a Lördagen den 17 jan 1965: "Polisens eder | vid inertgan , den i mer: besvärliga: situationer "har återigen väckt. livlig press- debatt. Från högre polishåll har - man gått till skarp kritik mot ”wissa nyhetsorgans ständiga kla- ”gomål över polisverksamheten. Man. söker förringa tilltron till polisens insatser, heter det, Ge- nom'att & tid och otid 'misstänk- . liggöra. polisen undergräver man > relationerna mellan . allmänhet och polis. ' Man -kan förstå att en åter-' - kommande kritik. mot ordnings- maktens handlande 4 olika fall . kan bli - påfrestande, Polisens arbetsuppgifter hör inte till de » mer ”avundsvärda eller "lätteköt- ta, Just” därför bör det också stora missnöje : över . pressens « kritiska änställning till vissa' po- det. som en ”grov förelämpning” att Kkrågasätta polisverksamheten överhuvudtaget. -Han "befarar också att. den ständiga | kritiken kan leda till minskad" aktivitet "hos « polismännen vilket; ' i sin tur drabbar, den stora allmäns heten” för vars: säkerhet polis bla. erbetar. . as Hr Lining bör” självfallet va m medveten om att pressen har att granska myndigheters - verks samhet från” olika aspekter. Det är "miktigt att tidningsmän till felaktiga bedö Men ; vara angeläget att fört det | mellan allmänhet och polis. möjligaste mån ipprätthålles.' Frågan är emellertid hur stora "ansträngningar som görs från polishåll för att lägga till rätta där det brister. Frågeställningen lär befogad eftersom det alltför I ogtå förekommer förvirrade upp- | gifter när ett speciellt fall av t ingripande aktualiseras. Allmän- jheten har rätt att kräva in- £ dishel i P oli "bör ha klart för sig”att det är Pressens skyldighet att. meddela 7 korrekta 7 . upplysningar,” "vilka man skall kunna räkna med att få hos, polisen, - Betraktar sman emellertid där pressens 'ambi- tioner att få fram klara besked som ett ”intrång” och som ”omo- ”äAlverad nyhetsjakt? bör man ock- så fa konsekvenserna av det hela, Pressen blir kritisk... Alttityder av detta slag är inte "ägnade att mnderlätta ; polisens arbete” lika litet som; de beffäm jar det önskade ' förtroendet från dovisa erfarénlicter " av, motsatt |. art när det gäller polisens Kåll- ning till pressen! Man ör: an; lägen om att lämna' de" nöd STATLIG AUKTORISATION "AV RESEBYRÅER Peta ' Med nästari monoton enformig- het vpprepas skandalerna I röset branschen, Resegrupper- får sitta 1 timmar och dygn på'flyplatsér i väntan på flygplan som. aldrig startar. därför att resebyrån inte kan betala sina skulder till flyg- bolaget. I andra fall tvingas rese-' eller går miste om: utlovad” 'och betald kost och logi, eftersom re- | sebyrån inte fyllt sina' ekonomis- ka förpliktelser gentemot 'hotell- ägare och restauranger, Varje gång är "det 'rescnärernå som i sista hand blir lidande, betonar D gens Ny heter (fp) och fortsätter: . Visserligen sköter de” allra fles- ta resebyråer sin verksamhet utan -allvarligare anmärkningar, och de flesta resenärer är efteråt fullt nöjda med den resa de har köpt. " Men "detta hjälper eller tröstar knappast de resenärer som rå- kar illa ut, Gång efter annan har diskuterats att införa någon form av statlig auktorisation av eller kontroll över resebyråerna. Hit- tills har man 1 vårt land velat , sätta sin lit till den självsanering som förekommer inom resebran- schen. Det viktigaste uttrycket för denna sanering är den fri-|' villiga »auktorlsationen genom STR Det kan inte vara något allmänt intresse att äventyrliga företagare utan tillräckliga ekonomiska och personella resurser får pröva sin lycka som researrangörer på den - öv skjul polisen t. ex. atwänt sig - att generalisera och "motta kri- är fel. - ör mer Hr Löning ' anser att. polisens aktivitet kan minska 'genoni att ' man kritiserat "dess handlande i vissa fall. Det kan finnas fog för sådana ' farhågor, men då bör det självfallet vara :polisledning- eng sak att göra en översyn: av instrul 'om ' poliseng be” .fogenheter då "syfte att i klarare förfogar: . över, Den mest hög sljudda kritiken har i'regel' näm- ligen gällt fall då respektive po- envänt sig av metoder vars ”be- "räktigande man” shar' ”anlednå :— dessbättre gariska sällsynta” = slingra'em: hel. del: av: "det umiss- nöje; som” finns ibåde? hos. poli sen "och "allmänheten. "En .”open- doorspolitik",; SOM, polismästare Liining i: Stockholm”. ättalat sitt som andra. kan göra sig skyldiga tiken som Jen grov fördlämpning text ange de 'medel som polisen 5 lisman agerat för aktivt, dv. 8 ; Den gamla d avläses stad som -ligger vid Donau finns det: vid det här laget mycket vat ten i staden, Tillfartsväganna Häll vexsväanade, de "Smala haron ? här blivit "kanaler a la gm. På "törgstånden ly- vanligt. kring de ”tréstjärniga” se- ä . under” bebådelseär Å:den- sengotiska . domkyrkan, det. romerske: kastellet och vid em jav dem. lilla; ”pesthuniden” det. gamla patricierhuse st r Vid den "risk kom finns för. ka) tastroftillstånd är i vårt land” två. åtgärder motiverade för att klara" dels ig om" en ”överlevandeportion”, dels lag-i ting av livsmedel i enskilda h håll, skriver. docent” Björn : Isaks- son, Göteborg, i en artikel 4 .tid-' skriften Näringsforskning. PEN Svensk "allmänhet ” måste” infor meras : om « önskvärdheten > även beredskåpslagring - av . vissa .livs-' medeb i. de. enskilda hushållen. Hajker: för flickor och pojkar i i vildmark Stockholm” (TT). ; För : scouterna stundar nu: haj: kernas tid. med : vildmarkstiv; och scouting. i, hårdare former än el- jest Den 's. ok. "kanothajken, 'som drar mitt . igenom orörd vildmark till och utför de smala vindlande 'vat- |: resande allmänt bekostnad. När : frivilliga - åtgärder bland rescbyråerna uppenbarligen” inte förmår "stoppa resebranschens ma- rodörer i vårt land måste man dra konsekvenserna och ge den 'stän-' digt . växande skaran av turister någon form av statligt skydd. Det är möjligt att snabbt, sane- ra resemarknaden och ' avskaffa missförhållandena med ett myc- ket , enkelt statligt = tillstånds- Sannolikt skulle det räcka med att kräva att en företagare för att få driva resebyrå ställer en ga- förk de att disponeras ill skydd åt resenä- rer som råkar illa ut, Den, enda statliga administration som skulle behövas för ett sådant tillstånds- tvång vore en reklamationsnämnd, som kunde betala ut garantisum- man och till vilken missbelåtna Ian kunde vända sig med klagomål. Ett sådant tillståndstvång skulle inte hota näringsfriheten. Däremot skulle de effektivt beskära möj- ligheten för ansvarslösa personer I "resebranschens utkanter att äventyra den resande allmänhe- tens säkerhet, pengar och trivsel, slutar DN. tens d :å de dalsländska ” och wärmländska” 'gränstrakterna :mot och in i Norge, startar den 15 juli och pågår till 24, Stadiga.] Låvsmedelsberedka närerna att flyga: hem 4"förtid |: Statens ” jorsbruksnämnd har härjö : katastr oftillständ initiativ som bör kun följas . upp, Hushållstagret måg "vara "sammansatt "efter vad som - utforskats : vara den lämpli- gaste' fördelningen: mellan vatten, 3 kalorier, + protein - och sal kriget , kommer;: visar ;. många 'av 'de medförda förrådet bästa ' födan. går . inte "att få tac 'i alla: under ser; katastrof,. men de".som "planierat "i tid,och. lyckats |säkera den: bäst : sammansatta: fö- dan: har: de största chanserna, att ec fred, alltjämt stå- Fande levhadsstandard, frihet från nadumkåtastrofer; : : denna . avunds- vända - situaticn, . gör kanske. att man; alltför, lätt bortser från: rea- liteter.' Men i flertalet civiliserade länder forskas på detta område och forskarna kan ge: praktiska + | råd - till =. myndigheter och civilbe- folkninig. Informuatiorven till svensk allmänhet :: har hittills inskränkt sig till-en bild på sidan 20 i väg- ledningen '”Om kriget. kommer”, där : man blend alla plagg : som skall "packas - ned vid utrymning ser en i svart inramad ”matsäck för, två. dyga”. 7” > I den nya upplagan av »Krigs- sjukvård” kommer ett kapitel att ägnas åt näringsfrågorna . vid ka- ttestora, knippen av ”Regens- bb 27Go- Lö vara inkompletta.”. Den ”teoretiskt | —- : lat ”, i i de många — mer än 20 — kyrkorna från romansk, gotisk och -banocktid, Regensburg är en gammal kejsarstad 'som under sin 2000-åriga historia gästats 'av kej- sarg, kungar, världsliga och and- liga storherrar, "av : rika köpmän och . framstående" konstnärer vilka alla” lämnat” glansbulla minnen vete ter. sig. | sburg | stads är nog stolta över dessa minnen, men de « ger ; också anledning . till ”be- kymmer. » Gamla . sta'n som är så rik" på ko k och historisk nader kan. inte längre ta" "upp moderna trafiken '.' och r | många "av de" praktfulla” patricier” | husen: hår blivit fallfärdiga: Gam- .]la/ stans” sanering "överstiger ' sta- dens finansiella "förmåga: -kostna- derna uppskattas till, 400-—600 mil- joner .DMk,. Det: "har. staden som inte” har” mer" än "125.000 ” invånare inte 'råd med.” Män” får nöja sig ned - att renovera - än ett gamr nat > "försvarstorit ä på . dess - ståtliga byggnadsverk: Romerska. Iegionärer byggde Stenbron” som under medeltiden ombyggts av katedralskolans bygg- ""mäståre. Regensburgs domkyrka anses vara Sydtysklands förnämligasto gotiska kyrka. I de sen- medeltida ståtliga - pratricierhusen vid flodstranden NPpodde furstarna när de kommit till riksdagen.” den tyska östhandelns- port Till Regensburgs viktigaste eko- nomiska ” tillgångar hör hamnen som 'sedan många år utgör slut- stationer: för den europeiska do- nauskeppsfarten, Det har kostat åtskilliga. pengar att bygga upp och -ut hamnen igen. Stadens gam. la hamn härjades under kriget av 3.000 bomber, 1949. kunde de för- : | sta fraktbåtanna lägga till' vid ka- jerna igen. Eftersom "dess. kapaci- tet inte "räckte. till, byggde staden tillsammans "med delstaten Bayern Washington (LT): os | Det amerikanska budgetunuar« skottet för finansåret 1965, zsm slutade den 30 juni, stannar wid 3,5 . miljarder” dollar, Detta 'bety- der att det beräknade underskot- tet har reducerats med 2,8 mils jarder dollar. Det är möjligt att de slutliga siffrorna visar en yt- terligare minskning. iUnderskottet är det lägsta på fem år, » Att budgetunderskottet ' kunnat reduceras på detta sätt beror på en betydande ökning av de fede- rala inkomsterna och återhållsam- het på mutgiftssidan. Utläggen stan- nade vid 96,4 miljarder dollar, en å 1,3 miljarder, me- 3,4 miljarder : till 22,9 miljarder dollar. » På regeningshåll tolkar man det- ta gynnsamma resultat som ett USA:s skatteintäkter ökar” > som. följd.z av skattelättnad 4 under nu igare” fö pättras un listen förbättra återstår att se. inledda; a Finansdepartementet -har inte - fentliggjort några : nys kalkyler. ligen Henry Fowler med ett un- derskott på 53 miljardeén> dollar för budgetåret 1966, som slutar den 30 juni nästa år. Men sedan dess har man räknat ner under= skottet med dryt en miljard och a ytterligare reducering är trö- B- Jrspr nister öka också i , fortsättningen. De sänkningar av omsättnin och : acciser som just skett och andra som träder i kraft den 1 janwori - 1966 betyder en ny sbi- mulans för näringslivet och.det är möjligt att regeringen kommer att föreslå ytterligare någon skatte-- sänkning under året, som kan & bevis på att den förda :b litiken är effektiv ' och . som ett stöd för uppfattningen. att nog- grant skatt federala utläggen » väntas - "också stiga, Utgilter som är en följd av den ” lin la mtvecklingen på , Ht sänk k t. skatterna på "enskilda "och bolag, stimulerar Påen ekonomiska akti- viteten och höjer inkomstnivån så att skatteinkomsterna blir högre trots att skatteskalorna sänks. Council ' of Economic Adwisors, presidentens främsta ' ekonomiska "| rådgivande organ, förklarade 1961 att de skattesatser som då gällde var för höga, så att alltför myc- ket pengar wundandrogs den pri- vata sektorn . med Sik ande dö ing av den ek tentialen. Denna teori kan kanske inte gälla för andra länder, med andra skattesystem och skattepro- blem, men utvecklingen . wisar att den kan tillämpas I i Förenta Sta- terna, Loa st " UTSIKTER FÖR 1966. Om budgetläget kommer att yt-] är emellertid svåra att beräkna. På det inrikespolitiska området är det lättare att förutse utv lingen. 'Utgifterna - för hälsovård, skolor" och allmän” social välfärd kommer att öka, I vissa fall har kongressen redan beslutat om; ut- giftsökningar, i andra fall. förebå- das nya program ' som ett led i president Johnsons modet och hans' planer ' på att bygga: det ”stora samhället”. För att balansera dessa stegringar har emellertid presidenten givit bud- getbyrån och andra organ order om att iakttaga den största. spar- samhet med federala medel. och skära ner eller eliminera program som har låg prioritet eller” är. marginal betydelse. ci Joh. 1: 3551. Jesus kallar lärjungar. ' en hamn fill utanför tadsgrä för: 17 milj. DMk under åren. 1959 -—1963. Samtidigt skapades där ett industriområde på 80 ha som idag hyser .. 17.000 ärbetare och. anställda. -".. . På" så sätt har "Regensburg in- tagit) igen "sin ” hävdvunna plats som -en viktig handelsmetropol. vid]: Donau:. Regensburg är. Tysklands viktigaste ”port till Östern”; ”Vid våra "kajer "tar Balkar vid”, ”sä- ger" Hamndivektör : Feuchter:. Inte obefogat: 1964: .pegistrergdes k. Re 4 A "ock: utgå bitar som om” det " Regenst rg. Gencm alt EoDISEA hya boatads- samhällen vid stadens utkant har man. kurnet råde. bot! spå ;'efter- krigsårens värsta bo tadstkrist . och för alla donaustaters "flaggor. :Va- ruomsättminged gick. upp; till, 3,88 milj dom: 'Degligen "anlöper frakt- : båtar från. Ungern, Österrike, Ru- Ryssland, J lavien och I därigenicm skaffa lättnad för Gam: la, stan, Sedan, året 1487, är det ett av : Regensburgs ' käraste - ön- skemål att” få, ett universitet. — eesker "de närmaste åren skall nu å ygg et gåbör Tjeckoslovaliat ”sh ? Be gensburg,' De ' har 'med sig minie- ralolja : och : trä, pyvit, . briketter, plåtdelar och bauxit "och tar med spannmål, styckegods, stenkol och frösorter” nedför Donau ända; kill : Ugheo Miihlen.” klipp och jag finner bland dessa många ' grymma” 'fågelöden ' "so kommät folk till kännedom tack vare wåra omitologer. Björktrast dödades genom åsk! nedslag i en björk vid Bruksho- tellet i Hasselfors. ” Fiskmås dnrapporterad fastnad på ålrev vid Lundo i (Tämfjorden, Danmark. . Gräsand skjuten: av | torparen Juho. Tumelius i Taivalkaski soc- ken, Finland, Fyndplatsen belägen i östra delen av Österbottens län. "Jag har: en het del tidningsur- gefors bruk den... 25/2 "1935 och |. skjuten den -4/9 "1936. Det var en im | antddralke: och det-är sannolikt! att den medföljt en gräsandshona med vilken” den" bekantat ' "sig ;umder vintern, ” till hennes ' hemtra " Österbotten. : Stare tagen av en skatt vid 'Roch- fort Bridge, Irland, Rödhake skjuten vid Marcan i Algeriet. Märkt som unge på Eds- berga häradsallmänning i Örebro län dem 3/6 1936 och skjuten 18/10 1936. Fundet av särskilt intresse, nyuppförda företag . med. om den då Jesus kallade sina: första lärjungar, Det var 2 till en v ihet, han. har fortsatt ända” sedan ' dess ria. Ingen ' kan räkna de”skaror, som han har kallat genom tider- nia na att följa honom efter, -I den- na dag:kallan -han dig "och "mig att bli hans därjungar, enda "Det är anmärkningsvärt, att. Je- sus .kallar bara jen eller två i ta- get; och ställer dem inför 'avgö relsen; Men han gör "alltjämt samma sätt. Han kan kalla måne tid itill:var. och en; med. sin kallelse. + + Ingen ; kan.” gömma ? sig i follhopen., för att slinka med? de andra. för sig; sitt liv. 2 Jesus .inledde sin Kallelse med em fråga: ”Vad mwiljen. 1?” : Han väckte eftertanken och: :aktvalise- rade den gamla frågan. om livets mening. Vart är Ni på "väg? "Vart syftar Ni .med "livets vandring? Har: Ni det klart med: evigheten och Gud? Så' går det till änmur dog. vi lever "kanske dagsländans liv och tänker bara på den stund, som är inne. Eller vi går här och sysslar med hivets mångahanda. så 'attida-: garria inte vill. räcka till. Vi jälv: och. ta. Fansvaret” för! om... Men en' dag träffar oss. Jesu fråga: ”Vad' väll Ni? "Vad lever Ni» för?. Vad ”.är meningen ' med Ert liv”? Det är inledningen" till hams kallelse att bli hans lärjunse Jesus sade för det andra: ”Följi mig”; Han frågade inte efter, vad | de kunde : och "hade av förmåga. Han frågade inte heller efter, om. de . hade mågra - förhinder ' eller svårigheter att bli hams lärjungar. | Han visste, 'att allt annat ordnar sig, om. den > rätta ' wiljan finns. Därför ' vände han sig bara . till viljan med sitt: Följ mig. Det var en gammal präst, som talade Hill sin församling för sista gången. I avskedets stund ' gick tamkarna tillbaka till åren, som gått och uppgiften, som varit hans där på på Som en + Evangelisten Johannes". pattar 5 och som' har skapat världshisto-. eller" få, men” han " vänder" sig "all ; Var”och en får svara! så upptagna och” vi har så brått- gä nhörldag. skull, Jag kan" in mitt arbetes och mina arbefe råters skull, Jag kan "inte för fmi- ta med mina vanor och mina. språk på livet: Jag förmår Jesus ” frågar - inte detta. Han. vet, att. det. är på vils att: där: viljan finns, . där.” bara: ' Vill: du eller: will. du följa. mig och, få en” me at de skulle ;komma: jord ller > utan vid hienos ” "vad det, kan ”vara värt, sade :hen. "Kom och ta del av lärjungaskapets rikedom ' och pröva ” själv, glädje. »Det än många, 'som stånd och bedömer kri: Enligt dem är det tera or. och inbillning och « misstag , mans, Sanningen är, at m kam veta något. cm det" vätentli- goaste" i. "krichendomen, 'em man står på avstånd. Man. yttrar. sig helt : enkelt, om saker, som man "inte" känner till, v Jesus vill inte lurå någon. "Han säger: kommen 'och sen. Med eg-. na ! ögon. " På avstånd ' blir". man Är du såden; så 4 di står på; av N är, ju ”förrester; egen- domligt, att man i vår sakliga tid kam” göre "anspråk. på att "veta: nå- got om kristendom" utan att: själv iha prövat och praktiserat den. Vi har för övrigt något" det felet varenda em, tatt vi står på ' avstånd. Kommer 'wvi” mnärrnare, så får vi erfara sanningen. Kom-' mer, vi närmare Jesus och: förrer honom som” hans lärjungar; så får vi” erfara, "allt "det ger” ning. 'och innehåll, > : Jesus sade för det "Härd i Du skall heta. Cefas, Det. betyder klippa. - Det war ett löfte och ' ett uppdrag på samma gång. Det gäll- de: Petrus — lärjungen med åt. skilliga . svaga punkter. Han skulle bli en klippman. Och han ” blev fattning "sade han till sist:'”För- mågan har jag haft, men viljan har. ibland saknats”, tyckte först, ty: det är det första som Rik Ringmärkt som gammal wid Has- tastroftillstånd,' I samarbete" med civila” och militära myndi har. .jordbrul den utrett frå- med ftransporthjul: erfordras . men kan också hyras hos hajkledningen. Denna hajk firar nu 10- -årsjubile- um, vilket kommer att celebreras vid lämpligt tillfälle under, hajken. Ledare är Erling Holmqvist och Stellan. Holmberg. os Nytt för i år. är däremot ”Bå spåret. Det går fram genom ' väck- ra dalabygder och vildmarker och väntas, ge mycket av mystik; spän- ning och naturupplevelse, Det kal- las därför också Äventyrets vand- ringsled.” Tiden . blir 13—22 juli. Som . tedare ”. fungerar, Birgitta Hjelm," Liksom i kanothajken del- tar både flickor och pojkar. - '3 En hajk går också i Värmland 13—24 juli. Den har lockat sär- skilt många deltagare, En ameri- kansk scout William Berlin, . ut- sedd av 'Amerikansk gan. om en allmän beredskapslag- ring av livsmedel i de. > enskilda hushållen, . » Vattenhushållningen ' är under alla - förhållanden det primära i en katastrofsituation. och möjlig- heterna, till ivattenbalans är be- roende 'på watten: Om organismen förlora SA NSen. JO än som -tillföres sker en intork- ning,..som. kan leda till döden. Döden ' inträder . vanligen innan den totala vattenmängden minskat med 20 procent. Vid minskad vät- sketillgång och kaloribrist bringas hela ämnesomsättningern ur balans på ett sätt som bättre behöver. ut- forskas för. att man ska kunna utforma den bästa katastrofkosten. Vill'vi överleva en katastrof måste virockså snarast planera för en katastrofkost, - . a bundet,” deltar; Curt Broqvist. blir ledares. svs En hajk för Norrland går a juli Den leds av. folkskollärare Jan Erik. Jansson, na' fråga har blivit mycket ok tuell eftersom 1200 människor - världens alla Jänder dagligen om kommer och över 40.000 skadas genom motortrafiken. Det är yt terst svårt att ge svar på frå- gan. Det finns statistiska redogö- nelser wilka mppger kjukdomar som orsak til trafikolyckor med mindre än 1 procent, och andra med mer än 50 procent. En sak är emellertid säker att läkarna nu för tiden har det relativt svårt att övertyga sina patienter om att de för en viss tid borde låta bli att köra bil eller åtminstona beakta etsåj professar dr H, Franke vid uni- versite ärgZurg har nyss - blicerat en omfattande överblick Sjukdomar och trafikolyckor - lag sjuldoms-statistikerna och spelar därför en dominerande roll även i det här sammanhanget. Ab. solut ' körförbud gäller "patienter som myss genomgått hjärtinfarkt. Inte förrän. sex månader efter hjäntattacken kan det enligt pro- fessor Fi erfarenheter med någorlunda säkérhet sägas i vil- ker igen. Så lång tid behöver hjärtat i alla händelser till läk- ning. Framförallt finns det ökad risk. för återfall under denna tid. Särskilda försiktighetsåtgärder bör beaktas av sockersjuka. De- ras antal har ökat ganska avse- värt under de senaste åren, inte bara i Västtyskland. Inte alla soc- kersjuka kan emellertid -anses vara odugliga till att köra bil. Men patienter s.m längre än 15 år lider av sockersjukar kan miss- tänkas vara mindre körsäkra enär de efter vad erfarenheten visar över t m och trafikolycka. - ' Hjärtsjukdorrarna och cirkulas -tionsr toppar” därvid- gärna: av or (Forts. å sid. 7) att "det var förmätet” sagt.” Man Ä ju säga tvärtom: ”Viljarn har jag haft, men förmågan har ibland sakmats”. Men sedan de hade tänkt över saken, gav de honom rätt. Det är på viljan, sem det kommer an här i livet, Inför : Jesu kallelse svarar wi ofta: ”Viljan har jag, men jag séet erhållit av denna ant från Nordafrika, ' et " Grönbena hittad död mitt ute'i Atlanten (enligt brev fråry båten). Hussvala inrapporterad "dödad wid Venedig, Italien. - + Grå flugsnappare anträffad död vid Beionde i Belgiska Kongo. Svartvit flugsnappare även den anträffad död i Portugal, —.. / Taltrast; I brev till Rilsmuséet rapporterad tagen av 'en sparvhök som sköts med trasten i kloma via Manne i Frankrike. Rödstjärt fångad av en sjöman vid Cadiz i Spanien, Ja, detta var ett litet axplock om hur olika fåglar har funnit sin död på skilda sätt längt från' vårt land, cs N det, Lärj förvandlade honom. Gud giorde honom till en ny människa till sist, som kunde hjälpa endra till ett fäste också: > Samma löfte och uppdrag får varje lärjunge. Gud kan : göra märkliga ting med en stackars svag och skröplig människa, Den som fått ett fäste och en klippa +, ho- nom, behöver. inte: «kastas hit" och dit på stormiarna "på livet av. lan kam vare trygg och andra till trygohot. förhjälpa, Jesus sade för det femte: Stör- fe ting än detta skoler, I-få” "se, I skolen få se himmelen öppen: "Och jag frågar: Vem har fått se större ting än Jesu lärjungar, som vand. rade med honom' här på jorden? Det fanns'stunder, då ham! liksom drog undan en mysörlåt och lät dem se in' i himm Så går det. alltjämt den; blir en Jesu lärjunge.- Han som får vara med om .märkliga ti bi förtrogen ' med förunderlig andliga werkligheter. - mer han sim Herre riktigt .näna så ser ha k något! av himmelen Man trodde en OPpPen. skulle kunna bli « - anv världen ke eh 2 fed 33 a Zz [=E] kan Och över Jesug "Kristus, - - Gunnar Svensson, i Kom till honom och se; Mt B' Lund! De federala inkomsterna väntas | kamp mot ar- ta tvivels skull. Jag kan inte bry- ' jan som det kommer an. Har vet, . finns också förmågan: Därför frågar han : Ad Vd as
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.