LAHOLMS UTIONING ” Fredagen. en -16--3uli-1965' —=LT' - Fredagen. den 16 juli. 1965 > LT= a |. MAIGRET (CONTRA'SIMENON ES Vägen ill ögre, studier enn. hö e ägen t hö gr - i . . Kan ni tänka er Sherlock Hol]. "Varför då denna irritation i bör- ; Den av klesiastikmini: ittsbety bång stör än Ior ller James Bond om Ian Flo na > kände: inte igen 'sig själv Ragnar Edenman aviserade utred=" ir "ningen om Inträdeskraven för uni- versitets-= och högskolestudier har - nöt för den kommande utrednin=' studier. . vid universitet ; — blir; uppgiften säkerligen ingen "lätt a. 2. Carl Orff som i: dessa dar fyHer 70 år — han föddes i Min- chen 1895 — har blivit vår tids po- ming? (Kan Bond skriva 'förres- ten?) Eller Lord Peter' Wimsey om Dorothy Sayers? förstås. Han säger att gång sett ett gammalt fotografi av honom där han bär plommon- ; puläraste tyska kompositör världen t tt - = lagg han st an= - 1 stort sett rönt positivt tg gen att Jnäcker fallet js ett |över Varuti ligger denna populari- sänt att höra bjällarnas” 5 synpunk- vänt vi Tögbavningar — och ge : de, Det finn Pe I gon an" Man Fan sj .vfalle tänk att N ig om tets hemlighet? Det är kanske bäst ter på sina författare: . ser ide sig|den' litterära Maigret sedan - "ledning tvivla på” . slags in M att låta Carl Orff.själv svara. själva annorlunda än den. bild | alltid går i plommonstop, wvilk av att en allsidig undersökring - "på området kommer till stånd, in- te enbart för att bredda ' vägen” till universitetsstudier för de mån- söker sig till universitet och hög= skolor. Därigenom skulle kanske "också risken bli mindre för att ung- domar, med de bästa vitsorden ga unga som inte nu utan stu-: från: yrkes-. och fackskolor,- gall: dentexamen har möjligheter ' till .;högre- studier, Strävandena bör även inriktas på att eliminera: de: : uppenbara svårigheter 1' form; av: olika spärrar som redan sig för studenterna. . ' Med den allt större tillström ningen till universitet och högsko-' lor Bar svårigheterna ökat. Re- i surserna har visat sig vara otill-) räckliga. Man har inte ”hunnit t >» med” utvecklingen — stor Järar- ." och lokalbrist samt otillräck studentbostäder i våra' nuvaran=" de universitetsstäder utgör de vä- sentligaste hindren; = ' | Den edenmanska utredningen; ; får ingalunda några lätta uppgif-. : ter att handlägga. Men det" är” "tacknämligt att den till " och än mer tacknämligt om den - , « medelmåttigt -studentbetyg,' ras till de helt spärrade universi teteri. Sådana' inträdesprov sköll också . sannolikt visa, att gedign y k k från yrk iktade öko- lor. väl kan. jämställas. med ett :som- nu automatiskt berättigar till hög"; re studier, Farhågor för en'sänkt; dard på uni i lanet, som - uttalats från” . universitetslärare,', kan därmed också visa sig dre välgrundade. - > Kraven' på god utbildning in om arbetslivets olika områden ö) ständigt. Det” gäller såväl :de In< « tellektuella som "praktiskt inrik-" tade yrkena. Därför är det också" angeläget att alla medborgare be: reds möjligheter att konkurr om arbetstillfällena på lika vill: kor. oc : > får en sammansättning av ledamö- + ter som verkligen är insatta i hit-" : hörande problem och mot den' + bakgrunden tar sig an upplraget ; Det är angeläget att utrednin= gen. också undersöker. möjlig- 'heterna att ge de praktiskt eller i yrkesinriktade" "ungdomarna en chans till högre studier; Det finns många. ungdomar som dels först i. en senare ålder blir mogna för : mer avancerade studier, dels av: sandra skäl. misslyckats med sina studier i då tidigare skolåren, Fö- | redrar de att senare via yrkes- | '. och fackskolor samt med. vissa H kompletteringar söka, ”bli: något” ' vi bör, de ' också få' samma . rejäla + chans till vidare studier som. kam- raterna med studentbetyg', : fic- kan, . - : — Ambitionerna- från de. ansvari- gas »sida- att -bereda - dessa - unga : Ukvärdiga möjligheter till aka miska 'studier "måste : ses" 50; konsekvens av den, demokratise= . ringsav. utbildningsväsendet man vill åstadkomma. Men, med hän- syn till de redan förefintliga spär=, .rarna — vilka bl a riksdagen" väl. et genom beslut om Ba I i I oh Äniligen" har en ubredning . om handi- kappvården tillsatts; . De > måniga |. r fö som kännet området har länge nog utgjort | : en, skamfläck i vånt "välfärds- 1 samhälle, De weformer-+ "som "ge- ; -nomförts " för de" handikappade I har 4 wegel kringgärdats med: så rigorösa bestämmielser . atblidel hög gråd försvårat och i 'Närsta fall omöjliggjodt för de” ”nandi- |. knar " kåppade att komma: i åtnjutande : av lätltnaderna. Angelägna refor- : mer har helt uteblivit, « . oc — derstryka följande: "och inte var avsedd att ge jektiv bild av det som hände ”anleder ' Vestmanlands Läns: Tidning (fp) att Skall. 'en : "tidningsman a skrhtta' eller gråta, när. han läser slikt? Skall han rodna: över; att "Pressen ; ”ryktar sitt: värv på”ett! . sätt, så :att-den får till och" med en professor att. tro, att det är på ” detta" sätt. man beter sig i tid- ningsdebatten? .. "eller gråta? Låt oss vara överens ”om,- att: det är skrämmande;, att 2|feo”, ivägen.” Eller skall" han kanske bara skratta åt eländet - =] mer omkring, inte musikaliska utan ; andliga klarläggningär”, har: Cärl Orff någon gång sagt. Och han till- lade:””Jag frågas ibland varför jag? för det mesta tar antika ämnen : | för "mina ”scenskapelser. Jag upp-. fattar dem inte som antika utan: som” giltiga.” Det 'tidsbundna faller i När. ”Carmina burana” 1937 kom- mit ut som med ett slag gjort ho- nom världsberömd, var den karak- teristiska - ”Orff-stilen”. fullt utbil-” dad, Orff hade kompönerat sedan" publicerat många arbeten, isynner- het vokalkompositioner i vilka han komimit-på det klara med Debussys, Schönbergs, Richard Strauss . och : Pfitzners inflytelser. Efter Carmi- na burarna han "anser ' att ”hans verk” börjar. ”Entrata. för. fem ' orkestrar efter ' William Byrds ”The bells” och be- arbetningarna av Monteverdis ”Or- , :”Ballo delle jingrate” "och ”Lamento. d'Ariana”. - Nu följde sceniska ' verk. i vilka Orff :med' djärv " och orubblig konsekvens fortsatt: på den eh: gång beträdda ”Där Mond”, ”Catulli oar- mina”,'-”Die Bernauerin”, ”Anti- gone” efter tragedin av Sophokles i Hölderlins översättning, ”Astutu- 1”, ”Trionfo di Afrodite”, edia" de Christi" Resurrectione”, e kles-Hölderlin och slutligen ”Ludus' de. nato Infante" mirificus”.... .. . Musikteaterns förnyelse har va- rit. Orffs målsättning ' allt från bör- jän, Han -gick: därvid, ut från to-; en” Bersön,. som Jyfts. till en vik? in; tet,. ber1t -Men ' med en "helt: tt, somr".vittnar sta "förakt: för vanligt anständigt: uppförande - i-'en de- : "det gäller andra männi: erket, ner: Genom sitt. medvetet och kon- sekvent;' "genomfört - ”återvändande till; det, ursprungliga”: vill han nå ett =" man sär "nästan :frestad att "Tsäga, .”primitivare”, tillstånd: enhet mellan 'yspråk, ”klahg,. rörelse och innebörd. som. den varit utformad txt redan i den klassiska grekiska tra- gedin.. Genom - sammansmältning av ur-elementen” rytm, 'ord och mimik örening? med ' ursprungliga och åskådliga ämnen skall det bli möj- dHigtatti vår tid komma till en ny verka'i i den nyå lokal tik som. fick" statsmakternas > : starka lokala "förankring: gör”d dem ”världst -På den 'Orfiska teatern vill mu- dsiken, vara endast en, av, flera kom- och inte ens; den av- t.”I allting söker jag, när allt kom- bort,” den” andliga” kraften - fortbe-' tidigaste .bärndom och fr.o.m. 1911! har Orff emellertid ta-: git tillbaka 'närapå "alla av dessa ; verk, Det är först 'med detta verk ; Han själv” "kallade Carmina burana :; för en ”scenisk kantat”. Kvar blev : ”Como- . annan? innebörd än. Richard Wag-! « Carl Orff görande, den skall Pyära varken uttryck. eller. impression "eller be- ledsagande bakgrund, inte autonom utan” någon sorts klangregi”.: Dess skapare är. emellertid: dock alltför mycket kompositör för: att - inte musiken /skulle. sätta. sin prägel på hans verk, Och' denna' musik räc- ker från. det naturalistiskt. talade ordet "över . det. i, en -, musikalisk form. :inlemmade : språket - till :: de mest komplicerade "melismerna och rytmiska bildningarn; : : Sedan” 1920 ägnar. sig "Orff bara: MWårllss mera. åt skapande och pedagogisk verksamhet, Ur arbetet vid'”Gin- therschule”. i 'Minchen framgick det "enastående: pedagogiska : mu- sikverket ”das Orffsche Schulwerk” som '1958 utformats till den första undervisningsfilmen "om" ett .musi- kaliskt tema.” Sedan dess har detta Schulwerk -till - vars exekverande Orff utvecklat ett speciellt instru- mentarium ' lärt ; oräkneliga barn världen över att:få uppleva musik, språk 4 och rytm såsom en enhet.” Ernesto Fischer. särskilt” aha att bidra till ”den- nig ; ;.I "det fallet kommer de fikt- linjer; för strukturrationalisering inom: åparbanksväsendet. som, ,skis- Å serafå av Syenska spårbanksföre- ningeris . banksväsendet” kommer att, ,bety= "da'ökåde finansiella resurser I 'de enskilda: sparbankerna och" där- med större möjligheter att främja ortens : näringsliv. -Sparbankernas + kl rer -är "mulen. och, grå, har vi "orsak at slämma upp I vår mor. bn :”Pris vare. Gud, sot låter samvetets röst. ras att i. ae. fö Den. som Vågar vara sig själv, den ]: följer. förnuftets n | och "samvetets stämma, blir utsatt för klander och prat. Följer vi det som ' heder. och samvete bjuder, kan vista. pratet -och : > kritiken Jönn av. hövslagare 'statsintresse Stockhölra (TT) : i Hästen behöver en regelbunden skötsel för att kunna utnyttjas på bästa' sätt,” varvid särskilt hovvår- den är väsentlig, uttalar hästut- de fått i böckerna, känner de oförstådda och förrådda, har: de synpunkter och karaktärsdrag som inte kommit fram i de litterära gestalterna — är det kanske rent jav synd om dem? . : Det finns en sådan bok, och i början av den tycker man nog att hjälten är rätt kärv mot sin för- fattare. Inte bara spydig utan rent av litet kränkt. Den boken :heter Maigrets memoarer — Les mémoi- res de Maigret — och det är Si- meon som skrivit den. Det blir alltså ett ganska kom-. pPlicerat författarskap: författaren skriver en bok i vilken hjälten skriver en bok om "författaren. Det är mycket intressant för den som tillhör. herrar Simenons och Maigretg beundrare, Och det kommer en att undra mycket över i hup stor mån de synpunkter som framförs där, verkligen däillhör den | poliskommissarie i Paris som man vet fått stå modell till kommissa- rie 'Maigret, ' : ag gissar — inget annat — att det stämmer ganska bra, Man är bara litet. ledsen att Simenon inte vad hjälten heter å verkligheten, Olika auktoriteter har nämligen vid skilda tillfällen och med stor bestämdhet framförs olika :per- soner inom Police Judiciaire såsom varande den werklige Maigret. Nog av. Det var 1927 eller 1928, säger | Maigret i memoarerna, en dag i början av wintern,. som. han blev kallad in till sin Sieur och pre- Sim, journalist... ” '— dnte journalist, romanförfat- tare, sade den unge mannen små- leende. Och ' ' såförklarade chefen - för författarskap hade” behov ” av” att lära sig hur la. Police" Judiciaire fungerar, eftersom ' han ' önskade låta sina” dramer till stor ' del ut : Odräglig ”peläntskap. ' Av : Så började, det. alltså, och. den unge författaren följde Maigret. tält i spåren: Det visade. sig smart att han förberett sig wäl, han kände!, till i förväg alla de olika avdåel- ningarna i huset, han visste var de fanns och vad de gjorde, och han hade läst : en - imponerande mängd polislitteratur . av "det ve- tenskapliga: slaget... Som Maigret själv inte: hade läst ibland. + -.Den unige Sim: var ytterst 'själv- säker "och. mycket odräglig. Mai- er tå Kapitel Maigret låter sin. fru läsa vad han skri- vit, -anmärker hon - just, på detta och säger att läsaren måste få fel uppfattning: "i. själva. werket " har de ju. båda alltid räknat Simenon till sing nära vänner. Maigret har alltid hälsat på författaren på de olika" ställen i Frankrike där han vanit 'bosatt och till och med tac- kat ja: till: en halvofficiell: inbju- dan - att” resa. till : Ameril mest för nöjet att” få träffa Simenon, då han var bosatt där, .. sig | föranleder folk som - kunnat kosta på. sig en' offentlig !li dedikation, så att man fick vela: Maigret att Monsieur" Sim ' för sitt "Toch "en har. kommissarien träffar honam i verkligheten och ser hans mj filthatt att säga: Kors, har mi bytt tt? cs "Och rock med sammetskrage har han wisserligen ägt en i "tidernas begynnelse, men . skulle” knappast ta en på sig nu, Men Maigret' i En massa sådana detaljer. tycks han haft svårt att vänja sig vid; a liksom vid smässiga fö lingar och litterära knep. ' Inspek- förerna under honom är förargade för att bara tre eller fyra: av dem figurerar, han själv gör mycket : mör. i bäckerna än i verkligheten. Och så vidare, pet är med film. s "Och så är det då det här med film, Den förste som föreställde Maigret på bio gick väl an. Han hette Pierre. Renoir och var:;dels ganska lång ' och mager, dels hå- de han ' tagit sig friheten —gent- emot Simenon — att avstå från både. pl t och krage till förmån för filthatt och sådana kläder som Maigret i verk- bar. D ker Maigret att Renoir i smyg Så och betraktat honom, för han tvckte sig känna igen em hel, del egna noir... Men sen kom en "skådespelare som hette Abel Tarride, och: som var enormt fet och 'som blinkade med ögonen i självgod triumf när: tråd. Det var förfärligt: sc. >> Senare kom Harry Baur, som ju var en av. Europas största skåde-' spelare, men också : för fet för att Maigret skulle kunna känna igen sig och dessutom tjugo .år äldre. . Och ' sen. fick. Maigret 's själv ' som Oharles; Laugiton, lande éiägelska som modersrå det var mycket underligt. : menn skrivit 'om' Maigråt ge" som” jounnalist, : och - att hoc småningom övergick till att sk börjän. av sin karri kom. då" + Maigoet, och "120. äter mer. : Det” sägs att ingen; inte ns Si- menon själv, "vet hur många: böc- ker han skrivit. André Gide,' som sa att : Simenon' var "den. främste prosaförfattaren :4' wår "tid: på franskt; språk, lär. ha haft 120 "av hans romaner, men ' det. har: före kommit anycket mycket högre "siff- ror. : Det sägs rent av att han skrev , 300 böcker 'enbärt mellan. 1920 och ' 1930, och det har påståtts att han - skulle samla” sie inför en: stor . & | -geografiska" anknytning till kom- [lugnt Tadel eller, smicker, klan- i i k DM är glädjande att en allidie munerna består även vid ett för- lad. na” MN der eller beröm — wväd betyder de ån si ER nå , nt Iäsgar rr en om elva artläggning av dessa problem : strukturkommit- |'-t,” oss glada "vakna" opp : ör i sig Nå" lyjd en särskild: hovslagarskola- år- | dagar att författa — med att skri nu kommer till stånd. Detta får emellertid inte utgöra något skäl för de ansvariga avt under ut- --redningens gång sätta sig till'ro. ' Försummelserna inom handi- kappvårde när så många att där » det utan widlyftigare undersöks ning kan göras något bör det också . ske .— . Gavsetb' en . pågår ende utredning. ena Dj åå CL SN SÅ 'OVÄNLIGT, DA! I ett uttalande för Dagens Ny- .> heter (fp) framhöll centerordfös randen i Stockholm, Paul Grabö, nyligen att centern bl.a. vill ver- » ka-för- ett vänligare Sockhoblm, verkligände" av i téns förslag... Den: fusionerings- |- verksamhet som betänkandet för- utsätter innebär att sparbanker- nas verksamhetsområden. ansluter |. till kommunblocken. Den perso- nella anknytning som ligger i att kommunerna "utser halva antalet huvudmän ”koråmer likaså att be- stå i framtiden som ett uttryck för. intressegemenskapen , mellan spa bankerna och kommunerna, UNGDOMENS FÖRTJÄNST — . Fpu och Cpu får ta'åt sig' en stor del av:äran. för den:insats som gjorts för en närmare mitt- samverkan, skriver M e 11 e r. sta Skåne" (fp). . od Om folkpartiet och centerparti- et nu kommit varandra närmare . och över jorden åter ee en. nådedag. gå opp”. 1 äldre: jag blir, desto tack- are är jag över att jag med hälsa i och: arbetsglädje ' får ' börja den .gryende dag. Från barnaårien är jag” van att stiga tidigt upp. Den vanan har "följt mig hela li- vet "och . ljer mig än; ”Morgon- stund här guld i mund”, säger så sant "ett gamimalt ordspråk. Långt ifrån wllt vad vi gör. inbringar, oss guld, : och . det som ”inbringar oss guld, som ger oss klingande va- luta, är inte alltid det värdeful- laste, En vänlig blick; 'ett upp- mäntrande ” ord "och" ett enkelt handtag,. skänker ofta mer glädje emot ett sot, samvi e5 | " wittnes- "| börd? Den,” sem rättar sina ord och handlingar " efter människors tadel eller beröm, klir en väder flöjel Den, som har "satt rätt, san- ning och förnuft till sitt livs Ied- stjärna, är inte beroende av ånd- ras meningar och omdömen. Lugnt kan han gå sin väg rakt fram. Han visar hänsyn mot andra; men över denna står hänsynen till rätt och sarining. : oe Ett gott anseende är en stor tillgång. Den förmånen förskaffar vi oss. säkrast genom att gå vår väg rakt fram utan ängsliga kilice- kar på omgivningens minspel. Vad vi främst behöver för'att känna oss väl till mods, är att hålla hu- turligt, att även denna. uppmärk- sammraats vid dispositionen av sta- tens stöd till hästaveln. För ända- målet . envisades .sålunda under budgetåret. 1963/64 100.990 kronor, som av hushållningssällskapen för- delats: på "sammanlagt 190 hovslä- gare. ' Härigenom har hovvården för vissa enskilda hästägare kun. nat förbilligas med någon krona. En sådan form för stödgivningen framstår enligt utredningens -:me- ning mot bakgrunden av våra da- gars förhållanden .som föga lämp- lig. Utredningen kan därför icke tillstyrka, att medet för detta än- damål anvisas i fortsättningen. :. Enligt wutredningens mening är det dock motiverat alt staten på annat sätt ägnar hovvården in- tresse. För. att denna i fortsätt- ningen skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt, är det gi- ligen anordnas två kurser om var- dera. fyra "månader. Efterfrågan på : denna ' utbildnine- är relativt stor, bli a. på grund av travspor- tens ' utveckling. "Även : andra ci- vila samt även militära behov gör sig påminda, Det: erinras om at hovslagarna i icke ringa utsträck- ning. utnyvljas för klövvård, wvil- ken numera ' betraktas' som' vä- sentlig, Såvitt nu: kan: bedömas, kommer därför under nu över- skådlig tid behov att finnas av en liknande — utbildnin Utredningen vårdskurser i huvudsak enligt nui varande grunder: t. v. arrangeras, rande läge icke kunna tillstyrka]! / en förflyttni av. verksamheten från veterinärhögskolan till Ströms- holm. Detsamma gäller en förlägg- anser det därför påkallat, att hov-|' Utredningeni anser sig i nuva- | va-en liten roman "på fyra dågar, Hans' sätt att jogga, ungefär: . Det råder inget tvivel :om att Georges Simenon är "en betydande författare "både" när: han skriver å allvarliga romaner r.och när . sning är stor när han tycker 'sig "märka i memoarerna ”att Simenor ”med tiden kommit . att allt. mera :Kkna den figur han, skapat av- Maigret. Så frågan kvarstår obesvarade.” .Vem är vem? .. "> Karl Sjunnesson. |ETT ORD ' i svensk politik, beror det i int ' d Högerns — huvudorgan, Svenska| ringa utsträckning på den TE och ger större tillfredsställelse än|yvudet kallt och hjärtat varmt, att |Vetvis av avgörande betydelse att ping till Flyinge gngstdepå och "P Å: VÄ GF N » Dagbladet: blev ;/tvärilsket -och| ling. som under de allra senaste [det söm betalas” "med pengar." l troget följa våra bästa tankar och |tigång ute i bygderna finnes tilll hor lämpliga alternativ "5 "heller mörkblå I synen avreagerade man och, som återspeglas bäst inom S Pa ta 8 , sig på Järn kommenterar | centerns ungdomsförbund tned stand "och ha några minuter .i nesro och ' livsmiod, då bekymrar) Även om antalet hästar fort- Värd skuastå tv ys tå vid ve ovanför sina ungar, så bredde han Centerns Pp rf € $'S-] dess okonventionella och varför stillhet för sig själv inför Livets oss inte dumma, tanklösa" eller |ående minskar synes det därför terinärhögskolan, där lämpliga lo- cn ba yfingar och fog honom :- t Jänst. i "Det kan erihras' att centern i åren ägt rum inom centerpartiet, inte i sammanhanget använda just termen radikala grepp på proble- Att” stiga upp, i tidig morgon- Herre . är & god och välsignad ting” Genom att sjunga en psalm, impulser, då vinner vi lugn, sin- hjärtlösa . människors . pladder. Ty hovslagare, Under senare år har viss brist på sådana uppkommit.: - nödvändigt att en viss nyrekryte- ting av hovslagare sker, Hä ärför synes föreligga, torde icke annan kaler står till förfogande, . inne- fattande bl. a. en modern, maski- |. Liksom en öm lockar sin - komma, ut till: flykt - och näve och bar honom på sina fjädrar, 5 MOS, 32: 11. - 3 sa måste lämpli ildningsmöjli Den lilla örn senaste, riksdagsvalet fick ' nära | men. De bägge partiernas ung- llä tt Guds ord och bedj till lags åt alla kan ingen. vara te lämpliga utb ngsmöjlig- it välutrustad - ingen skall lära sig. 14 000 stockholmsröster. Vi har | domsförbund ägnade :en del. av SG bedja till om än världen kring vi ville fa heter stå sill buds, Dylika finns tad- Hovslaj arsmedj a peciatinrik fyga. Mellan h höga klippor: är re- " väldigt, svårt att tro att någon | Vintern åt att gemensamt gå ige. all god gåvas. givare: om visdom i brygger och + jön wid veterinärhögskolan där Det anses dock läm lig frå fe Tjället är brant. åt ella håll. nom åtskilliga politiska problem och kraft att möta dagens alla Ty hm T hur vi SVpligt, att är Hur ( den väl våga kasta sig äv dessa väljare har invändningar att göra mot centerns strävanden att söka medverka till att lösa de problem "som nu gör Stockholm mindre vänligt och trivsamt, och se, i vilka stycken man vär ense och i vilka stycken mening- arna gick i sär, pet fanns bägge del av politisk; blem, men påfrestnirigar ' och" uppgifter "får själen styrka och dagen sin me- lodi, sin rätta" inriktning. Vad fö- dan är. för kroppen — den ger , finns alltid någon som det ä och är. det blott en som ger upp ker ni om & sådan man? Ni fin- ner' henom" vara obelevad , och otacksam. Men likadant uppför vi 3 gan. om hovslagarskolans förlägg- ning och ev. fortbestånd av för- hållanden, prövas må nytt > Till dess” torde den för hovslagarut- bildningen avsedda personalen få vara anställd utför ett sådant stup! om vingarna inte bär! "D aldrig prövat dem. :- ec bar: ju Men örnmor ”locka, om- ma ut till flykt”. ar sin avk Simjenon en - drag. Han var. rätt nöjd med .Re- : han (Maigret) hittade en bra Jed- SS - Snarare torde de stödja centern | i mycket väsentligt var man en: oss, om vi glömmer att tacka Gud högskol Hon kretsar om- bland annat för "att center li- | se, Därför har också de bä oss ju näring och styrka för da- ett rop,. för allt det goda han ger, oss dag "Såvitt nu FR bedön - ar kring ungen och lockar den; till h po ce strax.skri h mas, är den latt försöka fl tiken inriktar sig på en aktiv mil- | ungdomsförbunden kunnat re-|gens gärning — är'en stilla stund ar med honom den hela för dag”. > utbildning som sålunda föreslås t. språnget. 'O NT Då vågar ungen 1 jöpolitik, i vilken kan inkluderas | kommendera en samverkan i mit- |av inre samling för själen — den "hop". Orden läraren sade brände sig v. fortgå. vid hovslagarskolan ej arma bär, Fö ts fänning — ving- ' just trivsammare förhållanden för | ten, och just ungdomar brukar ju | förmedlar ' styrka: och spänst al —-- tillräcklig för att täcka .landets ör första Bången.' Den : dem som bor och arbetar i hu- tilltalas, av det som är radikalt.” vår inre yr ka : = ”Att tacka dig, o Gud, mig lär. in i pt medvetande. Ar behov av hovslagare. Det synes avger & ujupet., set Var dstaden, Partiets lokaliserings- sla oe människa s missnöjd . och, otålig, . r: lär därför nödvändigt att ytterli i r Trött." Vingarna politik tjänar samma syfte. .« Nr Ce rö Att stiga upp ”i rättan tid” gör Giv ue det barnasinne, : rarens ord fram i mitt minne och | utbildning kommer till stånd. tänd. Den. väder Den. som åter var uppe i Högern har haft många slagord ' rik även i det avseendet 'att vil5Om livets alla dagar bär : .]jag skäms. Allt, allt har jag att|na bör enligt; utredningens me- flygningen. Nu dh r vakat över som den gått till val på. Dit hör får 'gott om. tid. Sover vi ”över din trofasthet i minne”, facka Gud för: livet, hälsa, kraf- ning ske lokalt, främst genom hus- . u dyker hon ner un” kapens försorg, inom ramen för den av lantbruksstyrel- sen administrerade utbildnings- verl "Ett vänligare Stockholm” härom året, . . Förlåt, men varför ville inte oss”, kommer vi" att hela' dagen ha tio minuter, en kvart, en halv- timma eller mer; som vi inte kan Det är kristendomstektion i sko- lan. Läraren talar till oss elever om -att vi måste komma ihåg åg att ter, mat, kläder, hus och hem och etf hem därovan hemma hos Gud, : örnungen när livet här nere är slut, Jakob, vilar "tryggt på moderns Starka Fe 5 "Svenska Da bladet ed å "det? £ vara m p vinna” igen. Hela dagen "blir viltacka Gud för alla ting ”Tänk | Herrens broder, vittnar: ”Idel go- . oe tmningoa & är du! Va . 3 efter, er”, ' sade. han, '”att ni sitter därlda gåvor och idel fullkomliga sl na el för djupet! T änte rädd "BEKÄNNELSE I EFTERS' OTT fn hemma "och äter middag. En främ- |skänker komma ned ovanifrån, För Våga i alla fall Professor Arne mr ranta be- -1SOLGÅVAN "Att vara sig själv, att” vara sann, mande man kommer in, sätter sig |från himlaljusens Fader, hos vil- PISMÖDRAR « ning piom vakar ir ocrångét” Det i kännelse i efterskott att hans ar- TILL BLINDA : fri och självständig samt göra det |utan vidare till bords, tar för sig|ken ingen förändring. äger. rum . slappna av och ojn jan du bara ! i tikel om Hötorgsintermerzot 2900326 >. [rätta utan några obehöriga hän-|av rätterna och äter sig mätt Så | och ingen växling av ljus och mör- nt om du | yrka ner, även | "skrevs för att väcka indignati Dn og är en god sak. Mycken själv. |stiger han upp och går utan att ös .|den under dig. Gud själv ann — . | "fostran, vaksamhet och mod ford-|säga ett ord tl tek Vad tyc- . Doo sol Ha gripa noch bära di dig fr rate Hi AA ; > : = . : ” Hrygga reda '- fe ra SN | |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.