dessa så be- tydelsefulla utbildningsplatser. : För framtida fullgod och effektiv hälsovård är det erforderligt att tillföra - såväl stadsläkarinstitutio- nen som” länsläkarorganisationen ytterligare och väl utbildad arbets- kraft Endast härigenom kommer våra hälsovårdsnämnder att kunna få sådan fullgod service samt de råd och anvisningar som erfordras i vår tid båller till godo med så mycken tat til lig kost cam ger tomhet och yt- kunna handlägga samhällets allt- fen. kvalificerade hälsovårdsprob- lem. ER MN oh EL ERAN Er " -Idimensionerad och rationellt be- ”Vad vill vil: (TT). öm ou För vårt lands försvar kommer säkerligen en framtida, lämpligt driven svensk fredsforskning att bli av stor betydelse, skriver över- ste Nils Lund i Krigsvetenskaps- akademiens tidskrift. a Denna svenska forskning skulle otvivelaktigt kunna lämna ett vär- defullt bidrag till det planerings- arbete, som redan i idag bedrivs inom Försvarsstaben och Försva- rets forskningsanstalt. ” ” . All "den ånformation, all den Svensk fredsforskning av: stör. ; betydelse bidraget till. | fredsforskningen.. ut-. vidgas eh iskt och lt — vare sig detta au sker inom den ev Foa finansierade verksam- heten eller vid det av statsmi- nistern ' föreslagna den svenska = försvarsledningens "| möjligheter att vinna insikt i och dra nytta av denna forskning sti- muleras och ökas, Allt dock un- der förutsättning att försvarsled- ningen på något sätt blir före- trädd 4 de studiegrupper, vilka kommer att bilda kärnan i freds- las från fredsfc tutioner bör av försvarets led- forskningsarbetet, kunskap som rimligen kan erhål- | Inom Utrikespolitiska” institutets änsti- | forskni ing är detta krav nings- och forskningsorgan förut- redan tillgodosett. Man må hop- sättningslöst el. ras och — där så är lämpligt och möjligt — utnyttjas. - Krasst uttryckt kommer härvid troligen den huvudriktning inom fredsforskningen som man benäm- ner säkerhetspolitisk forskning att visa sig vara mer ”matnyttig” för försvarsledningen än den s.k utred tillbaka är sysselsatta med att utarbeta förslag till ett i Sverige ningsinstitut, : ; "Det finns inte ett lyckligt liv konfliktforsk för att häl: på det Primärkommunala - planets I samma mån som det svenska. blott lyckliga dagar. - kvinnorna söker avkoppling, bort lin. dagbok '— allt.:sedan : barndomen | . värt kanske: att läsas av. 'andrå, li internationella |: - fredsforskningsnnstitutet — torde M kan 42 det åt si det pas att det även beaktas av delxmt än, vilka sedan en tid |, förlagt internationellt - fredsforsk- d kloster som funnits) gått och : böjt knä för, art be. Snapphanarna tros ha haft ett tillhåll" här; Vid Uddekulla och Karseforsen. . 'Man kan tro detta, då man; betraktar den - vilda omgivningen - turen, där — sägs det — en "gång en bra svensk. film delvis sbe ts Den tila vita” "kyrkan, 'med' mi rkt skiffentak Sticker jap. Sa am över byn - och «trakten: från den närmaste lilla” idylliska gamla staden, som på äldre dagar tycks: ha -gripits .av .höghusfeber.' "Den svarta dunkla sidan av li- vet bland människorna för flera århundraden - sedan har.. säkert även blandats med ljusa och, glas da händelser. : De flesta har väl ”ätit sitt bröd i sitt anletes' svett” men även levt emellanåt i fröjd och 'glädje,: De har haft -bekym- mer, armod och sorg — och nö- jen; som vi nu på vårt sätt, men inte har. de kunnat drömma om vår "tid med sina = vidunderliga fortskaffningsmedel, trollverktyg och maskiner i lantbruk. och / in- dustri. inte. kunnat tänka sig att människorna skulle lyckas befria sig från materiellt elände, slaveri och träldom och att trots släp och slit, oavsett bestående natunplågor som sjukdom eller av dem själva vållade olyckor så "många skulle ha det:så 'bra som i dag, i da- gens Sverige ' med inkomst, till ' ett bra levebröd, till att komma över "motgång "och: sjukdom, ' till nöjen och resor, ha semester : och förfoga. över" fritidshus, stuga : el: ler torp; utöver den: moderna -el- ler halvmodernia ' bostaden : > med alla de: bekvämligheter som: finns: oss hur det blir' efter” århundraden, om : / ty” jorden. har. blivi givning; - foörlan da opet oc gamla . åfåran - har alltid mig,' sen jag flyttade hit,.På kyr- kogården, finns gravar av "bekanta — Foch. vänner, En, Bray, har: varken « | kors eller" sten, ännu, - men. alltid ' finns: det. blommor. Ett: amspråks- löst ”möonumenit” finns dock . över den goda, vän som. vilar här: ""står. på bök hylla 4 nejden. Läsarna känner kanske den boken och. den. enklå goda. människan ' den händlar: om, vems" gärning 'som bygdeberättare dem återger. Mycket com" bygden har: han haft på. hjärtat, han hadé forskat och ägnat sig åt” att "veta vad .som . hänt, förvara, : vidare, När, vi. går: genom-'kyrko= ; "I gården ' och "stannar, är det alltid en tyst minut.” Många gör: mycket got: därutöver. ' : Vi trivs i denna by, där alla | känner alla; I städerna med: hög- husen '— den" "mänskliga" myrstac- ken: ;— känner. grannar ,' knappt varandra. Att: känna alla ”öch :va= ra känd 'åv alla kan vara på gott och ' omt, nvést, det goda, ofta tycks lantbor. vara "människor med hård bark, even under yten sitter ' det goda hjärtat .. liksom ' "hos > den som sa: förfoga Över - ; Torpet du; över "sommaren ” men "ingen "för- bindelse; Har Ni lust att vara där 4 fritid och semester, ”ha ;det' så trevligt! Och 'så kom ; det sig : att drömmen om "en stuga eller. torp blev verklighet, En plats att kom- ma till; ha lugn och; ro; tid” att meditera och "skrivå..s första gången - du visade- mi, och de mina ditt goda hjärta och rent av: : vänskap, - frtota ; Mölletorpet, juli 1965 NR oo ; Gustav | Bertén., 4 ETT ORD ”PA-VÄGEN| Frukta” icke, ty jag har förl dig, jag har kallat dig vid ot 2 > hamn, du är min. ' härligare, - kunder inte ns mun, ”Du är kallat dig vid ditt ” är alltså inte något Cam” Dot ör vå i en män= em som helst g— likgiltigt vem är. 'Ja, vem som helst” som som gör det. Han har ä namn. Vid ditt namn! böj 08 till di sa ! Det är som är hanar Tittade. Det är Ty det är d eg har förlossat RET fär köpt? ”Fag rätt till dig är säkert ägande- yrt betald. Han har gr nad. och 18. "hans Skriv i mi itt hjärta 4 : evigt din, in, a . att jag är kn i livet:: Arbetar, Somliga gör Hår t Detta —- "berätta Tack skall du ha. Döät vär inte - i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.