— slag Jordbrukarnas ' Förs — Demokratin på | länsplanet positiv till en prövning av den= : " första hand ägna sig åt "länsde- . länsarb " en. Det är problem som länsför- - ringen, överväga om de fristå- | nas i länsstyrelsen. Nära 20-tå- | let länsnämnder har'lekmanna- inslag. Man kan” väl: vänta att] oh . dahde. En sådan "utformning bör - på länsplanet, | ning är faturligtvis att. statsmak- "sig folkvalda /länsregeri » kommunala . Ej br d vs "LAHOLMS TIDNING . ' ; Länsdemokratiufredningen här| inte bara det s. k. kommunala sambandet att sysselsätta sig med. Såsom namnet säger bör den i mokratin, d. v. s, enligt direkti- ven åt ”att utreda de regionala och kommunala organens -ställ- ning i ett demokratiskt samhälle som vårt”. Utredningen har ju kommit till främst efter motio- ner "från centern om en vidgad länsdemokrati. - Det har länge stått klart, att styrelsen på länsplanet är alltför splittrad. Den” statliga länsadmi- nistrationen är uppdelad på länsi - styrelse och ' ett stort antal 'sär- skilda länsnämnder, såsom t. ex, tad og talnämnd na "tanke. "På den väger kom länsdemokratiutredningem :. . tills Det är -angeläget att samordna och förstärka den. nu "splittrade «- regionala förvaltningen och ” att stärka den kommunala självsty- relsen. på länsplanet, underströk riksdagen. . : Men även denna fråga har tyd: ligen i efterhand blivit en "strids- fråga. inom regeringspartiet, Un- der, vemissdebatten:. i höstas, amn- derströk statsminister . Erlander, adt man verkligen - mäste » söka komma: fram till en kommunal självstyrelse " även på det veblo- ”nala planet. Då fanns det” också en... jaldemokratisk -. riksd + motion om att man i huvudsak | " skulle föra länsstyrelser "och lä Även om samarbetet kan" sägas vara gott, så brister det i sam- ordningen inom länsförvaltning- valtningsutredningen häller > på att pröva. Den. skall. enligt de direktiv som den fått 'av .rege- Jänsförvaltningsutredningen kom- "mer att föreslå en länsstyrels nas ; uppgifter :. med landstingets och "därmed skapa 'en d mokra- tisk länsorganisation. '. Även? handla en motion. i'detta syfte. . tongångar” framför”, lt i en:le- däreartikel" i "den -för . sociälde- Aer Tiders: Ne I Tiden-artikel skulle ; vara | organisation med lek fly givetvis kunna" ge bättre. förut- |" ätt” länsparl tari skulle sättningar för en länsdemokrati. .. Men helst bör man söka ta ett större steg 'och förstärka den di- rekta kommunala självstyrelsen De. nuvarande dsti har till sjukvården. Därutöver har de-ett flertal. .andrahandsuppgifter.'” De njämnda” oentermotionierna. syftar till. en "utvidgning. av dep kom- unalar länsad ratiorien. över strängt” taget hela ' fältet” E tyrelseorganisationy het utvidgat: landst; 8 eller en länsriksdag, skulle” kun- nav i. huvudsak, överta" "de upp- "som den "statliga ' länsad- ministrationen” "har. En förutsätt- Jänsk lan 1 d" rå het ad" samheten... Man finge. folkvalda '; landshövdingar, självstyrelsen - självförvaltningen skulle stärkas genom en sådan organisation" på fängplanne " riktig ändrade ingenting. Konsu- grammet blivit åtalade, +" ">. Med tanke på att Krav | på för- « re begränsat möjligh ” Ett TV-program h hingssambänd, som” numera. ä angeläget för regeringen och en del av "socialdemokratin. Logiken i det får man. förstås” leta efter. För: samhällsekonomin och" an- gningarna ' att" få "ett :samlat om ”näringspol tiken "skulle föreföll ge uttryck för tank alllmänheten inte "är skyldig lyda en” kägares 'förbudsan= . beträffande 'enskild väg. 5 eningsblad kommenterar: ' Detta tilltalade inte markägare som tycker det är trevligare med upplysta : bilister än bötfällda så- dana och som därför bad Sveri- ges Radio att rätta sitt program. I trohet mot 'monopolföretagets ofelbarhetsdogm ansåg man emel- lertid i Radiohuset att Pprogram-' met var felfritt. Man kallade det konsumentupplysning, Markäga- rens erinran att konsumentupp- lysning som leder till att konsu- menter bötfälls inte kunde vara mentupplysning av detta slag bi- drar inte till att förbättra rela- tionerna mellan markägare , och fritidsfolk och är en otjänst mot alla parter, inräknat då även TV som härigenom riskerar att för- lora det förtroende den tidigare kan ha åtnjutit. ' ]| » Det har faktiskt hänt att bilis- ter som rättat sig efter TV-pro-. ARBETSTIDEN kortning av arbetstiden mycket snart kommer att uppenbara sg finns det anledning att se på de otillfredsställande industriinve- steringarna med stort allvar, skri- vr Nya Wermland:s- Tidningen (h): Antingen får vi acceptera en stagnerande Pproduktionsutveck- ling — därmed är 'inte sagt att den kommer att stå stilla — som står i dålig överensstämmelse med den målsättning som vi int in egen organisation sk. ”dågen' dryfta i höst, skriver. Ha delstidningen. (fp). Alla "är "medvetna om -att det är av nöde; vv Im nader går arbetet i i utsko: och plena för halv maskin för att sedan intensifieras i slutet av ses- sionerna till den' grad. att, man omöjligen hinner behandla ären-- vikt anstår. Mer än eljest liknar |: riksdagen i-maj och december'ett transportkompani, Naturligtvis är det inte bara riksdagens fel att förhållandena blivit oefterrättliga. Regeringen visar sig alltmer obe- :nägen att leverera sina" förslag' i "lagstadgad. tid. Men - riksdagen har nöjt sig med "lama 'protester mot regeringens dåliga vanor. Den har möjligheter att statuera ex- enipel -.men som regel avstått från att utnyttja dem: = = | :>En särskild utredning som: Call manskonferensen tillsatt 7 ning för arbetet och det'är uf enbart att de förslag den tycks ha för avsikt att lägga fram -rim- ligen bör . motverka snedbelast- ningen. Kamrarna bör ta för var "na, menar utredarna, att i större utsträckning skjuta upp ärenden från vår-- till höstriksdagen, när utskottens arbetsbörda blir 'pres- sande, Utsk "kan vara verk- tionellt anslutit oss till eller ock- så kommer arbetstidsförkortning- en att få skjutas på framtiden. Båda utvägarna är lika otill- fredsställande. Naturligtvis är det regeringspolitiken som måste las- tas för att vi hamnat i detta di- lemma, Industrii samma även under sommaren, så att” riksdagen här arbetsmaterial till sitt förfogande redan under höstriksdagens första skede. Även på "våren [kan "arbetet fördelas bättre.' Vidare bör! riksdagen ut- . rustas. med en fast, väl kvalifice= har i denna inte tillmätts den betydelse som vore skälig: På flera områden har dessutom re- geringspolitiken — det gäller sär- skilt dess bostadspolitik — med- verkat till en snedvridning av re- surserna och ett upprörande slö- seri med dessa, vilket ytterliga= "rad tj FÖRSVARET > Statssekreteraren : partementet, hr' Karl Fritiofsons : kommitté av riksdagsmän skall nu pröva ”ÖB 65”, allltså 'militärled- att tillgodose den viktiga industri- treat iva förslag i våras” om försvarets utveckling sektorn, a under - åren närmast : efterz 1967,; tade .' fjällvä niskor" St ; Det ”ikedde, - diktsamlingar med titla "som "Med -valkig näve” och är författaren. Paul Lundh, Héedemöra, den 18 augusti fyller ' 75'år? kan han se tillbaka på en rik mannagärning, "ägnad tre 'verk- samhetsområden, Eftersom han här hyllas: främst för sin litterära in- sats, skall; om den ' sägas, 'att han med: sina” fem första böcker, ut- givna mellan 1924 och 1928, inmu-, Han "skildrade sin hembygds män- b, som; jag, ärvde ett fattigt det vid s d, på min . högra q skall klara mig själv. - ”Hjärtat "4 och marken”. ästerdalarnas skogs- och "som sin poetiska domän. ed kärlek och humor örallt med djup respekt: Den 'cen- 3 av Dalaparnassen titeln- hade' Lundh skapat ett .be- vingat uttryc! för ett begrepp som -oss alla, ”Nära års SAP-kongress hade att; be- Men i år har det kommit, andra mokratin representativa tidskrif- sa dena med den omsorg som deras I. otvetydiat: att jordbrukets kvick- trala 3 KE av "prosaböckerna var. no- ”Det ia fol- két”. "Prosaböckerna' här ”av' en kritiker. jämförts — och uthärdar a -färförelso” — med det bästa vi ingen av, Paul Lundh. ut dikt- ”Nära ting”, där. det tineson och Nils Ferlin. , ;+ ting” har Kommit att skymma hans skogspoesi, och när Gunnar Be- skow 1931 'i boken ”Parnasslim- tar" gav älskvärda parodier på de då mest brömda poeterna, så hade Paul Lundh med dikten ”Konvalj- buketten” ” en . självskriven" plats bland Pär Lagerkvist, Anders Ös- . | terling, Sten Selander, Harry Mar- ett onödigt "led mellan staten öchå | i primärkommunerna. Mn "befarar F-, devav mileriolanskatfningsplaner. "är synbarliga .kompromisser; mel: - Frågan är, om dessa ' kompromis- ”ser”verkligen ha tilllräckligt:be- aktat: den "mycket allvarliga" var- ming;>som "den tidigare parlamen- "talman: Fridolf "Thapper; 'år 1962 "uttalade efter sin: ÖR ME av al- "ÖB 62”:'näm- diga kostnadssteg- : ligen! attide. vi avancerade": ”vapensystemen” : i betänkligheter i fö in, i sm stegringar.. som" under: något år- tionde indirekt har lett till abt.in- -vasionsförsvarets möjligheter. att i allvar: genomföra” sina" "upp ligen därpå att'de. stegrade kost- haderna för: den: särskilt högkva= 2 lificeradey; 4 krigsmaterialen > be Fi ORARAN ä $ Kommn; He Frithiofsons: : för- än: från början. fastslås, h Er har fått ett bättre fak- "tat ett' "stort fältmaterial och ut- omfattande” experiment; För in personliga del finner jag där- r "de "resultat författarna. vågar "utläsa är sitt material väl under- byggda och helt. övertygande, "Avi SVA-rapporten - framgår silver förorsakat förgiftningarna hos' fältviltet,' Detta är av största värde,' därför att. det visar att kvicksilverproblemet är delbart. » Det är Svicksilverbetningen vi :harvett -beakta inom den här be- handlade "sektorn av vår miljö; "den: -utgör: ett delproblem, . som "kän "och "bör, behandlas för sig. " Den är också för jakten och jakt- vården. den utan all. jämförelse viktigaste , delen” äv. kvicksilver- problemet: Lyckas "vi " radikalt . minska” eller göra oss av med ”kvicksilverbétningen :är - också kvicksilverproblemet löst i vad i "vidaste bemärkelse "gäller fältvil- tet, "och. sekundärförgiftningarna bland 'Predatorerna kommer att väsentligt nedbringas, för många höra förmodligen att helt upp- ora. +. Kvicksilverproblemets delbarhet har. ofta bestritts i den tidigare debatten. Det har ibland hävdats satt! effekter av "kvicksilverbetning ej kan" bedörnäs skild från andra tänkbara ' ,kvicksi lverkällor. : Här "har linjerna på ett avgörande sätt . klarnat;: En dellösning avseende kvicksilverförgiftningär genom betat utsäde är teoretiskt möjlig "och praktiskt eftersträvansvärd. -"Ätt förtärande av betat utsäde är farligt för människan är tyvärr "praktiskt bevisat: Däremot har det Jä, tariska. försvarskommittén, under |: ringarna; för "de, . tekniskt j mest : tighet är, föremål för undersök- ningar, vilkas ' resultat ännu ej föreligger. Men ingen tvekan rå- der väl om önskvärdheten av för- -siktighet, detta inte minst med "hänsyn till: den smygande natur "som" - kvicksilverförgiftningarna hos försöksdjur :har ådalagt. För- giftningsfall inte bara hos rov- fåglar. utan 'även däggdjur: som räven. manar till eftertanke; Med: hänsyn till den 'ovan- mnda osäkerhet som trots allt r: beträffande graden" av: risk sekundärförgiftning ög, miskan,' kan” kanske : frestas" ”ätt åberopa" denna 7 . kerhet, att. försöka v dämpa 'reak- hvicksilverförgiftnine som : häckfågel |: från stkust, vilket förefaller myc- öjligt, kan vi konstatera, att etta -förverkar. en del av det arv mm kulturnation har: att för- alta.”Redan "detta "framstår... för många iedborgare ' såsom : icke «tillåtligt; men det berör i och för sig "ej: vårt materiella .- välstånd, Men: när vi betraktar ett sådant örsvinnande som ett symptom på jupare "och långt mera ge- nomgripande. förändring, så . blir :détta' en . riksangelägenhet som berör-även.vår planering på nä- gslivets område, Vi måste där- ör begära att våra myndigheter snabbt griper sig an med de delar v kvicksilverfrågan. som, nu : är "inom räckhåll, NS Kvicksilverbetningens', äv” ”svA påvisade giftighet för det vilda är lart oförenlig 'med. giftstadgans : bestämmelser. För: jaktvård och "naturvård är det ': uppenbarl: gen vav flera skäl ett starkt intresse "att kvicksilvret snarast” möjligt örsvinner ur. svensk jordbruks praxis... oc - Vers n ”Nära ting” markerar en' moti- visk förnyelse, och ur snävt lit- terär synvinkel kar man 'sörja över att Paul Lundh därefter som diktare var tyst i inemot tjugo år, Just när han så uppenbart var stadd i rik förnyelse, svek han lyran för ordförandeklubban i He- demcira stadsfullmäktige. Men att ta ansvar för en stads utveckling är också ett värv, och de två de- cennierna i Hedemora-presidiet gav Paul Lundh tillfälle att bidra till gestaltningen av sitt samhälle mer i enlighet med 'sina i dikter- na, romanen och novellerna när- mare angivna ideal. I en senare diktsamling, ”Kortfilm”, - ägnade han. stadsfullmäktigeåren en dikt med titeln ”Elegi” — ordet bety- der klagosång 'men får inte tydas som om Paul Lundh ångrade den- na tid sosoccocc "Eftersom vällaglighet. tillhör . de sköna I och alldenstund det är känt att så konstfulla och mäktiga tal som i Hedemora stads- fullmäktige "under den lundska etran knappast torde ha förekom- mit: mågonstädes i svenskt kom- munalliv, kan man inte heller an- klaga poeten för att helt ha låtit lägga” ordkonsten i träde. = na, Utom” diktare och kommunal- man, har Paul Lundh varit lära- re. Som sådan var han' högst sti- muleranide och högt älskad, något som ide av hans elever som sedan följde 'sin lärare ' till författarba- nan "med tacksamhet har: vittnat om. "1949 inträffade det mycket dläd- jande att Paul Lundh återkom som poet. Nu hade: han fördjupat de motiv som gjorde ”Nära ting” till en viktig händelse 'i” vårt, littera- turliv. Den ny diktsamlingen het- te ”Barn” . men vär. : inspirerad främst "av" barnbarn! och : hade som Sexton dar "ombord på ”de sju havens vita stjärna”, Clip- perlinjens . smäckert = bygg- da ”Stella Polaris”, Det bety- der rundresa till de skandina- viska länderna med ett dygn i var hamn, : nya bekantskaper och kanske ett minne för livet, . För allt detta kan man få be- tala upp till 5—6.000 kronor. Eller 1.200 om man räknar i dollar. Det gör de flesta om- bord. ”Stella Polaris” 13g en och en halv dag vid Stadsgården i” PStock- holm, Längre stannar inte dollar- turister i en huvudstad; Och visst är det en vacker : båt. med pol- stjärna och guldornament i fören; som säkert hade glittrat i solen, om det varit någon. Nu var, det i stället äkta skandinaviskt gråväder. Men det' bekom inte passagerarna det ringaste, Genast efter ankonis- ten hoppade de :flesta i rundturs- båtar för en tripp'under Stock- holms broar. Man har.ju rutin på att ”göra” städer på nolltid. Nästa eftermiddag var det "klart att resa vidare. Passagerarna trop- pade ombord, mätta på Skansens folkdanslag, ' Stadhuset, Millesgår- den och NK: — En underbar stad, synd att vi - inte kan stanna här längre, o nej, | vädret är det inget fel på. + Några hade helt enkelt stannat ombord, Kanske var de trötta på sihgt-seeing eller också ville de spara in den extra' kostnaden till någon '.annan hamn. Sight= seeing Ångår nämligen inte i pri- set, i Och så var det snart dags att lägga ut igen, nu med Köpenhanm som nästa uppehåll, ' - Kryssen ' utgår. från Boulogne och Dover. Sen startar Det ljuva. livet ombord med -stort ”välkomst- och fraterniseringsparty. - Medelål- dern".' ligger ”". mellan , 50. - och 60 "år. - Och kvinnoöverskottet "är stort. " Därför : är också program=' punkten , ”Ladies : night” «' sär- full "och hel dem" få" vi blott som barn”: -Till;..'samma”. -ämneskrets återv. de han i en. volym med intim; "rosa; "Farfars Uyngr (1956): vu År: 1950 fick: bubliken. em på: minnelse', 'om' vad Paul: Lund "ut- rättat som "folkliv: skildrare” i och med ett urval. av "hans Folklivs- na är: wir att han” hade oförbru- kade krafter.som movellist. I den wedan .. nämnda: iktsamlingen ”Kortfilm”: (1951) är han. till ”stör- re”delen imnern och sin gam- la. form trogen), men boken Tymde två avdelningar : som innebar en både formell” och . mötivisk 'förny- else, I Mellanslag” och ”Tidsre> vy” för > har >sig förvånansvärt hemvant med den orimmade 'ver- sen och har här skapat en slag- kraftig poesi där han > klargör s sin ställning i dagsfrågorna,” . "Gumnar Furuland ser i sitt in- siktsfulla porträtt .. i ”Nutida dala- diktare” "den . starka - hemkänslan som grogrunden. för Paul. Lundhs diktning. : Poeten har själv. berät- tat härom i sitt "bidrag till den omistliga självbiografiska - antolo< gin f”Amsikten”, där han i enlighet med sin generösa natur dock ta- lar . mindre om sig själv än om skilt: kattad Den; kvällen" är det. damerna. som uppvaktar - -her= rarna hv bjuder upp” till danser na, : Nos Det '« var rätt jobbigt, "suckar n äldre gentleman oribord,' advokat Robert "Richards. från” -Delaware. Men det. är en ”bra kryssning det här och" jag "återkommer : kanske nån: gång. Jodå; Stockholm. is very nice; Och blondinerna är lika" söta som ryktet: säger: Fast det: bästa : Sen. återvänder han med ett'visst välbehag till! en "tjock--roman.” Den : här kiyssen är: ovanligt -ungdom- lig. Av 155 passagerare är hela tio mellan 18 ' och- 20 år. De reser "med mamma och pappa förstås, ”.., -— Vi har faktiskt väldigt roligt här, Vi hade" varsin bok med os3, men inte en rad har vi hunnit lä- sa, säger två ynglingar från: Bel” gien respektive Frankrike,- De är helt upptagna av. att spela :ping- pong 'och bingo om . dagarna." På sina föräldrar., Romanen :”Gerfast och skärleken”' (1954) kan mar nog läsa som en rent självbiologisk: be- rättelse, x Paul Lundh skall dock hedras för något mer än som en bärande gestalt i vår landskapslitteratur, ty som : kulturvärd (ordet här lånat från Lo-Johansson): må om denna frodiga och storsinta människa sä- gas att han varit riksfamnande. Wolfsburg LT). : Det har. gissats mycket — nu "det klart: Volkswagenwerk från. medicinskt håll kats, att | 1 - vi: ännu inte har några säkra fall av sekundärförgiftning hos män- i: genom förtäring av. kvick- "silverhaltigt kött. Frågan om de aktuella kvicksilverföreningarnas | p; ar sammansättning och grad av gif- oo I inom kort ut med en stor version av sin kända ”skalbagge” — VW 1200. Den nya wagnen får beteckningen VW 1600 TL (Tou- ring-Luxus) och är med sin sve- ande akter en ändrad form av den gamla - VW. Bilen. skall. pre-. senteras för allmänheten på In- ternationaler Frankfurter Automo- lon i september. De 'närmare tekniska detaljerna är inte kända än. Man vet bara att VW 1600 TL skall ha 54 hkr och en 1584 ku- bikem:s ligger vid 135 km/tim. accelera- aktermotor. Toppfarten tion 0—80 km inom 12,5 sek, och 0—100. inom 20 sek, De yttre di- Volksoägomnörk. bygger. ”stor- skalbagge” FE mensionerna - avviker ' inte väsent- ligen från 'V.W 1500. Priset torde komma att ligga mellan 6.400 DmK och 6.900 DmK, Med "denna nya vagn tänker Volkswagenwerk öka |. sin export främst till USA. Ett le- dande västtyskt 'bulevardblad med- delade att några exemplar av den nya VW kamuflerade redan ex- porterats. till USA, IDollarstinna på tyxbat' | betalar 375:kr pr. daäg- gång. -Maskeradbal ' skall 'sor för en del eller hemfärd. - j tar vår bön tillbaka. kvällarna är det alltid "nånting, på - det " bli - och ofta leks det lekar år la jul- ; gransplundring.' ', " . Mest entusiastisk är Mrs Doug? las H Morehead. från Durham New York,. Det här är 34:e kryssnin=" gen för henne och": » tolfte. besöket i Sverige, — Jag är bokad för” Ng : vet, säger hon, " Första och sista gången 11 Skän-' i dinavien är det för. William Frantz zen katolsk' präst från Lousian ä — Man är ju gammal, 68 år, = Jag deltar inte i kvällsnöjena precis, : men tycker att det är roligt att ti-.' ta på. Han är alltså inte så in- tresserad som många 'andra av att dansa » apelsindansen eller .: le=5 ka ”ryska posten”; Däremot upp-; skattade kanske: han mest ruinspe=., len i Visby, > - När de 155 kommer tillbaka till; Boulogne har de sett Norgés fjor” dar," Oslo, . Visby, Stockholm'. och ' Köpenhamn: Sen blir det nya. rev i = Stella" Polaris själv skall ligga I. varv över vintern och fräschas uvp,. efter resorna på de sju haven. Nu: skall t ex'alla hytter få bad. : "Det blir. alltså ' ännu mer köm- fortabelt på kryssningarna I nästa år. Och dyrare. . . FRIA. ORD . MAKTMISSBRUK ELLER -— dets tjänare bör Ni, hr Redaktör, kunna villfara- min begäran. att bringa efterföljande ; till” berörda läsares kännedom, varefter 'de kan söka . finna svaret "på räbrikens - fråga. Med anledning av-att redaktören för Hallands - Lantmannatidning, agronom. Åke . Gullander, i 15 meddelade att 'agronom Eri 4 Larsson ”icke : var : portförbjuden att skriva li HLt ”levererade- jag den 20 juli till HLt:s redaktion ett till honom .ställt pet brev, .vil- ket han upprepat” vägra. publicera i HUt:s” spalter. I detta! mitt brev åbercpade jag ”mitt fasta 'medar-' betarskap i HLt sedar, starten .1925 — därav en :10-årsperiod som: tid= ningens redaktör -(av- bk. Åke Gullander ; högt . vitsordat i:nr 21 1961) —: och erinrade honom 'omi att: han 1953 .i-: ett redaktionellt spörsmål” (berörande: »hästaveln) skrivit” ”detta' angår, inte, Erik L. Larsson”, Min. självaktning :— om ej jämförbar. > har -eftter detta som envar kan förstå tvingat: mig ävstå från fortsatt skrivande i-HLt. ' Säkerligen ' förstår. man ' även : att jag som Artur. Börjessons medar- betame, .' vän . och "arvtagare med allra största intresse för att inte säga kärlek: — om än "med ' viss oro :— följer: HLt:s utveckling och' "| framtid. Det är detta, hr Redaktör, jag önskar HLt-läsärn skall vara underrättade Jom. i.” När därför Åke 'Gullander" i nt 15" av" HLt i”'år skriver ”att tala och skriva” fritt hör till de heliga rättighet i ett ) samhälle”, så är detta intet, annat än svammel, Härtill vill. jag citera er mening "ur. mitt opublicerade öppöa brev så "lydande: '”Detta stora insatser som pio jär ech "fö- a hang”. "H/ 8 1965... H & lastade ta Erik 'L. Larsson. Fråga är om "hån "is glädjerika liv någonsin trivts så bra som när ham hemma hos sig fått i all hjämt- ' lighet undfägna gästande kolleger, " Ingen. modern svensk litteratur. historia” som gör- anspråk på att vara välillustrerad kan undgå att "Ita med bilden av den S. k. Dala= parnassen, ett amatörfoto av (i bokstavsordning) Harry Blomberg, Karl- Erik Forsslund, Kerstin Hed, | PÅ VÄGEN Det är såsom sig bör, er' till och : att jag fö JOH, 3: 30, öjligt utan det Pb na, att Kristus stall tll, ostar gär- att han väx- Så. länge: det bara ä Oc fromt, ödmjukt tal, är detta dh oss kärt. Vi ber kanske också: ad om det: Men ;när sböne svan och ordet börjar Örver Oss, Ursr vi Oss - Vems ' vill Vem "tål att att till och 'meq: lö vägar s se pig själv Som n2S? igen är, :se' sin äresjuka, sin ; m än orenhet, Sin brist på Få ek e att man är ond alles om, att även motiven, till det . sn ” man gör är besmittade av acc) På allvar bli julas id liten? åt sidan,-ja, Vert han. verk. blir Jesus jur möt detta, se av det, dess stö mer" vi får förminskas vh oc nr blir han, Då till. å växer? "han Vågar du nu be denna. bön? , " Jesus, gör mig liten gör mig iödm » ringa, : Ack, du ser IX Såsom; dul” . hemligt. bor att hos I Nöemod — eller : vad? : Som det fria or- i tiskt. skall dock: inte förminska Dina - örminskas .;, .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.