LAHOLMS: TIDNING sr guskå 1963 4 2 SE president Kennedys latinameri-, kanska politik, då Dominikanska . LT Måndagen den 2 ”Jatinamerikanska” politik > Det änsäga vara ett "nederlag för sigusti 1965 "En demoktatisk revolutloå har, krossats: av' världens ledande, de?” 5 . mokrati — Förenta staterna.” - lerade president Juan Bosch, stör=' . tades vid en militärkupp £ sep-: tember 1962. Den liberale och . framstegsvänlige .Bosch var lan- dets första demokratiskt valda ” statschd på 38 år. De krafter . som hälsat valet av Bosch som en. " befrielse” efter många års hän-'. synslös diktatur konspirerade dock - mot den härskande militärjuntan > och den 25 april i år utbröt en ny;: sätta Bosch i presidentämbetet. : - Häftiga. inbördesstrider följde i" RB militärrevolt: med syft att återin-" ' "a och - omkring - -huvudstaden Santo : Händel följde sedan slag 4 "slag. Caamano utnämndes: av sin. sida till provisorisk ”konstitutio= | "nell 'president”, medan hans m "ståndare. installerade en ny ”mili=." tärjunta under ledning" av gene- ral Imbert. OAS, Förenta staterna ' och senare även FN, vars säker. hetsråd den'14: maj antog. en re "solution om. vapenstillestånd. och medling, sände medlargrupper tlil i: ön, vilka dock hade föga framgång. OAS' : utrikesministerråd” demokratierna ' Mexico,” D : mellan « ; erna under, ledning av en överst « — Caamano,' och, juntans: försvarare, ” . leddä'av general Wessin y Wes . :sin;'chef på den stora flygbasen '. i San Isidro intill huvudstader och ; en av huvudmännen i.kuppen mot! ' Bosch ' 1962. Efter två dygn be= ' la) att "sända en fred: styrka till ön.".De amerikans] 19.000 man, : . kompletterades - dä; med med 1.250 man: från Brasi -en,:250 från Honduras, 164 från 1 . Nicaragua och 25 poliser från Pu- erto Rico; Det amerikanska bid härskade C dens centrum och vissa förstäder - ; medan Wessins trupper höll flyg-' + basen och. resten 'av själva sta- : den. Den 28 epril installerades en ! ny militärjunta med säte på flyg- : basen, men av allt att döma var dWaamano redan på god väg att i P vinna med brett folkligt stöd, , Den 28 april sände också Fören- ta stat -utan för va > ning marinsoldater till republiken i : " för att, som den officiella. förkla- : ringen löd, skydda och evakuera :- , "amerikaner och andra utlänningar ; + hävdade att OAS ”hindrade polis och bad också om: ett extra' möte ' om .den dominkanska situationen "4 de amerikanska staternas 'sam- ” .arbetsorganisation, : "stod det emellertid klart att USA "Ante begränsade sig till att rädda i «sina medborgare. Den 2 maj hade ; . 2.500 av 3.000 amerikaner avakue- , rats, medan den amerikanska truppinsatsen stigit till. 9.500 man . och fortsatte att öka. I. praktiken Innebar Förenta staternas enga= - Bemang. att" juntar. "fick > stöd : i. ;sista stund. Den amerikanska in-, H ; tervi 43 Hhindrada' 2; caamano-sidan: från att tillintet-. . göra + motståndet från 'Wessins I trupper. "Det : framkom ' även - att I Förenta staterna ' försåg. Wessin | Len - :; med förnödenheter... - 1 Den, 2. maj meddelade också: i president "Johnson ' i” ett "tal" att i: den revol v) övertogs av kommunistiska: och |f3' ' castroitiska element." Ian sadeatt :| got sag Förenta staterna hade för avsikt >"; att ingripa även i andra: fall där ' i; man hade skäl att misstänka att en revolt skulle få kommunistisk "1 karaktär, Detia uttalande. fick, be- - nämningen: '”Johnson-do v: och kritiserades båd t, utom Förenta 'staternå” så; u orimligt åtagande. För att bi i ka.sing:” -uppgifter:> publi i lista på 54 extrem .,; som skulle ha deltagit'i revolten, 4 Från sin uppehållsort i Puerto: "1 Rico kommenterade Juan”Boschr" gruppen sta-;' ger 1 ut i sanden, Den 20 juli. bad; båda OAS,” Snart + i skall vi pra inskades sedan > att i: början av. juli uppg ” omkring 11.000, Alla” medlingsförsök under” till ett planerat nyval har runnit sidor» inför ,..FN:s : säkerhetsråd, ;" OAS-styrkan. att dra sig tillbak ”Konstitutionalisterna” ansåg det- ta vara" enda sättet "att. återupp ätta fred på ön, 'medan. juntan ; ; ingripande av de reguljära trug Il i perna”, Bägge sider ansåg att när- ' varon, av. främmande trupper ut- ! gjorde , eri". illegal ; "interventioti” "landets inre angelägenheter enligt men: det ligger ju: i lufteni;.: så skul. le det komma med på någon” "rad så uhdskyller”: H ker. Att ett. gott humör. livet i och. den; andra vn derlig makt, maten hår över ilänsk- lishet "DEN SOM INTE KLARAR SIG. . i inte” bara ur näringssyn- punkt, somm" sådant är :det' eh når turnödvändighet, utan i'livets” alla kiftningar, När man läser om nå- I en tidni vju: uppges .jordbruksministern ha frågat var- . för just bönderna av alla med- '! borgare skall ha en garanterad in . komst, De borde som andra kate- , gorier få förhandla sig fram, I så "fall "skulle de säkert vinna förstå- "else; Jordbrukarnas : Fö- 'reningsblad undrar om y statsrådet verkligen kan "ha sagt "så: , Hur garantierna på förhand för en viss inkomst fungerat vet var- enda bonde. Bönderna har ideli- 'gen försökt förhandla sig fram, det borde hr Holmqvist veta. Hur de vunnit förståelse kan däremot " "diskuteras, lindrigt sagt. Det har .. t också hänt att jordbruksministern ,' begagnat sin makt till att göra av- "steg från de förhandlingsresultat :de kommit till när han tyckt de | varit för bra. Får man se utta- "landet som ett löfte om bättring "för framiden? ' Knappast, ty hr ' Holmqvist tillägger att det ”finns ju alla möjligheter för den som ' inte klarar de realistiska kraven . På rationell drift att flytta över till andra näringsgrenar”, ' : Alla möjligheter? Fullt så en- kelt är det dock inte som att flyt- ta döda pjäser i ett spel. Det bru- > kar 'klagas över hur svårt det är för” arbetare med egna hem och : rötter på platsen att flytta till en » &nnan industri, när strukturra- I tionaliseringen på det: området tvingar därtill, Det är ännu myc- : ket svårare för en bonde som bör- jar nalkas pensionsåldern. Co ' I Holland har man prövat syste- ' met” med: förtidspensionerirnig "av ' småbrukare: men hittills med rätt , små resultat, JF noterar att jord- - bruksministern inte vill gå med ' på någon förtidspensionering av svenska småbrukare för att på- i skynda den avgång som han öns- kar. Jordbrukets organisationer ' har hittills inte tagit ståndpunkt till denna fråga. Den hör väl till . den detalj som får bedömas när " Jordbruksutredningens hela kom- got världpolitiskt” . skeende; och för övrigt mär något iksviktigt" är på gång här” också; så har; det: alltid stor : betydelse ”wad. den” "och; den sade 'i talet vid tunicheni "eller mida dagen: Jag läste én ”rubrik ien tidning: "Någrd ' hästiga": ;kejsarord vid :en lunch satte i. gång händel- ser” som obevékligt' ledde till. krig — och därmed började” kriget 1914, Vad som hände i "fortsättningen behöver inte" här. "relateras, ;men dagar ' gått av stapeln'. sedan dess, När något skall firas, bröllop eller jämna födelseår, förr gavs , det stora begra » beslöt... '' med 14 röster mot fem' (däribland, : guay, och Chile) och en nedlagd . (vi trupperna, som. då uppgick). till. åta hälften "av sommaren att få. Vv någon neutral person "accepterad :. :' som provisorisk ' president > fram ken andäktig tystnad det blir, och tagandet, ,; Det verkar nästan som w skall man hinna beha det Uppmärksamma elever ' 4 bibelskolan, SN fångade under en lektion i bibel N kunsk - kor av. sommaren till att skola sig för framtida uppgifter inom Svenska Baptistsamfun- dets” verksamhet. : Lämpligaste miljö för den utbildningen är rd i Vallersvik, Frillesås, dit tTingdomarna : .med '- kursledaren, 'missionssekreterare rs: Erik: Lönn i spetsen, anlände den' 22 Juli: Kurstiden är tre veckor och under den ti- da” en "rad ä 3 och sätta sig nn Tecknen var dock dåliga på tors-| dagen / då! regnet , vräkte . ner: un- er vårt besök på. skolan. Men inga ura miner för det: Eller" som man Inder lektionstid får det gär- EN När! vi trädde in 1 1ek- i > stod . bibelkunskap: på schemat.” Lars Erik Lönn hade' ett H 7 syn erligen - uppmärksamt > audito- ' rium; .men gav 'oss ändock några a i minuter a av den dyrbara tiden." 4 | /v-Bibelsköla för ungdom har Bap- ; tistsamfundet. både vinter och'som- - "Under "de, senaste nio: åren oh ompjarkursen varit. förlagd till > Vallersvik.” 7 : - ; " Den: gångna veckan: har” under- . visningen varit speciellt inriktad på söndagsskolarbetet i. vilket-en”stor del av ungdorharna deltar. Bla har > man behandlat; aktivitetspedagogik + och behbtet av att tränga in i nya i stadsbillningar. "Vidare ägnar man sig åt bibeikunskap; :textbetandling, | 1, Jag” höll på: att glömma. supen, a det ir inte” en svensk, skrev en japanes i'sitt hertlands dl ång; ”efter' ert besök. i "Sverige, där >han råkade” Kräftkalas. Han blev mycket för” vånad "mär” de: kokade ett mörk- brunt: dj ur," ock "därtill ' levande; Y lév det” . vackert skrev” han tog en sup mul varje klo” men när. de hållit”på stund” så "glömde det klor rén: inte .supen. "Har ni lagt märke" "till" när den ' första -supen Tall" tas vid någon festlighet, vil- det , bugas, både före och 'efter in= en religiös ritual, Vid' halvan och bensen, blir; det samma seremonier fast. det rigorösa högtidliga 'har som, sluta. ' med” ett bättre ' slagsniå är det. alltid maten som är ett säntligt moment; och så — supen — förstås. Jag återkomme: 0 den lite längre fram. 2 : Menyn vid en: finare ; upptar näsfan uteslutande I terna, så det-är många djur som får släppa livet till för människans lystmäte, , 'vinet' får" ju "också! en framträdande” plats. tro att maten” och de officiella middagarnay; " där "många"; "gånger I människornas : väl "och : ve avgöres, spelar större roll än; ja x 0 m; som märingsobjelct, ty". om inte de skorna ändå, och då, kanske. in? - bara — svältdöden.: . Våra stora krig har. kanske. inte. alltid" börjat så där difinitivt vid en lunch,-sori första: världskriget gjorde, men att de haft en god förhandlingsbas vid en bättre middag kan 'man-. vara ganska övertygad om. Eva serve: rade Adam. paradiset; bara! ett äpple och det. fick efterverkning- ar i hela världen och i alla tider, och så länge det finns två män- niskor kvar av "olika kön kommer det att sätta sina. spår. Juli kom plex. blir tillgängligt, ... +: -. så: småningom. med. - vackert. rätta. Kan "då någon ta” upp en ”stora” "blir överens så dör. män- | av, "och -de 'gymnastiska bugningsins är inte fullt så regel- lovsång för detta bihang . till den kullinariska konsten så ansés ka- Jaset synnerligen lyckat. . ” "Skålar. utbringas för allt ” och. allting, men jag blev mycket för- : | vånad, när på en begravning, den tjänstförrättande' prästen, innan. li< ket 'skulle' till” kyrkan för, jord- fästning, höjde sitt winglas och ut, tänk om det vore. så ule då lättvindigt ha med ett ont — många andra tåterstår —— "men vi kan då -lika! gärna "försöka. ta ner månen, - så "stark är nog,- tyvärr, sprit; ”hamna på etti: sång och framför allt evangelisa- tionen, Baptisthistoria ingår också i kursschemat liksom: en .del so- cialetiska spörsmål, - "AKTIV UNGDOM re .: Under rubriken ”tid åt Gud”. tar man upp den 'verksamhet ungdo- lingarna genom att under ett halv: år eller ett år ta ledigt från' sitt arbete och detta i församlingsarbe- tet. Varje år är en relativt" stor grupp "ungdomar ? verksamma på detta sätt på skilda håll i landet. - Sedan länge har ungdomsarbetet en framskjuten plats i baptistiskt församlingsliv: Det är jämnt 50 ;år sedan baptisternas ungdomsförbund ich; dess linje har: alltse- dan starten varit ett arbete av öp- ning har' nan "inder senaréår in-, riktat: sig "på förebyggande” ung- vård med en klar kristen syft-. om, ungdomsförbundets skil- dä organisationer finns i däg 20.009 d |. vartill k 4.000 lever i i söndagsskolörna; a ngdomar;'; som” nu . deltar i: kölan i; Vallersvik, är: efter. sslutet redo - för nya insatser i Den 8. augusti avslutas skolan med en radierad ungdomsgudstjänst.. Till dess" kommer ': kände” körledaren Kjell Lönne, Sundsvall, till Minnes- gården: för att. leda sången: under radloutsändningen,, ” : I hbibelskolan medverkar förutom, -missionssekroterare. Lars Erik Lönn "också astorerna Göte Sohlberg, marna kan -bedriva ute i försam-|-:- ållt större utsträck-” : cirka ; hemförsamlingarna i inom skilda ak- ; Baptisingdomar på -Bibelskola- siktar på aktivt juniorarbete "givetvis samfundets. min- ini skilda ad få Ingar ; Stockholm, och Gunnar ”Langerud; as Linköping, 'den senare. för övrigt ' vallersvikskyrkans kaplan. I arbes tet kring söndagsskolans Verksam” het har bl a deltagit Karl Vernryd, : - | Vingåker, och. dessutom ingår en rad gästföreläsningar i i kursupplägg= : ningen. . Stockholm” CMD) sina" kollektioner vårsäson, igen 1956, : nu "presentera herrtyger - för 7 meddelar schen”. spirerats et ser sut som om de in=: järvare' "satsning! ken utsträckning '. . konfektionärer på den ånvisade "vägen; "Visst är, det betydande variationer "mellan de ' olika : väveriernas + "kollektioner, ra färgglada ' som: intresserar - och stimulerar, Nu som alltid finns de enfärgade” : "omönstrade tygerna "med, pepitan lyser emot en i många: mer: som: gamla. bekanta: inte hört någon som ' vill ta bort aldrig så mycket fanatiker som nekar ' att åka' i ett motordrivet fordon. ' Nej vi behöver nog ha det :onda som motpol om vi inte skall förhäva oss i vår duktighet, det' behövs: kanske en. black om foten när vi vandrar genom jäm- merdalen, Det var en person, kan- ske'. inte "så särdeles respektfull, som sade: . Ingen har supit" ihjäl sig, men många har mött en för tidig död av — mat. En sannan hade följande version: Mat är inte bara roligt. och stimulerande det är också hälsosamt. .Som vi ser så är det åsikt mot åsikt i detta som fi allt annat här i livet.” « I. augusti . är "det gourmeterna som har sin chans, Idet är då som den" läckra, säger de som förstår sig på det, kräftan skall njutas och mer, månsken, kulörta lyktor och en berså, om 'det finns någon så- dan numera, men det går också att begå: denna hedniska. tillställ- ning på en balkong, om det skall vara. ute, . med tanke 'på månske- net, En annan sak som också har premiär någon gång i denna må- nad "är > surströmmingen, Denna som jag. "kan" intyga - läckra ' rätt taliteter, i-världen. Månen, ja hur många ” svaga ”människobarn : har inte: blivit offer i dess "milda men farliga, sken: ”den farliga månen” och hur många "löften har givits och: tagits £i en> sådan atmosfär som kanske. blivit” en livstragedi? Ett. annat på. både gott och, ont är bilismen; som” väl. kan, i fråga hör ju. Li "Norrland till, men en sörlänning. kan. även nju- ta denna. delikatess.: Signaturen blev surströmmingsfrälst en gång i Nordingrå. Bönhamn ligger inte så långt därifrån; och där lär finnas det finaste och äldsta salteri med 300-årigt, -” hemligt -" recept,- Det behövs inte så stora arrangemang för "att ordna en sådan skiva, om "ont, mäta sig med vilket an- mandelpotatis, tunnbröd och så vä-nat. -som "helstomen. ännu har. man den: läckra. fisken, det är allt som detta, och "det finns ingen, om än | | klädda,” Fale SE firas under särskilt högtidliga for- färger > iori lla' mönst- ringar; som man. får en känsla av röra på sig inom det manliga mo- detänkandets värld.” 2 Det är en livligare ' bild,'4 en mé- mönsterhänseende än vad som er- bjudit under" föregående säsonger. Allt detta är glädjande och man gissar väl inte alldeles fel; om man förmodar att det är det något ro-. mantiserade avantgarde-modet' som inspirerat till detta. Det kan ju också tvara inledningen till en för- nyelse inom herrmodet, förmodar tidskriften. En förnyelse som inne- bär att dagens och morgondagens herrar inte med nödvändighet be- höver gå omkring i svart och mörkarått för” att ' vara - riktigt Våra svenska "konfektionärer Har” ”Herrbéklädnädsbran- : önstörkomposi- : Det återstå dock att'se i vil- med det "är" först och sist det me- | " nyanser, med eller- utan överrut- |: ning, ' glencheckmönstren återkom- 1: Det är man Konifronteras med |. att det. "ändå, verkligen har börjat st ra skiftande upplevelse i färg- och - . |Ekonomiska i | nykterhet i ' naldag. Lagti d Jacob Lind Gårdagens 'kursprogram vid Nordiska godtemp rineberg inleddes på förmiddagen av redaktör s talade om Nykterhetsrörelsens PR i internationellt perspektiv. Men innan hr Elmgren fick ordet erinr; ren, Karl Wennberg, om att det var. Olofsdagen, Följ > a 1” iden na NA te larkursen på Kal ven Elmgren, som och nordiskt. ade kursleda=. röarnas natio=; rd, sk erinrade m några: oj unisont, " Redaktör Elmgren gav en ingå ende redogörelse för sitt ämne allti- från ' gångna tider fram till våra dagar, Vårt PR-problem rör sig om verkligt arbete, underströk han' och gav en skildring över vårt sam- hälle av i dag. Olika förhållanden inverkar på vårt ställningstagande och våra . möjligheter att vinna framgång. Efter redogörelsen fö förhållandena inom 'norden över- gick han att beröra den i övriga världen, där man:nu är i färd med att förändra världsbilden, Des- sa ”uländer börjar sin :verksamhet på 'samma nivå som 'vi i slutet av 1800-talet. Man: talar ju ofta om att man skall hjälpa dem till fram- gång, men det' torde dröja länge innan de kan uppnå våra förhål- landen; Förutsättningar är bl a uf bildning och läskunnighet hos all Bryggerier startar nya bryggerier för att kunna tillhandahålla sina ” om sitt lands nationaldag och därefter sjöngs Färöar ...Uländerna är i många fall före- mål för propaganda från olika håll. . nas nationalsång tedaktör Sven Elmgren, Stockholm överlämnades "uppdraget till -de ämnda, som också fullföljde drycker, Detta är en fara eller kan bli 'en fara för folken i dessa län- der. Folkomflyttningen från byarna in till. plåt- och trähusen ide stora | städerna är en annan.” '; «. I slutet av sina två föreläsningar kom talaren ' även in på en del ljuspunkter . i " utvecklingslän=- derna," Det finns inte bara ett al- koholkapital , som söker . vinna framgång utan även ett nykterhets- kapital. Talaren erinrade därvidlag om den försäkringsverksamhet, som nykterhetsrörelsen i olika länder bedriver . och . vars"; avkastning till , viss. : del "användes för att vinna framgång för. nykterhetsrö- relsen" i' uländerna "och på andra platser. ' Flera av" de' nya "ledarna har också visat intresse” för nyk- hetsrörelsens' Åramgång inom: sina länder, =: BONDESONSTIMME / Ne nare på eftermiddagen gav Fri- tiok' Bengtsson - och' Erland Svens- dogörelse '.' för .. - August 'Bonde- son som författare och: människa. Hr Bengtsson svarade för föreläs- ningen samt citerade ett flertal av Bondesons" :. dikter, - och .: Erland | Svensson sjöng till gitarrackompan- |! jemang Bondesons-visor på. ett ut- märkt sätt, Detta program. skulie egentligen rektor Bo” Walli svarat son en intressant och 'givande re-|' för, "men på grund, av- förhinder det på ett berömvärt sätt. "Av hr Benftssons föreläsning fick åhörar= na' en god inblick i August Bon= desons verksamhet som författare, läkare : och människa samt hans egenskaper som . folklivsskildrare. . På grund av:gårdagens regnvä- der kunde man inte oråna ett ge= mensamt - besök i Fågelboet, "men enskilda kursdeltagare uppmanades att senare under kursen. göra ber : söket, . Co Ctö5 På I eftermiddagen fortsatte grupparbetet och ' den. nordiska språkskolan och dagen avslutades . med samkväm, Härunder' höll: re= daktör Gunnar Knutson, SAS pressavdelning, föredrag om "skan= dinaviska 'samarbetet i luften, var= efier filmen Viking visades. Där- efter uppfördés ett trevligt under- hållningsprogram under ledning av < Tedaktör Uno Sten. I programmet medverkade deltagare från de olika : nordiska länderna. . I .dag talar försäkringsdirektör Gunnar . Nelker ' om Ekonomiskt samarbete över gränserna mellan nykterhetsorganisationer: i norden, varefter. följer frågetimma' och 'se= nare estradsamtal om Kvinnans roll i nykterhetsarbetet med deltagare : ”Anteimen”, Svériges radios . : har radi "torn teol. lic Gunnar Dahmén, ” jort en översikt av. den re- . ligiösa ”programverksamheten i: +. massmedia. Han konstaterar hur sällsynt det är att gudstjänster och andakter" blir: recenserade, : Vad morgonandakterna i "radio: . beträffar. så kan. härtill anmär- -kas att klockslaget ligger illa till såväl för kvälls. som mors: gontidningar, i '<-' Om recensenterna är morgon- « sömniga så är insändarna desto Piggare, väl att märka, när det ' "gäller 'att komma med kritik :”. mot det religiösa inslaget i ra- . dio och TV-programmen; |. ev .. ”Tacksamma lyssnare skriver gär- na till de medverkande, medan de missnöjda skriver till oss', påpekar Dahmén, Författaren Sven Lidman (pingsrörelsen) riktade på sin tid en salva mot predikospråket i radio. ”Under långa tider: undvek vi att tala om dopet på grund av de mot- "satta uppfattningar som råder, men "sedan vi visat baptistdop i TV li- kaväl som kyrkligt barndop, har det varit tyst,” skriver Dahmén. "Vår ekumenik innebär bildligt ta- lat att vi fyller domkyrkor. med baptister likaväl som vi låter Sven- iska kyrkans folk komma till mis- : shus, där de eljest aldrig skulr 3 behövs . för att 'sätta igång; Den |! som sedan sätter. värde på, och vill 'ha sås till dessa anrättningar,. kan få den färdiglagad på system bolaget. Så är det bara att hoppas på fint augustiväder med vackra mån- skenskvällar och annat farligt och roligt. Lycka till och ha det så bra. Neon | SOLGÅVAN | -TILLBLINDA Slas 23.90 0326: - ten, så är jag med dig, eller ge- ' | Herren. Han vill alltså inte befria ”Tmen ta en, "den greva, mäktiga le sätta sin fot,” ” Program kring religösa ämnen förel på alla avdelni. vid Sveriges" radio. Produceriterna här full valfrihet härvidlag; På musik- huld. lvis kyrkomusiken, "Hela. programverk=- samheten bygger på de former. som det kristna livet tar, 5 0. ; ”Sveriges radio kan”, skriver a diopastorn vidare; "beskrivas, som en 'kyrkbuss, som varje söndag för ut över miljonen besökande till: kyr= | kor eller missionshus,- Vår teknik och produktion bygger på: tanken att lyssnarna ska känna sig förflyt« tade till "kyrkan." :Vi . ibland detta intryck genom att om- budet på platsen' under. samman- -I ringningen .ger:en kort orientering om platsen och - kyrkan; En TV- sändning inleds ofta' med ett film= svep över trakten.” +. FA suis På 40-talet ansågs en :sändning ' från en kyrka inte ”radiomässig”, För att programmet mera skulle få tudiokaraktär förlades sänd na till .små landsortskyrkor, gärna där det inte fanns något: guds- ' tjänstliv. I detta syfte letade Sve- riges radios kontaktmän ute i lan- det fram små . övergivna kapell. Präst och musik skaffade producen=- ten, Tanken var att gudstjänsten på så vis blev mera tillrättalagd för radio... .. Radiogudstjänster har nu i 40 & år ” direktsänts, De är i hög grad lands- + ortens bidrag, framhåller artikel. författaren, --Mer: än några andra ' landsor lens tribut, » [ETT ORD. > | PÅ VÄGEN Om du ock måste gå genom vat- nom strömmar, så' skola de icke fördränka dig; måste du än gå genom eld, så skall du ej bliva svedd, och" lågorna skola ej för- tära dig. Ty jag är Herren, din Gud;. Israels Helige, din' frälsare, H > 0. JES. 42: 23. ”Omm än måste - gå —”, säger sitt folk från att gå génom dö- den, men han ger dem ett härligt löfte med på färden. =. Det fruktansvärda i att gå ge nom vatten är att man inte får luft utan blir kvävd. Och skall man gå över en flod, kan ström- Möja och a dränknar. Att gg eld är ännu värre; Att komma för nära oden vållar smärta D0g — så mycket mer då tt igenom. ' - ? a tvärs Sådan kan nödej kristen. Den ' kan got: som' vill - kväva honom, ner honom, föra honom bort nm Tent ov. det ja, sveda- honom Tent av, bränna h Herrens / löfte Tyder: > Jeg mA Men igt vo När nödens vatten tycks vilja lu få an genom n wara' för ee kväva dig, skall di nådens luft, När Hoded vill kat omkult dig "och. föra . a kasta strömmen, skall min starka hand g hålla skall skada dig utan b reningens, dop. Jag är — dig med ens elden med a trömmen,- och då blir. man. över. :Prenumerera'h på LT é we : UN er underlättar ' program är de religfösa Progr ammen . kännas som nå. . Tr: Jag är med. ara ge dig ' a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.