Lå —=LT ”Med "den hittillsvarande" in: : köpstakten hos Domänverket skall I det ta 8.000 år innan den svenska " skogen är helt socialiserad”, "de jordbruksminister Holmqvist Tisdagen den: 20: juli 1965 Hr fr "kåserar / er ett tg + arg | ta så har Kan i öå fall inté mer rätt X. | > än hr Holmqvist som trör att fränt staten blir deras ägare; ” iskt : inför sh gressen I Gävle nyligen. : -Hr Holmqvists ironi' är något mal- placerad, han har ju själv sett till att såväl Domänverket skogsbolagen nu får möjlighet att avsevärt öka' takten i sina skogs förvärv genom tillkomsten av den ; ya "jordförvärvslagen. - Man trodde att vår jordbruks- ]- + minister skulle ”gå ner i varv” & sina polemiska uttalanden mot + jordbruket sedan han fått sin vil- ' ja igenom £ riksdagen beträffan= + de fjordlagen och de nya' ratio- naliseringsorganen, Så är tydli- "gen Mte: fallet. Gävletalet var . mer polemiskt och bondefientligt än någonsin förr. Till vilken nyt- "ta kan man fråga sig. Hr Holm- | qvist har fått sina örfilar under .. handläggningen av ovan nämnda ärenden, "men det bör väl ett statsråd tåla utan att förlora fatt-' ningen. kv Hr Holmqvist kallade kritiken "mot den nya jordlagen för utslag av bonderomantik, han -: påstod även att debatten "präglats ”av föreställningen att den som bru- "kar egen jord är mera ' moraliskt högtstående än andra medborga- re”. Så låter det alltså.när- den främste vårdaren av: jord-. och "skogsbruk 1 vårt land tar. till or- da, Det är nästan så att man hop- "pas han blivit felrefererad av TT. Vad kritiken gällt är ju det faktum att ingen kän. påstå att +; bondeskogen är sämre skött! än. "andra skogar, Under sådana för- som - i" Hr Holmqvist Gävle var oss tv gick i. "väntan på sin unga” drott- nings nedkomst, också att genom- kämpa ,en politisk. kris. - Krisen har,' besynnerligt: nog, "icke särskilt ' rå världspressen, första officiella försök sorå kås Det manar: knappast till fortsätt- H sep "som introduceras sånom - föl totekniken" inför 'de första Da ae ja "månfärderna., Det" men, av ganska. naturliga skäl bli- vit desto flitigare kommenterad i de skandinaviska tidningarna. Här" skall. gn ovt: sammanfattning” ges ” närmaste . anledningen ill: «| konflinktert mellan kung Konstan- ch i regeringschefer Papandreou jeri sistnämndes krav på att; nom er. dylik” åtgärd, m kabelt . inflytande. ” sa en Grekiska krisen "regerings- avskedade chef Papandreou; Greklands armén få att alltför stort och ris- ' Men Papandreou och hans libe- rala ”Centrum-Union” (så heter dess, kameror ifråga om 1 kt. het,” "begränsad + och tillförlitlighet, För, "att: möta na, utnyttjat. molekulära el troniken, Det. innebär, att. man i ”strömförböukning 3 radikala mer; att. kontinuerligt” filma 'instru- mentens utslag samt de tre astro- r i rtiet) gav sig icke till tåls: med. denna” kungliga vägran, utan gick till attack på en ny linje: Man krävde, att. försvärs- rn Garafalias skulle avske- En-k TV-nätet och till” andra världsde- lär via kommun ationssatelliter- hållanden är det följaktli te motiverat med -lagändringar som ändrar den ägarebalans som : traditionellt rått i vårt land ifråga om jord och skog,' Därtill kommer ' |], : att familjeföretaget ; visat -sig' ra den ekonomiskt" fördelaktigas te. formen att: driva” jord” "skogsbruk,”-'. dorde. och . skogsbruk” Jä Bondeskogsbrukets föröträdgre tror att träden skall stannä” väx: ten "om de övergår 4' -bolagek fortsatte hr Holmqvist, ltt k rande, . i Om det nu skulle” finnas "någon "bondeskogsligare som påstått dets, loct:s KONGRESS :. 1 Nyketerhetsorganisationerna. har 'debatterats flitigt :dlen' sista :vec- kan "apropå IOGT:s, Sundsvalls-. "kongress, Från flera håll .hår det |. hen banden » föreslagits: att istförb . skulle gå samman' i. en. slörorga- » nisation. Väster Kuriren (fp) är kopi +: "En ideell folkrörelse kan endast . fungera genom enskilda medlem? ,. mars spontana intresse och upp> ”offrande fritidsinsatser,” och . för- "utsättningen för detta intresse och dessa insatser är i mycket."hög . grad beroende av den hemkänsla och trivsel inom :'organisationen som I sin tur är en följd av att de "aktiva krafterna känner varandra väl och samarbetat länge, Att ge nom . ett sammanslagningsbeslut föra samman två eller flera orga- nisationers folk inom samma or- ganisationsram är en vansklig sak, Man kan inte på förhand bedöma här stort bortfall av intresse och medlemsaktivitet som kan bli följden. Det finns risk för att ad- deringen ger minusresultat. — ', ; Nykterhetsrörelsen bygger på ett individuellt och kategoriskt ställnt de till alkoholbru- kets samhällsskadlighet, Man tar position och, står fast vid "den. Ungdomen I dag har en annan in- ställning, Till icke ringa del torde denna förändrade ungdomshållning vara resultat av den äldre generatio- nens och skolans medvetna och vällovliga strävan att fostra de unga till ökad tolerans och smi- digare och mer konfliktfri anass- ning till miljön. "Det är orealistiskt att begära att en ungdomsgeneration som fost- rats till tolerans och anpassning skall entusiastiskt sluta upp kring Fi folkrörelseidealismens individuellt förpliktade reformkrav, . . 'RESTIDERNA . Arbetstidsförkortningen har av= ancerat en bra bit Inte på långt när alla har ännu fem dagars vecka I vårt land. Men den är på väg. De allt längre restiderna för många anställda tenderar emeller- |. tid att motverka och till och med uppväga arbetsförkortningen, me- narNorrländska Soci- aldemokraten (s) och): anser att löntagarorganisationerna bör låta frågan få träda mer i förgrunden, >> Det kan inte vara rätt och rim- ligt att de anställda med sina res=- tider till och från arb a har”. benormförts > av: dr Victor Puchs i National Bureau ' Economic "Research" öch "der sultat. kan! tolkas så katt” USA "nu Örsta" nation” tagit” mr steget över: till”en 9, ser i ib öchs bHantvörk störa: förändringat ER "nätingslivet under : »histöriens "gång: Han liknar id övergången från jakt: och densen till all mer s ökad Syssel- sättning i dv) 's inom: de fria $rkena, han- de! och "allmän "tjänst :har länge kunnat. urskiljas.:" År: -1929 'upp- gick: "det totala -antalet..emerikaner 'Dr Puch; anser, för Sin del" ätt lsatta i produktionen till. 27,5 miljoner mot--18,6 nriljorner inom das. Denne: Garaufalias är en kon- servativt” orienterad ' medlem = av regeringspartiet och personlig vän till: kung Konstantin. ' Och han hade "gjort sig illa sedd inor sitt parti. genom att vägra gå med på planen att avskeda de. konserva- tiva officerarna. På terhåll tog blanda sig i regeringens åtgärder "rätt att påverka .regeringschefens NN Lortvatten gör "ingen mininiska med Vlicksvatten, od É glad. Om detta argument inte biter indöstriellt. bruk. stora: frenesi krävde » alltså vänster- 2 : opinionen (och' regeringspartiet), på den krasse' trealisten, bör han| - a sressäft och urin att G. falias skulle avskedas! ihåg, att. förorening ”av|'.. Risker me 3 dd är det Samtidigt inleddes en häftig och våra vattendrag och sjöar samt|' För jordb siloanlägg- bitter "kampanj mot kungen per- av grundvattnet också har) eko- främst "Dpessaft från ""gjörstallar, sonligen. Denne v des för att och erinrades om, att han som konstitwtionell monark icke hade val av ministrar (resp. avskedané de av ministrar): Mot bakgrunden av "denna presskampanj gick till sist Papandreou till kungen och anmodade denne att. underteckna ett beslut, i kraft av vilket stats- ministern själv övertog 'försvars- ministern ' Garaufalias portfölj. och ämbete, - s . Kungen tog emot Papandreoxi i audiens söndagen den 11 juli och försäkrade honom, att kungahuset ioke hade en tanke på att ge påverka statsministerns val ' medarbetare, men han vägrade att underteckna det av. Papandreous framlagda dekret om försvarsmi- nisterns avskedande; Denna åtgärd får stå för vegeringschefens egen räkning, ” . - Enligt "uppgift i dansk press skall Papanidreou å. sin sida ha lo0- vat kung Konstantin att sätta stopp : för 'den hetsiga presskam- panj, som från centrum-unionens sida förts mot kungen personligen, en kampanj, i vilken icke minst de greki na deltog Ira & sot man för givet, att Garaufalias hade fått direkt stöd 'och uppmuntran av: kungen att 'stå fast vid sin vägran, - och med desto . större och gav Juft åt sina antimonarkis- tiska känslor, . ningar och "urin från som ger upphov till föroreni Vad gäller är problemet "gammalt." Fortfaran- de är emellertid urinpölar på stallbacken ingen ovanlig. synk på minga ” gårdar "har man fått erfara att” "den "dåliga. "urin? vården : sgett . direkta. fesultaf i form av förorenade. brunnar. Bå- de människor och "djur har fått sitt dricksvatten förstört. och man har tvingals investera i 'nya d bara brunnsanläggningar. En gödselvård betyder vidare ” hygieniska ”. .: olägenheter, | kläckningsplatser. för flugo allt ting som återverkar på djuren och ytterst på -produktiönsresvlit r. På många . försörjningen allvarliga håll vållar redan ur ånyo av -kung Konstantin. Vad som" därvid tilldrog sig vet'man ej med säkerhet, Men "man kan dra den slutsatsen att kung Kon- stantin' vägrade gå med på rege- ringschefens förnyade krav. Sena- re : på kvällen: underrättades Pa- pandreou om sitt avsked” och / att hans efterträdare, en "moderat ' 'po- litiker, Atanassiadis Novas; redan utsetts. - Denna utveckling hadé” säkerli- gen Papandreou ej räknat > med, Men han har sig själv att' skylla på grund av det otaktiska, för att v licke, säga. taktlösa tillvägagångs- sätt han använde i den psykolo- giska situation som förelåg under samtalen” på . Korfu. TN Det råder föga tvivel 'om, att den unge kungen och hans familj nu har den stora majoriteten av grekiska folket på sin sida, Men de radikala studenternas och de kommunistiska — fackföreningarnas massdemonstrationer' och strejk- upprop är dock allvarliga förete- elser, som är ägnade att skapa oro för framtiden. Ty i dagens Grek- lan är sådana tilltag föga lämp- liga som medel ”att rädda 'demo- kratin : och spärra vägen för fa- Bftér ho d som : mer "och. mer, tas "till wara geni mm ensilering har ' "vattenvårdsprobleé- met inom jordbruket blivit ytter- ligare komplicerat, Pressaften. ada Ur mycket organisk substans, den bryts net förbrukar"; : mängder ” syre, Utsläpp . av pres- saft och urin vållar därför snabbt syrebrist i det förorenade” vätten-' draget med bl a fiskdöd följd. I stället blir mi a fimplig för .smutsvattensvampar - "och det förut friska' vattendraget "förvand<. På torsdagen, den 15 juli mot- togs regeringschefen ' Papandreou scism”, som det så vackert heter. las snart till illaluktande 'lortvat- | LU CE NPS ten, samtidigt som . tillförseln "av skan är ett natur som både skrämmer och: fascinerar. På vissa håll i Sien tror man att '. dess upphov är den s k åskfågeln . och att blixtarna härrör från fågelns "ögon, 1 äldre tider trodde man i Grekland att det var guden Zeus ”"som"stod för bullret och i Norden var det Tor som dundrade fram på "sin vagn dragen av bockar och slog . blixtrar med sin hammare. Fueblo- " Stockholm om Det "finns "idag "omkring 3 000 läntbrevbärare. Av» dem ;' är” 2080 bilbunna! : Lantbrevbärarna , betjä- nar. 560 000 ' invånare. De ”läggert poster i 350000” -"postlådor, wid 240 000 ”stoppställed,” påpekar tid> ningen Statsanställd med anled- kesgrupp som - ingen har tänkt samband med , den stora strafi omläggningen SN . en felvalå produktionsort. t kan inte heller vara rätt- vist att exempelvis skogsarbetarna ska tvingas godta tillfälliga för- "läggningar på avverkningsplatser- na, utan skälig komp NG lantbrevbäraren duskommer med "sin : vänsterstyrda bil, ”så-har han vänsterfönstret nervevat, Han stannar vid 'postlådorna och ”stop- par ned: posten utan. att: stiga ur. Snatbt och: säkel gårtrafik,' så måste han-gå ur bir len och korsa vägen för att nå lål dörnat Lådorna "måste "därför flyt- tas över” till andra: sidan: av vä- gen; . och "lantbrevbäraren - få- en högerstyrd bil. Det: är « onekligen åtgärder; som ' hör: ihop med över- De ilburna > N 3. lantbrevbärarna, ar : med ca 150 om året, far vanligtvis "fram inom: de. folk- rikaste delarna av den ' svenska dst - Där är det också bara för att de annars riskerar att : förlora: ett. sysselsättningstillfäl- + Om.vi ställer restidsproblemet i i "relation till industrins länekostna= det blir frågan. inget” oviktigt Hittills bar företagen kunnat byg- ga ut sina enheter i storstadsre- gionerna utan ' att behöva räkna med direkta merkostnader för den fritidsförlust de anställda åsamkas På de långa och ima resor- na, Men hurlänge kan löntagar- ska gardera företagen mot de kost- iga återv av oo godta detta pris viss del av indu= vilegium för en strin? . at mest "trafik. ” Följaktligen skulle det "medföra stora riskér' om de vid Narje stoppställe skulle tving- as sätt öppna . dörren” utåt körba- nah och stiga ur samt korsa vä- gen, Att vända på. linjen” så att den körs åt andra hållet är" en halvmesyr anser tidningen, som också föreslår att kostnaderna för flyttning. av postlådor samt om- byggnad eller - nyanskaffning: av fordon tas ur den kassa som av- sättes för H-omläggningen, -] fulla följdverkningar, Den 'inne- servicenäringarna, Fram till 1963 hade "antalet = verksamma inom serviceyrkena stigit till 37,9 mil- joner mot 34 miljoner i produk- tionen. Det betyder. i ' realiteten att mindre . än halva "arbetsstyrkan kan" klara produktionen av det överflöd av varor som förbrukas i USA "och som exporteras - till andra länder. Utvecklingen ' fornt- sätter i oförminskad takt på grund' av att: produktiviteten" stiger och teknikens nyaste rön börjar «till- lämpas incm alla sektorer, En revolution som ”Eynnar =. kvinnan. . Denna förändring får betydelse- bär .bl a att kvinnan på mera sa de: om "att en storm : med många, åskknallar betydde ett gott regnår, medan ett mera 'stillsamt mullran- de bådade torka. '« ss "Den moderna människans intres- se för åskväder -är mera: prosaiskt och ekonomiskt .betingat. . Väder- lekstjänstens prognoser om åskvä- der är viktigt för bl a jordbruket, byggnadsindustrin . och ' trafikfly- get. Det kostar dryga pengar att na- vigera de :'stora . passagerarplanen runt åskväder. Att i god tid få reda på : ovädrens "banor "och intensitet kan spara stora pengar åt många. ' Större ' delar av vad man i dag känner till om åskvädren och deras rörelser grundas på en undersök- ning som den amerikanska ”väder- lekstjänsten gjorde 1946—1949, Med hjälp av de data som hopsamlades under denna undersökning bevisa- de Horace R. Byers och Roscoe R. Braham vid Chicagos universitet att åskvädren är en anhopning av ”celler”. Cellerna, som kan bli upp till flera kilometer i diameter, inne- håller mycket aktiva ”skorstenar” av stigande och fallande luftmassor: En sådan cells. livslängd är oftast mellan en halvtimme och en timme. En. undersökning som - nyligen gjordes av Chester W. Newton och James C. Colorado, gav vid han- den att bildandet av nya och för- 1 av gamla celler är av yt- med på arb k eftersom "många uppgifter . inom serviceområdena inte ställer några speciella krav på fysisk styrka. Kvinnor håller redan 46 proc. av alla poster inom servicenäringarna, ”mot "bara 19 proc inom produk- tionen, "Äldre . arbetskraft = har också bättre möjlighet att. hävda sig mot yngre i serviceyrkena. "Dessa näringars expansion och nya betydelse kan också få ett stabiliserande inflytande på nä- ringslivet, Syssekättningen inom servicesektorn är mindre känslig för. konjunkturförändringar än + (Forts å sid. 7) tersta betydelse för åskvädrens rö- relser och därmed också när det gäller att ställa prognoser för dem. Man fann att am man iakttar ett åskväder ovanifrån, från ett flyg- plan, kan man ursiilja hur de nya cellerna så gott som uteslutande formas 'i åskvädrets högra kant- räknat i vindriktningen — och hur de gamla försvinner till vänster, Detta gör att åskvädret långsamt ”styr” något åt höger i vindrikt- ningen, " FARLIG ÅSKA HÅLLER TILL HÖGER? Radarobservationer som =1960 i Amerika var övertygar ble EN : «2 > dnärsalter genom utsläppet . orsakar. NR tet ”] igérväxning” > och” slambildning. . snabbt kan ringeledning: utslåpp Å ”wattendrag, sj "vatikeniområde? a än ggning och djurstall, + Största” delen | av det: slarv” och den försumlighet "som ski 'be- träffande 'vattenvånden - Si torde emellentid ” bero ” på. att . -syndaren inte: är "medveten "om. han "kan ' vålla. JBoternedle' följaktligen: ' upblygti upplysning. Ett got är , em! "bildserie; "om > förskare. visade också att de cellerna formades i åskvädrets hög-= ra "kant, Newton : och" Fankhauser ansåg: emellertid. att dessa” kunska= per var otillräckliga för. att effek= tivt förespå . ovädrens rörelser. De sökte därför förbättra möjligheter- na ”att--ställa > prognoser. på detta område genom att' studera åskväd-: rens lagring av fuktighet, +... > När åskvädren rör sig genom de lägre luftlagren, + där : den största fuktigheten är "koncentrerad, . sugér molnen till sig vattenångor.' En del av detta vatten faller sedan till jor- den i form av regn. För' att balan-; sera. upptagandet av fuktighet med mängden av nederbörd måste åsk- vädret passerå genom de lägre luft- lagren med: en viss: bestämd .has- tighet. Ju kraftigare ett åskväder. är, ju snabbare måste det färdas. Has- " tigheten ökas om åskan drar sig till höger om den förhärskande: vind- riktningen, medan en rörelse till vänster bromsar upp ovädret, :' : + Meteorologerna sitter: alltså inne ' med vissa kunskaper om åskvädrens bättre vattenvård a jordbruket och, olika. lösningar "på problemet presen eras, Bildserien att bli ett bira "tillskott tilk utbild” ialet i. den" verk som” or us hållningsoällskapen kets vatterwård char” om plats. oe ETT ORD cv CPA VÄGEN Jag har” nu ingen kraft mer i mig och förmår icke mer att andas”, Då rörde han som :såg ut såsom en människa :'åter. vid mig och styrkte mig, Han sade: ”Fruk- uppbyggnad, beteendemönster och |ta icke, du högt benådade man; hastigheter. Doktorerna Newton och frid vare med lig, var stark, ja Fankhauser har utarbetat en enkel |Var stark”. 'När han "så talade formel, byggd på dessa kunskaper, . | med mig, kände jag mig 'styrkt.. De är ännu ofullständiga, men in- Kära + tt Dan, 10: 17—19 nebär dock att betydande framsteg dig! > trötta. rä, Detta gäller gjorts i riktning mot ett pålitligt prognossystem. Och sen gäller det bara att tala förstånd med åskan så att den inte slår ner, för att bereda den histo- Om du i: dag bekä; riska gumman en smula andrum, |Daniel: ” ag här nu: ingen : kraft hon som aldrig har en lugn stund |msr 1 mig", så kommer han själv vare sig på vintern eller sommaren, Och rör. vid dig och talar till dig. på grund av ständigt hotande hus- berö så mät är han, :att. hans förhör och åskväder under respek fyller dig. an Fans Ord till. odig tive årstider. + ldu måste JSM hy, kraft, och . ”När haw så. talade med mig .j kände "jag mig styrkt”. Dare var stark, ja, var: starkt : Alla synder du förlåter, alla brister helar du; : ” ala synder, alla - -brister —' « , är . mig ' huh Ho är den som väger ar a när du säger: Gå å fridt | gjordes av ameikanska och brittiska " och med nåd och kraft ot "särskilt : för.- "var särskild - föl ner i i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.