Den så omskrivna kulturfesti- « valen i Skövde stog igen portar". nä på lördagen, en vecka tidiga- " 're än beräknats: Omkostnaderna har varit för stora, och inkoms- / -terna har inte blivit vad som vän- 5 fö man ML : men där det nästan ständigt va- , + rit svårt att få debet och kredit'att gå ihop, Ingen vet ännu med sä- ” kerhet,' om vare sig kulturfes: : valen i Skövde eller fästningssp år. — även om "tats, År 1 bor- h givetvis finns. :” Ii över en ' gen på 100.000 kronor och garan= - tier från annat håll på fyra gån- ' ger detta belopp, men en stor del : av denna summa lär redan ha för- I brukats, De' : vackra kultur- . | strävandena har tydligen inte va- + rit förenade med den ekonomiska + planering, som ' är nödvändig för " att ett sådant här storärrange- - : mang skall gå i lås, . «+ Detär tyvärr inte bara i Sköv- - . de,” som kulturen seglar i mot- i : vind. Man kan också nämna fäst- a "hNingsspelen. i Varberg, där "man ; : Visserligen hållit på år. efter, år, "Vi läste härom dagen ett, repor tage om en av våra poeter, vil-”1 ken i höst utkommer med en pro- ! sabok.: När han tillfrågades om .. -anledningen, till . sin',. ändrade 1. i.skrivstil,. framgick "det att' denna? inte enbart var dikterad av. per- i + sonliga skäl. Främsta skälet var: . att folk inte längre tycks: läsa . : poösei, Det 'krävs stillhet" och ef- tertanke för' att rätt kunna njuta av en dikt,' och det tycks” or + Många av ;:våra konstnärer i - de" må -nu' vara skådespelare,” et Der ;BARNMISSHANDEL : Under de senaste åren har någ- ra upprörande fall av barnmiss- handel' med dödlig utgång blivit ända 'i Sverige, skriver; V ä s- : terbottens-Kuriren (fo): vm C ; Men barnmisshandeln är en så t allvarlig fråga att: man inte kan "nöja sig med att konstatera '$vå- righeterna i i att förhindra den. Det .-är onekligen förvånande — men alltjämt. saknas i Sverige en un- - "av bar ta. omfattning och karaktär. : Från | ' :utländska undersökningar "vet vi ”att den är mycket vanlig — t.ex. "i USA och Storbritannien, Även "om förhållandet "sannolikt . är bättre i vårt land, är redan 'de "fall som avslöjats alarmerande nog. Det finns all anledning till skärpt uppmärksamhet, och" om diktare, .: målare - "eller" > av . andra" konstarter + ; lever :' i dag. under ytterst knappa för=" hållanden.. Det. har” visserligen under : senare år skapats en rad , stipendiemöjligheter., : fö konstnärer, men det väl när- 7. mast en nödlösning.. Varje sann konstnär drömmer om att bli så .: "bra och så uppskattad ' att. han: verkligen : kan livnära sig på sin produktion. . Men för. den skull krävs också en tillräckligt intres serad publik, som 'är beredd /att'' betala för den konst den får njur. : Det har i kulturdebatterna of ta betonats. att svenska folket 'ä ett litet folk, Våra böcker” trycks + i små upplagor, museerna har få. besökare,” och konserter," teatrar: och liknande : får' begränsa sina = reportoarér. I många fall får håg” ra enstaka toppnummer hjälpa till : att fi i "det visar sig ' terande bestämmelser in barnens "skydde oo "4; Alltjämt. leve öreställningen om bärnen som föräldrarnas egen- "dom "starkt, Samhällets barnavår-. -" dande: insatser 'misstros” och” för-. "talas 'oftas Ingenting kan vara mer ; beklagligt, Det hör ju tvärtom till |; I det värdefullaste. i vår tid att.vi erkänt. det gemensamma .. ansva- ret för" barnens väl; och - söker i nya och. bättre utvägar för att:ge « dem trygghet och vård, ter ärser OM sken Aten RAR csn "BYGGA. 0 H BEVARA UTV-debatten Bygga! FO -beva- a:om: det: 'Jämpligaste- sättet att äl :Hur mycket det än talas "om ödvändigheten av; verkligt radi- ala grepp för att undvika kväv- : mingsdöden 'för Stockhollms :in- = nerstad, kvarstår ändå. en-:mängd > frågetecken inför de” långtgående - v åtgärder som vidtagits: och "som + planeras. ”. I; allmänhet kan väl "dock noteras en ökad” förståelse > för värdena i désgamla 'ståsmil- /jöerna och för ätt der 'ofrånkomi>| ka liga nydaningen-: Sker med var- x sam hand och 'en likaså ökad in- sikt "om att detta "också "är prak- = tisk möjligt, att det inte alltid « är nödvändigt att låta det gamla ; helt vika för en modern tids krav, ; motiverade . med . trafiktekniska : > eller andra 'skäl. Men nog har de ” raditions- och kulturbevarande krafterna alltjämt skäl ' till en " oavlåtlig vakthållning. Utan de- ' ras insatser nu och under g gångna "decennier skulle säkert den kalla kommersialiseringens och: ratio- .. naliseri Om, sn » spolierat många värden, som in- "te kan mäty med tekniska mått . men som inte desto - "mindre : är högst: påtagliga, rr dl NY Y BUTIKSLAG NN : Efter nästan precis tre års: ar- bete har affärstidsutredningen av- gett sitt betänkande "med förslag till-ny lag om affärstider, avsedd " att: ersätta den. nuvarande” bu- "" tikstängningslagen 1948, ändrad: 4 . vissa detaljer 1956 och 1957: Fr i "Köpenskap är kritisk mot - kommittens arbete: "si: evor "Det som förtjänar. "att "med - verkligt allvar diskuteras i sam- » band -med affärstidsutredningens « betänkande är inte bestämmelser- » na i den nya lag de föreslagit utan "att de alls föreslagit någon ny . lag i stället för att helt ' enkelt påyrka och butik "Trots allt bör vi nog vara tack: samma - mot "våra - kulturföresprår : kare att de lever;det liv: de-gör.!' Det betyder med "andra: ordcatt' Mi vänliga dödliga matas med kult: turintryck upp till randen av. va - vi förmår konsumera, Om -kultur. given” "bara. åller i'sig,'finns dei höpp att vi så småningom "lär oss att: svälja 'mer,: En "kulturfesti nn 7-årsperiod, en: polske "regeringschefen Cy- besöka' Paris, Datuni för. resan är' ninu' inte fastställt, men torde mänske -: regeringschefen Maurer . är Cyrankiew:t es den andre i' ord- ningen” av. ” kommunistiska : öst- statsr chefer, som hh dtill: Paris. Men bortsett. från. Al- tellitstaterna skickat regeringsle-' damöter' att göra en uppvaktning: för. president" de Gaulle, ' Kjewics i sinom" tid lämnar Paris, j hår han i sin tur överlämnat judan ; till de. Gaulle att m, som. man väl ni får e Gaulle: nästa; år. bli åtetvaldvtill president för en ny. så är det nog inte säkert,” fatt: han, "anträder en "öst- europeisk resä, I så fall blir det utom. MWarschawa först och främst Prag: sock” Budapest; som: får den äran. " Men" troligt är, att genéra- len$"tväg bär: ännu längre". österut. Han är faktiskt. skyldig ”ryssarha en”. svarsvisit efter ”. Chrusjtjovs statsbesök i "Paris 2960. Det inne- om pen n5gor då alltjämt och". har. hälsan och sitter kvar: söm Äransk statschef i i Elysé- SVAN öra later Det: >här "gchntligen länge. varit en skälla till förvåning och undran, - tt (Polen, som av tradition alltid ät-goda- förbindelser med Frank- icke redan långt förut sänt någon" "regeringsmedlem' till Paris. Bakerundsmotivet till denna åter- beröra problemet Oder- eller ”ett” ”fästningsspel;”! en” dikt: | samling -eller "en tavla” kan bl ratad ett år, men kommer den ba ra igen, kanske vi med tiden '05s”att uppskatta och förstå. Även en; seglats i motvind kan så'små ningom Jedä: till målet; bara de finns tillräckligt: klokt och en :och "de tyske polska seende folk vid rodret. om håller, ving 10-22 augusti" kan . på en -rekordsäsong. » Den< internationell. från,.: högkvarteret r': Interflora |' (Fleorup) i: Zärich visar att-Sve- rige slagit nytt världsrekord” med 1917 'blommogram ' per tusen” 'invå-. nare,: Danmark. ligger. på andra plats med. Hl6 och Tyskland på tredje med 75 bl "per å | per tusen invånare. Genom sam- H -"kvalifika dn nedlemskap. i Blomsterförme en — Interflora, / "Det: är: kanske för mycket sagt att=förståelsen" för den- fria- kon- kurrénsen helt slagit igenom i-alla medlemsländer... Det” kan : bland annat: läsas ut av antalet :butiker. tusen "invånare." Som” järnförelse kan! :nämnas -att USA,” blommo- grammets. ursprungsland, "får: nöja sig, med. 43; bl omsterhånid-" larkretsar - har: man länges undrat vilket år Sverige. som . första. na- tion skall passera 200-strecke et är” blommogrammens' ”drömgräns” liksom; löpningen hade -&itt :ma- giska under 4 min: på "en engelsk mil Det finns en god "chans att det blir redan i å De fem första månaderna” note- ras "en" ökning på 6,3 procent och fortsätter denna utveckling resten av. året skulle; ; drömgränsen . 200 passeras 'i år med en knapp mar- ginal; var 5:e svensk skulle då ha blommografera Det: demokratiska" : blommogrammet, ” : De, utländska siffrorna - ger "äv. andra intressanta aspekter, Ju fär- re' blommogram - det sändes 'i' ett land, till desto högre belopp blom- mograferar' man. ; I många: länder är sålunda. blommograferingen når got" exklusivt och ovanligt... Och omvänt, ju fler” blommogram, dest to ”folkligare” och lägre . Slopas och att ingenting. annat , sätts i stället, - ou I sina direktiv för ”affärstidsut- pekade tern uttryckligen på möjligheten ”att helt undvara en butiksstäng- ningslag, De sakkunniga har inte 1 begagnat sig av detta ”raka spår”, -'av skäl som det vore intressant - att få bättre belysta än söm sker » i betänkandet, Återstår att hop- ” Pas att statsmakterna skall visa "sig mindre harhjärtade och mind- te undfallande för etablerade in- tressen, som föga bekymrar sig "om allmänhetens b bekvämlighet. | ”|tusen invånare, kostar varje blom: Frankrike” som ligger på; nionde plats med endast 9,7 blommogram >= per tusen invånare har ett:'ge- nomsnittligt 'toppris av: 48:14. kro nor per. blommogram. : Italienarna, näst sist med 5 blommogram per tusen invånare; kostar "på sig 40:94 kronor varje - gång, I Belgien - på 10:e plats; 5,6 blommogram "per mogram: genomsnittligt 38:77 kro: nor!, Tysk- I. Sverige, : Danmark ”o land: m.' fl. "länder, 'där::-blömmo- grammet ' verkligen, slagit: igenom, Torg mograferar man , 0:73 Sjömanskyrkorna: " Artikeln i gårdagens LT "Är våra sjömanskyrkor inne i en krissituation”? hade författats av. Lars Carlzon, . vars namn råkat falla bort, - 2 ”En "av" orsakerna ' till blonimo- organisationen -- äges av. medlem- marna.. 'blomsterhandlarna. motsats till de, förmedlingsfö; tag som privatpersoner - - på senare - år startat: på: kontinenten : bland de fallen, affärer" som saknat de -YT- j efter "med :en blommogramaf ia Mid pel som : de, två. nästa -— 7”. tjugondelen av. Sveriges” Siffror ” : Ifjolårsmästaren Knut. Olsson från Erammets 'stora' framgång -är. att |- ål ing : av två organisationer har Danmark 'det' tätaste . nätet av bloinimogramaffärer med:”en: affär på, 4.408 invånare med Sverige tätt 6.603 invånare.” = "Endast yrkessoicklighet och klass på: affären får avgöra medlemskap. Det finns t. ex. blommogramaffä- rér som ligger 40 meter från var- dra!” fÖch i båda går stråland Kr Vv Ändock'” mycket åt . var «och. en! ... "Denna de nordiska ländernas ge- nerösa och endast på yrkesskick- lighet? baserade ''invalsnorm.: har förvånat: det övriga. Europa - men får nu allt fler efterföljare. Ty om inget annat öppnat! ögonen på de tveksamma" så är det siffrorna, Trots — svenskarna säger tack |. : vare sina många blommogram- | , b så har. Sverige --ändock |. tiker, stå antalet - blommogramorder medlem! För” 1964 noterades -1.246, blommogram "per : medlem i Sverige . eller - nästan lika mycket tillsammans. Norge » noterade ; nämligen — 700, Tysklanid'”"576 och" Danmark 505 blommogram per bulik..: här. gäller: paradox n, att ju är som delar: på kakan er. åt var och en — och iu färre man är, maren ha ont om matcher för sina |' tipskuponger. Nu håller Blomster- förmedlingen i'samband med kon- gressen-'sitt svenska- mästerskap i blomsterarr i Nor Det blir; en Spännande och ' myc- [ket vacker final efter 23 distrikts- tävlingar "landet runt, Vad tippar Putte; Kock? ' Vinner Östergötland på hemmaplan, är det klokt att gardera med Stockholm? Eller är blomsterrika Skåne farligast med Skurup? - rankiewies "har accepterat en' in-' an. från: franska regeringen att' Tsnart tillkännages, Efter den vu-, banien så” -han alla de" östliga sa-. an kan förutse, att när Cyran-. som ärad gäst till "War-,. | framskjuten . de Gaulle, nitiv tysk-polsk gränslinje revision av denna gräns, gen ingivit " polska regeringen. allt - (Sot bekant har de Gaulle tidi- gare rätt tydligt givit till känna, att;han anser att tyskarna” måste god; änna Oder-Neisse - som defi- och uppge 'sina krav på ' en framtida "Ett annat hett järn, som möjli- de Gaulle : vissa 'be- tänkligheter mot. att inbjuda en Y polsk politiker till Pa- ris är den s, k. Rapackiplanen för en atomvapenfri zon i Mellaneuro- pa. Denna polska plan avvisar den franske - statschefen : absolut såsom vörande' oförenlig - med både Frankrikes och Västtysklands sä- kerhetskrav,. (Även Bonnregering- en har ju på den punkten samma åsikt. som de Gaulle). Skulle den polske . gästen ta upp detta tema till diskussion, 'så kan han vara säker på att få ett direkt avböj- » ande. svar. Men jså' odiplomatisk torde den , polske regeringschefen icke vara. Han har i själva ver- ket viktigare intressen för sitt land att dryfta med sin värd i "Paris, ” frågor som bl. a. angår Polens eko- "nomiska liv och den strävan den tydligare företett, att söka ett ekonomiskt « utbyte i.'större omfattning med västvärlden. -' På det området riskerar han icke att möta några principiella invänd- ningar från de Gaulles sida. Sna- "rare tvärtom, , Frankrike har på senaste tiden -visat ett allt större intresse för ekonomiskt samarbete i skilda dormer med de östeuro- peiska satellitstaterna; det. förefal- ler vara de Gaulles förhoppning, att han genom att tillmötesgå des- Wrightsville Beach, North Caro-' lina (LT), ! Vatten är en 'av jordens : mest användbara naturtillgångar, Men det är inte bara användbart utan även livsviktigt, varför bristen på vatten oftast innebär en katastrof. På många platser i världen bör- jar tillgången på färskvatten . att tryta, och för' många samhällen gäller det att finna nya vägar att erhålla 'den viktiga varan för att de : överhuvudtaget skall - kunna överleva. I Mellersta " Östern, Nordafrika, Grekland, Mexiko, Ka- ribiska öarna och sydvästra delen av USA, för att nämna några ex- empel, står man inför hotet avi total brist på färskvatten. .. Sedan århundraden tillbaka - är det ju känt att jordens yta till två tredjedelar täcks av hav, men på grund av havsvattnets salthalt kan man inte, i dess ursprungliga form, dricka det eller använda det för konstbevattning eller ' industriella ändamål, Därmed är dock inte sagt att man frångått tanken på att utnyttja havens enorma vatten- der. Nej, långt därifrån! For- sa staters el iska önskemål skall kunna i motsvarande ut- sträckning frigöra dem från Mosk- vas dominans, : - P. S. Från Warschawa'" har just meddelats att Cyrankiewics avser att besöka Paris den 9 september i år.- intréssant del ad ringslivets , histoöri Bergslagens järnbruk utgör en det svenska nä- "Och: bland” de dentia” fråga. När |: il på allvar här i landet. Flertalet: av TI gamla bruken finns det ett som i fler ävseenden” "skiljer" sig 'från nängden.. Det är Ha elfor; Bruk r” kan: se! tillbaka" på jen verksämhet.: : Just under : "mitten av” 1600-ta- let. "kom ju 'malmbrytningen igång våra järnbruk tillkom vid denna tid:- Många av dem" strök "sedan vid den ra bruksdöden: un- der 1800-talets . -senåre, del.” Ännu flér””har underisårens lopp. ”gålt 300-årigt bergslagsbruk oe - : se med obruten ägandekedja jatt iåteruppstå i Svartå. när grann- bruket + inköptes " år 1912. En - ny masugn ”uppfördes;; och den. är allt- jämt riositet inom tersom hyttan i Svartå är landets sista” Amäkolshytta. mir "Ända fram till." 1047 drevs i Svärtå' även "stångjärnstillverkning enligt : den : gamla. lancashirejärn- metoden. Smederna hade "ett tungt och svettigt arbete som av tradi- tion utfördes - iförda träskor och ; långa” skjorfor. Den: ;hanteringen har. ersatts. av en "modern. indu- stri med: fabrikation CN bult- och 7 Det betyder saturligtvis inte” att : bruket idag drivs ' under + samma |. : förmer” .s som: för . tré århundraden skruvartiklar av: rostfritt, stål. Här har mani, fått” Jen, lämplig .syssel- |: sättning” även för ungdomen och för. den kvinnliga arbetskraften; - Rd exporlfö etag. ne desto ' mindre. får |” driften .. ändrat kärakt: ä. Tokesen ursprungliga : "utgjorde "grundeh : till: sigt ',var det. .emellerti järnhanteringen Åå som. 1874; "och Sedan" desg har --många 'ayseenden'- helt "den den svenska, järnhanteringen. "Prismäs- svårt "att könkurrera med: tackjärn 3 av lägre kvalitet, och den ' svårigheten de: lade ' "man "med :'det närliggande Svartå Bruk. Under detta århund- rades. första. decennium "nedlades . Hasselfors för Det 'järti som' producerades 'gick redan från början så gott som helt ut på världsmarknaden, - Karaktä- ren av exportföretag bibehölls även sedan produktionen ökats: med un- dan fög: undan förbättrade arbets- métoder. ww”, as År 1874 ildade Falkenbergs ätt- lingar "aktiebolag.. Nu skulle bru- ket drivas "under industriella ”for- mer. Under' den närmaste mans. åldern skedde också stora föränd- ringar; Svartå Bruk inköptes och järnhanteringen koncentrerades dit. I Hasselfors satsade man i stället hårt på skogs-. och träindustrin. Jordbruket : rustades upp. BIL a. skare världen, över arbetar inten- sivt. på att finna en så ekonomisk metod ' som möjligt alt omvandla havsvatten, till färskvatten, d. v. s. att befria "det från såltet. : För -tre' år sedan: "uppförde det amerikanska” inrikesdepartementet en teststation i Wrightsville Beach vid 'atlandtkusten i North Carolina. Denna enorma .avsaltningsanlägg- | ning tjänar två syften, Den produ- cerar stora mängder färskvatten, men dess. huvuduppgift är att fun- gera som ett världscentrum för blev Hasselfors något av ett avels- de markområden. som ansågs” ”ab- solut: "värdelösa den dag" den liv- ländske adelsmannen tog: dem; besittning — ;mossarna. När” torv- hanteringen inleddes , där” på. -1870- talet var det för att man: skulle få ett” "billigare bränsle "än 'träkolet till smidesugnarna, Torven. var ett utmärkt bränsle för den s, k, Iun- dinska ”vällugnén som "vid" denna tid ”installerades” i ”Hasselförs! 7": : Efter : impulser från Tyskland startade så Fabian ' De Geer år 1889 — iforvströtillverkningen vid Porla. Idag är torvindustrin en be- tydande del av - + företaget. Sédan mer än 30 år har torven exporte- rats. till” USA. Den används som jordförbättringsmedel, och forskar- na' "betraktar den idag-som 'ovär- derlig när det gäller att kompen- sera : trädgårdsjördens "utarmning på' mullämnen.: Under: senare år här" trädgårdstorven "också här hemma blivit. en stor försäljnings- artikel med produktionssiffror” som fördubblas från år till är." Carl-Gustaf är. här" igen! Den här gången som Calle. P med 'år- hundradets "uppfinning:" den 'hop- fällbara bilen! Man trycker på en och se: bilen förvandlas. till en behändig resväska! IS Calle P stegar glad i hågen upp till” myndigheterna med sin upp- finning, Men där. håller arkitek- terna; Ahrman och "Behrman just på att-demonstrera sin nya lös- ning av, trafikproblemen: ett virr- varr' av trafikleder kors och tvärs knapp,.. hoppar 'snabbt ur bilen, | och ovanpå "varandrå; Ahrman och Behrman ser i Call le P en' dödsfiende och lovar att ta kål på honom. Nu börjar karusellen på allvar. Calle jagas in i återvändsgränder och konstiga hus men lyckag hela tiden klara sig helskinnad, Mellan varven "hinner ' Calle också ägna sig åt två ljuva kvin- nor, Lena Söderblom och . Lill Lindfors, ' De ger honom nytt mod och. krafter, ' " ”Calle. P” är. till! stor del LEN | Carl- Gustaf Lindstedt och Lena S erblom i ”Calle Pp” : animerad film, d. v. B man har begagnat sig av trickfotografering. . Utom” Carl-Gustaf - . själv .. (och Lena Söderblom och Lill Lindfors) medverkar . också Frej Lindqvist, Sune Mangs och Börje Nyberg. Ro- bert Brandt är regissör. - " Calle P:s andliga. fäder är Carl- Gustaf, Lindstedt och Rune: Mo- ber; ” | . Sandrews är producent, Premiär i höst, : : flivsviktigt problem: - | DT TFärskvatten ur havet forskningen inom detta vitala om-= råde, Stationen , utbyter erfaren= heter” med forska e världen över, : Målet: en Människan har” nämligen” kommit på en. rad metoder” för avsaltning av havsvattnet, nen problemet lig- ger-i att kunna utvinna färskvat- ten utan "alltför höga kostnader. Man räknar med att' det behövs ett system där färskvatten kan ut- vinnas till en'kostnad av cirka 25 öre per tusen” liter för att man skall, kunna" producera vatten på ett” ekonomiskt gynnsamt sätt. Det är detta system som är målet för : den forskning 'som nu bedrivs”. + Tre ' olika avsaltningsprocesser prövas för närvarande i Wrights- ville. Beach. Vid .destillering upp- värms vattnet till höga tempera- turer och ångan kondenseras ' till färskvatten." Vid, nedfrysning ” an- vänder man butan som avkylande medel för att. bryta ned havsvatt- nets beståndsdelar i kristaller av rent våtten som kan frigöras från saltlösningen och bilda färskvat- ten. I propanhydratsprocessen blan- das - havsvattnet med : propangas under mycket 'låg temperatur: i syfte ' att bilda hydratkristaller som kan fri, öras från saltlösningen och sedan i sin”tur vid uppvärmning separeras - till ' propangas - «och rent vatten, "Tr rivn - Av, stort intresse är också en metod där, man "avlägsnar »sådana element som bildar "beläggning på vattnet innan det förs in i avsalt- ningsanläggningen. Denna . process är mycket kostsam, men den ger en biprodukt "i form av:;ett hög- kvalitativt : gödningsämne, och - det är . detta :'gödningsämne som” gör metoden ekonomiskt gynnsam, vr IT Wrightsville” Beach testas havsi väåttnet: regelbundet innan ”det' förs ini avsältningsanläggningen. möter "dess : temperatur, - syrahi £, "| alkalihalt) 'slamhäl ; järnhalt | och många andrå ”egenskaper: Man. arr kiverar också, informatiöner l de förhållanden som rådde. Det färskvatten” som -: lämnar : an- läggningen kontrolleras noga för att: "utröna 't oreningar.. : Mängder .:.ar ningsprocesser .kommer årligen in- rikesdepartementet tillhanda” från universitet,” industrier oc personer. Amerikanska ; anslår medel för prövning: av alla värdefulla" förslåg. Regeringen” ger emellertid ' T anläggningar, . såvida man, inte. kan påvisa. att de" blir 'mer- ekonomiskt gynnsamma än de som redan finns. "President" Johnson "har änmodat atomenergikommissionen, ;äinrikes- departementet samt den vetenskap. liga och tekniska” byråri att: sam. arbeta med forskningen inom det- ta viktiga” 'område. "Förutsätining> arnä Jför att: en atomdriven avsalt- ningsanläggning skall uppför, S be? ror . Huvudsakligast på mö Z tenmna' att få fram ett system: där anläggningen: kan Producera, både färskvatten ”och ' elkraft, Experimentanläggningar finns för närvarande” i drift på andra håll i USA, i South Dakota; New' Mexico och Kalifornien. Alla. med samma områden i världen från att” drab- 3 bas av katastrofal > vattenbrist.” Då sado Abraham än Lot: Ik skall någon tvist vara mellan ie och dig. Vi äro ju fränder. Vill du och vill au SÅ går” Jag. åt. -höger, u åt höger, så - åt. Vänster”, N går jag 1 MOS. 13: 8, 9.. vad" Herren vill säga för den fär; orätt och ovär- a fr till att log än vill Ulöra Gud människa, - vare. ler nitora ting u En kristen h ra? att ge sig. ' : Låt den andre välja — hö S ler. Vänster — och ta du d blir kvar. Kom ihåg: Ni” är fränder, Ödmjuka' dig! Jes Son, h: ; = om I 2 Gud från mlikhe- skulle. då inte för fn. «skull: Ta från ier liten sak fö : för hans skull? att” lida "med till Kristi ”sinné sot, da gott "pNär > man 'gör' det att avstå från a tätt, Då RR sin. rätt. D. vandra Å Kris isti fotspår: et är att man bi | Dåtta dig i dag: +oter äg "lyste Her- » Han fick :å alla ra människor, | . skall Pesitta jora . rloksförhållanden. . mål. — att. försöka rädda stora - 4
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.