+ : Torsdkt geni den 29 jul -1965 . Torsdagen den 29 juli "1965 .. El. En -Pressfotografs bragd RK Oro på kanterna missa” om, "eftersom linjerna" är klara: "mittenpartierna' håller 'sin kurs och "högern 'sin,; Det blir inget "komprornissande mellan progressivt och : : extremt, "något som ' jgång på "gårig ” fastslagits. Varför . skulle . ”mittenpartierna jan | byta ut sitt dollarinnehav 'mot guld. Under, årets första fem må- nader "förlorade USA 1,1 miljar- der "dollar av sin guldreserv — Frankrike svarade för över hälf- ten av denna nedgång. Den franske presidenten handlar som han gör av både ekonomiska och politiska skäl. Han är missnöjd över att USA exporterar dollar tillj Europa och. på så "sätt förvärrar inflationen -här och samtidigt kö- per "upp » europeiska industriföre- tag. Politiskt anser inte de, Gaulle att USA bör få vara så domine: rande som de 'själva vill. Där USA blandar 'sig i leken blir det bara tråkigheter enligt / hans uppfatt- : ning. Hur skall det Z i "fortsättning. en? Det nuvarande systemet: har sony sagt sina brister men även de flesta kritiker är: ense: om satt nå- got bättre knappast finne. De 'fles- |. ta länder kommer troligen att även i-for föredra räntebä- rande ' dollarinnehav': i : stället för mars valutor. | : Vvs I "clräntelöst guld. Fortsätter guldav- För de Gaulle var, det inte nog |tappningen har USA alltid möj- med ätt en ändring borde ske. ' Han | ligheten att strypa 'utlandsinveste- gick i i spetsen för snabba resultat ringarna, gåvohjälpen och utflödet ] t. meddela :att : Frankrike] av turistvalutor något. som |. - avsikt” att 'så .snärt som | man snabbt tror, skulle får en änd= | möstige” 'och "med omedelbar ;. bör- ring . till: stånd. sort börjat få verkan ' kom” president | de Gaulle "med en överraskning. Han ' var "visserligen ' inte "ensam om att” anse det nuvarande inter- nationella betalningssystemet min- dre' tillfredsställande ”— "inte bara den. ena" reservvalutan, dollar. ha- de. visat svaghetstecken "utan sam- ma är förhållandet med. pundet. — men han gick" längre än andra kri- tiker mär det. gällde' boten: han ville, ha ett. nytt” system baserat teslutand "på guld och utan re- servvalutor, alltså en- återgång till guldmyntfoten . som". övergavs då början av' 1930-talet, "Mannen bakom” de Gaulles tan- kar var en av hans ekonomiska rådgivare, Jacques Rueff. Inom fi- : I mansdepartementet och centralban- ken fanns det' tänkare som "dock inte” ville gå "så långt som de Ga- ulle” De" ville skapa: en. ny inter- åtiorvell. 'reservvaluta, ” som ' skulle ersätta” dollarn och "pundet och stödjas -av IMF:s. (LI la hutafonden nar r Btockholni (LT);” > Allting" blir dyrare - ett Hog så aktuellt påstående i dessa dagar, ” En sak har "dock "legat "stilla — näm- ligen» priset på guld. "Ända sedan 19M har ett uns (28,35 gr)" guld kostat” '35 dollar. Det här skall in- . med ' en "kompromiss ' skrämma I4< ”Handla/ om alla trevliga smye- bort mårginalväljarna? Dessa kan ken man" kan göra, äv metallen vara lugna för att det' inte kom- |: . mer” att finnas något Anslag” av högerpolitik” efter. "en maktväde? Det finns egentligen inga vä- sentliga skillnader i de tre op- dåskåd "ning, menar Aftonbladet (8). De ” gkillnader man kan iaktta: är främst skillnader i attityder. I den " sociala politiska . attityden har de en benägenhet att svänga efter vindarna, och i den ekono- miska' politiken är det ungefär . samma halvt liberala, halvt kon- ' servativa föreställningar som do- , minerar. Det konstiga , med hela "talet om borgerligt gå de är -att man aldrig satt sig. sier för att studera sina respektive åskåd- ningar och wvilken kompromiss +: nan skulle kunna ena 'sig om. "Man talar bara'om förändring . vid makten: men meddelar” inte hur denna makt skulle förvaltas, "vilken (politik man skulle bedriva. " Denna I arakteristik' är söm allt ”annat-AB. behandlar "osaklig och I + s felaktig. Bakom demagogin : lig- ger fruktan och därför blockar AB ihop hela iti "Var- dj politisk i bedömare vet mycket "väl att! det. finns en. "klyfta mel- "Jan. mittenpartierna . "och "högern "den är i många fall bredare än ..den mellan högern" och" social- demokraterna, som" möts” på imånga punkter, (vvs +; Öppositionspartiernag - politiska sociala attityd svänger på intet "sätt efter windarna, Högern har "sin , grundmurade ' konservativa åskådning, förankrad i inbill- ningen att den enskilde ' själv " skall kunna klara det mesta, me- dan mittenpartierna önskar uti byggnad av den sociala trygg- heten, ss ve Sn Ifråga om den ekonomiska po- 3 Dasbl. Fr ö: kom- H mer civilekonom Carl: Leissner in på frågar om ' marginalväljar- nå. .Han tror att-det säkert finns många marginalväljare som: gär- na "skulle. sé: att: "socialdemokrå- fernås, makt blev beskuren” men | som inte «vill medverka” till; att & : hela . makten : överlämnas ti I borgerliga, Talet om växling: makten. kan i :deras fall” få an |? - resultat ' att. de' beslutar. sig: för att "trots : allt rösta med 'social+ dard, Guldet i ländernas wvalutare- sérver "kompletteras där” med nyc- Kelvalutor baserade” på 'guld: Pun- .. Det ligger äv pessi kom . denna suck;.. Tanken. är p : emellertid ” realistisk. : "Väljarna , önskar inte. en politik, : "som inne= "bär en radikalt ” annan. kurs än den nuvarande något som. högern "pläderar? för, Därför, är. mitten- |: alternativet: det ; enda . realistiska, ä « Hr Leissner påstår att om sö- cialdemokraterna - skulle mista majoriteten ” skul je od nakt- lösa, något som "st mer. "med maktväxlingsteorin s och , - skullé inträffa i ett tvåpattisystem.. men att” det inte är så 'det;går.. till. il; ett. flerpartisystem.. Påståendet ä ”undérligt.: ” Socialdemokratin iett bevis, på att ett parti kar inte”. svår Narford- älspapper :- och är ande. Guldet! däremot ide djupa” vålven och tankearbete Wo dock. inte kräva ökad tillförsel av v näring och syre. ; Känner ni ervofta trött? Känne ni er tung i kroppen och "bara ön- skar att ni finge 'wila er ett tag? "NERVER OCH HORMONER; ; litiken” kan väl”. .konstaterå "na, , socialistiska "idéer, 1 kammarén;, död. utan "ätt 3 zhal: skaffat något nytt i stället, Där- Hör” förs " en ivinglande; Kraftlös ekonomisk. politik, som gör; att] "aldrig isatt. sig. ner: för, att. 'stu- dera åskådningarnå för att ena sig om en kompromiss Bottnar' i okunnighet om . problemet. Vem har talat om " borgerlig ämgå- : ende? - Inte sanitligä" dppositlons- | partier" utan högern! ; JUnderligt att inte AB följt den Hatiga debatten, där" män”; från högerhåll ständigt Pratat samgående, medan .mitténparti- jerma varit reserverade” Det finns inget vatt studera” eller: kompror ls KAMPEN" MOT "> dl : ÖVE RBEFOLKNINGEN ” Vad som främst inger förhopp-|pP > nIngar om att överbefolkningen hu skall kunna "angripas på bred : front : är den opinionssvängning . soni ägt rum på officiell nivå i de ” istiskå och katolska'län- ""derna, framhåller Han dels- "tidningen (fp): -- '! Det är som bekant motståndet från dessa block som omöjliggjort : alla öppna aktioner från FN:s si- da, I båda lägren har man stött "sin negativa inställning till fa- > miljeplaneringen på dogmer som retee Iser "är för - gat nytt hållér omfallning warje, år. Allmänt sett har, priserna stigi ed. omkring |b 35 procent "per "'å prisstegringarna .varit - högre, och vissa år har, de varit lägre, Dessa prisstegringar har. dock inneburit att vi under hela denna. tid tack! vare. kraftigt höjda löner, kan” se genomsnittligt drygt 4 procent, ': Mellan : genomsnittsläget 1963 och .1964' har priserna stigit. .med 3,3 procent och mellan 1964 och tillbaka på en, reallönehöjning på . koppling - Försöl tröttheten -med- det hektiska! ock: osunda” störstäderna: bar 3 skulden till. sås dana” nya; fenomen . som Blir oi irriterad eller kanske disträ sina valutaproblem, — att den egna ekonomin vil- ket brukar vara "det. vanliga re- det nare, :.- Om an muskel ”irnteras av en elektrisk” stöt, drar : den ihop 'sig. Om försöket upprepas tillräckligt många gånger orkär slut inte reagera. får) tillräckligt ingen: fara: Nor- mal trötthet orsakas” av ansträng- ning.” Trötthetskänslan "| nal att vår kropp vill + fa, det Ivg- -Isom spelar in när det gäller att äl en sig- rel till : mer, gen från. vila” till arbete tända en hel serie olika ris kroppen: "Dessa samt att: kroppen: "inte: orkar med, ekonomiskt, : trötta. Då är na orkar. Detta beror "till stor del t på, förm san att kunna utföra. ett starkt än att öka an- Utför” man ett arbete sig så fsmåningom förmåga att ut- föra" arbetet med minsta möjliga SM vet också” att. sådana fakto- rer som lust och motiv spelar -:i Gör' wi ett arbete med glädje, hål- iller: vi "ut längre än om vi gör ett tråkigt arbe ar vi ett bestämt motiv fred vårt. arbete —. t.ex. att rädda livet — kan vi klara de mest otroliga påfrestningar, : : Det är; således många faktorer förklara varför” vi känner oss trötta, "Men att vi känner oss trötta är naturligt och samtidigt en. Ise. om. att. vi på" ett Muskeln ' har eller annat sätt tagit i för hårt — styrs i från nervsystemet : och är. Då arbetar. organismen : mer och |" "arbetstakten | ++ . — För att få ett fint foto av den nya: motorvägbron:över. Rhein vid "Leverkusen klev "den wäst- tyske fotografen upp jtill den sma- la toppen: på endera av. de 48 me- ter: höga pylonerna' sony bär upp den ”687- meter långa” hängbron. - | Fotografen.:fiok : balansera på det ena benet och klamra 'sig fast med det andra för: att inte blåsas eller I: skakas ned från den hit' och "dit svängande: pylonen. Den nya bron invigdes mnyss ; tillsammans med motorvägen som.skall. avlasta den täta trafiken mellan «de. två 'stor- städerna -Leverkusen och AAchen och" därmed trafikströmmen. i' rikt- ning mot den nederländska " sen.; (DeD).. tl farare? i Benäm vinge] tid' ganska: "betecknande. ' Kontaki "I terna på del tiden mellan Halland och det övriga: Danmark gick" till |. stor "del till sjöss, : och" man . for ofta över Kattegatt ellér. ned ' till Öresund, precis som man hår bör- jat göra" all er på. senare. år. Men. också” landvägen; framför allt den ök; ””danskervejen” dvs, nuvarande : »Västkustvägen ” — var kontaktbringande då som nu. . Dessa :. och: : andra .. "förhållanden "Fhar- len: del hallänningar tagit. fas-' ta på och förbereder nu bildandet av en förening, som speciellt skall kan. Inför det; stiftande ” miötet - i Halmstad - lördagen den 28: augusti har en - komnqitté redan utarbetat förslag till. stadgar för. ,”Hallands- fararnas' förening”, som "man, me- nar att. den kulturella samman- slutningen skall heta. Föreningens ändamål blir att citera paragraf 2 i stadgeför- RR ligheterna till lands" och till sjöss att återknyta de "gamla kulturella förbindelserna”. ”Hallandsfararnas förening”, vilken bekänner sig bill är. emeller- o befrämja halländsk-dansk' samver- |. slaget — — att ”utnyttja de nya möj-. Får "skånsk systerförening. "Dessutom "har den: genom TV, radio” och press. välkända Dansk- : Skånsk. Förening, som > bildades 1954 och. om "förutom ' Skåre och ' Öresundsregionen” också Jfhar -Hal- land "och Blekinge inom sitt ”verk- samhetsfält, ansett tiden vara mö- gen "för hallänningarna ' att" själva organisera sig. ”Halländsfavarnas förening”: blir därigenom. eh. s terförening till DSF «. på > samma sätt ' som "andra sammanslutningar redan är det. » Dansk-Skånsk ' Förenings halländske - styrelseledamot; : sedan - 1960, - Sperling Bengtsson, Särdal, Harplinge. Han har gjort en hel det hembygdsforskningar” på” såväl ' Landsarkivet i Lund som Rigsar- kivet i Köpenhamn. Sin egen släkt har' han 'f :ö,' kunnat. spåra till. baka till 1603, till en bonde i Lynge i Harplinge: med det dansk. klingande namnet Rane Andersen. : skramlat allt ihåligare. Barnbe- ; gränsning är i praktiken allmänt d i både ) "och = katolicismens = kronländer. Sovjet har länge haft befolknings- ökningen under kontroll, liksom , randstaterna i Östeuropa. I Kina "gav man definitivt upp denna " marxistiska barrikad i mitten av » femtiotalet, då det visade sig att den inte var förenlig med indu- stralismens frammarsch, Allt tyder nu på att kommunis- ter och katoliker är beredda att ge sin välsignelse åt familjeplane- ring i i FN-regi, - . Därmed skulle den rika världen äntligen ha fria händer att ta itu med befolkningsproblemet på all- var. Man skall för övrigt inte "glömma att detta problem är en direkt följd av den förbättrade hälsovård som kommit till u-län= gerna från de rika länderna, Be- : folkningsexplosionen beror inte på -att nativiteten skjutit i höjden u- : fan på att dölligheten sjunkit och ; livslängden & ökat, : USA och Sverige har hittills gått I spetsen när det gällt famil- jeplaneringsarbetet i u-länderna. > Våra viktigaste insatser har hit- tills bestått i den Propaganda för saken som vi drivit i-FN och utanför" u-länderna, I Proportion till detta har fältarbetet varit av mycket- blygsamma mått. . Av handelsbalansen är skev har ' inte "ansetts riktigt: som vi nyss påpekade har USA inte en i egentlig. aeening negativ handels- balans, ” blivit trött. Varje muskelsamrman- dragning kräver sitt tillskott av energi som alstras genom förbrän- ning. av: näringsämnen i muskeln, Dessa näringsämnen tillförs mus- keln genom blodet. Förbränningen kräver också syre, "Får ,inte' mus- kelw tillräcklig" mängd av näring och syre och "blodet inte” klarar av skatten den indirekta ” vägen," kan| ' Dev : att: "åvlägsna avfallsämnena "blir vi alltså se som en : mycket spe- ciellt ” mårkerade när det gäller muskeln trött, : ciell del av + prishö nn] livsmed 1, :scem också tar, en stor | i övriga delen av prishöjningen” un-' post, ungefär en tredjedel äv kon- | 7 der loppet av 1963 3,4 procent lig- sumtionsutgifterna, måste''vi också ger alltså normalt till) om "vi här titta ”" Utanför” "livsmedelsområdet. med normalt menar det som Det är speciellt wiktigt att studera varit det vanliga under” efter | vad som ägt rum i samband med tiden, datt omsättningsskatten höjdes den' Hur ligger vi Fr till internåt TY juli bår Priss och kartellnämn- nellt sett? Prisstegringen har deix har haft en skärpt. bevakning tit större i några länder och lägre Jav prisérna” hela våren och som- i några. Storbritannien, Västtysk. maren; och kommer under hösten land, USA, Danmark och. Kanada | med jen... detaljerad ” rapport, Det: ligger bland 'de länder som haft blir intressant att se nämndens' Te- lägst Prisstegring 1963—1964, 'me- dogörelse för vad som händer med dan Finland, Frankrike, Italien] priserna: ör "att kunna avslöja om och mn Gerländerna haft större; Pris- skattehöj: ingen utnyttjas som en stegringar än verige. Någon stör- | ursäkt för ningar. re "effekt "på vår: handelsbalans Men I man” för & inta bita slö fast i kommer troligen inte- pri 1 de-- uella. ' prishöjni na att innebära; Men läget krä- utan se problemet betydligt bre- ver i alla fall ärksamhet/ Det dare; eller 'att vi "står i begrepp. attlden nordiska tanken och vars göra mer än.vi egeniligen orkar. '| verksamhet : hålles opolitisk, "kan, : i Ne sägs' det vidare, som medlem Upp- fa. varje hallänning och dansk men också annan person, som vill stöd- ja halländsk-danskt kulturutbyte. 1965 beräknas de stiga med 5 Ppro- cent. 'Det är emellertid" viktigt att hålla i minnet att Pprisstegringen 1964—1965 innehåller en höjning av omsättningsskatten med .mellan 2-och 3 "procent.: Denna .. höjning av omsättningsskatten som beror på ett politiskt beslut” att höja PÅ VÄGEN I frid vill jag lägga mig ned, och i frid skall jag somna in, ty du] - Herre, låter mig bo avskild och i trygghet. Bittida hör du min röst. Bittida . lägger jag fram min. sak inför dig och väntar. « 0 I PS. 4: 9 och 5 4. Sådant ä är en kristens dagliga liv. - Om kvällen: frid och trygghet.: Om morgonen: bön och tack och förväntan, . Den mervösa oron och det 'rast- lösa jäktet måste vika undan, där tron och friden får komma in.” En. kristen. har sin aftonuppgö- relse med Gud. Men Herren sva- Tar honom med syndernas förlå- telse,. Därför lägger han sig till vila i frid och somnar glad in. Gud svarar på din aftonbön med sitt : god natt.»« . - stön morgonen vaknar du ull nytt arbete. .Det väntar dig' svårighe- ter, : frestelser" och nya luppgifter. Men idu lägger bittida fram din sak inför Herren. Och så blir var morgon ett möte med din trofaste och mäktige Herre, Han. är den som hälsar 'dig: (God dag. Ett slag för Halland. Den gamla ”danskervejen”. ge- nom Halland upp till Norge går i våra dagar igen i ”Danska vägen”, som” finns i både Göteborg och .j Varberg, Med nutidens ' snabba fortskaffningsmedel är Halland med 'dess Västkustväg ett land- skap, som alltför många människor bara passerar. Förespråkarna för ”Hallandsfararnas förening”. menar också, att både "nordbor och ut- ländska turister bör stanna längre i Halland, som kan uppvisa åtskil- liga sevärdheter, inte minst från den danska tiden, Tillsammans med turistorganisationer kan man där- för tänka sig att slå ett slag för halländsk kultur och historia, Det har visat sig, att underlag finns för bildande av en halländsk förening av: detta slag. Att tanken På senare tid väckts på allvar be- ror naturligtvis också på de för- gen VART BEHOV AV 'SYRE. ' Vid kraftig”, muskelansträngning älls "stora , krav. på blodgenom- strömningen". i musklerna, ' Blod- strömmens hastighet ökar och där. för. måste "hjärtat på kortare tid än vanligt pumpa mt stora mäng- der blod. Vid stark kroppsan- strängning strömmar 'det således mera blod än vanligt till musk- lerna' och mindre till 'de inre or- ganen, Den ökade förbränning som då 'uppstår kräver större syretill- | sa: försel till lungorna, Vi får djupa- re och hastligare endning.' När det gäller hård kroppsansträngning är denna reglering" av bloiomlopp och andhämtring rästan av större betydelse än "själva muskelkraften. Men också nervsystemet enga- as det n Va sländen Jäckt ut från är, väsentligt. att' vi vid” "varje fall)” Det är Viktigt att vi alla försö- geras i arbetet. Det är på impul- acoch då möter du glad den nya bättrade förbindelserna över Kat- av granska öd; å v uskl. 2 . framgår att man nu vill satsa me- prishöjning rv - varför ker fundera "ut — vad är o a jser från nerverna som musklerna PBiltida lägger jag fram, min sak |tegatt, mellan exempelvis Halland denna har skett och ser om' moti- veringen . för prishöjningarna är kostnader / som” .Jedé "Hill ' onödiga ad kan man spänns, Ju mer invecklat arbetet är," desto större . frrav ställs på inför Herren vänta ra på denna verksamhet. Det är Herrens ”god natt” betyder, att och Jylland med dagli - ' utomordentligt. Låt oss bara hop- y! med de dagliga båt. turerna Halmstad Århus och Var-| 2 a rs pas att man lägger en god grund tillräckligt stor, göra för att få bort = sådana, shutar nervsystemet," Att det också krävs | du får somna in i frid. Herrens oe ; - slet as » berg—Grenå, it Halmst nt H att bygga på. Även om Brishöjningarna är spe-ja artikelförfatfaren, energi” härför är klart, Avancerat dagen till bsyden oe ra gå takt. med Köpenhamn re Ha ENN ee
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.