LAHOLMS TIDNING on : Högkonjunktur trots 'allt”, 'Så sammanfattade' nyligen "den Sker nomiska tidskriften na a fått möjlighet att' € differei rä , men den gena sel Iåningork. får, émel- syn på det aktuella ekonomiska . läget i Finland. På plussidan an- . tecknar man just nu en betydan- de exportökning, livlig investe- ringsverksamhet och ökad bygg-. nadsverksamhet medan ett fortsatt derskott i handelsbat och "> minskad valutareserv' hör till de negativa faktorerna. Utsikterna för den närmaste tiden anses inte va- "ra odelat ljusa. Finansministeriet . räknar med en mindre avmatt- Jertid inte stiga till mer än TUR: bari a Carlander. och "Broström. Alla des- procent från nuvarande 7 procent." På bankhåll tycks man anse att” centralbankens direktiv har mån-> ga positiva sidor, men att kredit-.. gränsen är tagen i underkant med hänsyn till det aktuella konjunk- -”turläget.” Näringslivet" "dras ”allt-” jämt med ett stort kostnadstryck ; "och , kreditåtstramningen "kan! så har $attöspår. i sin stads och sitt lands historia, men man har en känsla" av”ätt skall. man' välja jen” "föllödig ” representant för Gö teborg så" bör man likafullt välja en..familj .som. "härstammar från — ”Kristinehamn,: Familjen - Bro- ström; : vars. tredje generation” just. mu för "spiran. År det "Broströmska k ” barn bromsa. upp i verksam= "heten. 775 en . ning i produktionens tillväxttakt mot slutet av året. och ökningen : för hela året väntas bli något läg": re än i. fjol då nettonationalpro- . dukten steg 5.9 procent. I ;en banköversikt uttalas det farhågor för” att kreditåtstramningen kan bli en vändpunkt för den ekono= miska aktiviteten £ höst. ne :Tillväxttakten. bedöms alltjämt kom' ätabil och trots vissa kris- - "fenomen fortsätter högkonjunktu- ren andra året å rad. I dess spår : har. följt ökad export men ett ännu större importuppsving, som -: i år har börjat tära på valuta= ' reserven, I fjol var det totala un- derskottfet I handelsbalansen 684.1 miljoner "mark och under årets första- kvartal 321,5 miljoner. Va? Iutareserven- har under första halvåret minskat med 281 miljo= ner mark, i » Finlands Bank har. under de åe- . fnad SH varit sy. K ycket anses Hl en åel: årets kraftiga pris-. och löneute. veckling, 1 år har läget stabili-- . .serats på den punkten, Sedan ett” år tillbaka har prishöjningarna va- . rit små.: Av de 10 procent. som :' ; levnadskostnaderna steg ' senaste: år: inföll hela 7.6 procent under perioden december 1963—maj 1964, : I år:har prisnivån varit utsatt för" ? endast étt svagt tryck uppåt. .» Kreditåtstramningen har också I påverkats av ' ökad statlig upplå= ning i hemlandet. Med två. till- " uppe i -:6.820. miljoner. mark. och ' enligt finansministeriets prognos: " blir regeringen 1 år tvungen att öka statsskulden med omkring 53 - miljonér 'riark "eller närmare 10 miljoner mark mer än ifjol SA Inom industri och: handel visar den ekonomiska .aktiviteten-'fort-.' "satt, å Industriproduktio=': a . naste aktiv I syfte att begränsa import= - ökningen, . På centralbankens ini- ” " tiativ har: regeringen genomfört - skärpta . sger för. bilh del 1. Impor! avbetalningsbestämmel- '- "nen var. under, första halvåret. 6 ' ' procent större - än <i fjol. oci : synnerhet. Ppappers- och . metall dustrin samt byggnadsniaterfali > dustrin: en kraftig "pp - på bilar” har också höjts. Betal- + ning, Inom parti- ningstiden för utländska räknin= . gar har begränsats till 6 måna- " der, Centralbanken har också fast, ställt. en maximigräns för ban« . kernas: kreditgivning..1I slutet av ” oktober i år får bankernas utlå- " "ning vara högst 9 procent: större ' än .vid årsskiftet." Om detta vill- " "kor. uppfylls :återbetalar banken > straffrä. på ” från årefs början. I samband med, och detaljhi deln ökade den volymmässiga för- ; äljningen cirka 9 procent. Enligt ' nationalbudgeten "blir - expörtök- : ningen 12' procent” och importök? ' ningen; 8' procent "—" eller" något under 600 miljoner mark. Finans«'' "ministeriet ” "har "emellertid /£ :sin”t senaste korijunkturöversikt -rat den'siffran 'uppåt' och räknar” med; att, underskottet 4 -handels-.; dessa bestämmelser har banker: bala Vä lg minst Ika atort som a senaste NYKTERHET. I LUFTEN : « Inom -'ganska - kort tid' ha SAS-piloter blivit föremål - gärder därför” att de, har vari koholpåverkade "under ''flygtjänst. Det, kan. inte hjälpas att den ov korliga tilliteri till SAS naggas kanten av” sådana här: händelser, |; skriver? Motorföraren (MHF); De riktar också FR HE samheten på de "klart i otillfredS + ställande" bestämmelser"s "ten! Den' tivävtalet "tok för hög.? Dessa, rvoghetsfrågor för; trafiken har fått en särskild aktua- litet genom de förslag om nykter- hetsbbestämmedser = för = luftfart och spårtrafik, som 1957 års trafik nykterhetskommitté nyligen har avlämnat: Kommittén har inte satt | någon promillegräns för flygplans- förare — man måste förutsätta att ingen alkoholpåverkan - alls ' "ska kunna tolereras,” Parterna på båda sidor om förhandlingsbordet i SAS borde känna hur det hettar i kin- derna, då de i trafiknykterhets- kommitténs framställning kan läsa "att ”redan 0,4 promille” innebär "en förtäring långt utöver vad som kan accepteras”, . Mot den bakgrun- den gör det nästan ett skrattretan- de intryck att i förslaget till lag- text finna -högtidligen angivet att under de föreslagna 'åtta alkohol- . fria timmarna före en flygning ”till ordinarie måltid må förtäras högst 1/3 litér öl eller ett glas lättvin'. Inte för att den riskökning som en sådan konsumtion i och för sig in- . nebär lär vara mycket att bråka om — men numera lär det väl:i alla länder finnas en sådan tillgång på alkoholfria drycker 'av hygglig kvalitet att det är helt onödigt att i en offentlig kungörelse stadga rätt till viss — alkoholkonsumtion. Och hur stort får ett glas vara? Och hur många måltider under en åtta-timmarsperiod kan räknas som ordinarie?" . Allvarligare är emellertid att frafiknykterhetskommittén urnder intryck av en remisskritik, . som bygger mer på en önskan att inz gripa så litet som möjligt i privat- livet än på = alkoholforskningens resultat, har gått ifrån sitt föregå- ende förslag om 12 alkoholfria tim- mar före en flygning och nöjt sig med att föreslå 8 timmar, Även de tolv' timmarna var sakligt otill- räckliga -— de åtta står sig absolut inte vid en prövning som tar-hän- syn till den:'senare alkoholforsk- ningen, :Ett förslag på 24 timmar hade. varit > mycket rimligare, Efter dersökningar vet vi mycket mer än tidigare om ' de ” alkobholeffekter, som står kvar även sedan blodet är helt fritt från alkohol och ett blodprov alltså visar noll promille, Goldberg slår fast att sömnighet och trötthet kunde registreras 10— 12 timmar efter alkoholförtäringen, även om många timmar hade för- flutit sedan sista resten av alkohol hade lämnat blodet. Till bilden hör också de förhållandevis kraftiga effekter, som även en blygsam .på- fyllning av alkohol har 8—10 tim- tyg r Aftonbladet” vår . ”ydli ige sanningen om. vad alkoholen -' kan ställa till mycket obehaglig. Fakta i Alkoholfrågan stämmer inte över= ens med AB:s bild av alkoholens roll i vårt samhälle." Låt oss' forts sätta 'oroa alla som vill blunda” el2 ler som: vägrar att. gå' till. roten och angripa orsaken tilll missbru- ket! ' Aftonbladet. går "givötvis” inte att "påverka: Det tror ingen.” mot. 'gissar.vi. att inte-så.få mått- lighetskonsumenter . skulle - ta sig om pannan, om de studerade" den svarta listan i den” nämnda : tid- skriften. De skulle kanske fundera över vad det är; för folksed de ge- nom sina vanor ä med om att upp: rätthålla, re FRIA” ORD ST. HANS KAPELL I VEINGE ' Som ett apropå till den utgräv- ning av St. Hans kapell i Veinge kan det vara av intresse att läsa vad prosten Osbeck skriver. i7 in 1796 utgivna ”Utkast till beskriv- ning över Laholms Prosteri” > om nämnda kapell. ”Ifrån Veinge kyrka u öster, vid pass 1388 steg, har varit ett kapell, 10 steg långt och 7”steg brett, vars grundmurar ännu' fullz komligt - synes, inom vilken äro nu |. många - små: trän uppväxta, och ännu leva de som minns när: den ena gavlen stod ' hel och hållen. Omkring bemälte kapell har varit en mur i fyrkant 96 steg lång, som ännu är synlig. Inom bemälte mur vid kapellets västra ända'där dörren och ingången. varit, är en grav av stora stenar uppsatt på båda 'sidor, som kallas St. Hanses grav, varuti sedan en" källa: är upprunnen, som aldrig uttorkas, och är nu med bräder ombyggd, ty mycket folk vart år midsom- mars afton reser dit, tvår sig i källevattnet och lägger penningar till. socknens fattiga uti en stock, som bredvid ' källan står upprest. På östra” sidan 73 steg: därifrån ligger en stor jordhög,: som kal- Kapellhögen och är 50 steg i höjden uppför”. — ' - Enligt Osbeck'. skulle ” det för övrigt funnits ännu ett kapell när=- mare. Veinge kyrka. Detta. kapell blev aldrig färdigbygst -.utan: då byggdes. i stället kyrkan, .. - . Intresserad. Y Prenumerera på all vara "en efterverkning av fjol- ; Den: uten, Jen» regeln r alltså: inte oe -Idet skydd, som: trafik: ide: n ning till Göteborg. Det var knaj = Grundaren” "av: den” nuvarande Bfoströ öms-koncernen, ” "Axel :-Bro- påpekas att Dan "Broström också: föddes, i, Värmland, 'så Broströmar- infödda i, i "feskeläget”. cn Axel Broströms fader hade | vi rit stadsfiskal, ett arbete 'som/'sä- kerligeny vid denna tid var . föga; inkomstbringande ty. vid sin bort- gång lämnade han familjen så gott | som på bar backe, Tio år senare blev. Axel vid 13 års ålder också moderlös. Men ' Axel : hade. "egna ben. så liten han var. + . Början . var blygsam, handbrom- sare vid järnvägen 4ill Sjöändan. Men det törde sig i alla fall om kommuniikationer..- Så «blir -- han ste - bokhållare .hos- järnexpor- (2 ; Hagberg. Sliter men ra cl "fastighet. och "gifter -sig med Isdottér, sen” blivande varen Betydande” -utskeppningsort för Bergslagens tackjärn och stång- d lästning och ioss- : i. uppfyllelse tack” vare. en" av. Axels. många gynnare, ' kammarherre + Nordenfelt på Björneborg. Denne -försträckte honom: 2.000 rdr, det Broströmska Axel” hade tur;” r två Id "och den; stolta slu- öm. . 22 --läster -. inköpt. edaren "hade också bli- ben” på" Vänern « och skulden beta pers. Elsie & vit egen Göta” Jan byggas och förstod ramtidens” . melodi. först: ”Sonexi Daniel, mer "känd som . |Dan; såg: dagens ljus den "1: feb- Kort efteråt . iblir den ia ångbåt, döpt: till : Activ. Ängbåten år: Senare, blev". det ännu en å Hari roade sig med att tillsammans ig | med” 13-årige "Dan komponera-'re- N |derimärken, varvid: hans .egna" bå- Enligt, hans tar. märktes med anställdas! , mening gno:- -hårt :— beta: Båra”,”. 2 Men nu var past i en lycklig stund: Sjuttio= talets! kriser. fortsatte in på. åttio- Axédlrlyckades få : människor: ' att sätta, pengar. i sitt nya. rederi Ferm, , Här", började "den ” mycket unge Dan som bokhållare och han fick: under! somrarna som ersätt- ning. följa med någon. av: rede- riets ', båtar: till ; London . och - Petersburg. röts tiderna gick re- derlet "bra, och då Dan: 1889 blev student fick. han tillfälle. att” mer helt ägna sig! åt. faderns rörelse. :Men, pappa Axel. hade stora planer, för .sonen, och i deim .in- gick: utlandsvistelse hos rederiets förbindelser, : Så "hamnade Dan. i Kön: ingsberg.: «och Hull för att ef- ter ett år. vara åter i Götet. Man arbetade bra' tillsammans "även om "I Dan "stundom, betraktade ' fadern som väl krävande. och. ; konseryen tiv. tnångfartygens era na kän knappast - betraktas. som -" Dan på allvar i' faderns firma och | 3 Ifick: snart upp ögonen: för: den hade" gått) honom 'i” blodet, "Ett .par |": ick Dan. Broström; 'ensam .- som." chef 2 riksdagsman för Göteborg. + Han : jär i valet och kvalet men accep- börj ka skenpsred ångfartyg” (alla de. gamla var” av trä). Men herrarna Broström bru- kade inte : drömma: länge. "Redan 1889 "tecknade ' Axel -; avtal. med Göteborgs Mekaniska. ' ett fartyg för. er summa" av 95.000 kr, "Mycket behgar på den "tiden. Man bildade: "det "kända AÅngfar- tygsaktiebolaget:' Tirfing” med Dan som - ledamot av styrelsen, och: så följer «den enå” ångaren efter den andra: Nittiotalet kommer med nya problem för rederinäringen. . Den stora - gruvdriften hade : kommit igång. ; Men ”malmen skulle skep- pas” från Oxelösund . eller Narvik. Härtill i krävdes stort: tonnage och man : skaffade sådant.' Nu inträder namnet ändras till ”Axel Broström &.: Son”, Arbetet blir också mer fördelat," fadern : tar tekniken; so- nen ekonomin, .. Men, i synnerhet Dan änker ' på transocean - trafik,- och. redan 1898 gör ”Hemland”, sin första färd på den rout som skulle bli av så stor betydelse för Broströms. : - Man” bör. komma" ihå att åttio och nittiotalets rederinäring . var il: stort "sett "på tillbakagång 'och',abt det låg "”en spöklig stämning över den" svenska" sjöfartsnärin,en”, på vilken ; banker och” privatpersoner förlorat, stora 'summor.. Så: mycket märkligare. : var : det ätt 'de Bro- strömska ” rederierna. ständigt; gack framåt. ” : c Pappa” sa; Axel ostönt. ägna sig åt rederiernas tek- niska ”skötsel.. Staden -och "landet driftigé "unge skeppsredaren Dan Broström" 'som placerades : i före- ningar” och "sällskap: :och vid” 30 ålde sig kämpat - den gamle skeppsredaren, - som; haft "ett. par hjärnblödni ningar. och fått intaga sängen, . méd . döden: . 1: september 1905. går han" bort. Och så står u stora rörelsen; Han blir i samma veva -vald till terar, ochså 1 litiska” bana: ” « Efter: faderns .dö ström ; mer. loch '-mer, intresser äl nast Eriksbergs Mekaniska ” och 1916, aktiemajoriteten. i Göta- verken. . Dan Broström tillhörde - under "åren 1906—4d911 riksdagens” andra kammare såsom 'representant för liberala ' samlingspartiet även! om han i flottfrågor hade ' betydligt "avvikande mening. År 1914 ' blev han kjöminister i den Hammar- -skjöldska : regeringen ' men behöll trots detta ledarskapet för de Bro- strömska — företagen, - något . som ven från liberalt håll starkt kri- tiserades. Så skrev. t. ex. DN 1915: ”Däremot har' det sagts, säkerli- gen på mycket goda grunder, att en rörelse av. denna-. omfattning måsta helt krävå sin man och att dualismen i denna ställning icke kan vara till fördel: antingen må te sjöförsvarsdepartementets skö sel bli lidande därpå eller. rede- riets”. Om men fortsätter: ”Måste omdömena om herr Broström som politiker' således bli minst sagt delade, har däremot ingen, . såvitt bekant, bestritt — affärsmannens framstående. egenskaper”... ' Dan Broström lämnade ' också skötseln ''av ' rederierna i andra händer loch wupptog arbetet själv först .sedan han avgått som sjö minister... : Ostridigt' är Dan: Brosttöm en av de allra främsta representan- terna "för: vår rederinäring : och inom den: transoceana 'sektorn - är han allt . igenom mnyskaparen, Vid endast 55 års. ålder omkom den driftige mannen vid” en bilolycka i Trönninge. : I väntar på att sonén Dan-Axel, då "endast 10 år,: skulle kunna efterträda fadern övertogs ledning- en för de stora företagen av fram- stående göteborgare, som väl för- valtade - sina fögderier, Som en märklig sak: kan kanske påpekas att inte heller den' nu regerande Broström," Dan-Axel, är: född i Göteborg, 7 han föddes nämligen under faderns statsrådstid i .Stock- holm. : : Men. Dan-Axel Broströms' verk hör ännu inte historien till, ' '. ' Helge Cohn, - AV Vi Ungas riksläger let i-Oviksfjä Förbundet Vi Ungas" årliga r :|läger har i år varit förlagt till Oviksfjällen -' Jämtland: äger- platsen : var ”"Gräftåvallen.- där. det fortfarande "finns -;ers . fäbodvall". i full. verksamhet, ”Lägerdeltagarna har tältat ' grannar med: fjällkorna |: och ” varje : morgon” blivit väckta av;.skällornas' klang. Det är femte rikslägret som förbundet. Janordnar -] och : som. fått karaktären av en härlig /fjällvistelse, +. es "Vid lägrets öppnande kunde" 1ä- gerchefen "Yngve Pettersson, Skara, hälsa 1134 deltagare välkomna. Un- der de. olika lägerdagarna har ett omfattande . och varierande ' pro- gram; genömförts.' Deltagarna ' har sysslat med näaturstig, sjukvård, Vi Unga-kunskap. och volleyboll un- der den första som avslutades med lägerbål på kvällen.” Andra ”läger- 1 ägnades helt åt idrott nere :Myrviken.;' I. första hand. var det: rTiksmästerskapen i idrottstre- kamp: och : volleyboll som -avgjor- des, men det tävlades också friskt i. olika lägermästerskap: På kvällen” besöktes lägret av av” att. "med svenska 'skepp driva transocean sjöfart. 1907 bildas Ost- asiatiska : Kompaniet : för - att ' till- varataga Sveriges intressen 'i Kina och Japan, Det blir nya fram- |. gångar och nya företag. 1911 kom- mer: AB Svensk Amerika-Mexiko Linien." Men fortfarande . saknar vi direktförbindelse med Nordameri- ka, och så bildas 1914 Rederiak- tiebolaget ' Sverige—Nordamerika (1925 Svenska Amerika Linien). : Snart. börjar .Dan: Broström bli stordonator. Tillsammans med mo- éern, syskon och sin hustru skän- ker han stora summor till -Kristi- nehamn och Göteborg. .Bland an- nat: 2 'miljoner till bostadsbyggen i -Göteborg och stora summor till Sjöfartsmuseet. '"Storredaren inser snart samman- hanget ' mellan. '. skeppsfart och 2 skeppsbygge » och 7 1915 . > Så vaknade 'drömmen om: ”järn2 inöper I Text: "Matt; 7: 13—14, I -UTAN MAL? "Den som vandrar utan mål kar. vid ett vägskäl. Till sist väljer han den väg, som se bekvämast ut eller som kan antagas ha någon sinnenas njutning i-. beredskap. Detta 'kan vara betecknande. för mången” människas sätt att vandra sin livsväg. Hon utbildar sin egen livsfilosofi, som bär ”låt- gå”-prä- geln, : Samvetet ; talar "icke längre med tydlig” röst. Ondska och synd få 'ohämmade utöva gin makt, som söker tdraga "alla under sitt herra- på sär han vär detta Jesus tänker på, när talar om ”vä som leder: fill” fördärvet”, Han har så mycket mera anledning: att "varna för den, eftersom han ser så många Igå "fram på den, Måste du räknas med bland de många, som gå mot fördärvet? Ty redan .det att vand- ja utan mål, utan någon av rätt och renhet? "bestämd levnadsprin- cip, är ett fördärv. Vi ha ju där- med . visat, att vi räkna Kristus för ingenting. Hans strävan att rädda våra själar undan evigt för- därv förmår: vi icke - uppskatta. Hans maning alt ”gå' in geno den: trånga porten” blir ob ig FR ml! Den ständiga . Kristi | offer oh "möda, "och lå "vilja vi icke vara 'med. . Vi” tycka ju om att vara' med. Vi tycka ju om att vandra utan mål: och. att slå bört alla tankar på evigt fördärv. Eller ock bita vi oss. fast i den. före- ställningen, att talet om det eviga fördärvet: är bara ett skrämskott. : Men besluta vi'oss för att gå in genom den trånga porten och vandra den smala vägen, då be- tyder det, att. vi insett, att det värdefullaste i livet är att ha ett bestämt : mål, som till warje pris måste uppnås. Detta mål heter det eviga livet. [Medan wi vandra mot detta, blir det vårt livs strävan att söka skapa något” bestående, något som kan föras med ut ur tiden." Vi äro klart medvetna om att: injet i de synliga tingens värld kan göras till .evighetsskatter, ef- tersom allt det där är förgäng- lighet.” Därför måste wi: inrikta Oss På goda gärningar, gjorda med Kristussinne, wäl vetande, att'gär- ningen är dömd att en gång för- svinna, men att andan, sinnelaget i vilket vi handlat, skall bestå inför Gud. | kontakten med dför Sie när vi aldrig lärt oss att ästa a Pod Sak Vi da en förkänsla av'att den trånga po us gl i verk och ord, skall hjälpa oss både att finna den smala . vägen och att vinna sten. sS'och den. smala . vägen kräval Am r- I målet, som är frälsning till liv, en, Slakteriför Karl-Hugo Törnqvist som ordnade : Verkstad É FLYCFRAKT ÅR 1926 --- an " På bilden lastas ett flygplan av typen Fokker F-IIL Årtalet är 1926. Fokker F-III tog 400 kg last och hade en marschfart på ca . "170 jkm i timmen. Totala flygvikten var 2.200 kg. Tretton maskiner av denna typ hade Lufthansa i sin tjänst på inrikeslinjerna detta . år. Till sist några jämförelsetal som belyser flygfraktens snabba "utveckling: 1926 befordrade Lufthansa 258 ton, och 1964 42.066 ton. Medan F-II kunde ta 400 kg, så kastar dagens stora jetfraktma-. skiner över 30.000 kg. Kanarieöarna ökar starkt | ne som resemål-under vinter Kanarieöarna blir det” "verkligt stora resmålet under -hösten och vintern / och de solsäkra öarna rycker allt närmare tack vare att jetflyg börjat användas i allt stör- re utsträckning. - Omkring 45.000 svenskar "räknar mar med ska komma ' att resa till Kanarieöarna tens stora kampanj ”Kött 66”. Fredagen var de stora förväntning- arnas dag, då skedde nämligen den långa. fjällturen som alla 'delta- garna länge sett fram emot. ”Rygg- säckar och trunkar packades med smörgåsar, kläder och "andra till- behör som är nödvändiga för. en dags . vistelse på fjället. I en "lång karavan travade .130:”ungdomar' i väg uppåt fjället .och äventyr som ingen riktigt visste vad de skulle]? innebära, Två fjällvana herrar från | orten tog ledningen så ingen var orolig "inför turen. . På : kvällen berättade fäbodsti tan som heter ”Bojan” om, fäbo livets" olika" strapatser. och visade bl...a:: hur- man: gör. mesost; Sista dagen .ägnades åt - olika slag -av tävlingar, mellan distriktens grup- per och på. kvällen, 'var det. stort: avslutningssamling;-. + Vi. frågar. riksinstruklör Kerstin Johansson; Södertälje, som. ansvarat för - uppläggning och" det organisa- toriska genomförandet ” hur: upplevt lägret. " : Svaret blir att edn gen i Jämtländs Vi" .Unga-distrikt gjort ett utmärkt fint förarbete, allt var i: stort” sett -klart när vi kom. hit några "dagar "innan lägret skulle Vi har också haft. förmå- nen att:bli. mycket väl mottagna ; Ovikens kommun ; och ' dess dsordförande = Olle Rent allmänt > vill jag gå att; det. alltid har sin tjusning att samla : så pass många ungdomar. från: hela -dandet. Här har vi haft deltagare från Ystad i-söder till Luleå i norr 'allav med olika ' uppfattningar :' ol och : i. synnerhet om fj Vi har haft ett strålande fint vä der, härlig natur och jag tror" att alla" deltagarna: varit nöjda, slutar [7 ”|ropa. Det förbilligar resan” Dy N ykter ungdöra. i. höst och vinter. De festa. åker ' propellerflyg, det' tar "drygt nio timmar med jen f[DC- T: a, men många - kommer ' också ” att "välja jetflyg, som kortar ner. resan till: ca, 5. timmar! | : Trots att Kanarieöarna ligger så långt: bort så är det billigt att åka dit." En: åttadagarsresa ' behöver faktiskt inte kosta 500 kr, läser vi i Scandinavian -Tourings , nya höst- och vinterprogram, som just kommit ut. För de pengarna. reser. man med DC-7 från Malmö och - bor på ett bra. hotell med halv-. pension; Väljer man ' jetflyg blir. det lite” dyrare, Men' man's inner förstås a tio,ti len del för: de: resenärer, sorjr'.annars här.: tagit -vanslutningsflyg från Stockholm till Malmö för att kom- må med på. Sällskapsresan, Des - hon så Under jul och nyår är d ta” rushen;' "Lliksom> under” påsken. Vintersportresorna blir. också allt mera : populära och "i. programmet. i finns en. rad resmål, som: lockar med "härliga utförslöpor, vacker ' , nåt och låga? ;priser för fesan, i framtidsun en grillfest och berättade om hös- "Bremen (LT). . För tjugo år. "sedan, blev han föredöme för sin städs modfällda medborgare. : "Som" den förstörda hansestaden ; Bremens” första "med. borgare tillvaratog han bland ruis nerna material som kunnat använz das - till bild). : återuppbyggnaden . (vår I dag lämnar "borgmästare Kaison sin post för att med fyllda. 78 år slå sig till ro; . 1945 hämtade amerikanerna lånt- brukaren som just då brukade sin lilla åkerlapp bokstavligen ' direkt från plogen till Bremens stadshus. Han” Var redan - då välmeriterad socialdemokrat . och -är idag en av Västtysklands populäraste po- litiker. Han genomdrev hos ocku- pationsmakterna att. Bremens hamn återuppbyggdes och fick "sin stad att blomstra igen, Den humorfyllda och rättframme mannen — han döpte sin oxe ef-, ter den första förbundspresidenten till ”Theodor” (Neuss) — hörde till gardet av de. gamla republi- kanerna som i tredje riket diskri- minerats och genom sina' pion- järinsatser 'återfört - Västtyskland till de fria nationernas gemenskap, Kaisen tillbringar sin levnadsafton som lantbrukare ' på sin lilla gård i närheten av Bremen, Han tog adjö från sina medarbetare med brden: ”Jag . tänker slita mina gamla byxor vid ett arbete jag : har roligt. med”. Kerstin Johansson, 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.