Den socialdemolkratiska « riks- två nummer av tidningen Fack- föreninigsrörelsen gått till storms mot den politik som regeringen politik som han, själv är med om att varje år votera fram i riksdagen, Från officiellt rege- ringshåll har emellertid ännu blivit bvingade att” flytta: Man kan nog också konstatera att. de människor som "av" socialdemo- Fkraterna ” ""övångsförflyttas inte tillhör ide käpitalstarkåre; Att] hamna i 'den stockholmska ' bo” stadsdjungeln "utan kapital ”ba- kom sig hör ånte. till livets..sine= kärer. Resultatet” avi den” förda bostadspolitiken är: att en inte den mycket hårda ki bemötts, ' Kellgren försöker sig på en analys av det socialdemo- kratiska : valnederlaget ' i höstas. Han finner att de nya djärva "målen endast delvis fanns och "de somr fanns var undanstuckna i skriften ”Resultat' och refor- i prisandet av äldre uppnådda re- sultat "dolde dagens och framti- dens vitala problem, En genom- ' gång av situationen på det ena i samhället efter det andra yisar att socialdemokratin har misslyckats. Den Erlander- ska tesen att köerna är uttryck | för välstånd i samhället får sig| ett rejält grundskott från en av de egna, Kellgrery anser att det Erlanderska ” uttrycket är- « det längsta mar kan komma ifråga om mupplösning - av: vanligt sunt förnuft, Bland de missförhållan- mer”, där dock det myckna lov-|' fylld > lånbole” ä "socialdemokratin, -Åroge” konsekvenserna. av” den nuvarande” situationen" och in- "riktade" sig" på att "föra en "aktiv b Kellgren. "och - Iokaliseringspolitilk skulle : : ån klagan”! sor = hu "presenteras" ”Fackföreningsrörelsen” bli” obå- bygden” och vilka” hr Kellgren är För att lösa äesa. Problem och andra > anser” Kellgren" att män: mäste kräva odoktrinära "insat? i LO: s'. skrift”: "Samordnad | i när vgspolitik”, ” Det "är? nämligen. den som tas upp i artikeln finns den förda lokaliséringspolitiken. Ärk arknadspolitiken'.har in dehria” skrift med dess hårda'kon-' r filosofi" som." "LOCeko- de varit' inordnad-i en- ram som sv gett berörda medborgare. trygg- het, Rörlighetssti hår logmatiskt följer. "Resultatet bl, a, inte kombinerats med re= ell Kjälp till bostad på inflytt- ningsorten, Den' av socialdemo- kraterna förda lokaliseringspoli- tiken har ju lett till att många INFLATIONEN r Inflationen utgör mörka inslagen ; 1 den” ekonomien, säger" Svensk Politik(cp). Den är ett slå- ende bevis på regéringens. miss: lyckandé på ett "väsentligt om de, - ng » Våd som i. detta" sammanhång öste speciellt är ägnat att oroa är re- geringens obenägenhet att allvar- ligt vidtaga ". inflationshämmande del: varat "svenska | der - missförhållanden "son ”Kell- gren avu kritiserar. « Bland "de "allvarliga missför- Hållanden som" "Kellgren kritise- rar finns den” ortgåeride infla? + skadliga ;ämalyseras. mera säl- botvd dels, upp | skäpat nya” former äv på lands- : och foetodema. 1 balans - finns 8 Under ovanstående abrik har professor Huyo Osvald — som be- kant f. d. professor i växtodlings- lära, vid Lantbrukshö ildet refaller det vara riktigt att krym- pa" jordbruksproduktionen, . v "Ingen. vet emellevtid hur länge d läget varar. Vi har Upsala Nya Tidning den 22 juni behandlat -frågan: om den framti- da planeringen - för Sveriges jord- bruk. Det är särskilt med hänsyn till produktionsvolymen som pro- fessor Osvald analyserar " jordbru- kets fr och för- sett l I » tillfäl- 'dhvakspolitik" selsäfta å jordbruket. Om man är ute efter att war och en; skall ar- beta med högsta möjliga .effekti- vitet, måste emellertid uppmärk- het: riktas mot bl. a. expan- liga förändringar ifråga om efter- frågan, exempelvis - efter försäm- rade skördar i Ryssland och Kina, har orsakat en betydande föränd- ring på den internationella livs- rknaden. Ännu mer mar- utsättningarna — för -- planeringen. Han. gör detta bl. a. mot bakgrun- dei" av , världssituationen ifråga i om: försörjningen - med livsmedel. ; Professor : Osvalds: artikel . har gått :uipphov till. en livlig. debatt. Framför: allt. har professor. Leif Mutén :gjort. ett. par inlägg. Även EDS har på ledarplats vara när en såkliv 'artikel.. blir föremål för en dylik uppmärksam- het'och kritik. : En' del: av svaret "professor Osvald -har varit tt ärende, ' som för. tillfäl- let inte är opportunt att behandla i det svenska: samhället, Har har nämligen: smed den internationella bakgrunden: som . stöd vågat. häv- da, att; man. kanske”. borde. fara försiktigt." fram när. det -: gäller minskningen av jordbruksproduk.: tionen'”voch istället : se saken på längre 7sikt' och planera med hän- i AT som ; kan bli aktuellt iDen; från:-proféssor 'Muténs sida är att K ivet skall "till a alla. "delar wara inriktat" så, attivi endest befattar. oss "med: de pro- duktiofisgrenar, där. - vi.: har”: ett övertag .gentemot andra länder — med: andra ord, där vi kan: vara j överlägsna "ifråga ' om : effektivitet, Detta: är i'och för sig fullt riktigt. Vi"har: all :anledning" att sträva efter er opti 1 effektivitet i sam- hället; och si näringslivet” som hel- het;; Problemet är emellertid -del- vis sa mmankopplat: med 'tidsfak- torn: De" "som förfälktar . att. jord- de alltid: finns- möjlighet. attita igen” Jet, förlorade. |, nästa : "pris-. åtgärder. Fi inister ' Sträng, vilken ändå har ett visst ansvar för vården av penningvärdet 'här f"landet, har vid upprepade till- " fällen under det:senaste halvåret gett uttryck för sin 'och regering- ens vanmakt inför möjligheterna att hålla 'ett någorlunda stabilt penningvärde. Enligt hans. Upp= fattning går det inte' att -uppnål.. ett sådant i fullsysselsättningens samhälle, Hr Sträng har; sgesigne= rat, Då han framträdde i"riksda" gens ekonomiska debatt i slutet TR av vårsessionen'' talade han” om alla de hinder som han såg torna ]= upp sig för honom + .. Oppositionen har" inte, under. låtit > att ställa regeringen. till svars "för försyndelserna på detta om- . Regeringen och den .socialdemo- avvisats av i regeringen. Finans-= : skadliga den. att: komma; tillrätta > "med kratiska: 3 maj joriteten; a minister. Sträng har istället 7 mes. råde, Den ialdemokratiska + majoriteten i riksdagen har emel-|. lertid slagit vakt om regeringens - negativa linje. v. IJÄLPEN För vår del'så vill vi lansera 'en' "tredje” ståndpunkt, skriver REL F-tidningen med anledning av debatten mellan professorerna Osvald och Mutén . 1 Upsala Nya Tidning: =. På sikt tror vi att professor Osvald har rätt, Miljontals män- niskor i Asien och Afrika och de- lar av Latinamerika står idag in- för hungerdöden. Redan 1980 har dessa områden ytterligare om- kring 1 miljard människor att mätta. — Livsmedelsproduktionen "ligger idag långt under behoven. + Industriländerna, som visat sig kunna driva en effektiv och ra- » och; nu, en inflation om 35 procent om, året, .. Regeringen känner t/ "si a stabilt ! penningvärde Förslaget "rätta, «med i inflationsproblemen av oppositionen.” Det. behövs: ett . samlat grepp och en samlad strä- van, om man skall kunna skapa ett effektivt instrument för penz ningvärdets bevarande, ; - BATTRE BUTIKSTIDER Priser och skatter "och första. get till ny butiksstängningslåg | tionell Ii mås- te här göra vidgade insatser. Men, problemet idag för det svenska jordbruket är den låga lönsamheten och de otillräckliga inkomsterna. Med varje till buds stående medel måste inkomstni- vån inom jordbruket höjas. Detta är det centrala problemet som måste lösas snabbt. De svenska jordbrukarna har helt enkelt in- . te råd att vänta på den långsik- tiga jordbrukspolitik, som profes- sor Osvald argumenterar för, De har inte råd att vänta tills denna politik kan bli verklighet. De svenska jordbrukarna vill inte gå som underbetald produktionsre- serv i en — kanske fåfäng — för- hoppning att produktionsutrym- met och priserna skall förbättras någon gång i framtiden som en följd av ökade avsättningsmöj- igheter utanför våra gränser. - - Ansvaret för vårt landsbi behandlas i ledare i senasté nums ret. av - Veckotidningen : Vi. Öm affärstidsutredningens” ” "förslag skriver N i ls Thedinbla följande: » — Det har länge framstått som ett "klart 'konsumentintresse "'att vår butiksstängningslag mjukas »upp och kanske rentav slopas helt och hållet, I allt fler hushåll har man och hustru arbete utanför hemmet, För: den fö ärvsarbe- tande - husmodern är "det = bfta svårt och nervpressande att hin- na med varuinköpen på den kors ta tidsmarginal som står till buds sedan kontoret -:eller : fabriken stängt. ' gstiftningen” beträffande öp- pethållande bottnade ursprungli- :gen i en 'socialt betingad önskan att skydda” "arbetskraften mot en exploatering i form av: orimligt ånga arbetstid +; "erinrar ' Nils stånd vilar på regeringen och de politiskt makthavande instanserna. Det svenska jordbruket är vil- .Thedin, Han fortsätter: : - "motiveringen | är längre. bärkraftig. . Sedan > inte 1939 rea : a lör kaproduktetra ue i | förutsättas + bli-' bestående t att anvisa "vägar . om samråd för , att komma till | kommer. att på nytt aktualiseras |” v bör: minskas av= T: denna: bedömning” uti- situation "med . en istiskivärldsmarknad för jord- -där' 7” prissätt- "produk- olika län- derna, Om" ett ' "dylikt läge "kunde under överskådlig "framtid . och :i: varje kanta exempel i vad gäller inver- kan på prisbildningen har vi i fråga om socker. ” so Jordbruksproduktionens plane- ring är ett problem på lång sikt. Visst går det att rycka upp träd och" buskar som planterats på. de tidigare - åkerarealerna. Det är emellertid betydligt värre att has- tigt improvisera en jordbrukspro- duktion .den dag 'detta behövs. För detta kräves inte endast maskiner utan även: yrkeskunnigt folk. > . De hanget må påpekas, att det sär en något-egendomlig . in- ställning att' det. svenska samhäl- let i tid och längd skulle kunna derande servicenäringar, där 'ef- fektivitetskrävet inte ställes från samhällets sida och där konkurz rensen inte är framträdande: finns många exempel, Förmodligen skulle det vara möjligt påvisa att all den utbyggnad som sker inte äger rum med em hög effektivitet som främsta riktmärke, Det måste i samhällets intresse vara lika an- geläget att bevaka vad som sker i de näringar som bygges mut och drar till sig det folk jordbruket rationaliserar "bort scn att gran- ska produktiviteten i jordbruket. ' Förmodligen svarar vissa. natio- nalekonomer, på detta, att t. ex. resebyråer ' och ,, bensinmackar är företag, vilka: arbetar mutan stats- ingr och att människorna är villiga betala vad dessa servioe- näringar begär. Så långt € allt gott och väl, Meri. om man: är ute ef- ter att må: den högsta möjliga ef-' nod t, är reso- profitera på låga li på, världsmarknaden. ' Det innebär kort och gott att det svenska ' nä- wingslivet skall byggas upp och byggas ut munder ' förutsättningen att andra länders befolkning tar hand. om ; produktionen .. av - de sämst "lönsamma. varusortimenten, medan den lönsammaste produk- tionen skulle. vara förbehållen : det förmätna :- svenska "näringslivet. Detta är på lång sikt utopier och ingenting annat.. Vi skall inte tro, att det är det svenska märingsli-. Mets - företrädare ' förbehållet” att vara ensamma om att kunna räk- na; och kalkylera. Om det verk- ligen ' i det långa” loppet är en rationell förlust att producera jord-' bruksvaror, så kommer detta med största sannolikhet. att upptäckas av «: ekonomiprofessorerna även då andra europeiska länder, , Argumenteringen förefaller dess- utom ohållbar ur en annan: punkt. Om man verkligen will häv- da, att svenskt näringsliv inte skall befatta sig med något. annat än det som är mest lönsamt och vi- dare att problemet är att inte sys- selsätta gäringa, arbetskraft i några andra än -de, där ” den ihögsta :- proc iviteten > kan :er- hållas, "så; måste blickarna riktas äver” på ändra områden än: jord bruket, Som bekant har ' antalet människor "i jordbruket "pressats starkt nedåt, - Sverige har en- ur internationell synpunkt ' låg siffra fall om det kunde” garanteras fö-" för andelen yrkesverkoamma SVs: nemanget ändå inte "hållbart. I så fall gäller det nämligen, att varje grupp och. warje. arbetsför. person skall bidraga med en produktion som lämnar maximalt bidrag till den totala produktiviteten'i sam- hället.' Detta nås inte genom att orationellt bygga wut'och överdi- mensionera . vissa servicenäringar, Om servicen från dessa företags- gruppeg kunde ordnas med, mindre antal sysselsatta än vad som nu ske., 'så arbetar näringen : ifråga inte "med den önskvärda effekti- viteten. Det hjälper inte att män- "Spara vid brädden, så har du fi något vid, botten”, säger ett gam- malt svenskt ordspråk. På nutids.- språk skulle vi kanske säga: ”Spa- ra när du har fullt upp; så har du något när du behöver det”: - Men skall ungdomen spara? Nej, varför det? frågar en ironiker och svarar själv: ”Sparbanksboken är på | ett t över det roliga man I : inom när grund av att konkurrensen - inte fungeran tjänar 'mycket . pengar. Avgörande ur samhällssynpunikt är hur effektivt varje grupp arbetar. Detta gäller inte enbart jordbru- ket. -I den "debatt som | föres ren del rätt men en det Kraftigt över=- drivet, Ett norskt-svenskt industripro- jekt, - unikt "så till-wida 'som det tillkommit” helt genom förhand- lingar på kommunal- nivå, har i dagarna fullbordats i Namsskogarn i Nord-Tröndelag mitt för .|Frostviken i nonra Jämtland. Den nya ' industrin tillverkar spånski- vor” och "hade 'icke kunnat byggas om inte: Frostvikens kommun gått in som aktietecknare och sven- ska skogsägare garanterat virkes- leveranser, > Det är det första nya ”industri- projektet på mycket länge i de fyra berörda gränskommunerna — Namsskogan, Rörvik och Lierne:i Norge "samt Frostviken i Sverige — och det. får mycket stor -bety- delse” för: hela påen glesbefolkade : Ökade "avsättningsmöjligheter för det tidigare svårsålda björkvirket : Tröndelag har dessa tre herrar i hög grad bidragit till. Fr, v. ordförer Hansen, rektör H. Eidnes, ETA A/s, Oslo. och nämnd. Nn, vilka medverkade i det unika kommunala :-”"gandet av spånskivefabriken. i Namsskogan. Bilden har tagits svenske kollega John Willman, mäktige ' som kommunalnämnd i Frostviken samt den norske indu- strimennen, Henning Eidnes som projekterade och byggde anlägg- ningen samt lämnade: bistånd wid förhandlingarna - med : de centrala norska' myndigheterna. - > Willman ryckte in på ”Eidnes och --Hånsens begäran, sedan de norska ' myndigheterna sökt. stoppa projektet under motivering att det saknades pengar och garanti för virkesl Då nadsstyrelsen och Jordbovkodepat tementet - icke kunde hjälpa — til till med lån utnyttjade Frostviken kommunernas underställningsfria lånerätt. Man tog ett femårigt sk ätter 35|b personer men Polk are ändå att. det förbrukar” 60.000 1 m Öp såld björkved och därigenom ska- par en rad nya sant lfällen, i skogen, + inom klån på 359.000 kr (en halv miljon norska kr) och tecknade 20- procent av aktierna å Övre Namdalen Skogindustri A/s. Sam- tidigt utfäste — sig unens ete. N Nyckelmän " vid fabrikens tll komst har varit ordförer Reidar C. Hansen i N: hans att " årligen leverera 20.000 sm" björkved till den norsk- svenska fal fabriken. — För vår kommun är detta samarbete över iv ovär- | rige. ämtland och Nord- Namsskogan,>. di-: ' 1 norra och fullmäktigeordförande John Willman, Frostvi- ' samarbete över riksgränsen som möjliggjorde byg- i fabrikens virkeslager, mete digheter på "båda sidor « av grän- ordförande” i såväl kommunalfull- | sen, På norsk: sida är mean ytterst tacksam för det svenska bistån- det, utan: vilket fabriken. aldrig kommit längre än till projelktsta- diet. Det -:är en kraftig stimulans för hela bygden, säger' Reidar Hansen, ordförer i Namsskogans kommun. Fabriken ökar syssel- sättningsmöjligheterna och skat- teunderlaget . och får. också följd- verkningar i form av upprustning av vägnätet och ett intimare sam- arbete' över . gränsen, 'wvilket hoppas skall leda till flera Lik nande projekt. Direktör Henning Eidnes i ETA Als understryker att marknadsut- siktema för fabriken måste. be- tecknas som goda, eftersom, stor efterfrågan, råder på kvalitets- spånskivor. H — Spånskivor är en förhållan- devis ung produkt med goda mt- vecklingsmöjligheter, säger direk- tör Eidnes. Detta framgår bl. a. av hur den nuvarande konsum- tionen fördelas i Norge och Sve- : hem-" och ” familjefrågor;'- v. inte haft”, och en kåsör tilläg- ger: ”Sparsamhet är en dygd — men den bör ha. utövats: av; ens förfäder”. — : M "Ungdomarna kan i dag” glädja sig åt höga löner, full sysselsätt- varför spara? Näringsliv, kommu- ner och stat behöver vi låna miljandbelopp till - maskiner, bostäder och andra nyttiga ting " Joch samhället" har mer behov av j ”Att slösa bort. sitt t hem eller. att bygga upp det” ning och god social trygghet — så | lek. förr. | de: var glada att" kunna klara sig själva. Men tack: vare. goda' bor- gensmän!. sattes lånets löptid till tio år. Ränta 'och amortering gick dock 11.875 kr per år ' oa a ”Tanklös välvilja”. " Nu blir parets ekonomi katastro-- felt dålig. Gräl om pengar hör till: ordningen för . dagen. Skul- derna stiger; kärleken svalnar. Er . vacker dag går Karl till. skilsmäs- soadvokat. Ett hem wupplöses, en Widigare lycklig familj : splittras. Man och hustru lär sig förstå, vad - psykologerna menar med : hatkär- : Parets gamla & äldrar är djupt olyckliga, ”Och :vi som ville så väl”. - suckar de :' För sent insåg de vad en vis wan menade han skrev: ?Vilket ändligt . lid: sparare än Men är denna sparsamhet inte en dygd som bör utövas av dem som” har sin ungdom bakci sig? Var- för missunna "ungdomen att några. få & år få slösa, ha roligt och pröva dIpå hur det känns att hoppa? över skaklarna' sa : Hellsten, ,' Svenska sparbanksföreningens " konsulent en 'radiokurs' nyligen ' i: fa- nn miljeekonomi..' Sveriges radio "lät sända , doubt tio" program; (5 serien och ade ks 2 Att vara "ung "och. rik — Jag. försöker ge "dem fakta i "målet svarar . fru Hellsten; ; Jag börjar 't..: ex. .med att: presentera Karl ' och : Anna: ” två : ungdomar födda i janmari 1937 gom: 1955 wid 18 års ålder tog anställning som rutinkontorister i Stockholm. Karl fick då 435 och Anmä ; 400: kr ii månaden. ' (Statistiska gensomsni löner ' för denna - yrkes> ;och- ål dersgrugp - enligt Industritjäör mannaförbundets statistik," som vi också i fortsättningen skall följa). Karl och Anna fick påökt i rask takt. Närde 1982 fyllde 25 år tjä- nade Anna 860 och Karl 1.040 kr i månaden. Båda bodde hemma hos sina ' föräldrar, som' hade det ekonomiskt väl -ställt och, , gärna ville. ge' sinå barn några" glada ungdomsår. Varken Anna eller ]Karl betalade ett öre hemma . för rum, mat, tvätt, telefon ete.. De- ras enda ofrånkomliga utgift "var skatten, Den kostade Anna cirka '. 12.100 och Karl cirka 3.100 kr, Det betydde att Anna hade 8.000 och Karl dryga 9.000 kr om året: till sina personliga utgifter för mnö- jen, semestrar,- köp av dyra kar pitalvaror etc. , | Skulder krossar lyckodröm. : I. början av 1962 möttes Karl och Anna. Tycke uppstod och ju- len samma år stod deras -bröllop. Medan deras unga kärlek brann fick paret i rask takt två barn. När andra barnet föddes 1964 blev Anna - tvungen sluta sitt yrkesar- bete för att kunna klara de små och hemmet. Och nu kom” deras ekonomiska revolution. Karl tjänade i fjol 1.375 ke per månad eller 16.500 kr per år, Av detta tog skatten 3.255 Ior minus två barnbidrag om vardera” 700 kr (steg. efter I juli i år till. 900 kr). Skatten blev alltså netto 1835 kr och parets inkomst efter skatt vi |14.665 kr. Familjens absolut. nöd- vändiga utgifter var bostad 3.600 kr, mat 6.000 kr, kläder 1.800 kr, resor till .och från arbetet. plus avgift till fackföreningen cirka 800 kr samt ränta och amortering av bosättningslånet i riksbanken om 4.000 kr mot 5,25 procent. ränta, vilket gör drygt 1.000 kr per: år, då lånet enligt bankens reglér skall amorteras vå 5 år, Till alla övriga utgifter återstår nu. 1465 kr eller dryga 730 kr Per person. Med saknad minns de sin tid som ungkarl resp. ungmö då Anna ha- de 8000 och Karl 9.000 kr till j personliga. utgifter. så ' I Gunnar, föräldrar . har inte råd att låta genom: tanklös välvilj . Därmed säger: vi adjö till Karl och "Anna. I' stället vänder, vi . Oss till deras kamrater i jobb Ulla och Gunnar: Fdda j "1937, rutinkontorister:.. i 1955, gifta med varandra julen 1962" och med exakt samma löner” 1955—65 risom Karl .soch Anna hade.” Men ' den- stora skillnaden är Vatt 7 : Ulla É 5 I fjäder yrkesarbeta '— måst : betala 200: kr i månaden för sig hemma. Deras: skatt gick 1955 till. cirka .70 kr per : månad, och de hade där ee tving ra "sig - hur, man” hushållar me knappa ' medel. >: Deras. standard steg emellertid snabbt > genom, gelbundet återkommande. lönehöj. ningar. '. Men : de; kuride' konsten att sköta. pengar och föll inte för . frestelserna. att. slösa. - ' N röllopsgåva: Ulla och. Gunnar gilte- sig U avslöjade" deras” föräldrar ew hem- lighet. De. 200 kr! per månad som ungdomirna- betalt för mat och husrum: hade föräldrarna . satt in på. bank. Med ränta på ränta ha- de pengarna: under - perioden”, ja- nuari 7 "1955.: till december :"1962 vuxit "så ”abt : brud och -brudgum fick" dryga" 22.500 kr war i bröl- : lopspresent, ; (Räntan ändrades ' nästan varje år ander" perioden och utgick med, lägst 3,25 Procent men uppgick i medeltab till 4' pro- cent). Det räckte till insatslägen- het och bosättning och likväl blev det dryga 30.000 kr över: Platerat = - på kapitalsamlingsräkning i bank ' med 12. månaders uppsägning av- kastade "överskottet 1875 kr: per år (räntan f, n, 6,25 Procent) och : av detta är 800. kr. skattefri: in- komst, Paret har. dänmed dryga 4.700 kr per år mer att leva av än Karl och Anna, vilka :-—' som .vi ovan sett — måste betala sam- manlagt 2875 kr 'i räntor och . ' amorteringar på sina dvå lån om : totalt 14.000 kr. — Ja, säger nu fru Hellstens unga åhörare, tyvärr har inte alla kloka föräldrar som Ulla och Och många förståndiga (Forts. å sid: ve [ETT ORD - PÅ VÄGEN IN Herre, ' allt vad vi. hava” uträttat åt har, du utfört JES. 26: 122. Akta dig för högmodets synd! Den är dig närmare än du: anar. När allt kommer till allt,. har du ingen rätt till : me ära och beröm-. . och stont genom > Herren själv som et som människo; ditt verk är egentligen Du är bara arbetsredskapet hand, på samma sätt begagnar. en spade, ära tillkommer Ilse. Har det skett något gott "ditt liv, är det har uträttat det, SAT Rans : vilken Allt" vad au put spade? Gud utfört. Tr Mträttat har - Tit dåligt, Hans eds edskaj 'p har van har har vi ju en särskild arbetstid. Medan i Norge byggnadsin- velat kasta det ifrån ligt att ge den hjälp det kan. Men Jag för. detaljhi d : gång rtsat c . handeln, och de an. join — - lerlig betydelse säger John Will- dustrin förbrukar 80 procent och |sina personliga utgifter, d. sig fö det måste då ske på villkor som | ställdas fackliga organisationer stängningslagen är -inte "längre man. Leveransvärdet av björkvir-|mö 20 procent av till. Jå 12 a ser & mycket som: oi fak a NA annat. Mi en för 2 gör att de svenska jordbrukarna | Par vuxit i styrka och auktoritet | ' tillräckligt smidig för att" tillåta |=t är ca 500.000 kr/år, vilket|verkningen är siffrorna i Sverige] Men det kan gå än värre, för | fullbordat sitt Och. så: har han inte hålls nere som en lågin- till ett effektivt skydd för sina |-' detaljhandeln att utvecklas ra- Jinnebär en välkommen förstärk-|de omvända — 80 procent går till |ungdomarna, När paret gifte: sig [liva redska verk, trots "sitt då i så en. ,medlemi intressen. = Affärs. | ' tionellt”,. soo seen san nn ning av ekonomin: för såväl kom- | möbler och 20 procent till bygg- | kunde de kanske inte skaffa vå. Dig til : upp. Det pr får | "tidsutredningen konstaterar ”att |,,.s Dessa, konstateranden är moti-|"UNeN som många enskilda, Dess- |nadsindustrin, Efterfrågan befin- ning utan egen ånsata Till sist|det arbete d er. ingen” ära för > professor Osvald lösa innan vi| en stor del av konsumenterna -vill | vering nog. De utgör i själva utom hoppas vi att detta skalljner sig i snabb ökning, inte minst kom de över en bostadsrättslägen- | att vara et requtför. Din ära äl sätter någon förhoppning till håns att affärerna: .vanliga . värdagar | > ; 5 Ven ] ver- Jöppna wägen för liknande svensk- | inom de sektorer som nu har den' het, som kostade dem 10.000 kr, ett p i ha hand r längslklten gogo gning HILhEn skall hälla öppet. la än vad sket ett bärande underlag för ett nära projekt i våra trakter — |minsta förbrukningen. Dessutom ke. I belo sista kronan måste de låna |Ditt verk & är stort, men ns I d. , - et dal än v : de av butiksstä sad. ppas t på ett ge-| man man bl och - : | gen verk å anslutning. till Ispånplattor, säger direktör Eidnes, der hade blivit pensionärer och od din. TR dock tl,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.