LAHOLMS TIDNING . =LT fat - Generalsekréterare U. Thant | svarade som väntat positivt på president Johnsons . vädjan 'om att FN skulle medla i Vietnam, Redan för flera månader sedan erbjöd 'U.- Thant : sina tjänster, men Ken gången avvisades de av presidenten som 'då förmodligen "trodde att USA relativt 'snabbt skulle komma till rätta . med Vietnamproblemet. Nu har gene- ralsekreteraren försäkrat att han skall” fortsätta sina ”medlingsför- sök, eftersom han är. övertygad om att samordnade ansträngning- ar måste göras för att få ett slut på striderna. : Även andra medlare har an- rmält sig. Ett par. av 'de "senaste . är Indiens premiärminister Shast- Ti " och" "Jugoslaviens president Tito. Den” förre: har under fyra dagår "vistats, i Jugoslavien och f den kommuniké' som utfärdades efter” Titos och Shastris'. över- läggningar. vädjades' om ett in- ställande av” flyganfallen "mot Nord-Vietnam. Förenta staterna des intq i k ikén, men eftersom 'det "endast. är ameri- kanerna som . bombar i, Nord- Vietnam « var. det intée> någon fvékan om vem som åsyftades... Då nämnda. statsmännen.' ber; deina som ' en förutsättning för att en fredskonferens skall kun- na sammanträda. Ett annat 'vill- . kor” fär enligt .Tito och Shastri inbjudan även till nationella be- frielsefronten, d.v.s. Vietcongs politiska organ, att sända repre- gentanter till” ett" sådant ”möte: , Förmodligen kommer . (USA att ” samtycka; till. denna Vietcongs medverkan, - även om president | Johnson; vinte' gåv. något entydigt | besked. på i ferens, - Föru har: som. "bekant Vila, "husef " bestämt: motsatt sig : att förhandlå " med” röbellornås z : Johnson avi Etiopien "och Zambias presit. dérit. Kaunda,. Det finns 'sålunda många som ”vill” hjälpa till” för - att" Hå lut på Kriget i Vietnäm, Men - alla = intresserade , medlare AR king: om hur Ia mage Fredagen den 6 augusti 1965 Md medverka; ull. att” få a 'slut-. på kriget, förrän 'den nordvietname- 1] siska ' tidningen "Nhar . Dan för- klarade, att Indien och" Jugosla- vien tillsammans med Storbritän- nien tjänstgör -som- ”reklammaä- "kare och springpojkar' åt USA. Naturligtvis är påståendet orim- ligt, eftersom både Shastri '. och och ' Tito ' ärligt eftersträvar en ”neutralistisk” lösning av. Viet- namkrisen.” Men den nordvietna- idningens ”ställningsta- ” begripligt, när man att Peking på grund i av: sina ” anfall” mot ' den ;indiska nordgränsen haft åtskilliga ' Kon- troverser + med « Dehli, Och med Belgrad har Kina grälat intensivt på grund”av ati "Tito står på god fot' med Moskvå och följaktligen har fel ideologi. Av” dessa skäl jämföres ' Shastri "och Tito med den, : brittiske” premiärministern | Harold” Wilson, som dock "enligt den nämnda tidningen spelar den ”fulaste”. rollen . och" ”öppet. och Sydhallänt OR För "Laholms « Det är en enorm utveckling som ägt. rum” på 'samhällslivets olika [områden från ide år på 1800-talet som mitt minne sträcker sig till- baka till den dag :som är. Ej minst i 'Sydhalland. Men de gamfa' by- ch: bynamnen' är kvar även om 'många gårdar utflyttats och splittrats. ; De ligger där de legat sedan medeltiden och ännu längre tillbaka. Och befolkningen här- stammar i stort sett från det folk som levde” här i början av medel- ter hönd - lans å imgähget - och : radion, "Det sydhalländska " språket ' skiljer sig föga från 1 ;skånemålet, Stockholma- ren" tar: Hallänningen för skåning. Byarna Jåg: ännu: i mitten... av 1800-talet”. ”hopträngda med ' gård | vid : gård. > Gårdsplatsen kallades den. Då splittrades 'genom det nya Hahtmäteriet.. Den, hopträngda. byn ' skamlöst: har” saboterat Genådve” avtalet av 19547. Men". närmåst efter "Wilson ;placerar Nhari; Dan president Tito och jä ter /Shastri,. ” on ” sam! and”. med det'” ' planerade Alger, . ket inställ- des som? en följd av" "Ben Bellas ” störtande. Men. även om "Nasser - det: en chans” a" medger, att det inte . "uteblivit." Om? WViet- 1 congs : offensiv.” misslyckas," finns fmanande.- Men ,hur' blir 'det med ”ploddermolja” av : hus sk med hänsyn) till eld- iv tegel även" om väg- ;reveterade”; Det. vär uppträ De är nte många! nu Jae kan lägga halmtak. Det var jag. van, vid, Därtill behövdes ock- SÄr: det ansvarslöst eklamen. med sik lanölet. till en "nte saknats, men ;de: svenska -"bryggerierna har på det hela ta- get värit' angelägna om "att deras reklam inte. ska , blir alltför”, ut-. då alla” de. "utländska "Det påstås vidare, ätt Godtemp- rordens uttalande också vittnar öm. ”klen känsla; för näringsfris - HER Sömn princip”; mo mör rr ATI ja] Planlöst hand- - lånde > ev ” Lika självfallet som det är att varje enskild person "planlägger "sin ”ekor i och sitt handland ' "borde det vara att regeringen gör det för landets del, sa riksdags- "man Torsten Bengtsson, Jönkö- "inte hela? Sydvicinam ing, lä "Peking" "och Ha-. oi. fter en tid. på nytt, försöka nå sitt: mål . genom förtsatt ”ån-14. » Med ''osviklig precision -har bryggeriindustrins. vänner i dags- ping, i föredrag vid Östergötland ""distriksting i Rydsnäs, cs En enskild person kan, inte tillåta sig handla så planlöst som regeringen nu gör, fortsatte herr Bengtson, Under valrörelserna och : vid : andra tillfällen av en- "skilda statsråd göres stolta skryt- deklarationer om allt vad social- demokratin vill genomföra. Des- sa idéer genomföres sedan ibland .på papperet men inte i realite- ten. -Studenter måste avstå från universitetsutbildning på grund av brist på dentbostäder, pressen ryckt fram till: försvar inför. det mycket modesta. påpe- kandet från IOGT:s storlogemöte, att en ansvarslös ölreklam kan ge aktualitet åt frågan om ingripan- de mot det. privata vinstintresset, skriver A c c e n-t (IOGT & "NTO). Expressen . menar att det är sakligt missvisande att tala om ingripande mot privata : vinstin- tressen, eftersom de utländska fö- retagen ligger utanför . svenska statens socialiseringsmöjligheter. sjukhusavdelningar måste stäng- as på grund av brist på läkare eller sköterskor, kommunerna saknar möjligheter att genom- föra vad socialdemokratiska par- tiet drivit igenom 'i regering och riksdag, bostadsbristen är enorm Osv . oh Under tiden 'försöker wege- ringen rädda ansiktet genom att använda näringslivets goda fram- steg för att överskyla egna miss- lyckanden, Det svenska närings- livet han hävdat sig utomordent- ligt väl, Under åren 1961—1964 har den svenska bruttonational- produkten ökat med 22 procent. |” Arbetslösheten har 'varit ringa och exportmarknaden god. Även på, andra områden har utveck- lingen varit god men regeringen har inte kunnat disponera till- Å på ett välpl t sätt. Centerns och folkpartiets nu- mera i många frågor samordnade politik är det verkliga alterna- F tives till r MBS, - Påpekandet är ' delvis riktigt, men det är också obefogat man kan ingripa mot -. ett. icke önskvärt vinstintresse på många andra sätt än genom en äringen ska självfal- : Jet få ”forma :sin reklam som and- va företag —-utan att behöva kän- na”något statshot över:sig”, 'y pros klamerar' Expréssen.' Det. är, ett "påstående "söm är god: manches- : terliberalism” men: tvivelaktig so- . cialliberalism, "=> . +; Bryggerinäringen te. Psom andra”. — den tillverkar och säl- jer: varor som , kan innebära ris- "ker: bådeför trivsel och, folkhäl” let måste ha” rätt att "värja sig om :sådana 'varor som saluförs så att det inte uppstår följder som inte är önskvärda från : social synpunkt. ; : FARTGRÄNSPERIODERNA 5 En fn nånad. är. en' allt för lång tid för tillfällig”. hastighetsbe- 'gränsning, anser Sydöstra "Sveriges Dagblad (5): 'olk tröttnar på der långa till- fälligheten, man börjar köra for- "tare, "irriteras' av köerna och de t mest irriterande lägger sig inte sällan .i: vägens obefintliga tredje fil, mittenfileg och kör om och "möter "samtidigt. I början av: pe- "riodén kör man hyfsat, men mot slutet trubbas' respekten: av.” :'Om det i fortsättningen prompt skall vara 'begränsningsperioder, så bör de få .en, annan utform- ring. Men det är intressant att se "hur nu, sedan riksdagsbeslutet är klart, det alltmer talas om de ut- ländska intressena. Nu är man överallt villig: att de la :.. nykterhetsrörelsens - bedöm: ning, att en av mellanölets effek- ter blir ett våldsamt reklamkrig. |: Om man som Svenska Dagbladet sangviniskt utgår från att detta kommer aft minska 'konsumtio- |. nen av starkare - alkoholdrycker |- kanske man kan hänge sig åt illu- sionen att Tuborg ska'rädda den svenska folknykterheten. . Tyvärr är det långt troligare att inpumpningen av, väldiga resurser i ölpropagandan kommer att akti- viera alkoholreklamen över hela fältet,» =. Vidare anmärker Expressen ätt ingen önskar en ”ansvarslös” rer klam. Nåja, bryggeriintressena . kom- mer säkert att ha en annan åsikt om vad som'är ”ansvarslöst” än rv ex, de som arbetar inom nyk- Samling —64 och dylika är en- ' dast spår i sanden som inte kan skapa. alternativ till regerings- politiken, . Men för. att a ett exempel: var det ansvarslöst 'eller inte av en bryggerikoncern att "köpa rätten att sätta ölreklam på de tävlan- -des- .nummerlappar - vid-en-: fris” i ning. Säkerligen' skulle det vara . bättre att.strypa åt kring vecko- : sluten men låta lagens generella " bestämmelser gälla under övriga veckodagar, även de långa 'be- gränSningsperioderna . har ju gett " trafikanterna är oerhört. - lojala. : Därför bör man kunna räkna med » veckosluten verkligen blir res- pekterad. RE v T till hastighetsbe- I -gränsningen under juli. sades det att” polisövervakningen av. trafi- Eken 'skulle skärpas, "7 "Var det bara ett ”skrämskott”2 Från alla delar av landet rappor- terar .långresenärer att det varit - mycket glest mellan polisbilar och . motorcykelpoliser. Man har också i år kunnat köra dagslånga turer på Europa>- och andra stora vägar i' landet utan att se mer än en eller ett par polisbilar i trafiken. Har man koncentrerat allt folket åjeller klara besked om att de svenska |. att hastighetsbegränsning kring | - [fik efernamn.: Svens Svensson, I staden användes: i regel endast efternamnet vid om- eller tilltal, T. ex. ifråga om hand- landena' - Fri in.” Jakob Söderström, . Hallberg. -Man sade inte Johannes, Edvard, Adolf eller Otto. Man sade 'i: stället ””herr' om man ville vara artig. Men det misstycktes inte om man glömde detta -”herr”, Till ” finare herrar använde man titeln, såsom läraren, klockaren, kyrkoherden och kam- marjunkaren. Hade han "igen ti. tel" sade man ”herr won Möller” ”herr " Gyllensvärd”. Carl Ifvarsson blev. också ”herr Ifvars- son” om man "inte helt enkelt sade du som ,Ibondfolk'- och bekanta emellan. Snacket bland allmogen var: fyllt < av: många gamla tale- sätt. ' Såsom till en obekant: hour har han hemma? 'Vor ska hon hän? Eller Tack for sist och Tack for forste gang! ” "eller De ä gromt. wär i da: rv "Namngivningen moderniserad ska namn och falesätt Tidning av redaktör OSCAR SJUNNESON son blir namn med Petter som andra ledet. Det blev 4 södra Halland och nor- ra ' Skåne 7 talrika namn som Anderspetter, Bengtpetter, Hans- petter, Johanpetter, Karlpetter, Larspetter — IiNilspetter,. " Sven- petter. Det användes som ett namn. Även kvinnonamnen hade, börjat moderniseras. Efternamnet ”dotter” föll bort utom då vederbörande ”föll her från" predikstolenf! d.v.s, då det Iystes; prästerna 'släppte inte gärna dotternamnet. Däremot höll. de envist fast vid att det skul le vara två ”ss” i sonnamnen, De gillade inte det anglosacksiska bru- ket med ' ett ”s” som är vanligt på västkusten upp till" Göteborg. - Namnreformen 1901 blev en re- volution ': på namngivningens om- råde. [Den innebar bl. 'a'' att al- manackans namnlängd ' radikalt reformerades. De flesta ' gamla hel- gonen : " utmönstrades ' och "ersattes med - nyare" "måmn, ' Och kvinno- ST vilka dittills endast varit 0—6 ånaden,' - utökades till under sénare delen av' 1800-talet. Namn” som Ola,” Måns : och Jöns föll bort. I" stället. kom dubbel- nen, Posta omkring ” halva antalet. 'Det var en” seger för ' kvinnoemancipatio- örden er på mycket kort tid tack vare allt större: och ”tillförlitligare ” skörde- tröskor: Dessa maskiner går emell lertid. inte . klanderfritt av sig själva utan. kräver en noggrann skötsel. Den som Idenna säsong skall köra en ny modell eller ett nyct märke bör ägna. några” dagar i god. tid före skörden åt att lära sig trös- kan.” Det, innebär, . att man tar fram ' instruktionsboken och , med hjälp” av :- den försöker - lära « sig a manövreringen "av tröskan; inställ ningen ., av .”ärbetsorganen,'. place- ringen. -av ”smatterkopplingar och deras: uppgift, montering ' och: de- montering av såll, smörjning "av hela- tröskan: samt kontroll 'av. ol ågångsä Låt "oss peka" på några detaljer, som; bör -ses över innan man" är klar -att' köra -i gång 'tröskningen. Det: är sådana saker, som inte .skall sparas "till dagen innan någon ö da står." mogen, > " Cylinder; slagsko; stenficka.' Cy- lindern " kommer "öfta”>i "obalans. Orsaken kan: vara 'stenkörning el- ler' föroreningar; som ligger. på slagorna.: Man bör! därför: ta” bort alla :'drivremmar och - kontrollera, att"man kan ställa cylindern i vil- ket: läge som helst, utan att, den börjar. röra. -på sig Vid obalans ställer den, in: sig i ett visst: läge och den slaga som ligger; uppåt bricka” eller "mutter ' eller också måste den understa slagan avlas- tas, "Vikter "placeras på cylinderns hela ”längd,.. eftersom : man - inte exakt kan: ange .; var ' obalansen finns. Krokiga slagor: riktas. Slag- skon är inte: sällan -helt 'igensatt och :skall rengöras. "Detta gäller även stenfickan, +; Fu . Elevatorer, Elevatorskopornå bör ses . över och eventuellt bytas ut. Vissa : läderskopor slit ned, wvilket kan orsaka retfulla stoppar under säsongen, Kedjorna. spänns så hårt, att man nätt och jämt kan skjuta dem i sidled 'på det nedre kedje- hjulet. När en elevatorkedja mon- terats bör den före igångkörning dras runt för hand så. att' man kan kontrollera' att' alla? länkar ligger rätt. Kilremmar. Alla remmar som är defekta ” skall bytas ut, särskilt de: som sitter på svåråtkomliga ställen, . Hemma -'på: gården" bör man ha en uppsättning nya rem- mar. till tröskan, åtminstone av de billigare" typerna. . Efter "hand kommer man underfund med' vil- ka som går sönder oftast och bör finnas i lager, Samtliga remmar skall spännas. Vid flerremsdrift är det viktigt att. alla remmar är ika långa. Öm en rem i en sådan remdrift kasseras måste de övriga också bytas." ' i Kedjor. - Kedjor :: och kedjehjul skall kontrolleras så att de löper perfekt. En kedja skall vara myc- ket hårt spänd, annars uppstår, en ryckig rörelse som i vissa fall påverkar . hela ” tröskän och kan orsaka skador på framför allt 1a- ger och plåt, =. . Lager, Misstänker man, att ' cy- linder-' eller? ”elevatorlagren är. då- liga, , gör "man" en” snabb" kontroll genom att känna på axlarna, Dessa lager är utsatta för" mycket ” smuts och" vid sparsam smörjning brukar de slitas: kraftigt. Kullagren /' FS eftersom : de inte Smörjning. Till sist "skall tröskan | nöggrannt rundsmörjas. ;. Det "är lämpligt . att då .ta ”en' titt 1: struktionsboke: "att. allt” mer" med. me ång "Var alltid" vaken kan uppstå under säsongen. "Det kan wara skruvar och kilar som lossnar, kilremmar. som slirar Osv. ent Inställning av ”tröskan : "När tröskan är genomgången enligt vad som »sagts ovan,' skall den ställas in för den gröda som skall tröskas, ' Instruktionsboken brukar ange riktlinjer för inställ. ningen, -. s Haspeln. "Varvtalet på haspeln skall ' vara så" högt att' periferi- |” hastigheten "är "något ' större än körhastigheten i en normal. gröda. Vid "svår. liggsäd . kan det vara tvärtom, Hastigheten bör "dock ändras. vid ändrad körhastighet. : Normalt "befinner sig ' haspelns centrum över kniven. Vid liggsäd bör: den flyttas fram för -att kun- na plocka upp grödan... Höjdläget ställs in så att haspeln inte kom- mer. ner i kniven, På kamhaspeln ställs pinnarna in så att de ploc- kar. upp grödan" utan. att ta den med: runt. : . Cylinder, slagsko.” vid dålig ur- tröskning läggs slagskon åt, Om lantalet sönderslagna : kärnor: är stort kan orsaken vara för, hög cylinderhastighet. Ne « Skumfogen. På vissa tröskor sit- ter en skumfog bakom cylindern och . skummar "av halmen så att den inte skall följa med 'runt cy- lindern. Kontrollera fogens rakhet och lavstånd till: cylindern. (Vanz ligt. avstånd -8 mm). . -. Rensverket, ' Välj stora såll ningar och kraftig luftström. Via överblåsning av kärnor : minskas luftmä: d med åttli änd- smörjas. oftare än 'rekommendatio-' nerna anger för att pressa ut sniuts och vatten. På vissa tröskor finns kapslade lager.' Desså skall obser- veras särskilt, Sedan” IFA — den första inter- nationella trafikutställningen öpp- nats tilldrår sig Mänchen världens ditad ij invånare. är: "Västtysklands tredje stad och det torde vara självklart att 'en-'sådan' stad "behöver ” en duktig karl som styresman; Såle- des valdes Hans-Jochen Vogel, so- cialdemokraternas ; kandidat, .1960 med. 65 procent av. rösterna fill Minchens överborgmästare för sex år,. Det ;'ivar ett mer. än' vanligt förtroendevotum för' den 34-årige ”unge manner”. som före valet va= rit föga, känd i: Mänchen, : Hans-Jochen Vogel härstammar från en gammal bayerisk släkt och föddes i Gö tingen 1926 som son till en 7 sitetsprofessor, Han studerade. rättsvetenskap i Mar- burg efter kriget och dog sin ju: ridiska examen "som bästa bland 374 kandidater. Han blev ämbetsi man inom "Bayerns . rättsvård och det: var 'en ödets ironi att hän fått - ämbetsmannadiplomet just | precis av den: man "han 18 år senare” vid valet till överborgmäs- tare kommit att besegra med stor röstövervikt: 'dr Josef Miller, Som överborgmästare tog Vogel mycket energiskt itu med de nya art Inom Minch stadsförvaltning är 'i'”alla' fall 134000 personer sysselsatta. Bayerns huvudståds invånarantal = tilltar ständigt — årligen med över 30 000 kor | och det är ett av de ifterna. . BERÄTTIGAD IRRITATION Metalls överstyrelse ger i ett utlåtande över motioner till Me- . tallkongressen en: skarp . repri- mand till : motparten Sveriges verkstadsförening, vars medlem- mar i stor utsträckning vägrar ' Metalls avdelningsfunktionärer att komma in på arbetsplatserna för att delta i lokala överläggningar mellan " verkstadsklubbarna och arbetsgivarerepresentanterna, skriver DagensNyheter (fp): Vid vissa: tillfällen, t, ex. s vid strejk då ankommer det på . den lokala ' fackliga organisatio- » nens representanter att förmå de - strejkande att återgå till arbetet, påpekar Metall. metall irritation när berättigad. den fackliga avdelningens med- verkan när en konflikt på arbets- platsen tagit en krisartad vänd- "ning, bör också. kunna förstå att Tingar tills . önskat resultat nås. Det är svårare att börja med di- ten luftmängd och öka efter. hand, då rensverket blir fullt med ag- nar och boss. Får man mycket boss och agnar i tanken beror det på för stora hål i undersållet eller för svag luftström. Skördetröskningen kan givetvis inte behandlas uttömmande i' en kort artikel, utan- det 'blir bara några axplock. Utförliga dd landen nr 270 Skördetröskning och nr 305 Nyare iskördemetoder för vallfrö från JTI Uppsala 7,' kan för den intresserade vara till god hjälp, . när man vill nå ett gott resultat med små förluster i form av kärnspill ute på fältet och. små tröskskador på” kärnan, Jun. viktigaste bekymren för den späns- tige ungg mannen. Mänchens över- borgmästare har oräkneliga” detal- jer'i huvudet. Han griper sig inte bara an med problemen, utan han följer oavlåtligen med derag wut- veckling. Han lyssnar. intresserat även :till långrandiga föredrag och sammanfattar ' sedan : det. sagda snabbt och precist, : . | ”Med" åtta-timmars-dag ' klarar jag mig inte. För det mesta blir det 14 eller 13 timmar”, avslöjade överborgmästaren för pressen. Det främjar inte familjelivet, Hans- Toch iVogel är nämligen gift och För några a dagar sedan lämnade I den 250.000:e vagnen av den po- pulära saunus 17/20 - b . na verk- samt kan bidra till att intresse- bakom rada na för att leta efter fartsyndare i i stället för att blanda in poliserna :i trafiken och "på så sätt hålla ner tempot? Så frågor ställer .. tusentals bilister efter semestermånadens övningar”, nen rt + vs - as av på ett tidigare stadium och i fredliga former. Det har man också insett "på arbetsgivarsidan inom andra Tramscher. - Verkstadsföret. det i den tys- ka Fordfabriken i Köln. Detta är i sanning en mycket remarkabel siffra, . eftersom bilen : introduce- rades för knappt 1 månader se- Aldrig tidigare har så många 11 g-är svårbegriplig och ot otidsenlig. en se rie producerats 2 så Så kart tid! . M-serien | i Här i lSverige har nya Taunus= oo PRODUKTIONSREKORD : ee FÖR FORD TAUNUS” versionen snabbt blivit 's; populär. och under första I vorligen ävennåre än 15.378 e nar inräknade, Isunua sö dövag. 20 M TS, utrustade med den ef- fektiva, : mer; samtidigt bränsle- snåla 6-cylindriga V-motorn, har på kort tid agit upp, konkurren.. bilklassen. :levererar a Foria sid. 7) uppmärksamhet. igen. Bayerns hu-|' L fint Samspolta med varandra. An: nars/ : skulle... .Hans-Jochen Vogel inte kunna” klara arbetsbi dan tersom han” inte bara är..repri sentationsfigur - för. sin stad utan också . magistratets regeringschef och hela förvaltningens styresman. '.”Han är en karl som sliter hårt” karakteriserar en av hans tjänste- män överborgrmästaren. ”Han 'ford2 rar mycket: av oss, men detsamma också av. sig själv”, Även” oppo-' sitioneri medger att han "är" en mycket kvalificerad styresman. . Med tanke på sådan arbetsbörda har den ”unge mannen” från Min- chen bara liten tid över för att / idka "hobbies, Han är" mycket in- tresserad "av samtidshistoria och littteratur ony amerikanska inbör- deskriget, han tycker om att göra fotvandringar i. bergen under, fe- riema och fot raferar med" stor sakkunnighet, "7." Att Hans-Jochen Vogel mycket trivs med sitt arbete” vittnar” hans önskan om att oftast möjligt åter< väljas till överborgmästare, Såsom chef för en av. de största och trevligaste tyska städerna här” han inte några andra ambitioner,” Ronald Christopher. Westl — RE SEN | ETT.ORD '- PA VÄGEN Det är icke höva läkare, de "friska som be- utan mean Hör du med till ”de sjuka”? ; Vad sjukdomen består -i. äntinte ävgö- rande. Den kan vara av 'så olika art, Man finner inte, alltid de dju- Paste smärtorna på sjuksängen och inte de bittraste tårarna. vid: gra- ven. « [Mitt ibland friska, leende människor går . det mån, vilka man 'måste sä CH De hör med till de sjuka. - De hör Men Jesus war — "ch" är. allt- jämt — den. store läkaren, Det var. just därför han hade kommit till jorden: för att hjälpa de sju- ka, Det finns ingen . synd: som han inte förlåter — ingen smärta som han inte kan stilla — ingen nöd som . han inte :kan hjälpa i An ur, Han, den store, . kärleks : e, "underbare läkaren, han sö-, er upp (dig 'i dag — möter dig nu, med - läkedom, lindring och hjälp. aa som är, sjuk du behö- ren -— låt ho Böra dig frisk, - nom då få Värdes i din vård Oss tagay' "du -som älskar dina verk; dem du finner” gott att agg,.+ Herre, trösta; Herre stärkt . Var de faderlösas Far, änkörs tillflykt och försvar; FÖR : lindra sjukas möd och sm -dätta den "betrycktas hjäcta vi Föra
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.