a LAHOLMS TIDNING: t varför skar vi producerå livss medel. i vårt land när. vi kan "köpa dem billigare utifrån? Eller, 'det är alldeles tillräckligt att vi . odlar" jordbruksprodukter på vå- ra. bästa jordar till konkurrens- kraftiga priser och - lägger ner jordbruken där jordförhållanden och klinatiska föutsättningar är mindre gynnsamma, Låt oss bb stället satsa på industrin, Det är den "säkraste' vägen till 'ytterliga- re'standardböjning. ' ' : Frågeställningar och "påståen- den i dessa "riktningar är vanli- gat" Ur. "nuvarande" ekonomiska aspekter finns inte heller mycket : att invända däremot. Vi kan för rtärvarande utan tvivel köpa livs-" medel: billigare' utifrån av , de överskott , andra' jordbruksländer dräås med.' Men det är en i högs- ta' grad "egoistisk näringspolitisk ” debatt, Vi ser inte längre än till: oss 'själva och till att vi själva skall få det så bra som möjligt. ' Vi tar inte den minsta hänsyn till världens hungrande och sväl= tande miljoner människor när vi resonerar så, . Detta faktum gav professor ”. 1g våm Myrdal oss en välbehöv- : lig påminnelse om då han' talade Inför Nordens , bondeorganisatior > kunna tänka " värld,” resonerar vi, att skära ned vår livsmedelspro=, duktion” så "mycket" som möjligt och till killiga Priser köpa” ev. det : " överskolt som dessa. massör av undernärda och svältande männi- ; skor så väl "behöver. Är inte detz ta egoism i dess högsta potens?'. samband ;, möd.s,deén. ; i för år 1985. Den", En ed långsammare ANN förelse med. utvecklingen un= der åren 1960-65 miåste man räk nå ned: under. senare hälften , -|långlidsbudget, som: lagts fram AI ; reviderade"... naticnalbq dgéten "Man: kan : naturligtvis ' att det. svenska” jordbruket -bety«e.- 1der.-så litet. internationellt sett, | " Amerika, : Sovjet ock ,ändri ”stora ” ' jordbrukspr ducerande har Jångt. del. Srre möjligheter” än . - na försiktiga "vi att "höja 1 duktio= "nen" och '"åstädkomma" verklis". ga. resultat. ' Men de, "fattiga Jän=, derna har. jur inget att: köpa” fö Följaktligen, gäller: det. även för de stora: I tt" begränsa'"/sin-. produktiön: till örsamhetsgränsen > och låta" de” "fattiga och svältande människor»: na” svälta'ä även i fortsättningen.” t ledning "tro att: de: kommer” att ställa krav” på de" ”övergödda". folken, krav på att få av deras "överflöd? Och; vad "är "det för "pro slags . moral av: kulturfolken:: att. "bara försöka tillgodose sina eg- na ' intressen? . Skulle man inte" att vi , - ners ling 4 Malmö på tisdagen, Före- ' draget,. som publiceras på annan " plats.1 dagens tidning, belyser nämligen den . globala ' livsme= " " v under de' nä t Uförsam- årt' lands, produktionsvolym ti av. detta decennium, konstateras i den: , framtidsbedömning,' ska överst Handelsbankens , äv, | 14,4 "procent. i. - elen bör öka snabbare ån hitils "Produktion, lavesterlngar och konsuritlon! i. ” Under1950 talet och 1960-—- 65.0 ""Okning i VÅ per år,. fästa priser" | ECE Faktisk - utredningens. juveckling "prognos ; 1950-11 1960-65 talet . Py "Brutfonatio- "Bruttoin« :; .nalprodukt. våsteringar; brutton ålprodukten ;R "minskat, Den: privata konsumtionens andel har” "urider 4 1960-talets första hälft skat med 2,4 procentenheter till 52,4,' den offentligas" med 17. till Den da. långti utgår" från" en årlig "Ås a - vi ; Privat kon-' Sumtion”. Offentlig, i, konsumtion. ; tet av 1970-talet, Mätt” 4” antalet utförda arbetstimmar "kan syssel- sättningen 't. 0. m.' väntas minska något till följd av fortsatt" arbets- tidsförkortning... = > FA Med ' tanke härpå” ter sig anta- gandet" om 4 procents årlig ök- ning i natonalprodukten inte som garanti för att vi tillåtes”. upp>=". der” träda: som. köpare” av: livsmedel." på "värld: den om, : låt oss årén och den är sådan att profes-' sor Myrdal använder ordet ”livs- ; medelskatastrof” - när han " talar om den": Sö rProfessor Myrdal pekar på den : oerhört - snabba ;' -befolkningstill= växten ide fattiga länderna. Re= dan nu råder en stor underkon sumtion av livsmedel där. Hittills har :man inte heller nått några märkbara '. resultat födelsekontrol ollen, och. Myrdal tror att-det -dröje ket längéi innan så sker, beträffande 2 om: säga, tio år, när vi har . möjlighe”; ter till 'självförsörjning men" inte ” utnyttjar dessa. 'Ocl de, skulle. vi: då. inte” ha "råd att" ; dela" . med : oss . av, vårt överflöd till sämre lottade människor? Och: ". varför skulle "jordbrukarna « en=. samma: : behöva stå för kostnaden . härför? : Vi « talar vitt ioch brett" intresse - adt hjälpa "de" hjälp 's svältande: KRANEN änniskör kam få.-Vi kanske” renty | fnte häller takt med be ) ökningen. och", en "höjning hära är en fråga på mycket lång . sikt, Saråtidigt "räk världens fr ivsinedelsprodukiion | H behöver fördubblas: från början ?- som "brukar vara: fallet” när: rik: av av detta decennium. fram till: 1980, > " Hivsmedelssituationen + + skall” klaras nödtorftigt. : Under det att. underkonsurmtion. och svält för miljoner "människor utgör. det allt anriat överskugga. i ä ss finns blir allt större? > av. skulle? kunna: hjälpas. fåt "tet "av ' vår förmåga. r "varje: fall" - finns” det' anledning att. 'résonera / litet” ”mindre:? tegoistiskt”> n vad "linjerna: för vår jordbruksproduk; -tion.””diskuteras." ; Livsmedelspro="" duktioner har varit, och : betrak 2 "tas kanske alltjämt 1: visså kret-: sar, som, en intern: angelägenhet. tionalprodukten''om 4 : alltför pessimistisk, förklarar ”In- under» senare" hälften av 1960- tar let; alltså närmare en procenten- het. mindre än” den ittliga ha” "gått något" "långsarimare än: ti-4 digare. "Resultatet har blivit att det ”totåla arbetsinsatsen mätt ” antalet arbetade” Mtimmar ” sait HÅ var: resurser. och med” (C 0,5 procent per år, "medan i den. inte ökade "alls under 50-ta- let... Ungefä hälften av den, acoe- v | mera . på" många håll 4" . suggorna. stitnyltj r de Igamla: be- uppgången! hittills under '60-talet, dex",; Tvärtem .' innebär det" att produktionen: " per ” ”arbetstimme måste stiga snabbare än hittills; en sådan utveckling kräver en. fort- De främsta "anledningen - härtill | satt hög 'investeringsverksamhiet, är. att tillgången på' arbetskraft, |vilket i sin tur innebär att kapi- räknat i antalet' yrk ik talbeh med" all -: sannolikhet personer, "väntas komma 'att bli äfungefär oförändrad fram till slu- kommer att wara stort även nder resten av' 1960-talet, ” ”Tolsen. i nacken och. det ' svarta bröstbandet är tofsvipans bästa ' Klockan & är r åtta” på kvällen. I en halvtimme har jag suttit på en sten invid stranden 'och i kikaren följt tofsvipans halsbrytande ” flyktlek, som verkligen verkar riskabel. Först stiger hon tvärt upp till vä- ders, svänger ett halvt warv 'och störtar lodrätt till marken för att med vinande vingslag återuppta flygningen," när man tror hon skall landa. Så fortgår det i flera minuter, tills hon slår sig ner bland ett par andra vipor på en äng . intill sjön. Nu börjar hennes ökande efter föda, främst insek- förändras relativt. snabbt, " "nte minst” lantbruket. Korna hålls nu- lösdrift, medan" suggorna "i. vissa” fall > är | klavbundna. En uppbunden ” sugga var för - bara” några 'år sedan något otänkbart! men" är alltså i dag en Irealitet.:'I "vissa "fall förekommer it. | även sömimartid : stallutfodring ,; av mjölkkorna, «medan främst |, sin- kvicksilverbetningens', . följd. sar. att vi är skrämm d . könstaterar N ya W e r. lands- Tidningen. (nn). Tidningen frågar , sig vad vi gör » åt detta. och framför ” allt" vad jordbruksminister Holmqvist gör: | Man har onekligen intrycket att han bagatelliserat problemet, Vis- " serligen har han sagt sig beakta |ytsa biocidproblemet, = kvicksilverför- giftningen, som ”en allvarlig sam- hällsfråga”, men han har inte ve- lat acceptera de forskningsresul-- tat som tidig; , it trots alla varor. utan; tullar «och dra att de: varit: alarmerande. : Men de flesta har kommit från utlan- det, och hr Holmqvist har försökt gömma sig. bakom talet om ”en avvaktan på en svensk. under- sökning”. Det gjorde han t.ex. i årets statsverk ition där delshi or ivi” grä frågor icke: har kunnat acocpterad av de övriga; "medlemsståterna, ”-' Nu har han allt som allt ägnade två ra- der åt den livsviktiga frågan. Nu, kan jordbruksministern;in- te längre gömma sig ” avvaktan”, NWT erinrar 'om + att , även Stockholms. Tid ningen (s) kritiserar" hans nonchalans och fränt påpekat" att ”den här utredningen är svensk, hr Holmqvist”, NWT tillfogar:-+.. Flera tidningar i den svenska dagspressen har kommit till slut- satsen 'att étningen industriprodulkterna” och” 1 framsteg, ständigt kunnat” registre- ras, så att ' den” marknaden på detta. dan? kan anses färdig, handlingarna fördes in | åd " började : br måste stoppas, förbjudas. Man är medveten. om att detta medför en viss. produkti ;k för terna forna. upp. sig, Strävandena : att jämka” ihop de olika” staternas [+ tå ; jordbruket — till vilket: ekono- miskt värde är dock omdiskuterat. Siffran ' 30 ' miljoner” kronor ' om året i förluster — sett till jord- bruksproduktionen — har . räk- nats fram i en undersökning, Än- nu högre tal har .nämnts. .Men man Kar inte räknat kostnaderna för det 'som förstörs kostnader som måste ses' på lång sigt och som: kan bli SA Sö över- huvud taget -räkna i: Hr: Holmqvist står Pier ett komplicerat problem, som. emel- lertid kräver en snabb lösning. KVICKSILVERFÖRGIFTNING- ARNA: bland viltet behandlas i en ar- tikeli Jordbrukarnas Föreningsblad aven av utredarna, professor ' Hans- Jörgen Hansen, chef för Statens Veter inärmedicinska' anstalt. I sin | många”, blindskär "och ” ofta upphov. till. interna. konflikter” ia MACEN ningen om att det v v som. riskerna” mé satta. undersökningarna : på "mera . aktuellt, material skall: ivisa”att en » viss förbättring . redan ' inträtt. Otroligt är detta inte — och skul- : le i så fall vara utomordentligt -glädjande.: Men. undersökningarna fortsätter. fu 'och kommer: att me- delbart den i dag svårlösta frågan egen kommentar till den 2oro- väckande rapporten” erinrar 'tid- Md . . - väd 'världens - jordbruk skall” till- ” Imensämma : marknadens - regering. a | visserligen: ide "tre" större: staterna ;SVINENS BETESGÅNG - n nötkreaturen, sharare : . tvärtom, utan mer "på ' arbetstekniska' för- i "mjölkproduktionen;" Svinen” "smälter det” "växttrådrika fodret betydligt sämre” än nötkrea- turen,.. dvs. - mjölkkorna = kan. ut- nyttja, samma mängd” bete bättre än, svinen, Detta. gäller särskilt någonsin då djuret att ket.” som möjligt har; vi "mycket tsvin utomhus; Till detta också” att” "motion försämrar vår "och" en. skulle” erhålla flera röster "än "var "och "en ' av de" tre mindre "staterna men Sjngen ' stat > | skulle ensam: kunna uppnå: var= ken "enkel z4 ler kvalificerad” ma- joritet. . F BEC-kommissionens ; : > för harmonierar väl med EEC:s andra men "mindre klart 'utsagda-' syfte, dv. s. den" politiska gemenskapen, 5, | Kommissionen intar redan nu en stärk ställning ' och dess avsikt är säkerligen att söka bredda vägen fram mot” den europeiska ' för- bundsstaten."' Här ' har” vi förkla- ringen till den" nya svåra krisen. De Gaulle ' är 'en svuren fiende till idén” om Europas förenta stater, hans vision av det framtida Euro- på är det sk. ”färderneslandens | Europa”, div. scen allians mellan : | de” europeiska staterna, där varje : stat” behåller”. sin" suveränitet . och där - Frankrike” Spelar - första” fio- len;: d rupiäld ren: jordbruksfonid; ilken' bland :anmat ! kompensa> ra lämnas" åt-de "länders i | högre grad äns r för att den gennvensamina: rkna= . I den skall:-kunna fungera. r länge. de Gaulle” regerar Frankri- ke kommer "han, .inte- att tillåta en utreckling,” "som; åter dén ekono. miska .. gemenskapen ' inom "EEC övergå till" politisk .' semenskap .. i är nödvändigt SK - de. Gaulle. att - den” uppgå. Makten över + BEC- budgeate EEC. Det: spekuleras mycket över iden... frågan: just. nu. Ingen kan på i förhand. räkna "ut vilka: poli- ]3 i ltiska”dråg det, Gaulle konimer att göra, ”men” eftersom : hamn trots alt sin. envetenhet ingalurida saknar slondäs fö; lag läggas | händerna på ”EEC-pärlamentet, ” "en", över- nåtionell organisation och « EEC- kommissionen. "själv; som därige- nom verkligen skulle bli "vad den ibland: nu kallas, nämligen den ge- Det må. tilläggas, vilket är väsent- ligt i, sammanhanget att. '-- enligt t .skulle'; för ; beslut i alla viktiga ärenden' fordras en- ” gripa "i deras ställe, skriv S verkligt kan” man våga der gissningen/; att han inte tän- ker” göra detta; Frankrike har dragit "mycket stora fördelar 'av der; gemensamma marknaden och det: franska! jordbrulet "skulle Si hög grad kömma att gynnas, ; om riktlinjerna” för ' den "gemensamma jordbrukspolitiken. - förverkligas, Vår tes blir därför den; 'att EBC kommer att' leva: men att dröm- men. ..om Europas. förenta ' 'stater skjutes ännu ett stycke längre in ringsbehov.” och "kan" "därför klara sig på tämligen. lågkoncentrerat fo- der." Sommartid "erbjuder en: väl- skött. .betesvall rett utmärkt foder. kan "djuren; lämpligen utfodras: med - ensilage; som. ; bör vara av: god :-kvalitet”.; och" ' gärna ensilerat "med , malt-spannmålsmjöl som tillsatsmedel. Många anser att grisningen” går” lättare och -; att komplikationer är : mindre vänliga om” suggorna får motion. "Suggor- na kan också. vid betesgång få äta sig fullt mätta utan 'risk för « att bli feta, eftersom betesgräset relativt” skrymmande, - ! Fållindelning höjer ev ävkastningen' : 5 Näringsvärdet "hos bete är myc- ket varierande och beror på wäxt-= art, ' utvecklingsstadium och ' års- tid, Under i övrigt lika förhållan- den överträffar' baljväxterna' grä- sen i detta avseende, De 'gräs, som skall: ingå, bör- vara bladrika” och tåla svinens' trampningar. Efter- som, värdet är högre hos 'det spä- da” gräset: och" försämras med ut- vecklingsstadiet -år..det "nödvändigt med - en': noggrann ' : betesskötsel. Betesarealen , måste därför lelas i ett lämpligt antal” fållor, att gräset inte hinner. bli år mellan. avbetningarna, 4 = "Ju, snabbare avbetningarna sker desto bättré,. Av. den anledningen bär' fållorna inte vara” större än att ” djuren "får gå i: varje : "fålla högst en: vecka" åt gången. "Den bör: därefter ' vila några ; veckor före nästa avbetning,' Till en" god betesskötsel hör 'också att vallen plöjs tupp med-jämnia mellanrum för". att förhindra .parasitsjulkdo- Krattfodertillskott: | nödvändigt: Även om botet -är av "mycket god kvalitet . är "det > : nödvändigt å vek med. tillskott av: kraftfoder, + I — ; växande, svin, medan; : suggorna på förvuxet. |.” ter "och. maskar; "Hon står stilla ett ögonblick, stampar. några" slag med foten, springer ett stycke och böjer sig ned." Resultatet blir 'att en stor mask plockas fram ur sitt gömställe. ' Tofsvipan 'lyssnar ” sig nämligen till var födan" finns och överrumplar.. den därför. Nu. fick inte vipan behålla. sin', mask; "en mås var framme och snappade den åt sig. Måsarna skäms inte för att stjäla sin mat, inte ens av en få- gel -som. är Sika stor som måsen självt! - En vecka senare G början av maj) stöter "jag - på vipboet, fyra stranden. (Hos äs bona fridlysta," men säljes vipäggen som ns; våren! ;. :) Vipan:kretsar över mig och låter höra” sitt typiska ängsli- ga läte ”våvip” därav namnet. Jag drar mig: naturligtvis .skynd- samt tillbaka, och slår mig ned på behörigt avstånd. från reviret. Ef- ter". fem. minuters allt lägre! flyg sitt ”foderbehöv” "från vet av. kraftfoder: méd betets kvalite tsk stora: krav på skötarens: omdöme. Eftersom betet är. mycket "protein- rikt räcker det med enbart foder säd. till de "lågdräktiga” suggorna. En högdräktig sugga "däremot be- höver också tillskott av. animalt protein och bör dessutom inte er- hålla. mer än 1/3 av sitt foderbe- hov från betet. Undernäting "på detta stadium "' inverkar nämligen menligt på grisarnas födelsevikt. Utom energi och protein behö- ver, betesdjuren också ständig till- gång till ' vatten. och salt. Betes- : gräset: är. rikt på' karotin, vilket |; . linnebär att. A-vitaminbehovet täcks mer, än väl, Av vitamin D får svinen” vad "de behöver genom solbestrålningerv” Bebtesgräset inne- håller också; tillräckligt av övriga vitaminer, såsom . B' och E, varför svinens' vitaminbehov. inte" behöver tillgodoses på annat sätt. : - från - gång till dletdring " och. tvärtom bör |: igt. I di ivande .sugga kan” med fördel få litet grönt fo- der eller” ensilage” Man bör emel- lertid låta detta "vara extra utanför suggans "beräknade foderstat, ' Betäck suggorna före, .: betessläppningen s Suggorna, "bör "efter ”avvånjninig- en inte släppas ' direkt ut på be- tet.” Om solen: lyser starkt blir. de lätt 'solbrända . och har då svårt att, ”atå still. för ' galten, . Släpper man magra och nyss sinlagda sug- gor på bete utan att ge dem till- räckligt med: kraftfoder "kan det bli svårt att få dem dräktiga. Un- dernärda suggor anlägger '' också ett mindre 'antal foster än suggor "oli god kondition. : - Det är därför : I bättre at ' ha" -år h - | holme :"som ' fiskmåsen; ” "I'der är ett tecken på att Gud har « känne tecken. ' ning slår "vipan slutligen ner” a par meter från 'äggen, står stilla. ett par sekunder och trippar någ- ra steg framåt. Samtidigt låter hön höra ett hönslikt läte ”ka”. Så åter stilla, plockar "lite ' 'planlöst med näbben. på "marken, lystring, . och detta sätt närmar hon sig ryckvis balen och sjunker, slutligen ner över äggen. kan man få höra små pipanden inifrån ägget och ungen hackar den göra själv om den skall 'kla- hjälpa den att befria 'sig från ägg- skalet!) Ungarna är torra inom "ett: från boet under överinseende av' honan, medan hanen sköter wvakt-. hållningen. : På nätterna. : kryper ungarna in under honans skyddan-' de' vingar; Detta fortgår tills de är två veckor gamla, då de får klara sig på egen hand. : +: s Tofsvipans wärsta' flende, måseny kan ibland helt spoliera vipkullen genom: att antingen ta: äggen eller också ..de nykläckta ungarna. -Då .$ö pd lägger honan: ofta en andra kull; men ” denna gång bara” två: "eller förda anteckningar häckade i sjön 1962: 4 par, 19635 3 gar, "19 3 par och. 1965, alltså i 'å en: eridjande, JÖkning, - Under "de kull om varje år, Are: 1982,. 1963 och 1984 spolades/' tillsammans tre, bon bort" när det blev. högvatten; vattnet; I” år hade. en "vip varit dum nog att” lägga bo” på samma . häckade; och dennes var” naturligtvis ej sen att länsa sboet på desa fyra ägg.!: När ungviponna. efter" en månad kan flyga," flyttar” de "gamla. fågl na. söderut. Ungfåglarna samlas stora flockar ' framemot = sept.-o och följer” efter "mot sydväst. De ras” vanligaste övervintringsplatser ligger” I England och Frankrike, ” Men framåt mars hörs åter ett. ängsligt ”wi-vip” över ängarna och - luften fylls åter av halsbrytande flyklekar, Tofsvipan är alltid en trevlig återbekantskap, ty hon har” för det mesta våren i kölvattnet, - "Tars-Arne Feldtblad + (ETT ORD "PA VÄ (GEN |: "Ty jag är Herren; din Gud, som rör upp havet, 'så "att dess böljor brusa, — + — och jag har över- täckt dig med min hands skugga. oc Jess 51: 15—16 Det & är ingen tillfällighet, när: det . hav! du' färdag över blir - "upprört, så att dess böljor brusar och du ängslas för att du skall 4 under i stormen. + Du fruktar för att ditt "livs! dragit sig tillbaka från di i nej. 'Det är tvärtom Herren. "ån Gud, som har rört upp havet, så att "dess "böljor. brusar.» Det är din himmelske Fader som står bakom stormen." Det är han som sänder varje vindkast över: ditt hav. och leder war skumvit bölja. .. [en på samma: lovat: Dig vill jag fr med: min hands skugga. Stormen skall. inte kosta. dig livet, ' Var inte: ängslig. Gud står bakom det hela, stormen har gått över, - Tro ej han. löftet bryter, er tro ej från d tills de är betäckta. Därefter kan de efter någon dag släppas ut på bete, . Vanligen, dröjer: det endast |' då och undret | kring ä gr på scr nens vingar, . ig ryter och:-själva skadan on att-tjäna dig.till-gagar = = så några trippande steg igen. På ” "När vipan ruvat i fyra "veckor : sig ut genom skalet, (Detta måste” ra' sig, och 'man får absolut. inte: | par timmar och traskar då - iväg" NN gar: Lv
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.