» hälle, Men det finns grupper som LAHOLMS TINING ar > Onsdagen den 4 I sugustt 1965, 7 Visst Jever wi ett välfärdssam- är eftersatta, Dit hör de handi- , hindrad. 'syni för och "hörselskadade m, fl. Samhäl- let har inte anledning .att yvas över det sätt, ' på wilket invalider och andra handikappade hittills blivit behandlade. Frågor röran- " de handikappvården har: under senare år stått 'i debattens cent- rum. Krav på en upprustning av detta vårdområde har framförts framförallt av centern och folk- partiet. För kort tid sedan till- satte ' regerihgén en 'parlamenta- risk utredning angående omvård- naden. av de handikappade. Det bör kunna leda till att regering- en äntligen ', aktiveras. på detta väsentliga "område, NA a "Det primära "bör naturligtvis vara att samhället så långt möj- ligt hjälper 'de' handikappade till egen arbetsförmåga. Detta ' är riktigt ur. ekonomisk '; synpunkt "men ' framförallt ur 'humani- tär, Det gäller att ge de handi- kappade ' en så” meningsfull 'och trivsam” tillvaro” som : möjligt — att så' långt möjligt hjälpa” dem till” ett normalt liv, där, de kan utveckla sin' aktivitet. "Den akti-1 va ' rehabiliterings-' och - arbets- | vårdslinjen ; bör alltså ställas i centrium..: "'Rehäbiliteringen, "den medicins- ka såväl” som den "yrkesmässiga, ankommer "> första hand : på Iandstingen och de landstingsfria städerna —med "stöd från staten. Det" är en" naturlig” Uppgift för ländstingen; : eftersom : de” "svarar för. sjukvården," - Men. resurserna har. varit. otillräckliga. Uppbyg- : cinska : rehabilte” jan "av året.” Utredningen kon- de; att: arbétsvårdens''re= surser är, otillfredsställande." Det finns ungefär 5.000 "arbetsplatser sysselsättning 7 = mer behovet "är minst. 20.000. | Täkadänt är det med arbetsprövningen, som skall bedöma: den ' handikappades ut- vecklingsmöjligheter och som hit tills handhafts av" en enda' stat- lig klinik. Där klarar "man cirka 200 fall, per år: — mot: ett" be- hov' som beräknas till cirka 1.500. Arbetsmärknadsutredringen ”' har föreslagit + ; förbättrade ”' resurser för ” träningsverkstäderna, - som också" i vissa fall "skulle. omfatta ningen "utökas väsentlig! s' från staten. "Det är att" hoppås, IL Ma egua SARA sm SR RR SÅ PR or nn SN ifo spelar hö gt spel - jugoslaviske . statschefen : marskalk” Tito företog på försom=:i- in maren: en storpolitisk : Tesa, som tre ski, a "etapper : förde" honom "ekonomin! Hur dessa" kretsar nu a nu: är” ”störa ; grupper”, vav? svårt : försöka analysera. resans ' "innebörd. i inledningsvis kan man då. . fästslå, att inga dubier kan råda om: atts s'Tito nu slagit in på ut-' rö präglat + ”sovjetinriktad ” kurs, .. Moskva" bekände. han sig fill de mest extrema kommunistiska dog- mer” "och "erbjöd ryssarna "jugoslas « svisk ”Vapenhjälp, ” närhelst Sovj uhionen . "skulle anse sig . val "och samtidigt. varna- ”krigshetsare” för att ”världsfreden” i fara, . nämnde inte, vilka tare” han” tänkte på. att: knadsut förslag "så. snärt som möjligt: kan "klara sig igenom rögerinigskafi- sliet. . . Men sämhi Yet har även hv ”andrä uppgifter” entemot de handikap- pade, Det gäller t/ ex; att-se till . att ”invalider . får "bostäder, som! - kapp, och "att "ordnä den; hem- ” hjälp, som ide kan behöva. port och kommunikationsmödel NERStEN vo . iDe dör lel på kapacitetsproblem som. 1963 års universitets” 'och högsko-] é. endast Ad av Vid ett - hjälpmedel; som borde. ligga nära, tillhands, nämligen” körres-- pondensundervisning och ö vud .undervisningsma .erial självinstruerande natur..Det star- av” en utbildni: ka behö + erhu- av pansion innebär, att erkänt effek- tiva men mindre konventionella . medel måste tillgripas; eftersom traditionella lösningar inte längre räcker, framhåller. direktör Gun- när Gaddén I augusti-numret av Hermods månadstidning K o 72 .respondens :' "Redan föreligger för akademisk undervisning på ett. och två-be- tygsnivå ett tiotal brevkurser, som bekostats av statsmedel. De är prövale under flera år och har enligt sakkunskapen lämnat goda resultat. De har hittills i huvud- sak använts för vidareutbildning näringslivet redan verksamma personer, <-> av lärare och av i kurserna består oftast: av utförli- rts av | "Vi, kan inte" javvara” som: köntr llerar” är anpassande till deras handi- vä samhet 'i sina uttalan- repp' mot "den västliga odligen av den enkla 3, att Prag-regeringen - just. nu. jinte är det minsta intres- serad av en "skärpning av det kalla tekniska. ' hjälpmedel, - till; ftrans- St BöÅ mot Sina tidigare givna löf- att. inte” ytterligare "försämra relationerna med” Bonn gick den 2 |judoslavisk diktatorn hänsynslöst ista” åren allvarligt 'be- att;skäpa ett bättre Prag spelade 11948, då där uppstod en RS misstro "mot Tito. Glöm- där han | på sin tid aulmå- lades: som en förrädare mot, so- rätta. hälsovådl: ga regioner där digt fler” av innevånarna ' i sållar” den inv nd vi 'skulle : om våra gränser manlands yr ing (fp) | Förvisso "kan utlänningskom- missionen. tas bort — bara "man. inte föreställer : 'sig att man kan », undgå att ersätta den med något "som har” liknande funkioner; Skulle .man underlåta detta, så d säkert :som ett : brev Läns Tid. rer till k ga nas handböcker och. ersätter så- lunda stora delar av den. muntli- ga undervisningen vid universi- teten, Laborationer, uttalsövning= ar och seminarier måste självfallet kvarstå. Det totala an- talet lärartimmar skulle i ämnen kunna nedbringas med två tredjedelar utan ' att .undervis- äventyrades. Härigenom skulle akademiska lä- rare frigöras och ett större antal följaktligen kunna undervisas. Även lokaler för undervisning och bostäder för studenterna kan sparas genom att de används i omgångar, Den stu- derande skulle nämligen kunna läsa in brevkurser i hemorten och endast vissa delar av året behöva vistas vid läroanstalten. sa Även om man på universitets- håll i vissa fall kanske inte vill godta korrespondensundervisning studenter ningens ' kvalitet skulle dock vissa r traditionell - mening, " borde självinstr > lär ial upplagt 'som brevkurscn . kunna högst väsentligt bidra till en lös- ning av universitetens svårighe- ter. Genom att kombinera brev- kurser med ' radio- och TV- un- dervisning kan a: (förr kom) på posten ett. bakslag i allmänhetens hållning mot in- drägg skulle inte försumma >att utnyttja förmånerna att. ; kamma så goda möjligheter för den oge: nerade att till en tid i: traktas som gästfrihet! händer. inte "utan att svenska folket i negativ riktning mot invandrarna i allmänhet, de- ras stora majoritet må vara än så förträffliga medborgare, politik, men inte en huvudli STORSTADSMILJÖ Det faktum att fyra gånger . så måriga, i stockholmare” dör i lung- cancer som landsbygdsbor : är ett av. bevisen, på storstadens negati- va sidor, fastslår! V ä x iör B la d et (cp), som i samman- -hanget tar upp. Svenska. Dagbla- dets påstående om centérns stads- ti under- lättas och kapaciteten ytterligare Intet kan ju vara fölsktigare. Det är av. välvilja mot människor- "ha, av ren omtanke om dem, som Å, ställdes vidöppna, påpekar Vest-] flyttningar från mer eller mindre |- fjärran länder. Ty oduglingar och | till ett la land, ' där - frihet, och sö- påverka. Alltså: en generös "invandrings- ; M : förväg är” "dömda till en kvalfull r tidig död. Men: inte nog härmed. En stor . ngd.. stockholmare måste 'sitta på tåg och bussar upp till en tim- "me ' före arbetets början och en |: timme efter arbetsdagens slut för vr att!nå” arbetsplats ' och 'bostad. Detta betyder, att man genom en oklok. .samhällsplanering dagligen "själ två timmar av varje sålunda "resande stockholmares liv.' Indi- - videns- liv är en engångsföreteelse av "starkt -begränsad tidsutdräkt, Det är nästan brottsligt mot dessa stockholmare att tvinga dem till att' tillbringa” en - så. stor del av "deras 'korta liv' i bussar 'och tåg . där: det fakfiskt finns syrebrist. ” »;E Svenska Dagbladets ” agitation |: om ätt centern är fientligt in- ställd mot storstadsk är otill- för'- arbetsträning” "och ";iskyddad a Moskva, Prag och Liner fa] SER RENA " Marskal Tito rakteriserade den gamla konflik- ten "med ' Moskva som blott och bart obetydliga ' missförstånd”, vil- ka aldrig "förmådt rubba de jugo- slaviska , kommunisternas överty- gelse, att de en dag åter skulle .Jgå samman "med Sovjetunionen, I Nu, menade Tito, hade hotet mot ; | världsfreden blivit så stont,' att ti- den vore 'inne att sluta de'so- 2 | cialistieka leden. Men han nämnde :linte det pris, Jugoslavien måste få som belöning för att klara upp I sin hopplöst tilltrasslade ekonomi. :"]Det priset tycks alltså ryssarna själva få: bestämma, | Jugoslavien kämpar” faktiskt, se- dan flera år en svår kamp mot arbetslöshet, sjunkande produktion och prisstegringar, Inflationen här- jar svårt som följd av en forcerad industrialisering, ' vilken ofta -be- stått uti, att man byggt fabriker, som icke lönat. sig, medan man till: varje pris velat. skapa mya arbetsplatser, Ändå har 'arbets- lösheten ökat och omfattar £, n. minst 250.000 man, kanske i rea- liteten över 300.000. Varken :pris- stopp eller kreditrestriktioner har visat sig vara effektiva. motåtgär- der. Utlandsskulderna har ökat på ett oroväckande sätt, och valuta- reserven lär i det närmaste uttöm- da. Arbetarna 1 de statssubventio- nerade "fabrikerna vågar. knappast . | knorra över, att lönerna inte läng- re står »- nivå med prishöjningarna, ty de: fruktar för att mista sina jobb.” = Det. har i J vgoslavien altid fun- dogmatiler' i de ”Jedande kret- 6; "Qch, det torde nu vara be- tos nya "politiska kurs. "där finns ' också moderata a j kommunister, vilka; i likhet. med motsvarande. kretsar i Polen, Ru- mänien "öch: Ungern gärna profi- terat: på "den ekonomiska koexi- stenspolitiken ” "med: Västern” och funnit. den vara den bekvämaste vägen att komma ur de finansiella uppslutning på Moskvas sida, åter- ; står att se, Frågan ter sig desto " mer spännande, som Jugoslavien till följd av de wäldiga, översväm- svårigheterna och nå en förbättrad levnadsstandard, vilken sedan pre- senterats som resultat av den so- cialistiska 'kommunistiska - plan- kommer att reagera inför ' Titos står inför en svår skördekatastrof ningarna under sommaren. , Vad marskal Tito avser att ernå med sin skärpta kommunistiska kurs är inte lätt att gissa, Har' han nödgats ' kapitulera för dogmati- 5 ss stälindustriv Washington (um, ok Den, stålindustrin planerar i år att ge mt 2 miljar- der dollar för modernisering och industrialisering, landets storlek och den handelspolitik som förs... lpa Västeuropa ökat kraftigt i bety- delse som avsättningsområde för den svenska exporten. Flera om- ständigheter + den wäntade 'snabi ba expansionstakten sådan den kommer till ubtryck i tillgängligt prognosmaterial, : integrationssträ- der inom världs- kerna inom sin egen fr krets? Eller är det hela bara en gest, vilken kommer att utlösa opposition från de moderata kret- sarna? Tills vidare kat ingen be- svara. dessa frågor. Vad-som är säkert, är att fito spelar ett myc- ket högt spel, 'som har stora ut- sikter att misslyckas, ' Dö NPS, Framtidsmarknad för svensk export Den svenska exporten har se- dan mitten av 50-talet stigit med ca 8 procent i fasta priser. Under förutsättning av en i stort sett gynnsam - internationell "konjunk- turutveckling torde det vara rim- ligt att räkna med en lika stor eller kanske t..o. m. något större exportökning även i fortsättning- en, detta kl a. med tanke, på de västeuropeiska 'integrationssträvan- dena och den handelsskapande ef- fekt som en högre expansionstakt i. USA "kan få. Vilka "delar 'av världen kan då väntas komma att ta emot det. växande exportutbu- det under de närmaste 5—10 åren? Frågan diskuteras" av. pol. mag. Tore Boman i en artikel i ' detina senaste numret av. Skandinaviska Bankens kvartalsskrift. ' . Den främsta grundvalen för en bedömning av de svenska export- möjligheterna till olika länder sy- nes vara den allmänna. expan- sionstakt som karakteriserar derds näringsliv. "I ' själva verket bar man konstaterat att det bå kortare och längre sikt råder ett förvånansvärt fast samband ”mel- lan den totala produktionsutveck- lingen i t ex; de västeuropeiska länderna och den svenska ; expor- ten till dem, Andra faktorer av stor betydelse för avsättningsmöj- å Beroende av i vilken utsträckning handeln till ökat utbyte" av fär- diga varor ' mellan industriländer- na, det minskade behovet av im- port av skogsindustriella produk. ter i de transoceana länderna m. fl. faktorer "— gör det rimligt att räkna med att de' västeuropeiska länderna i framtiden snårast kom- mer att öka ytterligare i betydelsé för svensk export, - « "De senaste årens utomordentligt gynnsamma utveckling av: vår ex- port till de nordiska länderna (5 procent per: år sedan mitten 'av 1950-talet) väntas kunna, fortsätta ännu " några 'år, främst till följd |. av EFTA-samarbetet och det sto- ra inslaget av tillväxtvaror i den nordiska"... handeln. . Beträffande Storbritannien kan man räkna med en något 'större ökningstakt. med |? hänsyn till bl. a. den: snabbare produktionsutvecklingen och möj- ligheterna att bygga ut exporten4 3, av olika svenska färdigvaror pål. den stora brittiska marknaden. |: br 4 år kraftigt ökat sin import inte bara . från” varandra utan , också från utomstående länder, och | myc- ket talar: för "att så kommer: att ske även i fortsättningen, varför man inte. bör se alltför” pessimis- tiskt 'på de svenska ' 'avsättnings- möjligheterna på "BEC-marknader- 1ö USA och Kanada bör känna bli ? allt intressantare marknader med hänsyn till 'den förutsedda” större amerikanska 'importberiägenheten för europeiska industrivaror. Sam- tidigt kar dock | konkurrensen väntas bli skärpt, och "vilken ex- portutvecklinsen blir & är i hög grad de ..- svenska försäljningsansträng- ningarna kommer att inriktas på denna del av världen. Andra län- der som under de närmaste åren kan' väntas bjuda ökade. avsätt- ningsmöjligheter för svenska: ex- portprodukter - är. -Spanien, Jugo- ligheterna”i ett tand är graden. av slavien, Irland "och ' Japan; " ständig. Det är långt ifrån kor- ” rekt”att "med falska '. påståenden : söka påverka allmänheten, -: INNLIG VÄRDPLIKT > | Kvinnlig vårdplikt för att lösa :'sjukvårdskrisen . ] ras av Aelstidningen Mä chen (LT). - S "Att samhä et "skulle inga nå- gon att utföra" ett arbete som, ve- '"derbörande inte har vare sig lust > eller fallenhet för är en motbju- dande absurditet, som minst”. av , allt. borde. .komma i fråga i ett överflöd älle, Att vi I därhän att saken över huvud ta- ' get" diskuteras ' är. allvarlig nog. Det är symtomatiskt för den länge - tyska bilproduktionens sngsta delning är 2000 CS-kupén »: Bayerische -' Motorenwerke (BMW). som därigenom "söker få anslutning till Västtysklands 1e- dande företag, Efter två års mt- vecklingsarbete ' blev många -'bil- 'entusiasters dröm verklighet. BMW 2000 CS har alla förutsättningar ”-vanskötta sjukvården att det "är just oden. som man vill hålla i- gång. på ett så orimligt sätt. Det "är annars inte brukligt att sam- » hället löser. sina problem genom att tillämpa generellt arbetstvång. ' När hörde vi talas om en bygg- . plikt; eller en-Förorplikt?. till att bli er bestseller. Den tju- sar den sportbitne bilisten lika starkt som de som ej gärna will undvara .en lyxig turistbils kör- komfort. Snabb. som en ”Porsche” och reprentaktiv som en "Pullman- . Car. presenterar sig. denna :vagn med en effekt på 120 hkr. En 2- litersmotor får upp bilen till en top pfart på 200 km/tim. Även om fabriken kn så länge är mycket förbehållsam ' angående fartupp- gifter, torde det få antas att: acce- lerationen från noll till 50 km ligger under 4 sekunder och till 100 km/tim, under 10 sekunder. Kupéns särskilda attraktion är emellertid "en, automatisk växel, ! Interiörensg utstyrsel är förnäm- lig och ändamålsenlig. Om man drömmer 'om en: lyxbil, tänker man på instrumentpaneler av dyrbara träslag och på elektriska fönster- [den nya BMW, Men det bästa på öppnare, Båda finnesser ingår -i för att möta konkurrensen utbyggnad” av stålverken. "Fjolåtg- siffran var 1,8 miljarder och "under tidigare år har investeringarna hål= lit'sig: omkring miljardstrecket. «; dessfö innan. - en FEC-länderna ' har :under, senare|: I en. total import; på: "5,8 ' milj. svarade” Japan ki importen” "från till 3,1 milj. eiska'”. exportörerna', ledde -. B gien--Luxemburg” "med: 126 am; ij: ton;: medan Sverige” "kom på” fen omdanas: un .Stålindustrin i: Förenta Staterna för : har haft känning av' allvarlig kon- kurrens och syftet med den gnab-' moderniseringen är ätt kunna Sedan. början av 1950-talet har framställa -nya,; bättre och billigare stålprodukter och på så sätt åter- vinna förlorade marknader! och ' er- övra' nya, Konkurrensen. har varit hård från europeiska och "japanska stålproducenter, samtidigt som nya material har gjort marknader : som' tidigare . förhbehål- lits stålet, '--;' ' Förenta ' Staternas' ställning: som stålexportör ' har därför: försvagats på senare' år, samtidigt som im- porten. av. utländskt stål har ökat, Före 1958 svarade" Iprocent ' av. men senare' inträdde en omsväng- ning. På 1950-talet översteg "den amerikanska stålexporten importen med. 2—3 milj. 1964 noterades ett importöverskott av ärvet 3 milj. ton, Det var sjätte året- större än - exporten. 'I år väntas importöverskoltet bli "ännu ' större än 1964. 0 0 För! ropa och" Japan "till Förenta 'Sta>- terna ' började: öka 11959, då: de amerikanska stålverken stod stilla intrång på ” USA. för 15 världens stålexport, -ton' per ”år,” "me "följd. som "importen var ningarna av ; stål från Éu- fem månader på grund av ar- betskonflikt. Importen steg då till milj. ton ': mot 15 milj. året "60000 ton” från Sverige - + ” Japan' var den störste leveran=+ ren av: stål till: USA i fjol Av ton 22. milj.; medan teuropa uppgick: "Bland .de. euro- byggda efter ha "världens modernaste” st strå och: dess indu- duktion” steg: ifjol ton; vilket be- ro — Den nro ed säden in är: nu” bättre" rustad -än på länge världsmarknaden, sade handelsmi- nister John TT.” "Connor "nyligen ” i ett” "anföra; de inför. American, Iroh samt . S avancerat: forskningsarbete ä nya laboratorier lägger grunden till ett nytt; "Uppsving, främhöll Connor, .; i | Omkring 600.000 arbetare är sys: D ral fa den nyg PMW kan sägas vara priset: vad sägs. om 17000 DMk, ett pris som torde ligga munder alla jämförbara lyxbilars pris. Den tyska fackpressen har inte sparat på lovord. och betecknar. BMW:s nya skapelse som; en '”av värl dens ' körsäkraste och' elegantaste turistbil”. : Efter den traditionella Frankfurter Auto-Salon i höst skall 2000 CS:s sériefabrikation påbör- jas. BMW förefaller 'att” ha. de|' bästa utsikter att få bli den wäst- tyska "bilindustrins ” femte gigant efter Volkswagen, Pord, Opel. och Mercedes, vn famnar alla — alla som 'v tande." Nåden är. som två a som sveper utefter. botten av 'det hav: som rymmer folke och lyfter a om nåd' ter inte bort någon, Inte ens nu, behöver inte något: annat än nå- den. Inte de höga Uppenbarelser- na, inte de särskilda upplevelserna, inte de förnimbara > t vara en kristen är oc PA. VÄGEN. Min nåd är dig nog. I wind) a Vilket härligt : ord: 1 fam” Frågan ”. om värdighet och förtjänst kommer inte. i Bbetrak- rmar upp alla som låter . sig gripas. Nåden är. för. dig Justinu. inte: vara > arinorlunda, är nåd. > Den. utplånar a, et "kan la synder -— .absolut all. mnar varje syndare. Och ' denna nåd ärs di Du inte sig -i sin helgelse, ' betrakta Ela andliga mognad, analysera sina upplevelser, undersöka sitt arbetes frukt. Att" vara 'en ' kristen är att vila i" nåden,.. Nåden räcker "till: Genom nåden skall du helgas, växa dugliggöras, Segra.; Men allt detta skall nåden uträtta. Du” skall bara ge plats" för 'nåden.- Nåden är din Vila drden, : är var morgon; n vi sörja? i dag.-Ta -emot den. Nåden är dig nog, . Herrens nåd Vv varför skulle '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.